Joachim Löw har inte många potatisar kvar i säcken – och snart kan han ha satt sin sista. Jag har länge riktat kritik mot den gode Löw, men det har alltid varit svårt att spy galla över honom. Han har trots allt tillfört det tyska landslaget något. En tro på att man kan spela lika fin och fantastisk fotboll som de riktigt stora konstnationerna, han har pressat upp passningsspelet till en vansinnigt snabb nivå och han har varit fantastisk på att få fram nya stjärnor i landslaget.

Men nu får det snart vara nog. Nu är tålamodet snart slut och Löws felsteg blir bara fler och fler – samtidigt som landslaget rimligtvis borde bli bättre och bättre.

Tyskland har en helt fantastisk trupp, Löw har så många utomordentligt bra spelare att välja mellan så det nästan är löjligt. Ändå har landslaget börjat gå på knäna, det börjar se jobbigt ut.

Och det kanske största problemet av alla: när det väl gäller så har Joachim Löw fegat ur.

EM 2012 i Polen och Ukraina var knappast någon katastrof resultatmässigt. Tre raka segrar i dödens grupp, Grekland rullades bort men sedan blev Italien ett för tufft och taktiskt motstånd i semifinalen. Men spelet, det var inte mycket att hurra för. Löw vågade inte ta de där viktiga besluten som kan avgöra ett mästerskap. Han vågade inte peta en närmast usel Bastian Schweinsteiger, han vågade inte spela en formtoppad Marco Reus och han förstod aldrig vikten av att spela ett bra försvarsspel. Löw ville hoppa över den där detaljen, han ville på hederligt Werder Bremen-vis göra fler mål än motståndaren.

VM-kvalet har inletts med två raka segrar. Frid och fröjd igen då? Nja, knappast. Vinsten mot Färöarna var vare sig bu eller bä, men när Österrike stod för det första riktiga testet så vann Tyskland lite turligt. Österrike förtjänade minst en poäng i den matchen, men den här gången hade ett fantasilöst och lojt Tyskland tur.

Ett av de största problemen med Joachim Löws Tyskland är lagandan – och framför allt beredskapen att hjälpa varandra. Löw har kritiserat sitt försvar ett antal gånger, jag har länge hävdat att det är hela lagets fel och inte backlinjens. Det verkar äntligen Löw ha insett, han har nött presspel och försvarsspel med hela laget de senaste landslagssamlingarna. Hela laget måste aktivt delta i försvarsspelet, hjälpa varandra och stå upp för varandra. Det vore ett steg i rätt riktning om vi får se tecken på detta under matcherna mot Irland och Sverige.

Så när man tror att Joachim Löw har lärt sig sin läxa, när man tror att han än en gång ska bygga ett självsäkert och urstarkt kollektiv spetsat med individuell världsklass, tja, då går han ut och demonterar en av sina spelare. Han krossade Marcel Schmelzer. Fullständigt. Offentligt. Senare försökte han ta tillbaka det, men då var skadan redan skedd.

Joachim Löw visade än en gång att han hellre hänger ut sina spelare än skyddar dem, att han hellre skyller på sina spelare än själv tar ansvaret, att han helt enkelt brister i sitt ledarskap. Han visade, tycker jag, att han inte är rätt man för det nya tyska landslaget. Det här var ett felsteg, ett steg över gränsen.

Joachim Löw börjar tappa det.

Låt media sköta kritiserandet och stå till svars då, Joachim Löw. Det är inte du som ska sprida osäkerhet i laget, du ska stärka spelarna.

Givetvis är det helt befogat och helt rätt att kritisera sina spelare när det behövs. Men det måste för guds skull ske internt. Jag är den förste att hålla med Löw om att Marcel Schmelzer var dålig mot Österrike och att han inte håller landslagsklass. Åtminstone inte för tillfället. Men snacka med honom öga mot öga, förklara läget och försök att stärka stackars Schmelzer självförtroende.

En kille som inte är ordinarie i landslaget får en uttalad chans av förbundskaptenen av visa upp sig under hösten. Några veckor senare säger förbundskaptenen att ”mot Österrike gjorde han ingen bra match. Det finns inte så många alternativ just nu, alltså måste vi arbeta vidare med Schmelzer de närmaste två, tre, fyra eller fem månaderna”.

Grattis Joachim Löw, precis så krossar man en spelare.

Då hjälper det inte att Löw senare på kvällen ångrar sig och säger ”Senast i augusti mot Argentina var han jättebra i landslaget. Han tillhör landslagstruppen med all rätt”.

Så, låt oss skriva av Marcel Schmelzer. Jag trodde inte själv på honom i landslaget, nu tror jag absolut inte på honom längre. Men jag tror inte på Joachim Löw heller längre.

Match mot Irland i kväll alltså. En match som Tyskland måste, och ska, vinna. Så är det bara. Den irländska publiken kommer att skapa en magisk stämning och det lär nog bli en trevlig VM-kvalkväll. Jag hoppas få se ett Tyskland som jobbar bra mot bollen, och då menar jag hela laget, jag hoppas få se ett Tyskland med ökad rörlighet i offensiven och ökad stabilitet i defensiven.

Jag hoppas få se ett Tyskland som sakta men säkert närmar sig all den potential som finns.

Tysklands troliga startelva:

Neuer
Boateng, Mertesacker, Badstuber, Schmelzer
Schweinsteiger, Khedira
Müller, Özil, Reus
Klose

Matchen börjar klockan 20:45. Upp till bevis då Joachim Löw och Tyskland.

/Wingren

Borussia Dortmund betalade dyrt för ett oavgjort resultat borta mot Hannover 96. Tre spelare utgick skadade: Mats Hummels, Sven Bender och Jakub Blaszczykowski. Trist och jobbigt för Jürgen Klopp och hans lag, men även tufft och jobbigt för Joachim Löw och det tyska landslaget.

Irland och Sverige står för Tysklands motstånd i VM-kvalet och Löw tvingas bygga om i backlinjen och i spelartruppen. Philipp Lahm är sedan tidigare avstängd och missar matchen mot Irland. Nu missar alltså även mittbacken Mats Hummels de båda landskamperna. I dag meddelade Joachim Löw att Hamburgs relativt dåliga mittback Heiko Westermann ersätter Hummels i truppen.

Låt oss hoppas att Holger Badstuber och Per Mertesacker håller sig friska.

Vi lär få följande backlinje mot Irland:

Boateng, Mertesacker, Badstuber, Schmelzer

Där finns det svagheter att utnyttja. Mot Sverige är lagkapten Lahm spelklar igen och tar platsen ill höger i backlinjen.

Men det är inte bara i försvaret och backlinjen som skador och avstängningar stör. Ilkay Gündogan har tvingats lämna återbud, Lars Bender likaså. En naturlig ersättare till Lars hade varit brodern Sven – men även han skadade sig i går. Tur då att Bastian Schweinsteiger är tillbaka i gammal god form. Det bör trots allt inte påverka Tyskland allt för mycket.

***

Bayern München joggade hem segern mot TSG Hoffenheim i lördags och skriver därmed in sig i Bundesliga-historieböckerna. Sju matcher, sju segrar och en målskillnad på hela 21:2. Det är ett nytt rekord mina vänner. Ett fantastiskt rekord, särskilt med tanke på att FC Bayern knappast har förtagit sig i någon match den här säsongen. Jupp Heynckes har ett starkt lag.

***

Sol, glädje och dans i FC Bayern alltså. Precis tvärtom i Fürth. Här har vi regnmoln, sorg och betongfötter. Det går inte riktigt för Mike Büskens Greuther Fürth – lagets allra största problem ligger i offensiven som är sällsynt svag. Nykomlingarnas inledning är faktiskt sämre än Tasmania Berlins inledning, då ska vi ändå ha i åtanke att Tasmania innehar ungefär alla negativa rekord man kan tänka sig.

Greuther Fürth har spelat fyra hemmamatcher i Bundesliga – utan att ha gjort något mål eller tagit någon poäng. Den sämsta inledningen av ett lag någonsin i Bundesliga. Bättring krävs om klubben vill spela i det tyska finrummet även nästa säsong.

***

Bundesliga omgång 7:

FC Augsburg – Werder Bremen 3-1
Werder Bremens försvar bör än en gång kritiseras. Det är lustigt att det alltid ser så svagt ut. Bör Thomas Schaafs tid snart vara förbi? Matchen var rolig och bjöd på många chanser och öppet spel. Werner gjorde 1-0 efter 90 sekunder men Werder växte in i matchen och belgaren de Bruyne kunde också kvittera. Augsburg hade dock svar på tal och Hain gjorde 2-1, Bremen tryckte på för ett andra mål när Mielitz såg svag ut på Baiers frispark: 3-1 för Augsburg och Weinzierl fick äntligen fira sin första seger som Bundesliga-tränare.

Bayern München – TSG Hoffenheim 2-0
Det var väl nästan aldrig någon match egentligen. Bayern München uppträder väldigt dominant för tillfället och Hoffenheim försökte nästan inte ens, de trodde inte på det. Följaktligen slutade matchen med en helt rättvis hemmaseger. Franck Ribéry var matchens lirare och gjorde båda målen.

Schalke 04 – VfL Wolfsburg 3-0
Inför matchen hånade jag Felix Magaths vargar en hel del, och det visade sig vara med all rätt. Schalke som inför matchen hade tappat två ledningar till 2-2 kunde utnyttja Wolfsburg till att åter bygga upp självförtroendet och vinna tillbaka publikens respekt. Farfan, Afellay och Neustädter nätade för hemmalaget. Vinsten betyder också att det här är Schalkes bästa säsongsstart på 12 år. Wolfsburg å andra sidan ser riktigt uselt ut. Hur länge sitter Magath kvar nu?

SC Freiburg – 1. FC Nürnberg 3-0
Äntligen speglar resultatet Freiburgs insats också, även om det var i slutminuterna som matchen avgjordes (2-0 och 3-0). Nürnberg spelade med en nykomponerad backlinje och Freiburg gjorde rättvist matchens första mål. I andra halvlek försökte Freiburg punktera matchen men i stället tog Nürnberg över mer och mer – men i slutet sa det alltså pang, pang. Ingen i Nürnberg minns längre klubbens fina inledning på säsongen, det här var den fjärde förlusten i rad.

FSV Mainz 05 – Fortuna Düsseldorf 1-0
Så förlorade de till sist, Fortuna Düsseldorf. Försvaret var än en gång svårforcerat och bra, Düsseldorf var dessutom det bättre laget i första halvlek. Det var först i andra halvlek som Noveski lyckades nicka in 1-0 för Mainz och Düsseldorf släppte alltså in sitt första bortamål – och förlorade sin första ligamatch den här säsongen.

Greuther Fürth – Hamburger SV 0-1
Endast Greuther Fürth är sämre än Wolfsburg och inte blev någon gladare efter helgens match mot HSV – förutom alla HSV-supportrar då förstås. Son, som verkligen har hittat formen sedan van der Vaart kom in i laget, gjorde 0-1 väldigt tidigt i matchen. Efter det försökte verkligen Fürth men man hade svårt att skapa riktigt heta chanser. Stieber fick dock ett friläge mot Adler, men utan resultat. Även Hamburg lät en hel del chanser gå outnyttjade. Men till sist fick Hamburg äntligen vinna på bortaplan igen.

Borussia Mönchengladbach – Eintracht Frankfurt 2-0
Omgångens kanske vackraste mål stod Juan Arango för när han smekte in bollen från 30 meters håll till 1-0 för Gladbach som var i ett jobbigt läge inför matchen. Arangos mål kom tidigt i matchen och efter ungefär en halvtimme kunde Luuk de Jong utöka till 2-0. Den här gången orkade inte Frankfurt överraska och komma tillbaka igen, den här gången höll Gladbachs försvar nollan. En mycket efterlängtad seger för Favre, Vehs och Frankfurts smekmånad är över.

VfB Stuttgart – Bayer Leverkusen 2-2
Kritiken mot Bruno Labbadia växer, tränaren svarade med ett utbrott på efterföljande presskonferens. Matchen handlade annars mest om vilket målkung som skulle få sista ordet. Kießling gjorde 0-1, Ibisevic gjorde 1-1, Ibisevic gjorde 2-1 men Kießling gjorde så 2-2. Leverkusens anfallare har faktiskt gjort elva mål på de senaste sex matcherna mot Stuttgart. Snacka om mardrömsmotståndare.

Hannover 96 – Borussia Dortmund 1-1
Två lag med hopp om att hänga på Bayern München i toppen, det hela slutade med ett kryss i en synnerligen intensiv tillställning. Domaren hade en urusel dag på jobbet, Piszczek ”krossade” familjejuvelerna mot stolpen, tre Dortmund-spelare skadade sig, storräddningar, stolpskott och ett sent avgörande sammanfattar matchen ganska bra. Glädjande för Hannover att det var just Mame Diouf som fick göra det där viktiga målet. Dortmund har det fortsatt tufft på bortaplan.

/Wingren

Joachim Löw har tagit ut sin tyska VM-kvaltrupp, Hannover 96 vände och vann på ett imponerande vis mot Levante med en man mindre, VfB Stuttgart och Borussia Mönchengladbach var håglösa och förlorade mot Molde respektive Fenerbache, Bayer Leverkusen fick samtliga tre poäng mot Rosenborg tack vare Kießlings mål.

Och om Bayern München vinner på lördag så blir Borussia Dortmund tyska mästare igen – åtminstone om vi ska tro på statistiken. Vid en vinst tangerar FC Bayern ligarekordet på sju vinster i de sju första matcherna, endast 1. FC Kaiserslautern (2001/02), FSV Mainz 05 (2010/11) och Bayern själva (1995/96) har tidigare klarat av det. Samtliga säsonger blev Borussia Dortmund mästare…

Nåja, det var inte helt allvarligt menat förstås. Nu tar vi helt enkelt en titt på helgens matcher.

Bundesliga omgång 7:

Fredag 20:30

FC Augsburg – Werder Bremen
Augsburg är det enda laget i ligan som ännu inte har vunnit någon match den här säsongen – frågan är om det blir någon vinst när vindsnabbe Elia har utlovat en målexplosion? Faktum är att Augsburg faktiskt aldrig har vunnit mot Bremen i en tävlingsmatch på sex försök (fyra av dessa i DFB-Pokal). Bremen å andra sidan har spelat glad och offensiv fotboll, men saknar en notorisk målskytt.

Lördag 15:30

Bayern München – TSG Hoffenheim
Sex segrar på sex matcher. Målskillnaden: 19-2. FC Bayern har minst sagt inlett säsongen positivt och har säkerligen lite extra motivation på lördag efter den dråpliga 1-3-förlusten mot BATE i veckan. Hoffenheim har hittat formen på sistone och har faktiskt spelat in sju av nio poäng i de senaste tre matcherna, men Babbels lag brukar ha det svårt mot Bayern Måünchen. Senast i mars slutade matchen med en 7-1-seger för FC Bayern, upprepas detta måste vi kanske utreda Babbel för spelmanipulation. Kan bli en bra match, Robben skadad.

Schalke 04 – VfL Wolfsburg
Vargarna från Wolfsburg saknar tänder och mördarinstinkt, i den eviga debatten om människan och vargen har vi äntligen fått ett svar: vargen är ett tamdjur som inte utgör någon fara. Nja, skämt å sido, Wolfsburg har inlett säsongen katastrofalt dålig och endast två (!) mål har producerats framåt. En vinst är nästan ett måste för att styra in den här säsongen i rätt riktning. Schalke lär dock vara en motiverad motståndare, dels för att ”den onde Magath” sitter på tränarbänken i Wolfsburg, dels för att Schalke har sovit sig igenom två halvlekar (2-2 mot Düsseldorf, 2-2 mot Montpellier). En koncentrerad insats över 90 minuter står högst upp på Huub Stevens att-göra-lista.

SC Freiburg – 1. FC Nürnberg
I de senaste sex mötena lagen emellan har Freiburg vunnit fyra och två har slutat oavgjort. Och Christian Streichs lag hade mått bra av en vinst då säsongen har varit en berg- och dalbana. Nürnberg är förstås också sugna på en vinst efter att ha inlett säsongen bra men sedan spelat svagt på sistone. Mot Hannover och Stuttgart bjöd man dessutom på alldeles för många misstag, det måste ordnas till. En öppen historia är att vänta.

FSV Mainz 05 – Fortuna Düsseldorf
Fortuna är ännu obesegrat och det var först förra veckan som Fabian Giefer tvingades släppa en boll förbi sig i 2-2-matchen mot Schalke. Düsseldorf har visat upp ett disciplinerat försvarsspel och i Dani Schahin har man en viktig kille: fyra av sex mål har han gjort. FSV Mainz hittade tillbaka till sitt egna spel senast mot Wolfsburg då man vann på typiskt Tuchel-vis. Bra försvarsspel och effektivitet framför mål. Även i Mainz finner vi en viktig aktör som har legat bakom fyra av lagets sex mål: Ivanschitz.

Greuther Fürth – Hamburger SV
Mike Büskens och Fürth väntar ännu på att få göra ett första hemmamål i Bundesliga, över huvud taget första hemmapoängen i Bundesliga. Nykomlingarna har endast spelat in en poäng på de senaste fyra matcherna, HSV å andra sidan har verkligen vaknat till liv efter en oerhört svag inledning. Sju poäng på tre matcher är bra, särskilt när motståndet heter Dortmund, Gladbach och Hannover. I René Adler har man ligans just nu bäste målvakt.

Söndag 15:30

Borussia Mönchengladbach – Eintracht Frankfurt
Gladbach förlorade med 0-5 mot Dortmund, förlorade i EL med 2-4 mot Fenerbache och formen är helt enkelt usel. Det har bättrat sig en aning offensivt, Luuk de Jong börjar bli varm i kläderna – men defensivt ser det på tok för svagt ut. Förra säsongen var just defensiven lagets signum, präglat av Lucien Favres noggrannhet. Den här säsongen har det inte sett alls lika bra ut. Nu väntar ett formtoppat Eintracht och det är en tuff nöt att knäcka. Nykomlingen har överraskat oerhört positivt och ligger tvåa i tabellen inför den här omgången, laget har visat moral, mod och kämpaglöd.

Söndag 17:30

VfB Stuttgart – Bayer Leverkusen
Två lag som inte har hittat spelet ännu. Leverkusen har spelat in fler poäng än Stuttgart och trivs dessutom väldigt bra på bortaplan mot Labbadias lag med hela 13 segrar. Stuttgart har som sagt haft det lika kämpigt som Leverkusen med spelet, men haft ännu större problem med att få med sig goda resultat. I EL mot Molde såg Stuttgart riktigt svagt ut och kanske får herr Labbadia lämna sin post snart.

Hannover 96 – Borussia Dortmund
Målkalas utlovas i det här mötet mellan två formstarka lag. Hannover har inte förlorat på hemmaplan sedan den 30 april 2011 och har gjort tio mål på tre hemmamatcher. Borussia Dortmund uppträdde mycket bra i den bittra 1-1-matchen mot Manchester City. Klopps lag har bara gått mållösa i en av 36 matcher i ligan – med andra ord lär vi få se mål i det här mötet. Gündogan missar matchen, ett tungt avbräck för mästarna. Båda lagen vill förstås vinna för att hänga på i toppen.

/Wingren

Den 12 oktober VM-kvalspelar Tyskland mot Irland i Dublin, den 16 oktober tar man emot Sverige i Berlin. Två riktiga fotbollsfester att se fram emot. Bastian Schweinsteiger är tillbaka i truppen efter att ha vilat mot Färöarna och Österrike, men nu är mittfältsmotorn åter i form och är därmed given på Joachim Löws mittfält.

Schalkes unga stjärnskott Julian Draxler saknas i truppen då han opererade en bruten underarm i onsdags och tvingas vila i några veckor. En het debatt inför laguttagningen har varit Hamburgs målvakt René Adlers vara eller icke vara. Han är tillbaka med besked och har varit en av ligans klart bästa målvakter så här långt under säsongen, och låt oss inte glömma att det faktiskt var han som var tilltänkt nummer ett inför VM 2010. Men Löw väljer alltså att satsa på de yngre förmågorna ter Stegen och Zieler.

Vidare är det anmärkningsvärt att Löw än en gång nöjer sig med enbart Miroslav Klose i anfallsbesättningen. Det är helt uppenbart att Löw inte litar på spelare som Leverkusens Kießling eller Gladbachs Hanke. Nu finns förvisso Podolski, Reus och Schürrle som tänkbara alternativ till Klose – men i mina ögon är det en onödig chansning.

Hur man än ser på Joachim Löws laguttagning så är en sak säker: det här är ett förbannat bra landslag som ännu inte har nått sin fulla potential. Konkurrenssituationen på mittfältet är löjligt tuff, jag ryser av att kika på namnen.

Löw förväntar sig en tuff match i Dublin inför en fantastisk publik som kommer sjunga fram sitt lag, inför matchen mot Sverige säger den tyska förbundskaptenen så här:

”Vi vill avsluta med en seger inför våra fans. Det blir dock inte lätt. Sverige består inte bara av deras världsstjärna Zlatan Ibrahimovic, snarare övertygar de genom truppens sammanhållning”.

Mer om landslaget och de stundande VM-kvalmatcherna till veckan. Först ska vi njuta av ytterligare en Bundesliga-omgång.

Den tyska truppen mot Irland och Sverige:

Målvakter:

1. Manuel Neuer, Bayern München
12. Ron-Robert Zieler, Hannover 96
22. Marc-André ter Stegen, Borussia Mönchengladbach

Försvarare:

3. Marcel Schmelzer, Borussia Dortmund
4. Benedikt Höwedes, Schalke 04
5. Mats Hummels, Borussia Dortmund
14. Holger Badstuber, Bayern München
16. Philipp Lahm, Bayern München
17. Per Mertesacker, Arsenal
20. Jerome Boateng, Bayern München

Mittfältare:

6. Sami Khedira, Real Madrid
7. Bastian Schweinsteiger, Bayern München
8. Mesut Özil, Real Madrid
9. André Schürrle, Bayer Leverkusen
10. Lukas Podolski, Arsenal
13. Thomas Müller, Bayern München
15. Lars Bender, Bayer Leverkusen
18. Toni Kroos, Bayern München
19. Mario Götze, Borussia Dortmund
21. Marco Reus, Borussia Dortmund
23. Ilkay Gündogan, Borussia Dortmund (Just nu: Gündogan lider av smällen i Manchester, tvingas till cirka två veckors vila).

Anfallare:

11. Miroslav Klose

Vad tycker ni om Joachim Löws VM-kvaltrupp?

/Wingren

Manchester City – Borussia Dortmund 1-1

Vilken fotbollsmatch vi fick se. Öppet spel, många målchanser, kalasräddningar och svettig dramatik. Roman Weidenfeller räddade allt förutom Tyskland-dödaren Mario Balotellis straff. Joe Hart i City-målet räddade allt förutom ett hårt och högt skott från Marco Reus.

Matchen borde väl rimligtvis ha slutat med en 8-4-seger för Borussia Dortmund. Nu slutade det i stället med en 1-1-förlust. Hemmalaget hotade i djupled genom Silva längs med vänsterkanten, men i övrigt hade Dortmund bra koll på matchen. Jag vågar till och med påstå att City under stora delar av matchen var utspelat av Dortmund. Men vi som har följt de tyska mästarna ett tag vet att det här inte var första, eller sista, gången som laget bränner alldeles för många chanser.

Det är klart att Jürgen Klopp och killarna skulle ha vunnit. Vilket drömläge till avancemang man hade haft då. Nu blir det en nervös och tät historia i stället. Dortmund-spelarna reste hem från Manchester med en blandning av stolthet och frustration.

Stolta över att ha spelat sin bästa match i Champions League på tio år. Stolta över att ha manglat ner Manchester City på hemmaplan. Stolta över den enorma insatsen. Stolta över alla målchanser man skapade.

Och kanske framför allt: stolta över att man äntligen presenterat sig på riktigt i Champions League. I dag pratar stora delar av fotbollsvärlden om Dortmund. I engelska tidningar hyllas Joe Hart för räddningarna som håller City kvar i turneringen. Borussia Dortmund vet nästan hur det känns att vara Bayern München i Champions League.

Frustrerade över alla brända chanser, frustrerade över att man inte fick åka hem med de tre poängen. Frustrerade över att tufft domslut som gav Balotelli möjligheten att fixa ett oförtjänt 1-1. Frustrerade över att man inte lyckas vinna den här typen av matcher.

Ett annat samtalsämne i går och i dag har varit Dortmunds supportrar. De sjöng ut City-fansen i Manchester. Den matchen vann på knockout. Jag tror att många engelsmän fick lite ont i själen när de fick se vad deras fotboll en gång var. Identitet, sjungande, glada och hoppande supportrar och mycket hjärta. England fick bevittna vad de har gått miste om – och det i en helt vansinnig fotbollsmatch.

Hatten av till Dortmund för insatsen. Men risken finns att vi i december måste säga ”om det ändå hade slutat annorlunda i Manchester…”.

Straffen som avgjorde matchen var som sagt hårt dömd. Ibland blir det straff, ibland inte. Oavsett var det fruktansvärt onödigt och fult gjort av Roman Weidenfeller att gå fram och psyka Mario Balotelli.

I övrigt var det en fläckfri insats av de tyska mästarna – de visade upp precis den fotbollen som vi känner igen från Bundesliga. Och det, det är ett stort framsteg jämfört med förra säsongen i Europa.

Det är ju bara det att man också måste få med sig tre poäng efter en sån här insats.

***

Schalke 04 – Montpellier 2-2

”Ingen av oss kommer att sova i natt”, säger Roman Neustädter. Det sammanfattar väl matchen ganska bra. Eftersom att jag har anspelat på liknelser mellan Dortmund och FC Bayern två dagar i rad så passar det bra att fortsätta med det. Schalke gjorde helt enkelt en ”Dortmund” från förra säsongen. Den här matchen skulle man ha vunnit, men man gav bort den under slutminuterna med en man mer på plan.

Montpellier gjorde för all del matchen första mål, men fyra minuter senare kvitterade Julian Draxler, som verkligen är på väg att få sitt stora genombrott den här säsongen. Det var även Draxler som fixade Schalkes straff i andra halvlek efter en fin soloräd. Klaas-Jan Huntelaar satte den. 2-1, rött kort på Bocaly och fortsatt Schalke-dominans i matchen. I samma situation bröt dessvärre den unge Draxler armen och tvingas till operation. Tungt för honom och de kungsblå.

Men Schalke fortsatte att bränna sina chanser och spelade lite väl nonchalant för att det inte ska straffa sig på den här nivån. Camara gjorde mål på tilläggstid i vad som kändes som Montpelliers enda anfall i andra halvlek.

Ett oerhört bittert slut för Schalke som sannerligen borde ha knutit ihop säcken långt tidigare.

För övrigt: förra omgången i Champions League brände Dortmund, Schalke och Bayern sina straffar. Den här gången släppte alla tre klubbarna in ett mål på tilläggstid.

Inte någon jättelyckad vecka för de tyska Champions League-lagen – innebär det att VfB Stuttgart, Borussia Mönchengladbach, Bayer Leverkusen och Hannover 96 går och vinner då? Europa League-klubbarna spelade oavgjort i sina matcher förra omgången, samtidigt som CL-lagen vann sina.

Matcherna i kväll är:

Rosenborg – Bayer Leverkusen
Hannover 96 – Levante
Borussia Mönchengladbach – Fenerbache
Molde – VfB Stuttgart

Jag behöver väl knappast påpeka att samtliga fyra lag hade mått väldigt bra av en vinst.

***

1. FC Nürnbergs svenske mittback Per Nilsson skadade sig på träningen och missar matchen mot SC Freiburg. Eländet tycks aldrig ta slut för Pelle.

/Wingren

Bayern München gjorde inte sin bästa match i Champions League i går, BATE Borisov gjorde en mycket bra match och fick äntligen vinna på hemmaplan i CL – för första gången i klubbens historia. Klart det är en skräll, en skräll som skänker hopp till fotbollen.

BATE kontrade bra och lyckades skapa farligheter när de stal bollen från ett spelförande FC Bayern. Någon snedspark här, ett försvarsmisstag där och lite flyt här och var gav BATE tre livsviktiga mål.

FC Bayern å andra sidan borde ha tagit ledningen redan i början av matchen, sedermera utökat den och stängt matchen. Men så blev det inte. Stolpe, ribba, stolpe, bristande koncentration och en storspelande målvakt satte stopp för tyskarna.

Det var inte alls någon dålig match. Även om Bayern München inte nådde upp till den nivå som de själva hade önskat, så gjorde spelarna fortfarande en bra match sett över 90 minuter. Man var det bättre laget spelmässigt och chansmässigt – men vad hjälper det när man förlorar? Det ville sig inte i Vitryssland, det där lilla flytet fanns inte. Och BATE Borisov slog till när de fick chansen. Jag är inte alls ute efter att förringa BATE-spelarnas insatser, de genomförde matchen på ett storartat sätt.

Nu vet Bayern München hur det känns att vara Borussia Dortmund i Champions League. Det kändes kusligt likt faktiskt.

I kväll har vi alltså Manchester City – Borussia Dortmund och Schalke 04 – Montpellier att se fram emot. Blir det en bättre kväll för tysk fotboll?

/Wingren

Så var det åter dags för prestigefyllda Champions League. Bayern München, Borussia Dortmund och Schalke 04 fixade tre tyska segrar i turneringens första omgång och står nu, givetvis, inför tuffa uppgifter.

Tisdag
BATE Borisov – Bayern München

Onsdag
Manchester City – Borussia Dortmund
Schalke 04 – Montpellier

Först ut är alltså rekordmästarna från München. FC Bayern spelar mot Vitrysslands stolthet och får klara sig utan skadade Arjen Robben. Kvällens motstånd gjorde det bra senast mot Lille när man vann med 3-1. Men i ärlighetens namn är det här en match Bayern München ska vinna, särskilt med tanke på lagets nuvarande form. Det är dock en tuff bortamatch och motståndet ska inte underskattas.

Om FC Bayern vinner i kväll blir det klubbens tionde raka seger i tävlingssammanhang – vilket vore ett nytt rekord. I motståndarlaget finner vi Bundesliga-bekantingen Alexander Hleb. 31-åringen hade några riktigt fina år i VfB Stuttgart (bland annat tillsammans med Philipp Lahm), när han till sist hamnade i VfL Wolfsburg uteblev dock succén. Nu vill Hleb använda BATE som en språngbräda, han vill tillbaka till Bundesliga. Ett steg i rätt riktning vore att sänka FC Bayern…

***

Schalke 04 gjorde det bra och stabilt borta mot Olympiakos när man vann med 2-1. Nu väntar de franska mästarna på hemmaplan i Gelsenkirchen – en match som vore oerhört nyttig att vinna. Och i ärlighetens namn låter det nog svårare än vad det egentligen är, ty Montpellier är inte alls i mästarslag. Schalke är det starkare laget, det gäller bara att visa det under 90 minuter också.

Huub Stevens måste eventuellt klara sig utan Farfan och Jermaine Jones. Och på tal om Farfan: spelaren skickade en syrlig hälsning till Felix Magath alldeles nyligen.

”Alla tränare som har varit i Schalke de senaste åren har bidragit med något till klubben. Den enda tränaren som inte bidrog med något positivt är Felix Magath. I dag kan jag nästan skratta, men tiden under Magaths styre var tuff. Hans militäriska metoder är vidriga”, säger Farfan.

Jag försöker hålla mig utanför diskussionen och konstaterar bara att Felix Magath är en väldigt speciell tränartyp.

***

Slutligen har vi mästarmötet mellan Manchester City och Borussia Dortmund. Med all respekt för Dortmund – här är givetvis City favoriter till segern. Om BVB hade kunnat plocka fram fotbollen från vårsäsongen så hade det känts mer hoppfullt. Jürgen Klopp och Dortmund har stora problem med försvarsspelet och kommer verkligen att testas på onsdag. Kanske har 5-0-segern mot Gladbach pumpat in lite välbehövligt självförtroende, men mot ett City som inte har förlorat på 17 hemmamatcher i Europa blir det helt enkelt jobbigt för ett lag som ännu inte har bevisat något i Europa.

Om Dortmunds spel skulle råka klicka redan på onsdag kväll så kan förstås vad som helst hända. Och det är tjusningen med det hela. Dortmund ska givetvis inte underskattas, men en felfri insats krävs. Förhoppningsvis kan Dortmund visa att man har mognat.

Jag har dock valt att fokusera bloggen på den här matchen. Inte bara för att den på förhand är attraktivast utan för att två olika världar drabbar samman på onsdag. Två olika filosofier. Och det är alltid intressant. Det är inte ofta man får en känsla av att hela Tyskland står bakom Borussia Dortmund (eller något annat lag för den delen) när det är dags för match, men den känslan finns nu. Och anledningen är enkel: Manchester City står för allt som är ont. Då sitter till och med Karl-Heinz Rummenigge och håller tummarna för Borussia Dortmund.

Ni som har följt bloggen ett tag vet vid det här laget att jag känner likadant. Jag ogillar det som Manchester City har blivit. Alla har vi olika syn på fotboll, det finns inget rätt eller fel. Men personligen känner jag att det ibland gör ont att fundera över vad fotbollen har blivit. Visst har globaliseringen, kommersialiseringen och moderniseringen bidragit med mycket positivt. Det ska jag erkänna – men vissa ingredienser i denna soppa får mig att vomera.

I Tyskland jobbar klubbarna (merparten) med en långsiktig strategi, ungdomsarbetet står högt upp på listan, ekonomin är sund och fansen är överlag glada. Några oligarker, schejker eller andra uttråkade rikemän får inte lov att köpa majoriteten av en klubb. Tacka fan för det. Det här är saker som jag värdesätter, som får mig att må ganska bra ändå. Det finns fortfarande en relativt stark lokal förankring och de trogna supportrarna har inte sopats under mattan.

Att tysk fotboll hade varit mer slagkraftig ute i Europa om klubbarna hade sålts ut till högstbjudande miljardär säger jag inget om. Men jag hade inte uppskattat det för fem öre, någon glädje hade jag inte känt.

Borussia Dortmund var nära konkurs för bara några år sedan, men man tog sig i kragen och ritade upp en plan. Klubben satsade på ungdomarna, satsade på bättre scoutning, vägrade betala överpriser, skapade ett tydligt koncept med en tränare som kunde stå bakom klubbens filosofi. Snart är skulderna borta samtidigt som klubben har blivit tyska mästare två säsonger i rad. Det är något att vara stolt över, på samma sätt som Bayern München konsekvent har arbetat i drygt 40 år. Det är hårt arbete som föder framgång och kapital.

Att summorna som flödar fortfarande är sjuka är en annan sak, men det finansieras åtminstone av klubbens egna pengar. Det är ett steg i rätt riktning.

Nu använder jag logiskt nog Manchester City som exempel för den ”andra sidan”. Här har vi en traditionsrik och fin klubb som plötsligt släpps lös på marknaden. En galen thailändare är och rör i klubben innan den till sist hamnar i Mansour bin Zayed Al-Nahyans ägor. Schejken har pumpat in omkring en miljard euro i klubben sedan 2008 och ifjol blev man äntligen engelska mästare igen – efter 44 års väntan. Klart det är kul för spelarna, ledarna och många andra runt klubben. Men är det rätt, är det en kul sida av fotbollen? Jag tycker inte det, jag tycker att det är vidrigt. Jag hade varit ledsen och bedrövad som gammalt City-fan. Vad har hänt med min klubb?

Pengarna var redan ett problem i den här sporten innan klubbarna blev till hobbyleksaker – och nu har det blivit ännu värre. Det är absurt att följa den här utvecklingen. Jag förväntar mig inte att Uefas FFP ska slå igenom och verkligen fungera, verkligheten kommer aldrig att bli densamma. Jag tycker det är helt sjukt att en klubb som omsätter mindre än den totala förlusten får spela i Champions League. Jag tycker det är helt sjukt att klubben ens får en licens till att spela i Premier League.

Det som skrämmer mig mest är inte att City har sålt sin själ för en plats i Europas toppskikt, utan att den godvilliga schejken dessutom kan dra sig ur när han vill. Vad händer med City då? Lex Malaga.

Personligen tror jag att fotbollen hade mått mycket bättre utan dessa rika ägare. Lite sundare, lite mer lokalt och lite mer ärorikt. Men det är jag det.

Notera att City används som ett exempel, det finns fler klubbar som förtjänar ett omnämnande.

På onsdag drabbar alltså dessa världar samman och ett betydligt mycket rikare Manchester City lär gå vinnande ur kampen. Men det är just därför Tyskland står bakom Dortmund.

/Wingren

Då var det 1. FC Kaiserslautern med Otto Rehhagel som gjorde det omöjliga. Nu har Eintracht Frankfurt med Armin Veh växlat in på samma spår – att vinna Bundesliga som nykomling.

Okej. Jag vill dra i eufori-bromsen här och nu. I ärlighetens namn tror jag inte alls att Eintracht håller hela säsongen och spelar hem mästerskapstiteln. Men en viss Sepp Herberger sa en gång att bollen är rund. Det är sant än i dag.

Eintracht Frankfurt låg under med 0-1 mot SC Freiburg i söndags innan Alex Meier visade vilken trollkonstnär han är. Två mål senare var allt frid och fröjd. Eintracht hade än en gång visat prov på fin moral och en nästan blåögd tro på sig själva. Det är just dessa egenskaper som öppnar för att Frankfurts högflygande inte behöver ta slut, det behöver inte bli någon kraschlandning. Ett väl sammansvetsat lag som alltid ger 100 procent, som alltid är goda för ett mål eller två och som aldrig ger upp kan alltid störa vilket motstånd som helst. Enkel fotbollslogik. Det har bara spelats sex omgångar och mycket kan förändras, men det Eintracht Frankfurt har visat upp hittills lovar gott.

En förbannad moral och en jäkla vilja, snabba och giftiga omställningar. Då gör det inget om man ligger under med 0-2 mot Borussia Dortmund eller 0-1 mot SC Freiburg. Det går att fixa ändå.

Det finns fler likheter mellan det Eintracht Frankfurt gör just nu och det som Kaiserslautern gjorde 1997/98. Efter sex omgångar hade nykomlingen vunnit fem matcher och spelat en oavgjort – precis som Frankfurt har gjort i år.

Dessutom: i den femte omgången mötte 1. FC Kaiserslautern Borussia Dortmund, den matchen slutade oavgjort. I den här säsongens femte omgång mötte Eintracht Frankfurt Borussia Dortmund, den matchen slutade oavgjort.

Oavsett om Eintracht-projektet kraschlandar eller ej så lyfter jag nu på min hatt för klubbens och spelarnas bedrifter så här långt. Det är minst sagt imponerande.

***

En annan stark nykomling är som sagt Fortuna Düsseldorf. Nu sprack förvisso nollan redan i första halvlek när Schalke 04 gjorde 1-0 och 2-0. Men i andra halvlek visade man mod och utnyttjade det faktum att Schalke redan trodde att vinsten var i hamn. 2-2 är ett okej resultat mot Schalke. Minst sagt.

Vilka nykomlingar.

***

HSV firade 125 år med en vinst mot Hannover 96 i lördags. Ett bättre sätt att fira födelsedagen på finns förstås inte. René Adler var en jätte mellan stolparna och när Ron-Robert Zieler i Hannover-målet slarvade lite kunde så Artjom Rudnevs göra 1-0. Vilken fest och vilken lättnad.

Och givetvis måste jag ta tillbaka det jag tidigare har muttrat om. Jag kände att Adler var en onödig förstärkning på en position där HSV inte hade störst problem. Så fel jag har haft hittills, Adler har stått för några insatser som andas världsklass. Och det, det hjälper alltid ett lag.

En stor fest är inget utan en mäktig inramning. 70 000 euro och ett galet engagemang resulterar i det här:

Videoklipp: HSV 125 år

***

Bundesliga omgång 6:

Fortuna Düsseldorf – Schalke 04 2-2
Nollan är spräckt – men vad gör det när man ”vinner” med 2-2 mot Schalke? Det var en finfin stämning i Düsseldorf när Schalke kom på besök men hemmalaget fick en duscha kallt ganska omgående. Schalke dominerade och Huntelaar samt Matip gjorde 0-2. Under första halvlek hade inte Düsseldorf något som helst att säga till om. Men när hjälten från första omgången reducerade tidigt i andra halvlek tog matchen fart. Schalke brände chanserna man skapade och uppträdde mer stressat medan Düsseldorf hade ett tydligt mål med kvällen. Och vem, om inte Schahin, var framme och kvitterade med lite mer än tio minuter kvar. Efter det orkade inte Schalke bjuda upp till dans igen. Förbannade spelare och ledare i Schalke, glada och ännu obesegrade killar i Düsseldorf.

Bayer Leverkusen – Greuther Fürth 2-0
Nu förlorar Fürth även på bortaplan i Bundesliga och Bayer Leverkusen är på väg att hitta formen och flytet. Den här gången vann man tack vare två mål av Sidney Sam i andra halvlek. Men vinsten var helt välförtjänt, Leverkusen var det klart bättre laget.

Werder Bremen – Bayern München 0-2
Sex segrar på sex matcher för Bayern München. Rekordmästarna har minst sagt stått för en imponerande säsongsinledning. FC Bayern är åter en segermaskin och nye sportchefen Matthias Sammer försöker se till att det även ska fortsätta så. Matchen mot Werder var dock inget publikfrieri. Matchen utspelade sig mestadels på mitten och de riktigt heta chanserna var få. Men mot slutet visade Jupp Heynckes lag att en bättre bänk gör ett bättre lag: Shaqiri och Mandzukic rörde om ordentligt i grytan när de kom in och mot slutet kunde så Gustavo smeka in ett läckert mål och Mandzukic kunde senare sätta spiken i kistan.

1. FC Nürnberg – VfB Stuttgart 0-2
En match mellan två lag som verkligen behövde visa en reaktion. Hannovers Marcos Antonio serverade dock Stuttgarts målskytt Vedad Ibisevic och det stod 0-1 efter bara 24 (!) sekunder. Efter det var Nürnberg det bättre laget, men man lyckades aldrig skapa något riktigt tryck framför Stuttgarts mål. I mitten av andra halvlek kunde så Harnik göra 0-2. Stuttgart och Labbadia fick äntligen plocka säsongens första trepoängare, Nürnberg å andra sidan förlorade tredje matchen i rad.

TSG Hoffenheim – FC Augsburg 0-0
Det mesta handlade förstås om Boris Vukcevic. Publiken, lagen och alla runtomkring la mest fokus på detta, av naturliga skäl. Hoffenheim övervägde att skjuta upp matchen till en senare tidpunkt, men efter diskussioner fram och tillbaka kom man fram till att spela matchen ändå. 0-0 slutade det hela. Salihovic lyckades bli utvisad och missar nu den tuffa matchen mot FC Bayern, dålig tajming.

Hamburger SV – Hannover 96 1-0
Zieler misstag, van der Vaarts assist och Rudnevs mål. En perfekt start för HSV och även om Hannover höjde insatsen rejält efter en timme så såg Adler till att rädda festen. 125-årsfirandet hade börjat på bästa sätt. HSV har nu sju poäng på tre matcher och återfinns plötsligt i mitten av tabellen. För Mirko Slomka och Hannover var det här säsongens andra förlust, en tung sådan.

Borussia Dortmund – Borussia Mönchengladbach 5-0
Mästarna är tillbaka i vinnarspåret efter att ha krossat Gladbach med hela 5-0. De första 20 minuterna var dock en ganska avslagen och jämn historia, men sedan visade Reus varför han kostat så många miljoner. Efter det släppte Dortmund aldrig matchen utan utökade i stället genom Subotic, Reus (med ett drömmål), Gündogan och Blaszczykowski. Välförtjänt seger mot ett ganska harmlöst Gladbach – Klopp och Favre har fortfarande en hel del att jobba på trots allt.

Eintracht Frankfurt – SC Freiburg 2-1
Det var inte samma fart och fläkt som senast mot Dortmund, men det gick vägen ändå. Första halvlek var en jämn historia där lagen kämpade om kommandot. I andra halvlek utnyttjade Kruse ett lite lojt hemmaförsvar och kunde göra 0-1. Men tack vare Alex Meier två gånger om kunde Frankfurt ta över kommandot och vinna matchen. Freiburg försökte trycka på mot slutet utan större framgång. Extra plus till Kevin Trapp i målet som förhindrade ett 0-2-underläge med en klassräddning.

VfL Wolfsburg – FSV Mainz 05 0-2
Wolfsburg och Magaths kris fortsätter. Mainz gjorde två mål från ingenstans (på klassiskt Mainz-manér egentligen: defensiven först och ett ohyggligt utnyttjande av offensiva chanser). Wolfsburg hade mer av spelet och troligtvis fler chanser – den som bör må sämst är Olic. Kroaten borde ha gjort ett eller flera mål. Wolfsburg har helt enkelt svårt att göra mål och bjuder på lite väl billiga mål. Något måste hända och det snart.

/Wingren

Hamburger SV tar emot Hannover 96 på lördag. Festen före festen. Åsikterna går isär gällande klubbens grundande, men helt säkert är att HSV anser att den 29 september 1887 är dagen som är värd att fira. Hamburger SV, som vi känner klubben i dag, är en fusion mellan SC Germania, Hamburger FC och FC Falke. Dessa tre klubbar blev officiellt HSV den 2 juni 1914.
Men det är de gamla rötterna i SC Germania som lyfts fram – och givetvis blir det mycket festligheter när HSV fyller 125 år.

De sexfaldiga tyska mästarna har en ganska tung tid bakom sig. Klubben har spelat samtliga Bundesliga-säsonger, vilket man är ensamma om, men det var rysligt nära en katastrof ifjol. Den här säsongen började inte bättre. Spelet var idéfattigt, kämpaglöden glödde inte alls och det kändes ganska hopplöst. HSV valde att agera innan det var för sent. In kom Jiracek, Badelj och hemvändaren van der Vaart. Plötsligt såg det också mycket bättre ut på fotbollsplanen.

På hemmaplan besegrade man självaste Borussia Dortmund med 3-2. I onsdags spelade man mot Borussia Mönchengladbach, man var det bättre laget. Men matchen slutade 2-2, lite snopet, men fortfarande en viktig poäng.

På lördag väntar Hannover 96 i Nordderbyt. En vinst där och feststämningen kommer att vara på topp när det stora födelsedagskalaset börjar 19:30. ”Den som slår Dortmund behöver inte ha ångest för Hannover. Men vi har stor respekt. Hannover har köpt in bra spelare på sistone. Men vi vill göra publiken begeistrad och helst plocka tre poäng”, säger tränaren Thorsten Fink.

Lätt blir det förstås inte mot formstarka, och spelstarka, Hannover 96. Räkna dock med intensiv fotboll, heta känslor och förhoppningsvis en stor fest.

Grattis på 125-årsdagen, Hamburger SV.

Bundesliga omgång 6:

Fredag 20:30

Fortuna Düsseldorf – Schalke 04
Noll förluster, noll insläppta mål. Schalke stöter på ett defensivt skickligt lag som snart har blivit ett fenomen. Men orkar Fortuna hålla liv i sviten mot Holtby, Huntelaar och gänget? Schalke har lite problem med en del supportrar som förväntar sig mer av laget, ”Med all respekt: de som buar har ingen aning”, kommenterar tränare Huub Stevens det hela. Tveksamt dock om Schalke kan bjuda på ett fyrverkeri mot defensiva Düsseldorf. En intensiv kamp är dock att vänta.

Lördag 15:30

Bayer Leverkusen – Greuther Fürth
Leverkusen vann betryggande med 3-1 mot Augsburg men ändå är inte klubben riktigt igång. Fotbollen ska bli vacker och framgångsrik enligt Leverkusens tränarduo. På lördag får man dock klara sig utan Reinartz, Hosogai lär få chansen från start i stället. Fürth har haft lika svårt som Augsburg att övertyga så här långt. 0-2-förlusten mot Düsseldorf i veckan tog priset, ”det finns ingen anledning att uppträda så passivt”, menar tränare Mike Büskens. Får vi se ett modigare och fräckare Fürth mot Leverkusen?

Werder Bremen – Bayern München
Claudio Pizarro återvänder till Bremen och ska tackas av officiellt, på andra sidan finner vi Bayern-lånet Nils Petersen. FC Bayern har inlett med fem segrar och en målskillnad på 17-2. Otroligt bra. Nu väntar ett offensivt spännande Werder Bremen som dock har samma gamla försvarsproblem som vanligt. Hur ska Schaaf få sina spelare att stå emot Bayerns dundrande offensiv? Matthias Sammer har dragit i euforibromsen, precis som jag önskade här på bloggen tidigare. Bremen får lita på att Weserstadion är Bayerns minst önskade spelplats med 19 förluster. Kan bli ett äkta spektakel.

1. FC Nürnberg – VfB Stuttgart
Båda lagen har en hel del att rätta till efter förra omgången. Nürnberg gick under med 1-4 mot Hannover och Stuttgart förnedrades med 0-3 mot Hoffenheim. Timo Gebhart kan mycket väl få chansen från start mot sin gamla klubb då Dieter Hecking har lovat att något kommer förändras. Stuttgart söker ännu säsongens första seger och det börjar bli ångestladdat i klubben. Hur länge sitter Bruno Labbadia kvar?

TSG Hoffenheim – FC Augsburg
Hoffenheim har goda chanser att ta en tredje vinst i rad efter att ha vunnit mot Hannover och Stuttgart. ”Vi behöver poäng i Hoffenheim”, säger Augsburgs sportchef Manfred Paula. Kanske är det trots allt för mycket begärt då Augsburg har sett sega ut.

Hamburger SV – Hannover 96
På lördag fyller HSV 125 år och vill förstås inte låta Hannover förstöra klubbens stora fest. Men Mirko Slomkas killar är i bra form, särskilt Szabolcs Huszti. Det blir en ordentlig prövning för Hamburg helt enkelt, men Fink har trots allt börjat lotsa in laget på rätt spår. Det har sett bättre ut mot Dortmund och Gladbach – och en sån här kväll torde motivationen att vinna vara stor. Jiracek är tillbaka efter avstängning, Hannover tvingas klara sig utan stackars Leon Andreasen.

Lördag 18:30

Borussia Dortmund – Borussia Mönchengladbach
Borussia mot Borussia, problem mot problem och Reus mot sin gamla klubb. Ungefär så. Dortmund och Gladbach påminner mycket om varandra så här långt. Den defensiva stabiliteten saknas, framåt ser det inte lika lätt och ”dansigt” ut. Men lagen visar samtidigt stark moral. Det här blir en riktningsvisande match för två klubbar som verkligen behöver en seger för att återställa lite självförtroende. ”Marco Reus, det är över. Jag vill inte prata om dåtiden längre”, säger Lucien Favre. Det här blir otroligt målrikt eller precis tvärtom.

Söndag 15:30

Eintracht Frankfurt – SC Freiburg
Frankfurt har inlett säsongen strålande med fyra vinster och ett kryss – särskilt med tanke på att mästarna Dortmund stod för motståndet i den oavgjorda matchen. Blir det åter fest i Frankfurt när Freiburg kommer på besök? ”Vi får inte förlora den här matchen”, säger Freiburgs tränare Christian Streich. Det här är två lag som tycker om att ställa om snabbt och en öppen slagväxling är att vänta.

Söndag 17:30

VfL Wolfsburg – FSV Mainz 05
Felix Magath har, förstås, höjt träningsintensiteten i Wolfsburg efter klubbens oerhört svaga inledning. Målet är Europa och just nu är det inte mycket som talar för det. Mainz å andra sidan har också haft problem under säsongsinledning men är trots allt en klubb vars främsta mål är att klara av Bundesliga-kontraktet. Det brukar bli kul och målrika matcher när Mainz åker till Wolfsburg – så låt oss hoppas på det även den här gången. Naldo är tveksam till spel för Wolfsburg, Mainz söker målformen.

/Wingren

I Europas målgladaste toppliga finner vi Europas bästa försvar. Och det hos en nykomling, en nykomling som tog sig upp i Bundesliga via kvalspel mot Hertha Berlin. Det är minst sagt anmärkningsvärt och det är sannerligen en stark bedrift.

Den senaste omgången föll det 33 mål på nio matcher, men än en gång höll Fortuna Düsseldorf tätt. Serieledarna Bayern München har Bundesligas näst bästa försvar, rekordmästarna har släppt in två mål.

Fortuna Düsseldorf däremot har hållit nollan i säsongens fem första matcher. Det finns inte något lag ute i Europa som ännu har en nolla i kolumnen för insläppta mål – förutom Fortuna. Det är starkt, vansinnigt starkt. Som om inte det vore nog höll laget nollan i säsongens första tävlingsmatch när Düsseldorf slog ut Wacker Burghausen i DFB-Pokal.

Okej att motståndet inte har varit det bästa, men man har ändå spelat mot Fürth, Freiburg, Stuttgart, Mönchengladbach och Augsburg. Säga vad man vill om dessa lag, Fortunas bedrift är imponerande. Förra säsongen kämpade Norbert Meiers lag i 2. Bundesliga. Efter en stark höst gick det lite grus i maskineriet under våren. Men man fixade ändå den där kvalplatsen. Då hade Fortuna gjort 64 mål och släppt in 35 på 34 matcher. Ett ganska normalt facit för ett topplag i 2. Bundesliga.

När det så stod klart att Fortuna äntligen skulle få spela i Bundesliga igen satte karusellen fart. Klubben skrev kontrakt med 18 nya spelare (17 om vi inte räknar med Tobias Levels som trots allt var på lån ifjol). I samma veva lämnade 14 spelare laget. Känslan var att Meier aldrig skulle lyckas få ihop ett lag av det här. Betänk också att spelarna som hämtades in var billiga, de flesta var till och med fria agenter. Det är alltså knappast något lyxbygge det här.

På något vänster har Norbert Meier fått ihop ett lag, ett förbannat bra lag. Fortuna Düsseldorf har alltså hållit nollan i fem matcher – som nykomlingar i Bundesliga. Med det är man bäst av alla lag i Europa och som grädde på moset är klubben ny rekordhållare i Bundesliga – aldrig förr har en nykomling kunnat visa upp en sådan noll-serie.

Rekordet för samtliga lag i Bundesliga innehavs av VfB Stuttgart. Säsongen 2003/04 höll Stuttgart nollan åtta matcher i rad.

Nu väntar offensivt starka Schalke 04 för Fortuna i morgon, men det är inte självklart att nollan spricker bara för det. Det är svårt att hitta något annat lag i Tyskland som jobbar lika bra och disciplinerat mot bollen som Fortuna gör. Dessutom har man en målvakt av allra högsta klass i Fabian Giefer, 22.

”Defensivt har vi fungerat grymt bra hela säsongen”, säger målvakten.

En del tyskar knorrar och gnäller i hörnen, vrider på sig när Fortuna Düsseldorf kommer på tal. Det är ingen som riktigt tycker om fotbollen som klubben står för just nu. Jag är inte heller något större fan av det hela, men man får inte vara dum. Norbert Meier är klok nog att förstå att det här är Fortunas chans att hävda sig med ett billigt och nykomponerat lag i Bundesliga. Säga vad man vill om metoden – det är kusligt bra gjort.

”Jag kan bara skratta när jag hör och läser att vi spelar destruktivt. Om vi skulle spela hurra-fotboll så hade vår underlägsenhet blivit mycket tydligare”, säger Meier.

Fortuna Düsseldorf ligger femma i tabellen efter fem omgångar. Det har bara blivit fyra mål framåt, men noll bakåt, och med det ligger man en poäng före mästarna från Dortmund – som har gjort elva men släppt in åtta. Det är ju inte fy skam för en nykomling.

På tal om starka nykomlingar: Eintracht Frankfurt skuggar Bayern München i toppen av tabellen. Armin Vehs lag låg under med 0-2 mot Borussia Dortmund men vände fenomenalt till 3-3 i en galen historia. Frankfurt har därmed fyra segrar och ett kryss på sina fem första matcher. Vansinne.

Jag måste även passa på att hylla en spelare här på bloggen. Om Fortuna har Europas bästa defensiv just nu, ja, då är Hannovers Szabolcs Huszti Europas formstarkaste spelare. På tre ligamatcher har hemvändaren Huszti gjort tre mål och sju assist. Och det, mina vänner, är helt skogstokigt galet.

Bundesliga omgång 5 (med max tre meningar, då siffran tycks vara populär denna omgång):

Bayern München – VfL Wolfsburg 3-0
Hemmalaget fullkomligt överlägset. Wolfsburg kan vara glada över att det ”bara” slutade 3-0. Kross.

Schalke 04 – FSV Mainz 05 3-0
Ganska oinspirerat hemmalag. Stabil seger och stigande formkurva dock. Tungt för Mainz.

Greuther Fürth – Fortuna Düsseldorf 0-2
Europas bästa försvar, nu också med mål framåt. Fürth ännu utan hemmamål eller hemmaseger.

Eintracht Frankfurt – Borussia Dortmund 3-3
Dortmunds försvarsspel är skrämmande dålig. Frankfurt viljestarkt och bra i omställningsspelet. Spektakel.

Borussia Mönchengladbach – Hamburger SV 2-2
Stranzl huvudperson med högst tveksamt mål och felaktig utvisning. HSV ser piggare ut och van der Vaart likaså. Turligt kryss för hemmalaget trots allt.

VfB Stuttgart – TSG Hoffenheim 0-3
Stuttgart som vanligt under isen så här på hösten. Hur länge får Labbadia sitta kvar? Vad händer med ett plötsligt formstarkt Hoffenheim nu?

Hannover 96 – 1. FC Nürnberg 4-1
Stackars, stackars Leon Andreasen som troligtvis slet av korsbandet. Huszti är fantastisk och Hannover blir att räkna med. Nürnberg tillbaka i verkligheten.

SC Freiburg – Werder Bremen 1-2
Freiburg har svårt för Bremen men tog ledningen. Hunt och nye Akpala fixade dock en viktig Bremen-seger. Freiburg förlorade sin första hemmamatch under Streichs ledning.

FC Augsburg – Bayer Leverkusen 1-3
Augsburg har det jättejobbigt men Weinzierl får fortsatt förtroende. Välförtjänt Leverkusen-seger. Schürrle fick äntligen näta.

Hur underhållande och fantastisk är inte fotbollen?

/Wingren