Lördag. Finaldags.

Favoriten Maria Sjarapova mot senaste årets stora sensation Simona Halep.

Vem vinner?

Först och främst: På herrsidan gjorde Rafael Nadal slarvsylta av Andy Murray: 6-3, 6-2, 6-1. 83-43 i poäng totalt. Fullständig detronisering, med andra ord. Murray var helt chanslös. Otroligt starkt av Nadal, naturligtvis. Visst, Murray var seg och sliten efter två tuffa tävlingsveckor med många timmar ute på banan, men han är inget blåbär. Att köra över honom så skoningslöst, det är imponerande.

Dessförinnan hade Novak Djokovic avfärdat Ernests Gulbis i fyra set: 6-3, 6-3, 3-6, 6-3. Mycket märklig match. Djokovic var inte särskilt bra men hade ändå ett stort spelmässigt övertag på Gulbis, som strösslade hela banan med enkla missar.

I tredje set hittade letten sin matchrytm och reducerade. Djokovic såg oerhört plågad ut i de två sista seten. Hängde med huvudet och var bara… orkeslös. Ändå vann han setet relativt enkelt, efter två servegenombrott (tappade själv serve en gång).

De här två matcherna lär påverka oddsen en del inför morgondagens final, men det får vi prata mer om senare.

Nu ska vi dyka ner i dagens stora huvudnummer.

* * *

SIMONA HALEP (4) – MARIA SJARAPOVA (8)

Det är inte jätteofta som den lägre seedade spelaren är så pass klar favorit, särskilt inte i en Grand Slam-final. Men förutsättningarna inför den här matchen är ju inte så normala. Sjarapova har halkat ner till en åttondeplats på rankningen efter en bedrövlig höst och lika dålig säsongsstart. Det är först nu under grussäsongen som hon hittat tillbaka till ett vinnande koncept.

131-24 i matchfacit på grus och 53-4 (93%) sedan början på 2012 (de enda spelarna som besegrat henne på grus sedan Li Na slog henne i Franska öppna-semifinalen 2011 är Serena Williams och Ana Ivanovic) säger en hel del om Sjarapovas dominans. Addera de 19 raka segrarna när matcherna gått till tre set på grus och vi får ett hum om hennes suveränitet på det underlag som tidigt i karriären var hennes allra sämsta. The Queen of Clay är verkligen inte överdrivet.

Jag tippade Simona Halep som slutsegrare både i Tennispodden och i min förhandsanalys av Franska öppna här i bloggen för ett par veckor sedan.

Kan jag stå fast vid den tippningen nu när det verkligen gäller?

Oddsen – drygt 1,65 på Sjarapova och 2,20 på Halep – ger henne en god chans.

Att Sjarapova är förhandsfavorit är så klart givet. Allt annat vore att betrakta som märkligt.

Men jag tror på Halep. Det lugn, den trygghet i sitt spel och den läskiga stabilitet hon visat upp hittills, det är faktorer som är viktiga mot Sjarapova.

Eugenie Bouchard (och andra före henne) visade i semifinalen att det går att diktera spelet mot Sjarapova även på grus. Det kanske låter klyschigt, men mot Sjarapova gäller det att ta kommandot offensivt, pressa tillbaka henne i banan och tvinga henne att göra det hon avskyr allra mest – försvara sig. Att försöka slå henne genom defensiv utmanövrering är lönlöst. Det är Agnieszka Radwanska ett levande bevis på.

Halep har inte lika explosiva offensiva vapen som Bouchard, men de är vassare än Radwanskas. Och strategen i henne, den är lika framträdande som hos den polska världstrean.

Haleps signaturslag, den raka backhanden ”down the line”, blir en nyckel för henne i dag. Bortsett från att hon måste våga gå all-in för den så fort tillfälle ges ska den också sitta 9 gånger av 10. Paradoxalt nog är också hennes defensiva spel en avgörande faktor. Hon måste försöka ta bollen tidigt, ge Sjarapova så lite tid som möjligt att ladda sin bössa och stressa fram spelvändningar. Att slå bollar mitt i banan, gärna så nära inpå kroppen på Sjarapova som möjligt, för att ta kommandot i duellerna och sedan jaga världsåttan i sidled är en bra idé.

Ser vi till den inbördes statistiken har Sjarapova 3-0, och hon vann finalen i Madrid för en dryg månad sedan (efter att ha tappat första set med 6-1). Medan Halep har stormat fram och fått det hela att se rysligt enkelt ut har dock Sjarapova fått kriga sig igenom många underlägen – hennes tre senaste matcher har alla gått till avgörande set.

Vad är mest gynnande? Hade Halep, som inte tappat set hittills, kanske behövt förlora ett och tvingas kriga sig ur ett tufft underläge? Kanske. För Sjarapova är det vardagsmat, så det gör varken till eller från att hon haft en kämpigare väg till finalen, skulle jag säga.

Vad gäller Halep är det ju hennes soliditet som varit mest imponerande. Hon har sett så kolugn ut hela vägen hit. Som att allt hon gör på banan bara faller sig naturligt.

Jag säger det igen: jag tror på Halep. Hon har varit den bästa spelaren i turneringen så här långt och hon har vapnen för att utmana Sjarapova. Förlusten i Madrid-finalen var ett steg i hennes utveckling. En bra förlust som hon kan dra lärdom av. Precis som att Stan Wawrinkas staplade nederlag till slut ledde till en Grand Slam-buckla och segrar över alla sina tre nemesis: Nadal, Djokovic och Roger Federer.

Jag tror att Simona Halep vinner Franska öppna 2014 och därmed accepteras fullt ut som en toppspelare och stjärna.

Vad har hänt i Franska öppna så här långt?

Vilka är de största flopparna – och överraskningarna?

Vilka står som slutsegrare?

Ja, det är ju hög tid att summera Franska öppna och tippa semifinaler + finaler. Kan Simona Halep utmana Maria Sjarapova om titeln? Kan Rafael Nadal vinna sin nionde buckla på Roland Garros – eller är det Novak Djokovics tur nu?

Dessutom tar vi en närmare titt på ynglingarnas framfart på ATP- respektive WTA-touren under säsongen. Varför går det så bra för de unga framtidslöftena just i år?

Mycket nöje!

För iPhone/iPad, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas och där kan man ladda ned avsnitt. När avsittet är nedladdat öppna appen ”Musik”. Under fliken ”Mer” så kan du lyssna på avsnittet.

På dator med iTunes, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas då och för att prenumerera på podcasten så trycker du på ”Prenumerera” knappen.

För att prenumerera på Android telefon/tablet kan du installera t.ex apparna BeyondPod eller Google Listen. Dessa appar är gratis och finns i Google Play. Skapa en ny prenumeration i appen och klistra sedan in denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

För att prenumerera på podcasten på annat program/enhet använd denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

Om du vill ladda ned avsnittet utan att prenumerera på podcasten så går det att ladda ned ljudfilen från denna länk:
http://www.podtrac.com/pts/redirect.mp3/ss11i01.stream.ip-only.net/podcasts/tennispodcasten/Tennispodcast_avsnitt20.mp3

Vi börjar närma oss det absoluta slutskedet av turneringen.

I morgon: Damernas final. Söndag: Herrarnas dito.

Men först har vi två semifinaler att avverka.

Semin mellan Maria Sjarapova och Eugenie Bouchard blev lite av en rysare – i alla fall i drygt två set.

Sjarapova fick en trög start, medan Bouchard pangade på med kirurgisk precision direkt från nedsläpp.

Men, som så många gånger förr krigade sig Sjarapova in i matchen och stod till slut som segrare: 4-6, 7-5, 6-2. Inte helt oväntat – det är ju otroligt svårt att slå Sjarapova i tre set (19 raka segrar när matcherna gått till avgörande set, på grus).

För att ha bärgat en skrällseger hade Bouchard behövt fortsätta spela som hon gjorde i första set och vunnit i raka. Hon hämtade visserligen upp 2-5 till 5-5 i det setet, men blev sedan direkt bruten mot 15.

Det var ju annars taktiskt rätt att hela tiden försöka ta bollen tidigt, för att ge Sjarapova så lite tid som möjligt, och slå mycket raka slag. Diktera spelet och jaga Sjarapova i sidled, helt enkelt. Världsåttan gillar verkligen inte att försvara sig, och då kommer misstagen.

Starkt av Sjarapova att vinna, med tanke på att hon faktiskt inte gjorde en så överdrivet bra match. Hade vissa problem med serven och slog en hel del dumma misstag, särskilt i första set.

Simona Halep fick det lite enklare i sin match: 5-2, 7-6(4). Gjorde typ ett svagt servegame i hela matchen, men räddade upp det med ett eget break redan i nästa game.

Fortsatt ruggigt stabil, alltså. Tror faktiskt att hon har en bra chans att slå Sjarapova i finalen.

Med det sagt – låt oss nu titta på dagens semifinaler!

* * *

RAFAEL NADAL – ANDY MURRAY

14-5 i inbördes möten till Nadal. 5-0 på grus. Omänskliga 64-1 i matchfacit på Roland Garros. Tre av de där fem matcherna på grus har han för övrigt vunnit i raka set. Endast i Monte Carlo 2011 och Rom i år som Murray fått med sig set.

Det ger ju ett ganska mäktigt psykologiskt övertag, får man säga.

Han gjorde en oerhört bra match i Rom, där han ju vann första set med klara 6-1. Men spelar det resultatet någon roll nu?

Nej, jag tror inte det.

Nadal har sett kassaskåpssäker ut. Han förlorade visserligen första set mot David Ferrer i kvarten, men Ferrer var aldrig ens i närheten av att skrälla i den matchen. Gav mer eller mindre upp när Nadal väl kvitterat och tog vann sedan bara ett av de sista 14 gamen.

Murray å sin sida pressades till fem set mot Gaël Monfils. Ingen skam alls i det, men han borde inte ha tappat sin 2-0-ledning så enkelt.

Vad krävs egentligen för att Murray ska mäkta med en skräll i dag? Han måste spela precis så taktiskt briljant som i Rom – med stort fokus på aggressivitet, både i defensiven och offensiven. Han måste utmana Nadals forehand både med sin signifikativa raka backhand och med djup backhandcross.

Men framför allt: han måste spela felfritt. I tre set. Samtidigt som Nadal inte spelar på toppen av sin förmåga.

Låter det som ett troligt scenario?

Jag tycker inte det.

Känslan på förhand är att Murray kan få med sig ett set, men inte mycket mer än så.

* * *

NOVAK DJOKOVIC – ERNESTS GULBIS

Att påstå att Gulbis har större skrällpotential mot Djokovic än Murray mot Nadal låter kanske lite sjukt, men det är precis så det är.

Djokovic har, precis som Nadal, sett snudd på omänskligt stark ut hittills. Djokovic har till och med sett någon procent starkare ut. Ruggigt solid och fokuserad har han varit hittills, världstvåan. Han har hela tiden haft siktet inställt på finalen, men aldrig låtit tankarna fara iväg under match. Han har på papperet haft en knepig väg hit, och han har tagit varenda sekund på största allvar. Inte tagit några risker.

Gulbis är å sin sida den spelare som imponerat allra mest i turneringen hittills. Mest imponerande var ju att han följde upp sin (föga förvånande) skräll mot Roger Federer med att fullkomligt mosa Tomás Berdych. Världsfyran och världsfemman back-to-back, bara så där.

Och han har spelet för att störa Djokovic. Vi har redan tjatat sönder det faktum att serben har svårt för servekanoner. Nu är inte Gulbis en renodlad servekanon, men när allting klaffar för honom är han extremt svår att komma åt i egen serve.

Dessutom har han ett blytungt grundspel, aggressiva returer och en relativt tät defensiv. Inte helt olikt Juan Martín del Potro, som ju brukar kunna pressa världstvåan. Fortsätter han mixa upp med delikata stoppbollar och på så vis jagar Djokovic i djupled så räcker det för att rycka sönder serbens matchrytm.

Om Gulbis spelar så fläckfritt som han gjorde mot Berdych, då finns det en liten skrällchans här. Särskilt om han får med sig första set.

Det går dock inte att säga annat än att Djokovic ska vinna den här matchen. Det är lite som Gulbis själv uttrycker det:

– Jag förväntar mig solid tennis från honom.

Inte bara solid, utan dessutom extremt bra tennis. När Nadal och Djokovic spelar på topp är det nästan omöjligt att slå dem. Det är inte för inte som de är så överlägsna på världsrankningen.

Gulbis måste ha spelet från matchen mot Berdych och psyket från matchen mot Federer för att kunna vinna det här. Nästan omänskligt höga krav det ställs på pöjken, som ni hör.

Tipset är därför 3-1 i set för Djokovic. Skulle han vinna med 3-0 tycker jag inte att det ska ses som en flopp för Gulbis.

De har ju trots allt båda vunnit sina matcher mot varandra i raka set (4-1 i inbördes möten för Djokovic).

Hoppsan. Vi är redan framme vid semifinalerna.

Hur blir de då?

Det ska vi så klart kika närmare på, i vanlig ordning.

Kvartsfinalerna blev nästan helt skrällfria. Endast Andrea Petkovic lyckades överraska, med sin solklara 6-2, 6-2-seger över 2012 års finalist Sara Errani. Spelade otroligt bra i den matchen. En riktig sluggerfest från Petkovics sida. Gav inte Errani något som helst andrum och italinska världselvan fick varken längd eller tryck i sina slag.

Simona Halep gjorde å sin sida slarvsylta av Svetlana Kuznetsova med samma setsiffror: 6-2, 6-2.

David Ferrer var ordentligt på tårna i första och andra set. Fick med sig första på en regntung bana – men i takt med att Rafael Nadal hittade sin matchrytm, desto mer uddlös blev Ferrer. Det var som att han bara orkade spela så aggressivt och fokuserat i två set. Tredje och fjärde var rena tortyren för honom. Tappade tio raka game och blev bruten i sju raka servegame. Han lyckades alltså inte vinna ett enda game i egen serve på två set.

4-6, 6-4, 6-0, 6-1 blev det, hur som helst. Total kölhalning.

Andy Murray började bäst mot Gaël Monfils. Tappade visserligen break, men sprang ifrån till en 2-0-ledning i set relativt obekymrat. Eller ja. Han behövde åtta setbollar vid ställning 5-1 i andra set. Galet game.

Han slog hur som helst av på takten, medan Monfils fick en nytändning. Plötsligt hade vi 2-2 i set och ett tilltagande mörker. Murray hade dock ingen lust att skjuta upp avgörandet till i dag och gjorde processen kort: 6-4, 6-1, 4-6, 1-6, 6-0.

Klar för sin blott andra semifinal i Franska öppna i karriären (semifinalförlust mot Nadal 2011).

Men nu – dagens matcher!

* * *

MARIA SJARAPOVA – EUGENIE BOUCHARD

Bouchard i sin andra Grand Slam-semifinal i karriären (den första kom så sent som i Australiska öppna i januari). Mycket glädjande!

2-0 i inbördes möten till Sjarapova, och båda matcherna har hon vunnit i raka set – bland annat i Franska öppna förra året.

Spelmässigt föredrar båda att slå flacka grundslag och försöka diktera spelet från baslinjen. Bouchard är den med bäst defensiva kvaliteter av de båda, Sjarapova den med vassast offensiva. Krigarmentaliteten och vinnarskallen har de gemensamt.

Sedan Serena Williams åkte ut med huvudet före har titelfavoriten Sjarapova varit nära att förlora två gånger – mot Samantha Stosur och Garbine Muguruza. Båda gångerna har hon bitit ihop, vägrat vika ner sig och till slut gått segrande ur striden.

Även Bouchard har vänt motgångar till framgång. En viktig egenskap, det där.

Jag hoppas ju verkligen på Bouchard här, eftersom hon är en av mina absoluta favoritspelare. Men samtidigt: det går ju inte att komma ifrån att Sjarapova är storfavorit. Och det med all rätt.

Hon har dock inte sett orubblig ut, vilket är Bouchards öppning. Får hon med sig ett set har hon skallen för att löpa hela linan ut. Frågan är om Sjarapova bjuder bort lika mycket gratis mot henne som mot Stosur och Muguruza?

Tipset är ändå att Sjarapova vinner och tar sig till sin tredje raka final på Roland Garros. Det finns så mycket som talar för det: statistiken, historiken, hennes dominans på grus, rutinen, formen. Inte lika mycket talar för Bouchard.

Hoppas dock att det blir en match som avgörs med små marginaler. Vore riktigt tråkigt om Sjarapova tar det här i raka set.

* * *

SIMONA HALEP – ANDREA PETKOVIC

Givetvis rejält imponerande att Petkovic tagit sig hela vägen hit, med tanke på hennes skadehelvete de senaste åren.

Men kan hon göra en Sabine Lisicki, som överkom sitt skadekantade förflutna och sluggade sig ända till final i Wimbledon förra året?

Tufft läge för Petkovic, med tanke på att formstarka Halep står i hennes väg. Inte ett enda set har hon tappat hittills, Halep – och faktiskt vunnit alla sina matcher med klara siffror. Hon känns så otroligt trygg i sitt spel och säker på sig själv.

Finalen hägrar. Och det är nästan som att hon gått på autopilot. Bollarna bara sitter där de ska och ingen har lyckats skrämma henne.

Kan Petkovic?

Hon har onekligen vapnen för det, ja. Det såg vi inte minst mot Errani. Men hon kommer inte få så där stor utrymme att ladda sin bössa mot Halep, som är en mycket smart spelare med fantastiskt spelsinne. Jag tror att Halep kommer försöka nagla fast Petkovic på bakhandsidan och inte låta henne kliva fram med sin dödliga forehand. Och i defensiven kommer hon att fokusera på kontringsspelet. Försvara sig med bra längd snarare än styrka och hastighet, och lura Petkovic att gå fram på ”fel” bollar.

Ungefär som Monfils gjorde när han hade breakboll mot Murray vid ställning 3-1 i första set. Först en retur mitt i banan, sedan en ganska kort men låg slice cross court, som Murray gick runt och slog rak forehand på. Bara för Monfils, som hade gått om tid på sig att hitta rätt position, att slå en passering.

Liknande fällor kommer Halep säkert att försöka få Petkovic att trampa rakt ner i. Troligen också med gott resultat.

Ingen kan bli förvånad om Petkovic tar ett set mot Halep. Om hon vinner ska knappt ens det betraktas som en jättestor skräll.

Men hon måste spela på den absoluta toppen av sin nivå för att lyckas. Lite bättre än i går – och i så fall sannolikt i fler game än 16.

Tipset är med andra ord att Halep spelar sin första Grand Slam-final i karriären på lördag.

Kvartsfinaler, del två.

Nu kör vi!

Wow. Ernests Gulbis alltså. Vilken fullständigt makalös insats han svarade för i går, i sin kvartsfinal mot Tomás Berdych.

Jag skrev inför matchen att det var väldigt många bitar som skulle behöva falla på plats för att Gulbis skulle vinna. Många beståndsdelar som skulle rulla på friktionsfritt. Vitala kugghjul som inte fick kärva.

Och ja, han lyckades ju galant. Milt uttryckt.

Strategin var enkel: serva hårt, returnera aggressivt, mata på med blytunga grundslag från baslinjen, mixa upp med stoppbollar.

Det överraskande var att se honom utföra den strategin så fläckfritt. Man är liksom inte van vid att den lynnige letten är så solid som han var. Han gav inte Berdych tillstymmelsen till andrum. Världsfemman var märkbart stressad, och när han är stressad – då gör han misstag. När han gör misstag blir han ännu mer stressad, och då börjar han spela försiktigt. Det är det effektivaste sättet att besegra Berdych – att ta ett stadigt tag om ratten och tvinga ner honom i baksätet.

6-3, 6-2, 6-4 blev matchsiffrorna till slut. Ett helt otroligt resultat egentligen, i en match som tar Gulbis till första Grand Slam-semifinalen i karriären (och en topp 10-plats på rankningen, om inte Gaël Monfils vinner titeln – men det gör han inte va?).

* * *

Novak Djokovic hade inga större problem mot Milos Raonic: 7-5, 7-6(5), 6-4. Skönt för Raonic att få slipa till siffrorna lite i tredje set, för efter sex spelade game låg han under med 5-1.

Ser ju galet stark ut, Djokovic. Svårt att säga något annat. Ojojoj, så man längtar till semin mellan honom och Gulbis.

* * *

Eugenie Bouchard tappade set mot Carla Suarez Navarro, men krånglade sig vidare i tre: 7-6(4), 2-6, 7-5. Ganska svängig match. Navarro hade en bekväm ledning i första set, innan Bouchard krigade sig tillbaka. Semifinal för kanadensaren nu! Så välförtjänt. Faktiskt den enda spelaren som nått semifinal i både Australiska öppna och Franska öppna (Rafael Nadal kan upprepa den bedriften i dag).

* * *

Garbine Muguruza mosade Maria Sjarapova i första set, men som så många gånger förr bet världsåttan ihop och jobbade sig tillbaka in i matchen. Tappade break i andra set och visst var det lite dramatiskt där ett tag, men i avgörande set var Sjarapova skoningslöst: 1-6, 7-5, 6-1.

Men låt oss nu ta en titt på dagens kvartar:

* * *

RAFAEL NADAL – DAVID FERRER

En repris på fjolårets final. Och den här gången känns det som att det är betydligt fler som ger Ferrer en hygglig chans att irritera Nadal.

Jag säger ”hygglig” och ”irritera” för att jag hittills inte sett någon som faktiskt tror att han kommer vinna. Men det verkar råda någon sorts konsensus om att det här har potential att bli en jämn match.

Det är inte jättesvårt att förstå varför. Efter kölhalningen i Acapulco 2013 (där Ferrer bara mäktade med att ta två game från sin landsman) var han nära att besegra världsettan i Madrid två månader senare, han tog set i Rom, besegrade honom på inomhushardcourt i Paris Masters under hösten och vann sedan sin första match på grus mot The King of Clay på tio år, i Monte Carlo i april.

Hans facit mot Nadal på Roland Garros: 0-3 i matcher. 0-9 i setfacit. 20-55 i gamefacit.

Och som Nadal sett ut hittills… Kan Ferrer verkligen ta set? Well, självklart kan han det. Han har visat att han hittat ett spel som funkar mot landsmannen. Men om han sedan gör det i praktiken är en annan femma.

Jag är lite kluven här. Med all fakta som nu finns tillgänglig kan jag inte se något annat än att Nadal vinner det här, och jag tycker att han borde vinna förhållandevis enkelt. Visst, tajta set, men han ska kunna fixa det här i raka. Så tänker jag.

Orosmolnet är väl ryggsmärtorna han pratade om för några dagar sedan. Han har tonat ner det rejält, men visst har hans serve stundtals sett klen ut? Sånt kommer man mycket lättare undan med mot dussinspelare som Dusan Lajovic och Robby Ginepri.

Att den här matchen spelas på bana 2, Suzanne Lenglen, borde inte påverka nämnvärt. Både Fernando Verdasco och Djokovic har visserligen hävdat att den är ”snabbare”, men det har inte sett ut att skilja så överdrivet mycket.

Stalltipset är 3-0 i set till Nadal. Jag blir dock inte förvånad om Ferrer får med sig ett set. 3-1 alltså. 3-2? Det skulle vara överraskande. Seger för Ferrer? Då krävs det att Nadal har ont eller gör en redig plattmatch. Det tycker jag inte är överdrivet att säga.

* * *

SIMONA HALEP – SVETLANA KUZNETSOVA

Halep fortsätter briljera – och håller således mitt förhandstips vid liv. Kuznetsova har i sin tur imponerat hittills. 2,95 gånger pengarna, det är ändå inte jättehögt. Hon har en enorm maxnivå, Kuznetsova. Halep är i första hand läskigt stabil, men har spetskompetens även hon.

Jag tycker ändå att Halep borde vinna det här. Hon har verkligen övertygat under grussäsongen i allmänhet och Franska öppna i synnerhet. Inte ett enda tappat set hittills och en relativt komfortabel seger över framtidslöftet Sloane Stephens.

2-2 i inbördes möten. Halep vann överlägset i Rom förra året, Kuznetsova vann i två tajta set i Stuttgart i år.

Kan det bli så att Halep tappar sitt första set i turneringen i dag? Absolut, det är ingen omöjlighet. Kan hon förlora? Ja, Kuznetsova har kapaciteten att avväpna även henne. Men det känns som att hon ska behöva göra en snudd på felfri match för att vinna i dag. Så mitt tips är likväl att Halep går till semifinal.

* * *

ANDY MURRAY – GAËL MONFILS

Dagens tveklöst mest spännande – och på sätt och vis även mest svårtippade – match. 3-2 i inbördes möten till Murray, men båda Monfils segrar har kommit i Paris (Franska öppna 2006, Paris Masters 2010). Monfils brukar vara som allra bäst och svårast att möta inför hemmafansen.

Samtidigt tycker jag att Murray har sett starkare ut på grus i år än på mycket mycket länge. Resultatmässigt i klass med 2011, då han nådde tre semifinaler under grusvåren (Monte Carlo, Rom, Franska öppna). Spelmässigt? I vissa fall snudd på bättre, till och med.

Matchen mot Philipp Kohlschreiber var tuff. Matchen mot Verdasco var en överkörning. Mot Monfils? Det kommer bli tufft. Ja, det känns onekligen så på förhand.

Monfils är en väldigt jobbig spelare att möta när han är i bra form. Snabb som en vessla, bra serve, offensiva vapen, akrobatik, tennismagi etcetera.

Jättesvårt att tippa den här matchen. Känns jämnare på förhand än vad oddsen (drygt 1,50 på Murray, 2,50 på Monfils) skvallrar om. Det kan knappast komma som en chock för någon om Monfils skulle gå och vinna det här.

Men någonstans tror jag ändå på Murray. Det är inte bara det att han sett så bra ut spelmässigt, utan han har sett taggad ut också. Ända sedan Rom. Han vill verkligen möta Nadal i semifinalen. Det är i alla fall det han utstrålar.

Fem set? Hoppas det. Tror också att det gynnar Murray om matchen blir lång, eftersom Monfils fortfarande har sin svaga kondition som akilleshäl.

Summa summarum: Personligen tror jag på Murray, men blir inte ett dugg förvånad om Monfils ”skräller”. Lagom fegt va?

* * *

SARA ERRANI – ANDREA PETKOVIC

Också en ganska svårtippad match. Petkovic har ju kapaciteten, det vet vi mer än väl. Otroligt kul att se henne i en Grand Slam-kvartsfinal igen.

Men hon var ordentligt pressad av Kiki Bertens, som sett enbart till ren spelstyrka är en svagare spelare generellt men en mer naturlig grusspelare än Petkovic.

Hur ska det då gå mot Errani, som är livsfarlig på grus och dessutom är en generellt bättre spelare än Bertens?

Jag ser väldigt gärna Petkovic i en semifinal, men jag tror att Errani kommer att lägga beslag på den sista biljetten.

Kvartsfinaler!

Oj, som jag underskattade Andy Murray i går. Och överskattade Fernando Verdasco. Trodde att Murray skulle vara mer trögfotad efter maratonmatchen mot Philipp Kohlschreiber. Och ja, segern över en skadehämmad Richard Gasquet var så klart inte överdrivet imponerande, men jag trodde ändå någonstans att Verdasco skulle vara mycket slagkraftigare än så här.

6-4, 7-5, 7-6(3) blev det till skotten. Mycket välförtjänt. Verdasco gnällde på att bana 2, Court Suzanne Lenglen, var mycket snabbare än Philipp Chatrier, men Murray var helt enkelt bara ett nummer för stor för spanjoren. Inte konstigare än så.

* * *

Dusan Lajovic var så klart chanslös mot Rafael Nadal: 6-1, 6-2, 6-1 till spanjoren. Nu är ju inte Lajovic en särskilt skräckinjagande motståndare, men oj så stark Nadal är ändå. Enorm skillnad i jämförelse med Madrid-finalen mot Kei Nishikori och stora delar av Rome Masters, där han ju hade väldigt svårt att hitta formen. Ska oerhört mycket till för att han inte ska spela sin femte raka final (och nionde totalt) på Roland Garros på söndag.

* * *

Inte heller Gaël Monfils hade några större bekymmer med att säkra en kvartsfinalplats: 6-0, 6-2, 7-5 mot Guillermo Garcia Lopez. Och då gjorde ändå spanjoren en rätt så bra match. I alla fall i tredje set. Oerhört kul att se Monfils i en Grand Slam-kvart igen. Sist det hände var ju 2011, i just Franska öppna (förlust mot Roger Federer).

* * *

Kevin Anderson tog ett set mot David Ferrer. Det var enda överraskningen i den matchen, som Ferrer vann planenligt: 6-3, 6-3, 6-7(5), 6-1. Har ju sett stark ut hela turneringen, Ferrer, men kan han ens irritera Nadal i kvarten? Mer om det i morgon.

* * *

Simona Halep dundrar vidare. Hade break emot sig i första set men slog ändå USA:s främsta framtidshopp Sloane Stephens i raka: 6-4, 6-3. I riktigt fin form nu, Halep. Tror verkligen att hon kan gå hela vägen här.

* * *

Sara Errani noterade sin andra raka seger över Jelena Jankovic – återigen i raka set: 7-6(5), 6-2. Riktigt bra första set. Känns som att musten gick ur Jankovic där. Hade hon vunnit det tiebreaket hade matchen kunnat sluta på ett helt annat sätt. Likväl välförtjänt seger för Errani, som verkligen är på gång att hitta tillbaka till storformen som tog henne till världstoppen 2012.

* * *

För 18 månader sedan funderade Andrea Petkovic på att pensionera sig från tennisen. Då hade skador spolierat hela hennes säsong 2012, efter att 2011 ha nått kvartsfinalen i Australiska öppna, Franska öppna och US Open – och dessutom slagit sig in på topp 10. 2013 hade hon rasat ner till plats 143 på världsrankningen.

Nu är hon klar för sin första Grand Slam-kvart på nästan tre år, efter en tresetsseger mot Kiki Bertens: 1-6, 6-2, 7-5. Hon slarvade bort en 4-2-ledning i tredje set men fick sedan med sig ett nytt servegenombrott till 6-5 och säkrade en plats bland de åtta sista på Roland Garros.

Trodde ju på Bertens inför den matchen och visst, tredje set var ju hyfsat jämnt, men på det hela taget var Petkovic den bättre spelaren. Mycket roligt att se henne i en Grand Slam-kvart igen.

* * *

Var ju helt fel ute beträffande Svetlana Kuznetsova och Lucie Safarova också. Suck. Ibland har man sådana dagar, helt enkelt. Kanske lät jag mig luras lite av Safarovas övertygande seger mot Ana Ivanovic och Kuznetsova är ju inte direkt den mest pålitliga spelaren på touren.

Kuznetsova hur som helst framme i sin totalt sjätte kvartsfinal i Franska öppna. Vann ju titeln 2009 (finalseger över Dinara Safina) och har dessutom en final (2006, förlust mot Justine Henin) och en semifinal (2008, förlust mot Safina) på sitt cv.

* * *

Och så en titt på dagens kvartsfinaler!

* * *

TOMÁS BERDYCH – ERNESTS GULBIS

Krutröken efter (den inte överdrivet förvånande) skrällen mot Roger Federer har lagt sig och förväntningarna på Ernests Gulbis har väl mer eller mindre skjutit i taket. För hur tolkar man annars 2,20 gånger pengarna i odds, mot drygt 1,60-1,70 på världsfemman Berdych?

4-2 i inbördes möten för Berdych. Gulbis två segrar kom i kvartsfinalen i Memphis 2010 och förstarundan i Wimbledon 2012 (i raka set, dessutom). Den mest imponerande segern, eftersom gräs inte är Gulbis bästa underlag (Berdych är å sin sida väldigt stabil på gräs – Wimbledon är hans statistiskt sett bästa Grand Slam-turnering och han har dessutom finfina 44-19 i matchfacit totalt på underlaget).

Sist de möttes var på hardcourt inomhus i Rotterdam tidigare i år. Den gången blev det utskåpning: 6-3, 6-2 till Berdych.

Rätt mycket står på spel i den här matchen. Gulbis kan nå sin första Grand Slam-semifinal i karriären, Berdych hoppas på sin andra semifinal i Franska öppna. Dessutom går Berdych om Federer på världsrankningen om han vinner – medan Gulbis för första gången någonsin slår sig in på topp 10 om han går segrande ur den här bataljen.

Så, vad talar för Berdych och vad talar för Gulbis?

Stabiliteten och rutinen talar förstås för Berdych. Han har varit solid hela turneringen. Spelmässigt har dock Gulbis varit den som imponerat mest av de båda.

Spelet han visade upp mot Federer i åttondelen kommer dock inte att räcka i dag. Att hamna i underläge 6-7, 3-5, det funkar inte mot Berdych. Väldigt mycket ska klaffa för Gulbis i dag. Han måste ju spela med små marginaler och försöka ta kommandot, störa Berdychs rytm – annars lägger tjecken beslag på taktpinnen, och det sista man vill är att låta honom styra spelet. Samtidigt ska lettens försvarsspel vara så tätt som det många gånger var mot Federer, serven stabil, huvudet på rätt plats. Allt kryddat med lite variation.

Jag kan så klart inte slå fast något, men jag tror inte att Gulbis har en lika tydlig taktik mot Berdych som mot Federer. Mer än att försöka hålla serven stabil, returnera aggressivt och ligga i framkant offensivt.

Hjärtat säger Gulbis. Det vore väldigt kul att se honom i en semifinal mot Novak Djokovic. Men hjärnan säger Berdych.

Femsetare? Hoppas på det.

* * *

MARIA SJARAPOVA – GARBINE MUGURUZA

Muguruza har verkligen imponerat hittills, men det går inte att sticka under stol med att Serena Williams inte stod att känna igen i deras 2R. Eller ja, på sätt och vis gjorde hon väl det. Det är ju trots allt inte förbluffande ovanligt att Williams stämplar ut och bjuder på plattmatcher lite då och då.

Nu möter hon en Sjarapova i kalasform, som dessutom blivit varm i kläderna. Kan Muguruza slugga sig förbi The Queen of Clay? Samantha Stosur försökte i åttondelen, och var två game från seger. Då tycker man ju att även Muguruza ska ha chansen att pressa världsåttan.

Men att vinna? I en Grand Slam-kvartsfinal? På grus? Det krävs något extra. Vi vet att Muguruza har det, sett till spelstyrka och maxkapacitet, men hur hanterar hon pressen? Kan hon hålla nerverna i styr?

En väldigt intressant kvartsfinal det här ändå, som jag hoppas går till tre set. Tror dock att Sjarapova ångar vidare till semifinal.

* * *

NOVAK DJOKOVIC – MILOS RAONIC

Djokovic fullkomligt detroniserade Jo-Wilfried Tsonga i sin åttondelsfinal. Dessförinnan tappade han visserligen set mot Marin Cilic, men vann likväl komfortabelt. Djokovic är on a mission, och det är att lägga beslag på sin första Franska öppna-buckla i karriären.

Raonics första Grand Slam-kvartsfinal, det här. Mycket välförtjänt. Det kändes som att hans karriär gick lite i stå under 2013, fram till den där Masters-finalen i Montréal. Han hade lite skadebekymmer i början av året, men utvecklingskurvan har generellt pekat uppåt sedan han vände på steken i höstas efter ett halvtungt år med en del dalar och få toppar.

Pressade som bekant Djokovic ordentligt i Rom. Kan han upprepa den bedriften?

Nja. I bäst av tre set är Raonic ett potentiellt hot mot alla toppspelare. Kanske inte på samtliga underlag eller i alla turneringar, men överlag ett hot.

I bäst av fem set?

För att göra en lång historia kort: Jag har svårt att se honom vinna tre set mot Djokovic. Särskilt på Roland Garros, med tanke på serbens superform. Det är inga blåbär han avfärdat enkelt på sin resa hit (syftar då alltså på Cilic och Tsonga).

Han kan absolut ta set. Till och med pressa honom till en femsetare, om allting klaffar och han lyckas hacka sönder Djokovics rytm tillräckligt bra. Vi behöver inte tjata vidare om att Djokovic har svårt för servekanoner, det har jag redan nämnt otaliga gånger den senaste tiden.

Men magkänslan säger ändå att Djokovic vinner det här i tre eller fyra set.

Eller vad tror ni?

* * *

EUGENIE BOUCHARD – CARLA SUAREZ NAVARRO

Båda i mycket bra form. Extremt jämnt hos oddssättarna. 2,00 gånger pengarna på Navarro, 1,80 på Bouchard. 1-0 i inbördes möten till Navarro, men det var på gräs (Wimbledon 2013).

Navarro är ju egentligen den med det mest naturliga grusspelet, om man säger så, men Bouchards kämpaglöd är något utöver det vanliga. Dessutom är hon väldigt bollsnål och har en mycket fin blick för spelet.

Jag tror ni hör att jag lutar åt Bouchard, men det beror också på att jag tippade henne i semifinal redan inför turneringen. Vill gärna stå fast vid det. Trots att det ibland är lätt att negligera grusgnetarnas framfart, bara för att deras segrar i många fall inte är imponerande på samma plan.

Det lär hur som helst bli en hård kamp. Kan säkert avgöras i ett tredje set. Tror hur som helst på Bouchard.

Ny dag, nya matcher.

Vi tar en titt:

* * *

RAFAEL NADAL – DUSAN LAJOVIC

Så klart oerhört imponerande av Lajovic att ta sig till åttondelsfinal i sin blott andra Grand Slam-huvudturnering någonsin.

Men här tar det stopp. Förmodligen skoningslöst. Handlar sannolikt om hur många game Nadal släpper ifrån sig. För inte stoppas han väl av ryggsmärtor? Det hindrade honom inte från att köra över Leonardo Mayer i 3R, i alla fall.

Allt annat än en komfortabel seger för Nadal är givetvis en skräll.

* * *

SIMONA HALEP – SLOANE STEPHENS

Har Stephens imponerat, tycker vi? Nja va? Starkt att avfärda Shuai Peng, som hon ju haft en del problem mot, i raka set i 1R, men det är ju inga livsfarliga spelare hon mött. Det har ju inte Halep heller, men hon har å sin sida pulvriserat allt motstånd.

Mycket smart spelare, Halep, men framför allt jämn. Hon har kommit långt på sin höga lägstanivå, och nu har hon gång på gång visat att även maxkapaciteten är hög.

Stephens brukar kunna lyfta sig i Grand Slam-sammanhang, men räcker det mot Halep? Jag tror inte det. Hoppas så klart på en tuff fight, men tror Halep går segrande ur den oavsett.

* * *

ANDY MURRAY – FERNANDO VERDASCO

Murray avslutade sin episka femsetare mot Philipp Kohlschreiber i går (12-10 i avgörande set). I samma veva avfärdade Verdasco hemmahoppet Richard Gasquet i raka set. Inte superimponerande i sig att slå Gasquet med tanke på att han fortfarande är skadehämmad, men att Verdasco tagit sig till åttondelsfinal däremot, det får ändå betraktas som imponerande (trots att man i ärlighetens namn inte ska behöva fem set mot en spelare som Pablo Cuevas).

Kan Verdasco rubba Murray? Eller snarare: kan Murray rubba Verdasco?

Skotten leder visserligen med 9-1 i inbördes möten, men de har aldrig tidigare mötts på grus. På hardcourt och gräs har spanjoren tillräckligt mycket krut i bössan och hänger med tillräckligt bra i duellerna att han historiskt ofta stört världsåttan (Wimbledon förra året, inte minst).

När han presterar på topp, ska sägas. För jämnhet är inte en av Verdascos främsta tillgångar, om man säger så.

Om Verdasco presterar på topp, då tycker jag att han ska hållas som favorit. Ganska klar sådan. Kohlschreiber är, som jag sagt förr, en mycket skicklig och smart grusspelare, och har spelet för att hota många toppspelare – särskilt Murray, som ju inte är någon trollkarl på grus, direkt – så att slå honom i den där episka femsetaren har säkert gett Murray en ordentlig självförtroendeboost.

Men så var den ju också extremt energikrävande. Har Murray hunnit ladda om? Det är frågan. Jag tror att skotten kommer få rejäla problem i dag. Tycker inte ens att det ska betraktas som en skräll om Verdasco vinner.

* * *

JELENA JANKOVIC – SARA ERRANI

En repris från Rom-semifinalen. Där var Errani överlägsen, och setsiffrorna 6-4, 7-5 var egentligen ganska smickrande för Jankovic.

Samma visa i dag?

Nja. Jag vill ju någonstans tro att Jankovic lär av sina misstag. Hon har sett rysligt stark ut hittills i Paris.

Vilket förmodligen är anledningen till att det är så tokjämnt mellan de båda i oddsen.

Jag trodde på Jankovic sist. Vågar jag göra det igen? Ja, hon kan mycket väl utkräva sin hämnd redan nu.

* * *

DAVID FERRER – KEVIN ANDERSON

Jag har väldigt svårt att gå i gång på den här matchupen. Ferrer har sett ut som en rund miljon hittills. Anderson snubblade vidare efter att Ivo Karlovic tvingades kasta in handduken på grund av ryggskada. Inte alls säkert att Anderson vunnit den matchen annars, med tanke på Karlovics fina form.

8,00 gånger pengarna är nästan lite lågt på Anderson. För inte finns det väl ens tillstymmelsen till chans att Anderson ska kunna slå Ferrer på grus – i Franska öppna, dessutom?

* * *

SVETLANA KUZNETSOVA – LUCIE SAFAROVA

Kuznetsova har fyrverkerierna, men Safarova har hittills känts stabilare (och styr gärna spelet med sin sylvassa forehand). Just stabiliteten kan bli avgörande i dag. Väldigt jämn match på papperet, nämligen (3-3 i inbördes möten, har dock aldrig mötts på grus) men Kuznetsova är som ni vet känd för att klappa ihop när stundens allvar gör sig påmint.

Jag lutar lite åt Safarova här, som ni hör. Vinner hon med 2-1 i set, månntro?

* * *

GAËL MONFILS – GUILLERMO GARCIA LOPEZ

Akrobaten mot gnetaren. Garcia Lopez har inte många färgstarka vapen i sin låda, men är en solid baslinjenötare. Hänger med bra i spelet, särskilt på grus, och har inga problem med att spela i högt tempo.

Monfils är å sin sida lite allt på en gång. En dynamisk kakmix som kan explodera under gräddning eller implodera efter jäsning – eller resultera i en fantastiskt delikat eftermiddagsfika.

Efter femsetskampen mot Fabio Fognini skulle det ju kännas lagom ironiskt om han åkte på pumpen mot Garcia Lopez. Antiklimax. All respekt åt Garcia Lopez, han har verkligen gjort en jättebra säsong hittills (minns några av hans mindre roliga stunder förra året – finalförlusten i St Petersburg, där han ledde med 1-0 i set och 4-1 i andra set mot Gulbis innan han kollapsade fullständigt och kölhalningen mot Jerzy Janowicz i Stockholm Open, till exempel). Men att han ska slå en Monfils i form inför hans galna hemmafans på Roland Garros?

Om vi säger så här: jag ser hellre Monfils i kvarten.

* * *

ANDREA PETKOVIC – KIKI BERTENS

Hon har ju varit väldigt skadedrabbad de senaste åren, Petkovic, men nu verkar hon vara på väg framåt igen på allvar. Tyckte dock inte att hon imponerade mot Kristina Mladenovic i 3R.

Det gjorde däremot Kiki Bertens i sin tredjerunda. 6-1, 6-2 mot formstarka Silvia Soler-Espinosa.

Verkligen ingen lätt uppgift för Petkovic det här. Bertens är en mycket kompetent grusspelare. Håller holländaren som favorit i den här sammandrabbningen.

Ernests Gulbis är klar för kvartsfinal, på bekostnad av Roger Federer.

En bedrift som imponerar utan att övertyga – men som absolut inte förvånar.

Det finns ganska många ingångar till den här texten. Många olika infallsvinklar att angripa.

Som att Roger Federer på sätt och vis imponerade mer än Ernests Gulbis, nederlaget till trots. Eller att det som kunde ha varit 2-0 i set till Federer kanske snarare borde ha varit 2-0 i set till Gulbis och att 1-1 därför kändes fullt rättvist.

Det blir lätt så när matcher är så här pass dramatiska.

Så, i vilken ände börjar vi?

Jag vill hävda att Gulbis hade ett spelmässigt övertag under i stort sett hela matchen. Det passar Federer väldigt dåligt att möta den här typen av spelare, och särskilt när de är i bra form. Tempot i sig är inga bekymmer, men när han blir så tillbakapressad får han inte utrymme att styra spelet – vilket han ju vill.

Fördelen brukar vara att han bjuds på väldigt mycket gratispoäng, eftersom få spelare klarar av att spela så aggressivt och med så, generellt sett, små marginaler genom en hel match (knappt ens ett helt set).

Så även nu. Första set var en sådan bortslarvning att ”gulba bort ett set” borde bli ett allmänt vedertaget begrepp. Spolade ner en 4-2-ledning i toaletten och strimlade mer eller mindre på egen hand ett 5-3-övertag i tiebreak. Det var i mångt och mycket Gulbis som förlorade det setet – inte Federer som vann det.

Det är anledningen till att det kändes ”rättvist” när Federer misslyckades med att serva hem andra set vid 5-3, 40-15. Och backhandpasseringen efter schweizarens illa placerade smash vid just den poängen blev inte bara avgörande för setet, utan kanske också för hela matchen. En ordentlig smash från 2-0, var han. Bittert.

I tredje set visade sedan Gulbis hur rysligt effektiv tennis han kan spela, när allt klaffar (och huvudet är fastskruvat). I fjärde set var det i stället Federer som borrade hål i Gulbis defensiv och sprang fram till 5-2, då letten tog en medical timout (enligt uppgift för ryggbesvär). Osportsligt, säger vissa, eftersom det störde Federers matchrytm. Själv tycker jag att det främst är reglerna det är fel på. En begränsning som innebär att man bara får gå ut i omklädningsrummet för behandling i egna servegame vore kanske på sin plats, till exempel.

Hur det än är med den saken misslyckades Federer att serva hem setet, men fick en ny chans vid 5-4.

Femte set blev lite av en transportsträcka. Gulbis fick med sig ett tidigt break och hoppade sedan jämfota in i mål. Federer var aldrig riktigt nära och vid 4-1 kändes det hela klappat och klart. 6-7(5), 7-6(3), 6-2, 4-6, 6-3 blev matchsiffrorna, hur som helst.

Och nu till slutsatsen: Gulbis imponerade, men övertygade inte. Imponerade för att det trots allt handlade om en åttondelsfinal mot världens fjärde högst rankade spelare i en Grand Slam-turnering, för att han visade upp en variation i sitt spel som man inte är riktigt van vid och för att han inte per default havererade i viktiga lägen.

Varför inte övertygande?

För att Federer i ärlighetens namn inte gjorde en särskilt bra match, överlag. Spelmässigt påminde det ofta mer om 2013 års bleka upplaga av Federer. Jag tyckte redan i matchen mot Diego Sebastian Schwartzman att det såg lite kackigt ut och orosmolnen blev desto tydligare mot Dmitrij Tursunov.

Därför är jag nästan mer imponerad av Federer, att han lyckades hålla näsan ovanför vattenytan och mer eller mindre försvara sig fram till ett femte set (för det blev väldigt mycket försvarsspel för Federer den här dagen, trots att även han emellanåt visade prov på blixtrande offensiv).

Men att en Gulbis i kalasform ska behöva fem set för att städa undan en så pass svag Federer… Nej, jag tycker inte att det är så övertygande. Gulbis har tillräckligt hög kapacitet för att undvika sådana lägen som han hamnade i här (snudd på 0-2 i set, till exempel), men sätter ofta käppar i hjulet för sig själv. Om Federer spelat på samma nivå som under inledningen av året hade den här matchen kanske fått en annan utgång.

Mot Tomás Berdych (som plattade till John Isner i sin åttondel: 6-4, 6-4, 6-4) i kvartsfinalen blir det sannolikt andra bullar, men det får vi prata om vid ett senare tillfälle.

* * *

Novak Djokovic slukade stackars Jo-Wilfried Tsonga levande: 6-1, 6-4, 6-1.

Totalt sex game släppte han ifrån sig, alltså. Mot en spelare som för knappt ett halvår sedan var topp 10 i världen. Helt galet.

– Det var inte roligt för mig, summerade Tsonga matchen efteråt.

Jag kan tänka mig det, Willie.

* * *

Milos Raonic tuggar på. 6-3, 6-3, 6-3 mot Marcel Granollers – och kanadensaren är därmed klar för sin första Grand Slam-kvartsfinal i karriären.

Mycket mycket välförtjänt. Men samtidigt lite ironiskt att det sker just i Franska öppna, på grus.

Ska hur som helst bli oerhört intressant att se vad han kan åstadkomma.

* * *

Det blev till slut Andy Murray som krånglade sig vidare till åttondel i den där matchen som avbröts på grund av mörker. 3-6, 6-3, 6-3, 4-6, 12-10 mot Philipp Kohlschreiber.

Och Fernando Verdasco avfärdade Richard Gasquet enkelt: 6-3, 6-2, 6-3.

* * *

Oj, så bra hon är, Eugenie Bouchard!

När jag äntligen började tro på Angelique Kerber efter att ha varit skeptisk hela våren åkte hon på sin kanske största stjärnsmäll i år. Bouchard mosade henne fullständigt: 6-1, 6-2.

Jag har ju redan tippat Bouchard i semifinal på förhand, men kan hon gå hela vägen? Inte helt omöjligt. Inte som hon spelar just nu, i alla fall. Sen är det ju allt sånt där med nerver att ta i beräkningen, förstås. Men ändå. Oerhört imponerande.

* * *

Det blev en ganska tuff åttondel för Maria Sjarapova, precis som jag förutspådde – och hon var faktiskt lite illa ute. Två game från förlust, i alla fall. Men hon redde ju ut det där till sist och slog Samantha Stosur med klara 4-6, 6-4, 6-0.

Vinnarskalle.

* * *

Både Carla Suarez Navarro och Garbine Muguruza bärgade sina rutinsegrar. 6-3, 6-3 för Navarro mot Ajla Tomljanovic och 6-4, 6-2 för Muguruza mot hemmahoppet Pauline Parmentier.

Redan åttondelsfinaler!

Vi tar en kort recap och blickar framåt.

Fredagen flöt på utan jättestora skrällar. 72-rankade Ajla Tomljanovic slog världstrean Agnieszka Radwanska i raka set (6-4, 6-4), men det kom inte som någon blixt från klar himmel. Radwanska är inte lika pålitlig på grus som på andra underlag och Tomljanovic såg stark ut i sina två första matcher.

Matchen mellan Milos Raonic och Gilles Simon var en av turneringens hittills mest dramatiska och gick så klart till avgörande set. Väl där bröt Raonic omgående och fick sedan chansen att serva hem matchen vid 5-4, men misslyckades. Bröt på nytt till 6-5 och redde ut det den gången i stället: 4-6, 6-3, 2-6, 6-2, 7-5.

Imponerande insats av Raonic. Kändes som att Simon hela tiden var ett halvt steg före, men kanadensaren höll sig hela tiden ovanför vattenytan och tog de chanser han fick. Inte lätt att slå fransmän på Philippe Chatrier. Osportsligare hemmapublik får man leta efter.

Roger Federer gjorde ingen övertygande match mot Dmitrij Tursunov. Slumrade till en stund och förlorade andra set i tiebreak. Inte särskilt smickrande matchsiffror för schweizaren: 5-7, 7-6(7), 6-2, 6-4. Tursunov är liksom inte direkt något unikum på grus. Han har visserligen med sina mått mätt gjort en riktigt bra grussäsong i år, men det ska normalt inte räcka för att ta set mot Federer. Federer kan få ordentliga problem mot Ernests Gulbis i dag, men mer om det senare.

I övrigt flöt fredagen på som förväntat. Marin Cilic tog set mot Novak Djokovic men var aldrig i närheten av att rubba honom.

* * *

Lördagen då?

Den mest dramatiska matchen hann inte spelas klart, eftersom det inte finns något elljus på Roland Garros. Helt sjukt egentligen. Okej att man inte skaffat tak, det är en både omständlig, kostsam och inte fullt så självklar process – men att inte ha elljus och tvingas avbryta Grand Slam-matcher på grund av mörker år 2014… Det är bara under all kritik.

Hur som helst.

3-6, 6-3, 6-3, 4-6, 7-7 stod det mellan Andy Murray och Philipp Kohlschreiber när matchen avbröts sent i går kväll. Jag höjde ett varningens finger för Kohlschreiber redan inför turneringen, och det är faktiskt inte alls självklart att Murray rider ut den här stormen. Han hade faktiskt 2-0 i det här avgörande setet men har nu alltså pressats fram till 7-7. Känns som att det där kan sluta lite hur som helst när matchen återupptas i dag. Ska dock sägas att avbrottet troligen gynnar Murray mest. Tydligen uppvisade han vissa tendenser på ryggont i går.

Även matchen mellan Richard Gasquet och Fernando Verdasco avbröts vid ställning 6-3, 6-2, 2-2 till Verdasco.

Gaël Monfils vann en femsetare mot Fabio Fognini: 5-7, 6-2, 6-4, 0-6, 6-2. Le Monf!

Rafael Nadal och David Ferrer ångar på. Nadal körde över Leonardo Mayer i sin match (6-2, 7-5, 6-2) och Ferrer avfärdade Andreas Seppi (6-2, 7-6, 6-3).

Och Ivo Karlovic tvingades kasta in handduken, enligt uppgift på grund av ryggskada, mot Kevin Anderson efter första set. Trist.

* * *

På damsidan slog 23:e-seedade Lucie Safarova ut formstarka Ana Ivanovic i raka set: 6-3, 6-3. Jobbig lottning för Ivanovic, som nu har fem raka förluster och 2-5 totalt i matchfacit mot Safarova.

Även Petra Kvitová gick på pumpen, mot Svetlana Kuznetsova i en episk tresetare: 6-7(3), 6-1, 9-7.

I övrigt mosade de seedade spelarna på.

Och med det sagt, låt oss nu ta en titt på dagens tennisbuffé:

* * *

ROGER FEDERER – ERNESTS GULBIS

Dagens tveklöst mest intressanta match. En Gulbis i kalasform mot en Federer som lämnat en del övrigt att önska hittills, det är ganska bra förutsättningar för ett dramatiskt möte, om man säger så. Och Gulbis har tillräckligt lite respekt för toppspelarna för att utgöra ett hot nästan oavsett form.

Spelmässigt då? Tempot lär bli högt. Vilket egentligen passar Federer, men precis som mot Tomás Berdych får han problem när han sätts under så hög press. Federer vill som bekant styra spelet, och det får han inte utrymme att göra mot aggressiva sluggers som Gulbis och Berdych.

Det har gått fyra år sedan de sist möttes, samtliga tre matcher dem emellan spelades samma år: 2010. 2-1 i inbördes möten till Federer och samtliga matcher har gått till avgörande set. Federer vann i Doha och Madrid, Gulbis i Rom.

Gulbis står i drygt 2,75 gånger pengarna. Inte jättehögt om man jämför med Jo-Wilfried Tsonga, som står i 6,30 mot Djokovic, men ändå ganska högt tycker jag. Med tanke på hur de båda presterat hittills och att Gulbis brukar höja sig mot toppspelarna är jag faktiskt benägen att hålla honom som favorit.

Kanske har Federer sparat på krutet och plockar fram det tunga artilleriet först i dag? Fansen får nog hoppas på det, för om han inte höjer sig ett snäpp eller två är han illa ute mot Gulbis.

* * *

ANGELIQUE KERBER – EUGENIE BOUCHARD

Jämnt skägg hos oddssättarna. Bouchard knapp favorit med minimal marginal: typ 1,80 mot 1,90. Bouchard fick jobbet gjort mot Johanna Larsson i sin tredjerunda, utan att övertyga. Kerber å sin sida har imponerat hittills. Känns som att jag underskattat henne hela veckan.

Jättesvårt att tippa den här matchen, tycker jag. Generellt håller jag ju Bouchard som knapp favorit, men det går inte att sticka under stolen med att Kerber faktiskt spelat bättre under veckan. Det kan mycket väl räcka. Båda besitter hög kapacitet, men frågan är om inte Kerbers högstanivå är högre (medan Bouchard har högre lägstanivå).

Jag hoppas på Bouchard, men tycker att det lutar lite åt att Kerber fortsätter på inslagen väg.

* * *

NOVAK DJOKOVIC – JO-WILFRIED TSONGA

För två år sedan hade Tsonga tre matchbollar mot dåvarande världsettan, i kvartsfinalen. Fransmannen är dock inte riktigt samma spelare nu som då. 2013 hade han en fantastisk run på Roland Garros och tog sig till semifinal. Mycket tack vare att han det året spelade ett spel på gruset som vi inte är vana vid att se honom spela: balanserat, tålmodigt, smart. Nu känns det som att han har gått tillbaka till det spektakulära och ofta självdestruktiva.

Han har fortfarande kapacitet att, när han presterar på topp, störa Djokovic och har dessutom sett stark ut hittills i turneringen.

Så, kommer han att störa honom? Ja, jag tror att han kommer testa serben. Kanske inte pressa honom till fem set, men han kommer inte lägga sig ner utan fight.

* * *

MARIA SJARAPOVA – SAMANTHA STOSUR

Titelfavoriten (efter Serena Williams tidiga uttåg) mot den spelare som imponerat mest. Jag tror att det här kan bli en tuff match för Sjarapova, trots att hon har överväldigande 13-2 i inbördes möten. Det är egentligen mer ett psykologiskt än spelmässigt övertag hon har.

Med tanke på Stosurs tunga serve och aggressiva grundspel tycker man att deras matcher på förhand borde vara mer öppna än vad de är, men Stosur svajar alltid i avgörande lägen mot Sjarapova. Hon känner sig troligen underlägsen, och Stosurs spel tenderar att gå i baklås när hon hamnar på efterkälken – må så vara mentalt eller spelmässigt.

Jag hoppas på ett rafflande drama, men svårt att säga annat än att det lutar åt en 14:e seger för Sjarapova.

* * *

MILOS RAONIC – MARCEL GRANOLLERS

Granollers slog alltså Martin Klizan till slut (6-7, 6-2, 7-6, 7-5). Inte ett dugg överraskande. Klizan var visserligen i bra form, men Granollers är jobbig att möta. Särskilt om man har så låg lägstanivå som Klizan.

Hur som helst. Guldläge för Raonic att ta sig till sin första Grand Slam-kvartsfinal i karriären. Kan dröja ett tag innan han får en så här på papperet enkel åttondelsfinal i de här sammanhangen. Känns ju nästan lite ironiskt om Raonic tar sig till sin första GS-kvart på Roland Garros av alla ställen…

Skrällpotentialen då? Den är ganska låg, måste man ändå säga. Det här är Raonics match att förlora, så enkelt är det. Har han återhämtat sig, mentalt och fysiskt, efter urladdningen mot Gilles Simon? Det är väl största faran för Raonic, att han känner sig sliten efter den bataljen. Måste ju fortsätta serva som han gjort hittills.

* * *

CARLA SUAREZ NAVARRO – AJLA TOMLJANOVIC

Mycket bra match av Tomljanovic mot Radwanska. Tog initiativet omgående och vägrade sedan släppa taktpinnen ifrån sig. Tappade visserligen 5-1 till 5-4 i första set, men redde ju ut det där ändå.

Knepigare match i dag. Navarro är en i grunden mycket giftigare grusspelare än Radwanska. Kan Tomljanovic få en lika bra start i dag som mot Radwanska? Om den här matchen ska bli jämn så hänger det nog på det.

Kan mycket väl bli en tresetare, men tror hur som helst på seger för Navarro.

* * *

TOMÁS BERDYCH – JOHN ISNER

Snark. Ingen jättekul matchup det här. Fantastiskt av Isner att ta sig till sin första åttondelsfinal i Franska öppna någonsin, men här tar det väl stopp va? Det känns så ja. Isner har åkt räkmacka hit sett till lottningen och Berdych är en alldeles för stabil spelare för att förlora mot amerikanen på grus.

6-2, 6-2, 6-1 blev det till tjecken sist de möttes på Roland Garros, 2010 (året då han tog sig till semifinal). Borde kunna ta det här i raka set även i år.

* * *

GARBINE MUGURUZA – PAULINE PARMENTIER

Så klart oerhört starkt av 145-rankade Parmentier att ta sig till åttondelsfinal. Hit men inte längre? Ja, för det ska väl mycket till för att hon ska slå drakdräparen Muguruza? Jag tycker i alla fall det. Nu är ju de franska fansen som de är, men jag tycker att det borde bli en rutinseger för Muguruza.

* * *

Och matcherna som avbröts?

Murray-Kohlschreiber kan verkligen sluta precis hur som helst, men det borde som sagt gynna Murray mer att de får avsluta den i dag.

Verdasco borde inte tappa sitt överläge mot Gasquet, eller? Med tanke på att Gasquet inte är i kanonform känns det som att det ska till en nedvikning från Verdasco för att han ska ta sig vidare.

* * *

Alla gårdagens resultat hittar ni här

En ganska ordinär tävlingsdag i går.

Fler skrällar i dag i stället?

Sju game. Mer än så mäktade inte framtidslöftet Dominic Thiem med att plocka från Rafael Nadal. Och då gjorde han ändå en bra match. Jäklar vad hårt han slår, 20-åringen. Både med forehand och backhand. Kan ha tourens just nu tyngsta enhandsfattade backhand.

6-2, 6-2, 6-3 blev hur som helst slutsiffrorna för Nadal. Riktigt imponerande insats av spanjoren. Nu var han visserligen klar favorit på papperet, men sådana här matcher är inte busenkla för toppspelarna. Han ser rejält pigg ut. Det dåliga självförtroendet från Madrid och Rom är som bortblåst.

I övrigt då?

Alla seedade spelare, både på damsidan och herrsidan, gjorde sitt jobb.

Alla utom en: Feliciano Lopez – som förlorade mot Donald Young. I raka set. 6-3, 7-6(1), 6-3.

Ni vet, snubben som under 2012 radade upp 17 raka förluster, tillbringade 2013 på Challenger-touren och som vann sina första ATP-matcher på grus så sent som i år (inför Franska öppna var hans matchfacit 3-13 på underlaget).

Nu är visserligen inte Lopez något unikum på grus, men den som förutsåg den segern ska likväl ha kredd.

Andreas Seppi körde för övrigt över Juan Mónaco: 6-2, 6-4, 6-4. Som sagt märkligt att Mónaco hölls som favorit av oddssättarna inför den matchen.

Nåväl, vad står då på dagens meny?

Vi tar en titt:

* * *

NOVAK DJOKOVIC – MARIN CILIC

8-0 i inbördes möten för Djokovic, och Cilic har bara mäktat med att ta sammanlagt två set på de matcherna (ett av de i Indian Wells tidigare i år). De har bara mötts på hardcourt hittills. Sammanträffande? Nja. Cilic är inte så överdrivet bra på grus. På Roland Garros har han som bäst tagit sig till åttondelsfinal två gånger (2009-2010) och den enda grusturneringen han vunnit är Umag på hemmaplan (två finalförluster i München).

Cilic är helt enkelt som bäst på hardcourt – främst inomhus – och är även skicklig på gräs. På grus får han inte samma utdelning på sitt offensiva spel.

Enligt prognoserna ska fredagen visserligen bli den varmaste dagen under veckan, så kanske att han kan brassa på lite mer mot Djokovic. Men att han ska fälla giganten? Nej, det tror jag inte. Jag tyckte inte att Cilic utgjorde något hot inför turneringen och tycker det inte nu heller.

* * *

DOMINIKA CIBULKOVA – SAMANTHA STOSUR

Intressant att niondeseedade Cibulkova ses som underdog inför den här matchen, men det beror ju på att Stosur är en av de spelare på damsidan som imponerat allra mest hittills. Dessutom har hon 4-0 i inbördes möten mot världstian. Besegrade henne så sent som i Madrid tidigare i maj, i överlägsen stil: 6-4, 6-0.

Oddsen ljuger inte – Stosur är favorit inför den här matchen och borde vinna. Jobbig lottning för Cibulkova. Och den som vinner belönas med en kvartsfinal mot Maria Sjarapova.

* * *

MILOS RAONIC – GILLES SIMON

Högintressant matchup. Till och med mer så än inför turneringen. Kändes ju rätt givet att de här två skulle mötas i en tredjerunda – och nu är båda dessutom i kalasform. Simon har visserligen inte mött några skräckinjagande motståndare, men har likväl bara släppt ifrån sig 11 game på sina två matcher (6-1, 6-1, 6-3 mot Ante Pavic och 6-4, 6-0, 6-2 mot Alejandro Gonzalez).

Raonic har å sin sida slagit två lovande framtidslöften i raka set: 6-3, 7-6(1), 6-3 mot Nick Kyrgios och 7-6(4), 6-4, 6-1 mot Jiri Vesely. Tuffare lottning för Raonic där kan jag tycka, men det går inte att komma ifrån att Simon är i mycket bra slag. Att han är jobbig att möta inför hemmafansen behöver knappast påpekas.

Raonic vann deras hittills enda möte, som råkade vara på grus (i Portugal 2011), i tre set. Och Simon har, som så många andra, svårt för servekanoner: 1-5 i matchfacit totalt mot Raonic (0-1), Ivo Karlovic (1-2) och John Isner (0-3). Om det blir så bra väder som meteorologerna förutspår så kommer det dessutom att gynna Raonic.

Vill ändå utfärda en liten skrällvarning här. Raonic tenderar att åka ut i tredjerundor och åttondelsfinaler i Grand Slams och kan fortfarande svaja i bäst av 5-setsmatcher. Tror ändå att kanadensaren reder ut det. Han lär inte vinna enkelt, men så solid som han sett ut hittills, det bådar gott.

* * *

EUGENIE BOUCHARD – JOHANNA LARSSON

Vårt svenskhopp Johanna Larsson gjorde som ni vet en riktig kanonmatch mot Flavia Pennetta i förrgår. Så, kan hon även störa Bouchard?

Nja. Jag tror att det här blir väldigt svårt för henne. Bouchard är generellt en mycket skickligare grusspelare än Pennetta. Hon har fantastiskt spelsinne, är otroligt bollsnål och har dessutom den ork som Pennetta led brist på i andrarundan.

Larsson har absolut kapacitet att scrambla till sig ett set, men det troliga scenariot är likväl att Bouchard vinner det här i raka.

* * *

MARTIN KLIZAN – MARCEL GRANOLLERS

Ständigt underskattad, Granollers. Nu berodde skrällen mot Alexandr Dolgopolov delvis på att ukrainaren skadade sig i fjärde set, men ändå. Han kan vara jobbig att möta, nästan oavsett underlag. Inga blixtrande vapen i arsenalen, men stabil och smart. Den typen av spelare som hellre spelar rätt än bra.

Inte så konstigt att Klizan är favorit här, han är på uppgång igen efter en tid i abyssen. Lite oroväckande att han pressades till fem set mot formsvage Robin Haase, dock. Det är sådana insatser som får oss att förstå att han inte är mogen i sitt spel än. Mycket hög kapacitet, men låg lägstanivå. Sånt som Granollers är bra på att utnyttja.

Om vi ska bjudas på någon skräll i dag, då kan det mycket väl bli i den här matchen.

* * *

GARBINE MUGURUZA – ANNA SCHMIEDLOVA

Drakdräparna. Schmiedlova fällde den äldre, lite avdankade: Venus Williams. Muguruza den yngre, med suveränare vingbredd: Serena Williams.

Och så möts de nu. Nästan lite ironiskt, med tanke på att alla hoppades på ett möte mellan systrarna.

Muguruza klar favorit. Inte särskilt konstigt. Men hur hanterar hon pressen? Hon är ojämn, Muguruza. Det kan ligga henne i fatet att vara favorit. Mot Williams smällde hon bara på allt vad hon orkade, utan att tänka. Nu kommer hon att spela med betydligt större närvaro, och då kan tvivlen komma smygande.

Jag kan inte säga att jag tror att Schmiedlova vinner, men jag är inte så säker på att Muguruza gör det.

* * *

TOMÁS BERDYCH – ROBERTO BAUTISTA AGUT

Bautista Agut vann som bekant i Indian Wells. Men det var på hardcourt, i bäst av tre set.

Berdych är på papperet den klart bättre spelaren av de båda, och ska ha ett spelmässigt övertag på grus. Berdych må ha haft vissa problem mot 101-rankade Alexandr Nedovjesov i 2R, men RBA imponerade inte mot skadade Benoit Paire i sin andrarunda.

Jag tycker att det borde bli en komfortabel seger för Berdych (som i så fall utjämnar till 2-2 i inbördes möten). Bautista Agut har inte alls sett lika bra ut under våren som han gjorde i början av året.

* * *

ANGELIQUE KERBER – DANIELA HANTUCHOVA

Kerber är i bra slag men fortfarande inte helt pålitlig. Väldigt svajig säsong för henne hittills.

I Tennispodden inför turneringen undrade jag om inte Hantuchova kunde sprattla till lite, men både jag och Andreas Käck konstaterade att, nej… inte på så vis att det påverkar utgången av turneringen, i alla fall.

Kan hon slå Kerber? Ja, det kan hon. Kerber vann visserligen deras Fed Cup-möte tidigare i år i raka set, men det var ett oerhört jämnt tiebreak i första. Finns skrällpotential här.

* * *

ROGER FEDERER – DMITRIJ TURSUNOV

Jordsskredsseger för Federer? Nja. Tursunov har med sina mått mätt sett riktigt bra ut den här grussäsongen, och Federer imponerade inte mot Schwartzman i sin andrarunda. Ska väl mycket till för att schweizaren ska tappa ett set, men det är nog dags för honom att höja sitt spel ett snäpp.

* * *

ERNESTS GULBIS – RADEK STEPANEK

Mikhail Juzjnyj mäktade inte med att vända 0-2 i set två matcher i rad och föll alltså mot veteranen Stepanek. Dålig insats av Juzjnyj. Gulbis har sett bra ut i sina två matcher. Lukasz Kubot gjorde faktiskt en av sina bättre matcher de senaste åren i 1R och tog ett set, men när Gulbis tryckte på lite var det inget snack om vem som var bäst.

På papperet ska det här sluta i en någorlunda enkel seger för letten. I verkligheten kan man aldrig vara så säker på Gulbis, men det skulle förvåna mig om han sumpar en chans att få möta Federer i åttondelsfinalen med en så här pass bra lottning.

* * *

JO-WILFRIED TSONGA – JERZY JANOWICZ

Jag har faktiskt imponerats av båda hittills. Trodde inte att Janowicz skulle få det så ”lätt” mot Jarkko Nieminen, och Tsongas överkörning av Jürgen Melzer var lite överraskande. Melzer har trots allt sett ut att vara på gång ordentligt efter skadan.

Janowicz borde få med sig ett set. Han är så pass jobbig att möta och har dessutom presterat sin bästa tennis på mycket länge. Tsonga bör dock vinna matchen.

* * *

JOHN ISNER – TOMMY ROBREDO

Snacka om guldlottning för Isner: Pierre-Hugues Herbert i 1R, Mikhail Kukusjkin i 2R och så en formsvag Tommy Robredo i 3R. Så här bra chans kan han ju aldrig någonsin ha fått att nå åttondelsfinal i Franska öppna.

Inte alls omöjligt att han gör det också. Robredo hålls som ganska klar favorit, men det finns absolut skrällpotential här.

* * *

Alla gårdagens resultat hittar ni här