Brittiska The Telegraph ligger sällan på latsidan.
Den här gången har engelsmännen listat några av ”världens tuffaste träningspass” – en lista fullproppad med mjölksyra, pulstoppar och träningspepp.
Så, varför inte berika din måndag med en av listans prestigefyllda topplaceringar?

 

 

 

 

Om du tillhör skrået som anser att bekvämlighetszoner inte är någonting annat än en plats där drömmar dör, eller söker nästa träningsmässiga utmaning – grattis.
Nu är det nämligen hög tid att sleva i sig den naturella kvargen, packa ned magnesiumblocket i träningsväskan och välkomna ”Filthy 50”.

 

 

 

 

Passets namn avslöjar den totala avsaknad av mysighetsfaktor upplägget erbjuder. Här attackeras istället kroppen av tsunamiliknande mjölksyrenivåer, brännande lungor och diabolisk trötthet. Med andra ord, allt du önskar utmana din träningspartner med.

Tack och lov bygger upplägget på enkel och lättförståelig struktur. Något som känns direkt avgörande då blodet rusar förbi hjärnan för att försöka assistera kroppens febrilt arbetande muskler.
Passet består av tio olika övningar, där samtliga moment skall genomförs med 50 repitioner.
Vila? Absolut – men först efter den tionde och sista övningen. Inte innan.

 
 
 

 

 

Beastmode on?
Här följer passet

På så snabb tid som möjligt:
 

✓ 50 Box jumps, 60 cm hög box/låda

✓ 50 ”hoppande” pull-ups

✓ 50 Kettlebell swingar,
24 kg/män, 16 kg/kvinnor

✓ 50 steg utfallsgång,
utförda med kroppen som vikt

✓ 50 Knees to elbows,
magträning i hängande position

✓ 50 Stående axelpressar,
skivstång á 20 kg/män, 15 kg/kvinnor

✓ 50 Ryggresningar

✓ 50 Wall ball kast mot vägg,
9 kg/män, 6 kg/kvinnor

✓ 50 Burpees

✓ 50 Double unders,
dubbelhopp med hopprep

 
 

---

Jag kan i skrivande stund inte nog understryka vikten av att genomföra högintensiv träning av denna kaliber med respekt och försiktighet. Se alltid till att vara tekniskt förberedd och lyssna på kroppens signaler. Lycka till, kör hårt!

---

 

 
 

Ingen kan sticka under stolen med att tillräckligt många burpees kan knäcka den bäste. Men samtidigt som hatsynonymerna duggar tätt finns faktiskt ett gäng positiva effekter väl värda att framhäva.
Framförallt då flåset nått sin maxgräns och kroppen ber om att få ge upp.

 

 

 

 

Varför bör vi överhuvudtaget utsätta våra kroppar för en så jobbig övning?
Svaret är enkelt – resultaten vi strävar efter är en direkt spegling av våra svettfyllda insatser. Något som möjliggöra den magiska kalkylen – tuffare moment, snabbare resultat.

Och visst passar burpees in i tuffhetsmallen. Momentet tränar nämligen armarna, bröstet, bålen, benen och rumpan i varje repetition. Allt samtidigt som såväl flåset som kaloriförbränningen ges en rejäl knuff i progressionens riktning.

 

 

 

 

Tack vare övningens högintensiva tempo och involverande rörelser tillåts kalorierna förbrännas i samma takt som de forsande svettdropparna färdas nedför pannan. Allt samtidigt som övningen går precis lika utmärkt att genomföra på high end-utrustade gym som det egna vardagsrumsgolvet.

 

Hur?
Tänk alltid på att inte gå ut för hårt, inledningsvis är nämligen risken för att krokna efter endast några få repetitioner större än många träningsegon vågar tro.
Utför därför övningen metodiskt och se till att andas ordentligt, först då möjliggör du tillräckligt långa och sammanhängande block för att lyckas pressa kroppen mot nya styrke- och uthållighetsnivåer.

 

✓ Inled övningen stående och sätt händerna i marken

✓ Hoppa bakåt med benen så kroppen hamnar i ”plankposition” med raka armar

✓ Sänk ned kroppen så att bröstkorgen och lårens framsidor nuddar golvet

 

 

✓ Hoppa explosivt tillbaka till en position där fötterna hamnar direkt under kroppen

✓ Avsluta övningen med ett upphopp där höften sträcks ut och händerna klappar bakom nacken

✓ Landa med mjuka knän och kliv omedelbart in i nästa repetition
 
 
 

 

 

Utmaningar
Nu när vi vet hur detta diaboliska friskvårdsbidrag går till finns inget att vänta på. Testa någon av nedanstående utmaningar och se hur långt du kan pressa såväl din fysik som mentala styrka. Vem vet, du kanske är starkare än du tror!
 
 

Nybörjaren
Maximalt antal burpees på 60 sekunder

Den vane motionären
100 burpees på så snabb tid som möjligt

Träningsentusiasten
500 burpees så snabbt du bara kan

 
 
 

Snart inleds årets upplaga av de mytomspunna kvalificeringspassen i CrossFit open.
Men du har väl inte glömt den här sju år gamla godingen? 

 

 

 

 

”The open”
Innan vi hoppar in i ett av de mest vedervärdiga passen genom tiderna backar vi bandet med en kortare re-cap. CrossFit Open är en fem veckor lång svettfest där ett ”hemligt” pass offentliggörs varje vecka.
Deltagarna (världen över) har sedan tre dagar på sig att utföra passet med en licensierad domare och kan, om resultaten är tillräckligt vassa, därefter kvala vidare till CrossFit regionals (idrottens motsats till Europamästerskapen).

Bland passen kan allt mellan himmel och jord dyka upp. Vi pratar inslag passande glada amatörer (roddmaskin, löpning, armhävningar) – men också elitistiska mördarinslag mer riktade åt…ja, ingen (tunga ryck, ring muscle-up’s, gå på händer över hinder).
Kort och gott, om du är nyfiken på hur vältränad du egentligen är – då är det här folkfesten för dig.

 

 

 

 

Passet ALLA hatar
Så, vilket pass har varit värst hittills?
Självklart är svaret på en sådan frågeställning högst individuell. Men ett pass lämnar garanterat ingen oberörd. Jag pratar självklart om 2012’s underbara upplaga av ”12.1”.

Här är premisserna och regelverket superenkla.
Utövaren skall under 7 minuter utföra så många burpees som möjligt. Detta med twisten att händerna måste nudda ett mål sex inches (15 cm) ovanför deras stående längd med fullt utsträckta armar.
Nedan följer den officiella instruktionsfilmen från CrossFit.com.

 

 

 

 

Upplägget är alltså lika teoretiskt ”enkelt” som praktiskt fruktansvärt. Här kraschar nämligen allt. Pulsen når snabbt skyhöga nivåer, mjölksyran kommer likt ett brev på posten och uthålligheten sinar i raketfart. Med andra ord – sju riktigt karaktärsbyggande minuter.

Testa upplägget redan IDAG och räkna dina repetitioner. Vem vet, du kanske spöar passets vinnare Scott Panchik och hans sinnessjuka 161 godkända reps?

 

 

 

 

Vid det här laget har ingen missat 2019’s största trend i sociala medier. Jag syftar givetvis på ”10 year challenge” – där vissa resultat är värda lite extra uppmärksamhet!

 

 

 

 

Trots att det finns en uppsjö av inspirerande och motiverande hälsobilder sticker en, åtminstone i mitt tycke, ut ur mängden.
Jag pratar om den 47 årige hälsoprofilen Natalie Jill!

 

 

 

 

Men vad gör då henne så speciell?
Jo, Jill har själv öppet berättat om hennes resa från den absoluta botten (övervikt, psykiskt dåligt mående, skilsmässa etc) till att idag må toppen, vara en stark mamma och framgångsrik entreprenör med närmare en halv miljon följare i hennes sociala kanaler. Med andra ord – en personifiering av ”the american dream”.

Låter det för bra för att vara sant?
Se bilden nedan och beskåda hennes tioåriga transformation.

 

 

 

 

Jill får alltså alla tvivlare att våga tro, hoppas och genomföra. Allt med sig själv som levande bevis.
Av den anledningen förtjänar hon för evigt min förstaplacering i årets rosade ”10 year challenge”. In och följ!

 

Men vänta, vänta, vänta…vad hände med träningsdåren bakom tangenternas tioåriga resa? Är den för privat för publik åskådning?!
Mmm, egentligen är svaret ja, men wtf – here goes.
 
 
 

2009

 

 

 

 

2019

 

 

 

 

 

 

”På den sjunde dagen vilade han”.
Eeeh, nej. Sorry moseboken – här kommer träningsupplägget som passar perfekt en novembergrå söndag. Varför?
Hela kroppen tränas och passet tar inte en sekund längre än tio minuter!

 

 

 

 

Så, innan du sätter dig alldeles för bekvämt i soffan, hinner inleda den obligatoriska sträcktittningen av Netflixsuccén ”Bodyguard” eller inse att du egentligen är alldeles för trött efter en hel arbetsvecka – bara kör.
Varje resa inleds med ett litet steg. Ta det steget idag.
För i ärlighetens namn, har du någonsin hört någon säga att de ångrat ett träningspass?

 

10 minute swing, jump, dip
Som tidigare nämnt tränar följande pass kroppens största muskulära områden. En egenskap som kostar så mycket kraft att tio minuter räcker mer än väl.
Som alltid skall kvalité prioriteras före kvantitet och övningarna utföras snyggt. Men utöver det – go hard, or go home…
Okej, hur gör jag?

Ställ klockan på 10 minuter och genomför så många varv som möjligt av följande moment:

✓ 10 Kettlebell svingar (herrar 24 kg, damer 16 kg)
✓ 10 Boxhopp (jämfota hopp upp på låda alt. bänk)
✓ 10 Dips mot lådans kant

För enkelt? Vänta tills du närmar dig uppläggets sista minuter…

 

 

 

 

 

Vips – innan du vet ordet av det (för hallå, i ärlighetens namn så har du tio minuter till övers) är du färdigtränad för dagen. Nu kan du låta endorfinerna skölja över dig och fortfarande hinna med det välförtjänta mysinfernot som associeras med gråa söndagar.
Bra jobbat!

 

 

 

Trött på ändlösa situps som inte genererar resultat? 
Då är det hög tid att växla upp insatserna och testa bålmördaren Yoke carry!

 

 

 

 

Vänta, vänta, vänta…har träningsskribenten tappat det helt?
Menar han verkligen att vi – motionärerna – skall byta ut friskissitupsen mot strongmanövningar?
JAPP!

Att basövningar likt knäböj, marklyft och pressmoment främjar vår bålstyrka är redan vida känt. Nu sköljer dock nästa styrkevåg in över motionärsnationen, den som involverar tunga top-to-toe övningar majoriteten av oss tidigare endast skådat muskulära strongmanatleter (som kan dra flygplan med tänderna) utföra.

 

 

 

 

Men vad är det som gör just den här övningen så speciell?
Jo, tack vare att belastningen ”vilar” över axelpartiet krävs stora mängder energi för att upprätthålla god och stabil hållning. Kraft som bland annat rekryteras från kroppens mittparti, det vill säga bålen.

Genom att övningen tvingar fram en konstant statisk anspänning (annars trillar vi ihop) belastas core-partiet över längre tid än våra sedvanliga situpsblock, men nu även med externa belastningar som forcerar fram nya nivåer av funktionell styrka.

Förutom magen involverar övningen dessutom ryggen, rumpan, låren och våra höfter. Kort och gott – muskulära områden ingen motionär har råd att ignorera.

 

 

 
 
 
 
Nu till den självklara frågan. Hur gör jag om gymmet inte besitter yoke-carry-kompatibel utrustning eller pansargolv att släppa vikterna på?
Enkelt, då gnuggas nämligen geniknölarna och övningen konstrueras från gymmets redan befintliga utrustning.
Here’s how!

 

✓ Använd tjocka gummiband för att hänga upp två kettlebells på skivstången
✓ Addera viktplattor utanför de hängande kloten för ökad vikt och stabilitet
✓ Placera stången på axlarna och inled promenadinfernot med en konstant anspänd bål

 

Som alltid bör övningen inledas med lättare belastning och handla om kvalité snarare än världsrekordstung belastning. Allt för att successivt trappas upp och bli mer utmanande.
Låt utförandet fokusera kring konstant anspänd bål, stolt hållning och korta, stapplande, steg. Variera upplägget mellan 60 sekunder långa set eller ca 20 meter långa promenadstråk.

Vips – innan du vet ordet av det har bålstyrkan ökat i kvadrat och övningsbanken adderats med ytterligare ett nytt och utmanande moment!

 

 

 

Idag kan en knappt besöka träningsanläggningar utan att snubbla över välfyllda magnesiumhinkar.
I takt med den lavinartade ökningen blir synen av kritvita händer som färgat gymmattor, viktplattor, träningstoppar och ibland hela träningsentusiater vanligare och vanligare. Men vem behöver egentligen magnesium, och varför?
Är det verkligen ”bara” elitgymnasterna som utför galna volter, styrkelyftarna som drar flygplan med tänderna och CrossFit-proffsen som klarar femtioelva burpees?

 

 

 

 

Innan vi hoppar vidare till några definitiva slutsatser backar vi bandet och tar allting från början.
Magnesium används för att avsevärt förbättra händernas grepp runt skivstänger, chinsräcken, ringar etc. Detta tack vare ämnets uttorkande egenskaper som helt enkelt minskar, eller helt eliminerar, händernas svettiga och ofta glidande grepp.

Då du tillåts etablera ett fastare grepp kommer gymutrustningen dels ligga kvar lättare i händerna (vilket ofta leder till att du klarar de där sista, avgörande, repetitionerna) samt aktivera dina muskler mer effektivt tack vare den nya greppstyrkans ökade koppling mot nervsystemet.

 

 

 

 

När skall det användas?
Här finns givetvis en hel uppsjö av olika skolor – varvid ingen, enligt undertecknad, utgör någon egentlig sanning.
Med ovanstående rader om hur magnesium faktiskt hjälper oss kan vi dock med enkelhet rabbla upp mängder av scenarion där preparatets inverkan snarare bidrar med ökad ”coolhetsfaktor” än faktiska träningsfunktioner.

 

 

---

Exempel;

Du utför marklyft och underarmarna skriker till den grad att greppet börjar ge vika av svettdroppar och utmattning – testa magnesium.

Du utför sittande axelpressar och tvingas släppa hantlarna då underarmarna börjar blinka rött – håll hantlarna lösare och bygg upp starkare underarmar. Skippa magnesiumet!

---

 
 
 
 
Inom träningsbubblan fyller alltså magnesium användbara funktioner vid ex.  dragövningar (likt rodd och chins), basövningar (likt marklyft) och olympiska lyft (likt frivändningar och ryck).
Med andra ord – spara magnesiumblocket i väskan under fredagens discopass!
 
 
 

 

 

Så, vad säger du egentligen?
Om du regelbundet utför tunga repetitioner och upplever att greppet är en av dina svagare länkar kan du med fördel använda magnesium. Överdriv dock inte konsumtionen då produkten är väsentligt mycket drygare än majoriteten verkar tro, och utrusta dig med tillräckliga mängder gymvett för att göra rent efter dig.

Kör hårt, och vem vet, tack vare det här tipset kanske ditt nästa ”pb” väntar runt hörnet!

 

 

 

Yes, nästa vecka är det äntligen dags igen! 
Min födelsedag väntar runt hörnet och den 23:e september vaknar jag officiellt upp som fullt utblommad 33 åring. Något som traditionsenligt bör firas med mjölksyra, svettt-tsunamis och en gnutta ångest. 

 

 

 

 

Jag tänker så här; för att ständigt hålla sig ajour och aldrig stagnera är det livsviktigt med återkommande utmaningar. Sjuka grejer som påminner oss om att det fortfarande finns mängder av saker vi ännu inte bemästrar. Därför uppmanar jag er att utmana mig!

Upplägget är smärtsamt enkelt.
För att inte jag ska riskera kalla fötter när det väl bjuds upp till dans kommer jag lotta fram ett av de inskickade träningsuppläggen (maila: me@thomasskoglund.com eller DM:a på @karlthomasskoglund) och helt sonika inte ha något val än att genomföra spektaklet. Hur jobbigt, smärtsamt eller pinsamt det än må vara.

Som någon form av sadistisk kick-back kommer dessutom personen bakom det vinnande bidraget ”belönas” (sanning med grav modifikation) med ett kostnadsfritt pt-pass tillsammans med undertecknad på min hemmabox.

 

 

 

 

Till saken hör att jag kommer fira födelsedagen i soliga Los Angeles, något som sannerligen bjuder in till ren och skär förödmjukelse om passet kan dokumenteras bland hårdingarna på muscle beach. För det är vad som väntar runt hörnet, passet måste dokumenteras och ”redovisas” här på bloggen.

Aaja, jag ångrar mig redan – men nu gör vi det här tillsammans.
Hit me with your best shot!

 

 

 

En av träningsbubblans tydligaste vattendelare återspeglas oftast inte i vad vi tränar, utan snarare hur vi tränar. Eller mer specifikt –  vilka intryck vi låter påverka våra insatser under svettfesten.
Medan vissa knappt vågar drömma om träningspass utan decibelhög peppmusik önskar vissa fokuserad tystnad. Men vilket alternativ knuffar egentligen resultaten i rätt riktning?

 

 

 

 

Enligt vetenskapliga undersökningar, genomförda av sajten sweatband, har forskare äntligen fastslagit svaret på denna musikaliska frågenöt.
Och gissa vad – musik får oss orka längre!
Men det är inte allt.

En av studiens tydligaste fynd påvisar att musikens energiboostande egenskaper inte bara skänker musikälskare nytända kraftkänslor, utan kan beröra alla. Så länge låtvalen är väl genomtänkta.

 

 

 

 

Så, hur stora skillnader pratar vi om? Kniper en otränad soffpotatis plötsligt en pallplats under Stockholm Marathon bara för att några stekheta Justin Timberlake-hits dunkar mot trumhinnorna? Njae, inte riktigt.

Undersökningen visar dock att vi i genomsnitt orkar träna 19 imponerande minuter längre om vi tillåts lyssna på musik vi gillar. Oavsett bpm och genrer.
Anledningen bakom fenomenet menar forskarna beror på musikens distraherande effekter.
Tonerna, beatsen och texterna får oss helt enkelt att slappna av och glömma allt vad ilande mjölksyra och brännande pulstoppar heter. Åtminstone i korta, korta stunder.

 

 

 

 

Då musik är helt individuellt och besitter unika förmågor att framkalla olika känslolägen blir låtvalen för önskad ”pepp” självklart subjektiv.
Däremot visar undersökningen att starkare beast-mode-tendenser kunde härledas till discomusik i upptempo (snabbare bpm) än klassiker som ”När det blåser på månen” från KENT’s debutalbum. Förvånande – jag vet…

Så, vad väntar ni på?
Plugga in lurarna och gör detta till historiens starkaste träningshöst!

 

 

 

Stämmer det att den stentuffa träningsformen CrossFit endast är lämpad för ultraatleter som käkar taggtråd till frukost?
Svaret är självklart nej – något Caroline Westerberg, 55, är ett levande bevis på. 

 

 

 

 

Tidigare i veckan träffade jag krutpaketet och inspirationskällan Caroline Westerberg för att prata om varför hon valt att lindra sin artros med världens kanske tuffaste träningsform. Och vilket möte det blev.
Caroline diagnosticerades med artros vid 40 års ålder – idag, 15 år senare, tränar hon tuffare, tyngre och oftare än hon gjorde som frisk tonåring.
Hennes räddning?
CrossFit.

 

 

 

 

Jag och Caroline pratade om hur all träning stärkt såväl hennes fysik som självkänsla, att ålder aldrig är en ursäkt och hur det kändes att knipa en prestigefylld tredjeplats under den europeiska stortävlingen ”European Masters Throwdown” tidigare i år.
Kort och gott, den sortens läsning som övertrasserar motivationskontot och omedelbart får dig vilja ”smälla igen” laptopen och tjurrusa mot gymmet.

 

Så, för dig med stagnerad geist, drivvis med bortförklaringar eller avsaknad av en sund förebild utgör reportaget en av årets viktigaste texter.
Vart du hittar den?
Här under. Såklart.

 

Ta mig till artikeln!