Vilken fantastisk Champions League-vecka för de tyska klubbarna. Tre segrar och nu två lag som toppar sin grupp. Borussia Dortmund ligger etta i dödens grupp (grupp D som i döden och Dortmund) efter 2-1-segern mot Real Madrid. Schalke 04 ligger etta efter en fin uppvisning mot Arsenal. Bayern München spelade lite knackigare på Lille men vann trots allt med 1-0 och den gruppen känns vidöppen – Valencia, BATE och FC Bayern står alla på sex poäng var.

I all eufori är det svårt att inte, på allvar, börjar fundera över den tyska ligans frammarsch. I Bundesliga finner vi sedan tidigare Europas högsta publik, bästa stämning, målrikaste matcher, jämna matcher från botten till toppen och finansiellt välmående och ansvarstagande föreningar.

Det har alltid värmt mitt hjärta, kittlat mina fotbollsnerver och fått mig att tro på fotbollens framtid.

Det har dock alltid funnits ett problem: klubbar som tycker om att spela bollen hutlöst framåt faller ofta. Och framför allt: klubbar som skriver svarta siffror i årsredovisningen är ofta ett eller två snäpp sämre än den internationella konkurrensen. Undantaget heter Bayern München.

Hur ska man kunna matcha stjärnspäckade, men ekonomiskt miserabla, trupper som Manchester City, Chelsea eller valfritt skuldsatt/oljeberoende lag?

Kanske var gårdagen ett första steg i rätt riktning. Kanske visade gårdagen att en välskött förening kan matcha Europas elit så länge det finns passion, en spelidé och en tro på det man gör? Och ja, givetvis, spelartrupperna är givetvis riktigt bra. Inget snack om den saken.

Men i går var dagen då Schalke 04 vann på bortaplan mot Arsenal i Champions League. Med 2-0. Ganska komfortabelt och helt välförtjänt dessutom.

I går var dagen då ett hejdlöst springande Borussia Dortmund vann med 2-1 mot självaste Real Madrid. Helt välförtjänt dessutom.

Eller är allt bara tillfälligheter? Endast Bayern München är en etablerad toppklubb i Europa. Kanske faller Dortmund och Schalke ihop om två omgångar eller om ett år. Det kan mycket väl bli så. Men någonstans vill jag tro att det här var kvittot på det man så länge har haft på känn: tysk fotboll är på frammarsch. En aggressiv, charmerande och välspelande frammarsch.

Och det hela toppas med ett gudomligt ungdomsarbete. Jag är imponerad, det måste jag erkänna.

Eller så är det helt enkelt så att jag romantiserar för mycket. Fan vet.

I går var också dagen som Borussia Dortmunds vänsterback Marcel Schmelzer vrålade ”in your face!” till Joachim Löw på läktaren. Bildligt talat alltså.

Schmelzer fick utstå offentlig kritik under landslagsuppehållet. Löw visade upp sin sämsta sida som förbundskapten. Schmelzer kunde inte ge igen, en skada stoppade honom från att spela mot Sverige.
Men i går fick han sin revansch. Löw satt och tittade på när Borussia Dortmund och Real Madrid spelade en temporik match tillspetsad med några individuella misstag. En strålande match. Schmelzer höll koll på Di Maria, slängde sig in i närkamper, fick ut räddande ben och passade dessutom på att avgöra matchen. Pang! 2-1 Dortmund, Marcel Schmelzer målskytt och hjälte.

Och Dortmunds tränare Jürgen Klopp, en härlig karaktär, kunde inte låta bli att skicka en signal till Löw efter matchen när han sa att ”Grattis till Tyskland som har en så bra vänsterback”.

De tyska resultaten alltså:

OSC Lille – Bayern München 0-1
Målskytt: Thomas Müller, straff

Borussia Dortmund – Real Madrid 2-1
Målskyttar: Robert Lewandowski, Cristiano Ronaldo, Marcel Schmelzer

Arsenal – Schalke 04 0-2
Målskyttar: Klaas-Jan Huntelaar, Ibrahim Afellay

***

I Europa League har det som bekant gått sämre för de tyska lagen, vilket kanske inte är någon chock med tanke på hur det har sett ut i ligaspelet. Borussia Mönchengladbach måste hitta tillbaka till sitt spel och segra mot Olympique Marseille i kväll. VfB Stuttgart stöter på FC Köpenhamn, vilket förstås blir speciellt för William Kvist. Bayer Leverkusen stöter på Rapid Wien efter en strulig resa med försenat flyg och bilköer. Slutligen är det Hannover 96, tysklaget som har gjort bäst ifrån sig i Europa League, som ska ta sig an de svenska mästarna Helsingborgs IF.

Och det är viktiga matcher, så här ser grupperna ut inför kvällen:

C:
1. Fenerbache 4p
2. Marseille 4p
3. AEL 1p
4. Gladbach 1p

E:
1. Steua 4p
2. Köpenhamn 3p
3. Molde 3p
4. Stuttgart 1p

K:
1. Leverkusen 4p
2. Metalist 4p
3. Rosenborg 3p
4. Rapid Wien 0p

L:
1. Hannover 96 4p
2. Levante 3p
3. Twente 2p
4. HIF 1p

Första omgången i Europa segrade CL-lagen, då kryssade de tyska EL-lagen. Hur blir det den här gången?

/Wingren

Åter dags för en härlig vecka fullmatad med Europa-dramatik. Först ut har vi Bayern München som har rest till Frankrike för att ta sig an OSC Lille. I morgon väntar två kanonmatcher då Arsenal tar emot Schalke 04 och Real Madrid gästar Borussia Dortmund. Minst sagt en hel del att se fram emot så här mitt i arbetsveckan. Underbart.

På torsdag rullar bollen vidare med Rapid Wien – Bayer Leverkusen, Helsingborgs IF – Hannover 96, Borussia Mönchengladbach – Olympique Marseille och VfB Stuttgart – FC Köpenhamn.

En sak i taget dock. Låt oss titta på hur läget är i Champions League-lagen.

OSC Lille – Bayern München

I Bundesliga går FC Bayern som tåget och i första CL-matchen mot Valencia gick allt som på räls. Men så kom de slitstarka traktorerna från BATE Borisov och skrällvann. Kvällens bortamatch är med andra ord väldigt viktig och det ser i ärlighetens namn lovande ut.

Lille: Slutade trea förra säsongen i Ligue 1 men den här säsongen har inletts betydligt mycket sämre. Eden Hazard har lämnat en lucka efter sig och klubben befinner sig på en blygsam elfteplats i tabellen. I Champions League har det blivit två raka förluster och läget är spänt.

Vad som gör det än värre för tränare Rudi Garcia är alla skador. Lille måste klara sig utan skadade Rio Mavuba, Marko Basa och avstängde Mathieu Debuchy. Framför allt lagkaptenen och mittfältsmotorn Mavuba är ett smärtsamt avbräck: ”Hans saknad är ett stort handikapp. Trots det kommer vi att kämpa till sista minuten mot Bayern”, säger tränaren.

Lille riskerar att behöva använda misstagsmaskinen David Rozehnal från start. Mittbacken återfanns tidigare i Hamburger SV.

Bayern: Det finns inte många orosmoln på Uli Hoeneß sydtyska himmel. Arjen Robben och Mario Gomez är förvisso skadade, men det har minst sagt gått skapligt även utan dem. Supertalangen David Alaba är dessutom redo för spel efter sina skadeproblem, då kan äntligen Holger Badstuber få flytta in i mitten av försvaret igen. Tveksamt om Jupp Heynckes spelar med Alaba från start dock. Situationen säger dock en hel del om kvaliteten i FC Bayerns trupp. Bättre än på mycket länge.

I Bundesliga har Bayern München vunnit sina åtta ligamatcher och vill förstås ta tillbaka kommandot i gruppen. För Franck Ribéry blir matchen särskilt speciell – läs mer här.

Arsenal – Schalke 04

Arsenal: Stötte på väldiga problem mot ett kämpande Norwich och förlorade med 0-1 och ligger nu på plats nio i tabellen. En missräkning förstås och Arsenal vill göra bättre ifrån sig. Nu väntar en tuff uppgift i form av ett Schalke med fullpumpat självförtroende. Robin van Persie har lämnat Arsenal och Podolski, Santi Cazorla, Gervinho och Giroud hade uppenbara problem i offensiven mot Norwich. ”Med ett så stort bollinnehav hade vi behövt skapa fler chanser, ibland behöver helt enkelt mer tålamod ibland”, säger spelfördelaren Mikel Arteta.

Tränare Wenger saknar dock några duktiga medhjälpare i offensiven. Theo Walcott och Alex Oxlade-Chamberlain missar matchen och förmodligen gör även Jack Wilshere det. Men det finns väl alltid hopp? Jovisst! Följande fiktiva konversation utspelade sig 2011:

– Hejsan, ett stycke tyskt underbarn tack!
– Javisst, det fixar vi.
– Du…jag har inte jättemycket pengar, men jag vill hemskt gärna ha ett tyskt underbarn.
– Inga problem kompis. Vi säger 100 000 euro. Känns det okej?
– Tja, hm. Jo, det låter bra. Vi kör på det (gnider händerna och ler förnöjt när Stuttgart-delegationen tittar bort ).

Drygt ett år senare kommer Wenger på att han hade köpt det där tyska underbarnet och kastade in honom mot Norwich. Och Serge Gnabry, 17, imponerade direkt. Han kan mycket väl bli Arsneals hemliga vapen i kväll.

Schalke: Har fått en bra start på ligaspelet och Europa-spelet. Det märks inte att Raúl har lämnat då det finns ett gäng pigga ynglingar som gärna tar på sig rollen som offensiv spelfördelare. Lewis Holtby har gjort det med bravur så här långt. Ibland har Huub Stevens mannar tappat poäng i onödan på grund av okoncentration. 2-0 mot Fortuna Düsseldorf blev exempelvis 2-2 och mot Montpellier i Champions League var det samma visa.

Men i lördags spelade Schalke ett viktigt Ruhrderby mot Borussia Dortmund och vann med 2-1 på bortaplan. Och man var det bättre laget. Schalkes spel tycks fungera fint för tillfället och offensivt har Huub Stevens många intressanta alternativ i bland annat Farfan, Draxler, Barnetta, Afellay och Holtby. Bjässen Kyriakos Papadopoulos missar matchen, men Matip och Höwedes gjorde ett strålande jobb i mittlåset mot Dortmund. En jämn fajt att vänta.

Borussia Dortmund – Real Madrid

Real Madrid: Fokus inför mötet mellan mästarna är alla skador. José Mourinho och Real Madrid får klara sig utan flertalet försvarare, Marcelo, Fabio Coentrao och Alvaro Arbeloa missar matchen. Det här har tvingat Mourinho till att bygga om backlinjen enligt följande: Ramos, Varane, Pepe, Essien. Och det fungerade åtminstone väldigt bra mot Celta Vigo, en match som Real Madrid enkelt vann med 2-0. ”Backlinjen stod för en mycket fin insats”, berömde Aitor Karanka, assisterande tränare, efter matchen.

Offensivt är Real Madrid sylvasst och Sami Khedira är åter redo för spel. Det är minst sagt ett kvalitativt lag Mourinho förfogar över. Özil, Ronaldo och di Maria lär hålla Dortmunds defensiv sysselsatt. Även om Real Madrid inte har lyckats så bra som de hade önskat i La Liga så har det sett annorlunda ut i Champions League. Två raka vinster och sju gjorda mål står på spanjorernas konto. Storstjärnan Ronaldo har gjort fyra av dessa mål.

Dortmund: Jürgen Klopp och Borussia Dortmund har inte alls hittat formen eller flytet den här säsongen. Stundtals har det sett magnifikt ut (Manchester City, Leverkusen, Gladbach) men det har alldeles för ofta sett bedrövligt ut (Schalke, Nürnberg, HSV). Försvaret står för enkla misstag och framåt fortsätter man traditionen med att bränna målchanser. Nu ser dessutom mittfältsmotorn Ilkay Gündogan ut att missa matchen. Dortmund har gjort sina sämsta matcher när Gündogan har saknats.

Sedan tidigare är yttermittfältaren Jakub Blaszczykowski skadad, Mario Götze och Marcel Schmelzer missade lördagens derby mot Schalke på grund av skador, men tros kunna vara tillbaka mot Real Madrid.

Självförtroendet är inte på topp och om Borussia Dortmund ska kunna ta poäng mot Real Madrid krävs en liknande insats som mot City. Vi som har följer Bundesliga vet att Dortmund är bra nog för det, men hittills har den här säsongen bjudit på för många toppar och dalar. Poäng mot Real vore en ordentlig bonus då Dortmunds huvudkonkurrent trots allt heter Manchester City.

En ursinnigt pressande, ett tätt försvar och en effektiv Marco Reus. Så lyder receptet.

/Wingren

Manchester City – Borussia Dortmund 1-1

Vilken fotbollsmatch vi fick se. Öppet spel, många målchanser, kalasräddningar och svettig dramatik. Roman Weidenfeller räddade allt förutom Tyskland-dödaren Mario Balotellis straff. Joe Hart i City-målet räddade allt förutom ett hårt och högt skott från Marco Reus.

Matchen borde väl rimligtvis ha slutat med en 8-4-seger för Borussia Dortmund. Nu slutade det i stället med en 1-1-förlust. Hemmalaget hotade i djupled genom Silva längs med vänsterkanten, men i övrigt hade Dortmund bra koll på matchen. Jag vågar till och med påstå att City under stora delar av matchen var utspelat av Dortmund. Men vi som har följt de tyska mästarna ett tag vet att det här inte var första, eller sista, gången som laget bränner alldeles för många chanser.

Det är klart att Jürgen Klopp och killarna skulle ha vunnit. Vilket drömläge till avancemang man hade haft då. Nu blir det en nervös och tät historia i stället. Dortmund-spelarna reste hem från Manchester med en blandning av stolthet och frustration.

Stolta över att ha spelat sin bästa match i Champions League på tio år. Stolta över att ha manglat ner Manchester City på hemmaplan. Stolta över den enorma insatsen. Stolta över alla målchanser man skapade.

Och kanske framför allt: stolta över att man äntligen presenterat sig på riktigt i Champions League. I dag pratar stora delar av fotbollsvärlden om Dortmund. I engelska tidningar hyllas Joe Hart för räddningarna som håller City kvar i turneringen. Borussia Dortmund vet nästan hur det känns att vara Bayern München i Champions League.

Frustrerade över alla brända chanser, frustrerade över att man inte fick åka hem med de tre poängen. Frustrerade över att tufft domslut som gav Balotelli möjligheten att fixa ett oförtjänt 1-1. Frustrerade över att man inte lyckas vinna den här typen av matcher.

Ett annat samtalsämne i går och i dag har varit Dortmunds supportrar. De sjöng ut City-fansen i Manchester. Den matchen vann på knockout. Jag tror att många engelsmän fick lite ont i själen när de fick se vad deras fotboll en gång var. Identitet, sjungande, glada och hoppande supportrar och mycket hjärta. England fick bevittna vad de har gått miste om – och det i en helt vansinnig fotbollsmatch.

Hatten av till Dortmund för insatsen. Men risken finns att vi i december måste säga ”om det ändå hade slutat annorlunda i Manchester…”.

Straffen som avgjorde matchen var som sagt hårt dömd. Ibland blir det straff, ibland inte. Oavsett var det fruktansvärt onödigt och fult gjort av Roman Weidenfeller att gå fram och psyka Mario Balotelli.

I övrigt var det en fläckfri insats av de tyska mästarna – de visade upp precis den fotbollen som vi känner igen från Bundesliga. Och det, det är ett stort framsteg jämfört med förra säsongen i Europa.

Det är ju bara det att man också måste få med sig tre poäng efter en sån här insats.

***

Schalke 04 – Montpellier 2-2

”Ingen av oss kommer att sova i natt”, säger Roman Neustädter. Det sammanfattar väl matchen ganska bra. Eftersom att jag har anspelat på liknelser mellan Dortmund och FC Bayern två dagar i rad så passar det bra att fortsätta med det. Schalke gjorde helt enkelt en ”Dortmund” från förra säsongen. Den här matchen skulle man ha vunnit, men man gav bort den under slutminuterna med en man mer på plan.

Montpellier gjorde för all del matchen första mål, men fyra minuter senare kvitterade Julian Draxler, som verkligen är på väg att få sitt stora genombrott den här säsongen. Det var även Draxler som fixade Schalkes straff i andra halvlek efter en fin soloräd. Klaas-Jan Huntelaar satte den. 2-1, rött kort på Bocaly och fortsatt Schalke-dominans i matchen. I samma situation bröt dessvärre den unge Draxler armen och tvingas till operation. Tungt för honom och de kungsblå.

Men Schalke fortsatte att bränna sina chanser och spelade lite väl nonchalant för att det inte ska straffa sig på den här nivån. Camara gjorde mål på tilläggstid i vad som kändes som Montpelliers enda anfall i andra halvlek.

Ett oerhört bittert slut för Schalke som sannerligen borde ha knutit ihop säcken långt tidigare.

För övrigt: förra omgången i Champions League brände Dortmund, Schalke och Bayern sina straffar. Den här gången släppte alla tre klubbarna in ett mål på tilläggstid.

Inte någon jättelyckad vecka för de tyska Champions League-lagen – innebär det att VfB Stuttgart, Borussia Mönchengladbach, Bayer Leverkusen och Hannover 96 går och vinner då? Europa League-klubbarna spelade oavgjort i sina matcher förra omgången, samtidigt som CL-lagen vann sina.

Matcherna i kväll är:

Rosenborg – Bayer Leverkusen
Hannover 96 – Levante
Borussia Mönchengladbach – Fenerbache
Molde – VfB Stuttgart

Jag behöver väl knappast påpeka att samtliga fyra lag hade mått väldigt bra av en vinst.

***

1. FC Nürnbergs svenske mittback Per Nilsson skadade sig på träningen och missar matchen mot SC Freiburg. Eländet tycks aldrig ta slut för Pelle.

/Wingren

Bayern München gjorde inte sin bästa match i Champions League i går, BATE Borisov gjorde en mycket bra match och fick äntligen vinna på hemmaplan i CL – för första gången i klubbens historia. Klart det är en skräll, en skräll som skänker hopp till fotbollen.

BATE kontrade bra och lyckades skapa farligheter när de stal bollen från ett spelförande FC Bayern. Någon snedspark här, ett försvarsmisstag där och lite flyt här och var gav BATE tre livsviktiga mål.

FC Bayern å andra sidan borde ha tagit ledningen redan i början av matchen, sedermera utökat den och stängt matchen. Men så blev det inte. Stolpe, ribba, stolpe, bristande koncentration och en storspelande målvakt satte stopp för tyskarna.

Det var inte alls någon dålig match. Även om Bayern München inte nådde upp till den nivå som de själva hade önskat, så gjorde spelarna fortfarande en bra match sett över 90 minuter. Man var det bättre laget spelmässigt och chansmässigt – men vad hjälper det när man förlorar? Det ville sig inte i Vitryssland, det där lilla flytet fanns inte. Och BATE Borisov slog till när de fick chansen. Jag är inte alls ute efter att förringa BATE-spelarnas insatser, de genomförde matchen på ett storartat sätt.

Nu vet Bayern München hur det känns att vara Borussia Dortmund i Champions League. Det kändes kusligt likt faktiskt.

I kväll har vi alltså Manchester City – Borussia Dortmund och Schalke 04 – Montpellier att se fram emot. Blir det en bättre kväll för tysk fotboll?

/Wingren

Så var det åter dags för prestigefyllda Champions League. Bayern München, Borussia Dortmund och Schalke 04 fixade tre tyska segrar i turneringens första omgång och står nu, givetvis, inför tuffa uppgifter.

Tisdag
BATE Borisov – Bayern München

Onsdag
Manchester City – Borussia Dortmund
Schalke 04 – Montpellier

Först ut är alltså rekordmästarna från München. FC Bayern spelar mot Vitrysslands stolthet och får klara sig utan skadade Arjen Robben. Kvällens motstånd gjorde det bra senast mot Lille när man vann med 3-1. Men i ärlighetens namn är det här en match Bayern München ska vinna, särskilt med tanke på lagets nuvarande form. Det är dock en tuff bortamatch och motståndet ska inte underskattas.

Om FC Bayern vinner i kväll blir det klubbens tionde raka seger i tävlingssammanhang – vilket vore ett nytt rekord. I motståndarlaget finner vi Bundesliga-bekantingen Alexander Hleb. 31-åringen hade några riktigt fina år i VfB Stuttgart (bland annat tillsammans med Philipp Lahm), när han till sist hamnade i VfL Wolfsburg uteblev dock succén. Nu vill Hleb använda BATE som en språngbräda, han vill tillbaka till Bundesliga. Ett steg i rätt riktning vore att sänka FC Bayern…

***

Schalke 04 gjorde det bra och stabilt borta mot Olympiakos när man vann med 2-1. Nu väntar de franska mästarna på hemmaplan i Gelsenkirchen – en match som vore oerhört nyttig att vinna. Och i ärlighetens namn låter det nog svårare än vad det egentligen är, ty Montpellier är inte alls i mästarslag. Schalke är det starkare laget, det gäller bara att visa det under 90 minuter också.

Huub Stevens måste eventuellt klara sig utan Farfan och Jermaine Jones. Och på tal om Farfan: spelaren skickade en syrlig hälsning till Felix Magath alldeles nyligen.

”Alla tränare som har varit i Schalke de senaste åren har bidragit med något till klubben. Den enda tränaren som inte bidrog med något positivt är Felix Magath. I dag kan jag nästan skratta, men tiden under Magaths styre var tuff. Hans militäriska metoder är vidriga”, säger Farfan.

Jag försöker hålla mig utanför diskussionen och konstaterar bara att Felix Magath är en väldigt speciell tränartyp.

***

Slutligen har vi mästarmötet mellan Manchester City och Borussia Dortmund. Med all respekt för Dortmund – här är givetvis City favoriter till segern. Om BVB hade kunnat plocka fram fotbollen från vårsäsongen så hade det känts mer hoppfullt. Jürgen Klopp och Dortmund har stora problem med försvarsspelet och kommer verkligen att testas på onsdag. Kanske har 5-0-segern mot Gladbach pumpat in lite välbehövligt självförtroende, men mot ett City som inte har förlorat på 17 hemmamatcher i Europa blir det helt enkelt jobbigt för ett lag som ännu inte har bevisat något i Europa.

Om Dortmunds spel skulle råka klicka redan på onsdag kväll så kan förstås vad som helst hända. Och det är tjusningen med det hela. Dortmund ska givetvis inte underskattas, men en felfri insats krävs. Förhoppningsvis kan Dortmund visa att man har mognat.

Jag har dock valt att fokusera bloggen på den här matchen. Inte bara för att den på förhand är attraktivast utan för att två olika världar drabbar samman på onsdag. Två olika filosofier. Och det är alltid intressant. Det är inte ofta man får en känsla av att hela Tyskland står bakom Borussia Dortmund (eller något annat lag för den delen) när det är dags för match, men den känslan finns nu. Och anledningen är enkel: Manchester City står för allt som är ont. Då sitter till och med Karl-Heinz Rummenigge och håller tummarna för Borussia Dortmund.

Ni som har följt bloggen ett tag vet vid det här laget att jag känner likadant. Jag ogillar det som Manchester City har blivit. Alla har vi olika syn på fotboll, det finns inget rätt eller fel. Men personligen känner jag att det ibland gör ont att fundera över vad fotbollen har blivit. Visst har globaliseringen, kommersialiseringen och moderniseringen bidragit med mycket positivt. Det ska jag erkänna – men vissa ingredienser i denna soppa får mig att vomera.

I Tyskland jobbar klubbarna (merparten) med en långsiktig strategi, ungdomsarbetet står högt upp på listan, ekonomin är sund och fansen är överlag glada. Några oligarker, schejker eller andra uttråkade rikemän får inte lov att köpa majoriteten av en klubb. Tacka fan för det. Det här är saker som jag värdesätter, som får mig att må ganska bra ändå. Det finns fortfarande en relativt stark lokal förankring och de trogna supportrarna har inte sopats under mattan.

Att tysk fotboll hade varit mer slagkraftig ute i Europa om klubbarna hade sålts ut till högstbjudande miljardär säger jag inget om. Men jag hade inte uppskattat det för fem öre, någon glädje hade jag inte känt.

Borussia Dortmund var nära konkurs för bara några år sedan, men man tog sig i kragen och ritade upp en plan. Klubben satsade på ungdomarna, satsade på bättre scoutning, vägrade betala överpriser, skapade ett tydligt koncept med en tränare som kunde stå bakom klubbens filosofi. Snart är skulderna borta samtidigt som klubben har blivit tyska mästare två säsonger i rad. Det är något att vara stolt över, på samma sätt som Bayern München konsekvent har arbetat i drygt 40 år. Det är hårt arbete som föder framgång och kapital.

Att summorna som flödar fortfarande är sjuka är en annan sak, men det finansieras åtminstone av klubbens egna pengar. Det är ett steg i rätt riktning.

Nu använder jag logiskt nog Manchester City som exempel för den ”andra sidan”. Här har vi en traditionsrik och fin klubb som plötsligt släpps lös på marknaden. En galen thailändare är och rör i klubben innan den till sist hamnar i Mansour bin Zayed Al-Nahyans ägor. Schejken har pumpat in omkring en miljard euro i klubben sedan 2008 och ifjol blev man äntligen engelska mästare igen – efter 44 års väntan. Klart det är kul för spelarna, ledarna och många andra runt klubben. Men är det rätt, är det en kul sida av fotbollen? Jag tycker inte det, jag tycker att det är vidrigt. Jag hade varit ledsen och bedrövad som gammalt City-fan. Vad har hänt med min klubb?

Pengarna var redan ett problem i den här sporten innan klubbarna blev till hobbyleksaker – och nu har det blivit ännu värre. Det är absurt att följa den här utvecklingen. Jag förväntar mig inte att Uefas FFP ska slå igenom och verkligen fungera, verkligheten kommer aldrig att bli densamma. Jag tycker det är helt sjukt att en klubb som omsätter mindre än den totala förlusten får spela i Champions League. Jag tycker det är helt sjukt att klubben ens får en licens till att spela i Premier League.

Det som skrämmer mig mest är inte att City har sålt sin själ för en plats i Europas toppskikt, utan att den godvilliga schejken dessutom kan dra sig ur när han vill. Vad händer med City då? Lex Malaga.

Personligen tror jag att fotbollen hade mått mycket bättre utan dessa rika ägare. Lite sundare, lite mer lokalt och lite mer ärorikt. Men det är jag det.

Notera att City används som ett exempel, det finns fler klubbar som förtjänar ett omnämnande.

På onsdag drabbar alltså dessa världar samman och ett betydligt mycket rikare Manchester City lär gå vinnande ur kampen. Men det är just därför Tyskland står bakom Dortmund.

/Wingren

Fyra tyska klubbar Europa League-spelade i går. Resultatet? 2-2, 2-2, 0-0 och 0-0. Föga imponerande men inte heller direkt dåligt.

VfB Stuttgart – Steua Bukarest 2-2
Ibisevic och Niedermeier nätade.

Twente – Hannover 96 2-2
Sobiech och Wisgerhof (självmål) satte bollarna.

Limassol – Borussia Mönchengladbach 0-0
Oscar Wendt tryckte en straff i ribban strax före slutet.

Bayer Leverkusen – FC Metalist 0-0
Leverkusen borde ha vunnit. Punkt.

Det var en Europa-afton som alltså lämnade mer att önska av lagen. Hannover sov i inledningen av matchen och tvingades komma tillbaka från ett 2-0-underläge, och den bedriften i sig var givetvis stark. Gladbach och Favre vilade två offensiva nycklar i Arango och de Jong – det straffade sig givetvis. Tyskarna brände på tok för många chanser, trist för Wendt att sedan misslyckas med straffen. Hrgota spelade från start i matchen, precis som Wendt.
Leverkusen borde också ha lyckats uträtta mer i sin hemmamatch men för tillfället ser det jobbigt ut att spela fotboll.
Till sist har vi Stuttgart som också borde ha vunnit sin match.

Tre vinster i Champions League, fyra kryss i Europa League. Fyra tilldelade straffar, fyra missade straffar. Så ser Bundesliga-lagens Europa-facit ut efter första omgången.

Det är intressant att fundera över resultaten. Inför säsongen var jag övertygad om att samtliga lag höll en högre kvalitet än på mycket länge. Jag såg Borussia Dortmund och Bayern München som starkare än något annat lag, Schalke 04 strax därefter. Därför är jag inte särskilt förvånad över att det är just de här tre klubbarna som går bra i ligan, i tyska cupen och ute i Europa. Det känns ganska harmoniskt och det där stora svarta orosmolnet känns avlägset.

Jag är mer förvånad över Bayer Leverkusen och VfB Stuttgart. Båda lagen har inlett svagt i ligaspelet och inte gick det bättre i Europa League. Borussia Mönchengladbach behöver tid med sitt nya lag, men Favres tjat om den tuffa uppgiften och lagets insatser på sistone får en att undra just hur lång tid det kommer att ta? Hannover 96 är lite av undantaget. Klubben har gjort en fin start på säsongen och visade karaktär när man hämtade upp underläget på bortaplan mot holländska serieledarna. Men varför sov spelarna när de är så sugna på Europa?

Den svaga ligastarten för Leverkusen, Stuttgart och Gladbach skulle visserligen kunna förklaras med att samtliga klubbar bjuder på riktigt bra och hårt motstånd. Det finns inga enkla matcher i Bundesliga, det finns inga matcher där du kan spela på 90 procent. Det är tjusningen med Bundesliga. Just därför hade de berörda lagen mått så väldigt bra av ett starkt resultat i Europa League.

Alla dessa funderingar gör mig förstås sugen på en sak: fotboll och åter fotboll. Lyckligtvis bjuds vi på Bundesliga den här helgen, som vanligt, men vi får även uppleva dramatiken och folkfesten på tisdag och onsdag. Ljuvligt.

På lördag är det dags för säsongens första stormatch när Schalke tar emot Bayern München. Missa inte det mötet för allt i världen. Jermaine Jones och Klaas-Jan Huntelaar är tveksamma till spel, precis som Franck Ribéry är. Låt oss hoppas att dessa härliga karaktärer blir friska i tid. En pangduell på lördag klockan halv fyra alltså.

Och just det: redan i kväll får vi en ny serieledare i Bundesliga. De två överraskningslagen 1. FC Nürnberg och Eintracht Frankfurt stöter på varandra och oavsett hur det går får vi en ny serieledare. Åtminstone i 20 timmar. Glöm inte att spana in succéjapanerna Kiyotake och Inui.

Bundesliga omgång 4:

Fredag 20:30

1. FC Nürnberg – Eintracht Frankfurt
Överraskningslagens kamp. Frankfurt är en vild och glad offensiv som släpper till lite väl mycket chanser, men fotbollen har varit underhållande och sevärd. Nürnberg däremot lever gott tack vare ett disciplinerat och taktiskt korrekt spel – och japanen Hiroshi Kiyotake förstås. Även Pelle Nilsson och kollega Klose har varit viktiga: ”Båda gör ett bra jobb. De har inte någon liten del i att vi går så bra”, säger tränare Dieter Hecking.
Erik Hamrén, har du koll?

Lördag 15:30

Schalke 04 – Bayern München
En klassiker mellan två topplag, en match som blir riktningsvisande på många sätt. Har Schalke det som krävs för att faktiskt ge FC Bayern en match? Vilket lag klarat bäst av dansen på tre bröllop? Matchen blir förstås särskilt speciell för Manuel Neuer, målvakten är en Schalke-ikon, han lever Schalke. Men nu spelar han för värsta (nåja, det är inte BVB i varje fall) konkurrenten. Bayern är det lag som har inlett ligaspelet absolut bäst och får ses som favoriter. ”Det är helt enkelt så att viljan är stark när man inte har vunnit något på två år”, säger Thomas Müller.
Missa inte denna duell, det kommer att brinna.

VfL Wolfsburg – Greuther Fürth
”Vi saknar tron på att vi kan vinna även mot större klubbar”, säger Fürths Asamoah. Nu väntar Wolfsburg på bortaplan, ett Wolfsburg som verkligen behöver vinna den här matchen. Felix Magath har hittills överraskat oss med flertalet förändringar i startelvan från match till match, får vi kanske till och med se Rasmus Jönsson från start?

FSV Mainz 05 – FC Augsburg
Två lag som endast har en poäng på kontot. Och situationen är förstås värre för Mainz än för Augsburg – men hur man än ser på det så kan inget av lagen nöja sig med ett kryss här. Förra säsongen så tog Augsburg sin första Bundesliga-seger just i Mainz.

Hamburger SV – Borussia Dortmund
Ligan kunde inte ha börjat sämre för HSV. Storklubben har tre förluster på tre matcher och nu väntar de tyska mästarna. Kanske passar det Hamburg ganska bra? Hemmalaget har inget att förlora och kan spela utan press egentligen. Som en extra bonus kan HSV även rädda sitt eget rekord på 36 matcher i rad utan förlust, Dortmund står just nu på 31. Jürgen Klopp får klara sig utan Gündogan och Weidenfeller är tveksam till spel, HSV saknar avstängde Jiracek.

Fortuna Düsseldorf – SC Freiburg
Nyuppflyttade Fortuna är ensamt om att inte har släppt in något mål ännu. Nu väntar ett riktigt test när ett furiöst och heltokigt Freiburg kommer på besök. ”För modigt finns det inget som heter hos oss”, slår tränare Christian Streich fast. Freiburg spelade en blixtrande, och därmed blottande, offensiv mot Hoffenheim i 5-3-vinstmatchen förra omgången.

Söndag 15:30

Bayer Leverkusen – Borussia Mönchengladbach
Ett derby som präglas av att båda lagen måste vinna, måste ställa saker och ting till rätta. I Europa League uteblev målen och festen, i ligan har det gått…så där. Det är dags att vinna nu helt enkelt. Söndagens derby mellan lagen handlar alltså inte enbart om prestige, det handlar om att hålla kontakten med Europa-platserna och återvinna fansens förtroende.

Söndag 17:30

Werder Bremen – VfB Stuttgart
Thomas Schaaf får tillbaka starke Prödl till backlinjen, Stuttgart å andra sidan måste klara sig utan Hoogland, Molinaro och Ibisevic. Tasci ska kunna spela igen dock. Det här är också två lag som behöver vinna. Bremen har byggt om laget och faktiskt spelat riktigt bra fotboll stundtals, men klubben behöver mer än tre poäng för att hålla ångan uppe. Stuttgart har endast en poäng på tre matcher och är i akut behov av självförtroende och poäng.

TSG Hoffenheim – Hannover 96
Hoffenheim är faktiskt mer av ett krislag än Hamburger SV. Den storsatsande klubben har förlorat samtliga tre ligamatcher och dessutom skämts ut sig i tyska cupen. Målskillnaden på fyra tävlingsmatcher skrivs till 4-15. Nu får Hoffenheim dessutom klara sig utan skadade Tim Wiese (vilket dock känns som ett plus). ”Arbeta ännu mer och äntligen sluta göra misstag”, lyder tränare Babbels recept för framgång. Formstarka Hannover står för motståndet och det blir sannerligen ingen enkel match för hemmalaget. Fantastiske Huszti saknas dock för Hannover efter en löjlig avstängning förra helgen.

Vilken tränare får sparken först? Babbel, Labbadia, Fink, Magath, Hyypiä/Lewandowski eller Weinzierl? Känslan är att alla är, åtminstone borde vara, i farozonen.

/Wingren

För mig är Bayern München en storfavorit till att vinna Champions League. De tyska rekordmästarna tillhör sannerligen världseliten och konkurrerar med andra namnkunniga lag som Barcelona, Real Madrid och Manchester-lagen. I går bevisade man att det verkligen är så. Även om 2-1 på hemmaplan mot Valencia inte låter mer än okej, så ska vi ha i åtanke att resultatet inte alls speglade matchbilden.

Och vi ska framför allt inte glömma bort att hemmalaget saknade sina ordinarie vänsterbackar, målsprutan Mario Gomez och att spelare som Thomas Müller, Mario Mandzukic och Xherdan Shaqiri började på bänken. Ett otänkbart scenario för bara ett år sedan. Och då har ändå Bayern München tagit sig till två CL-finaler på tre år. Jag behöver egentligen inte säga mer än så. Det är kort och gott ett fantastiskt lag.

Javi Martinez fick spela från start bredvid Bastian Schweinsteiger på det centrala mittfältet. Spanjoren såg klok ut, ville ha boll och spelade bra. Men han överglänstes av en Bastian som äntligen har hittat formen och självförtroendet igen. Det här var Bastians match, det var han som dominerade mittfältet. Valencia var inte ens nära mål i första halvlek – jag tror ganska bestämt att de hade en bollkontakt i FC Bayerns straffområde de första 45 minuterna.

Men spanjorerna försvarade sig bra och det var inte helt lätt för Bayern München att skapa heta farligheter. Matchens första mål kom faktiskt på en kontring och vi fick se ett fint kombinationsspel mellan Schweinsteiger, Ribéry och Robben – och det var den förstnämnde som gjorde 1-0-målet i den 38 minuten.

I andra halvlek försökte Valencia lyfta spelet en aning, men avståndet mellan lagdelarna var fortfarande för långt. Bayern trummade på och ytterligare en av matchens giganter, Toni Kroos, placerade in ett distansskott med kvarten kvar. Jag brukar vara snabb med att kritisera herr Arrogant (Kroos), men jag måste säga att killen har imponerat den här säsongen. Han har alltid förfogat över otroliga fotbollskunskaper men nu lägger han dessutom ned det jobb som krävs. Mesut Özil får se upp om Kroos fortsätter på den inslagna vägen.

På tilläggstid gjorde Bundesliga-bekantingen Nelson Valdez 2-1 för Valencia och matchen fick liv igen. Direkt efter målet föll Arjen Robben lätt och fick en straff, men det gick på ett ut då Kroos inte fick någon straff när han borde ha fått det. Mario Mandzukic hade bytts in tidigare och fick ta hand om straffen. Men den var svagt slagen och Diego Alves kunde rädda utan problem. Matchen slutade 2-1.

En helt välförtjänt seger för ett dominant Bayern München som givetvis borde ha dödat matchen långt tidigare. I nästa omgång väntar BATE Borisov på bortaplan i Vitryssland.

Bastian Schweinsteiger och Toni Kroos får dela på utmärkelsen som matchens lirare. Härnäst väntar en tuff match mot Schalke 04 i ligan och om Franck Ribéry är med då återstår att se. Fransmannen klev av efter första halvlek då han kände av den skada som tidigare har gäckat honom under säsongen.

Tre tyska lag i Champions League och tre vinster. En stark start. Intressant också att Dortmund, Schalke och München brände sina straffar. En tillfällighet?

***

Wolfgang Stark heter den tyske domare som dömde matchen mellan Manchester United och Galatasaray. Jag såg inte matchen och tänker därför inte uttala mig om Starks insats. Men i turkisk media sågas han (milt uttryck). Personligen blir jag inte förvånad, det är en domare som kan reta gallfeber på en hel värld.

***

Fyra tyska lag spelar med i Europa League och i kväll är det dags för VfB Stuttgart, Borussia Mönchengladbach, Bayer Leverkusen och Hannover 96.

Hannover 96 har kvällens tuffaste uppgift av de tyska lagen. Holländska Twente står för motståndet och på tränarbänken sitter Steve McClaren, som ju tidigare har arbetat i Wolfsburg. ”Vi vill övervintra i Europa League”, säger Jan Schlaudraff inför matchen. I Twente-lägret oroar man sig för Szabolcz Huszti – och det med all rätt.

Bayer Leverkusen tar emot Metalist Kharkiv och klubbens största problem är faktiskt..publiken. Det finns inget intresse för att titta på en Europa League-match mot Kharkiv i Leverkusen. Det är till och med så illa att klubben nu erbjuder folk med årskort att ta med sig en vän till matchen. Gratis. Leverkusen mötte för övrigt Metalist för två år sen – då vann tyskarna med 2-0 och 4-0.

Borussia Mönchengladbach och Lucien Favre har rest till Cypern där Limassol väntar. Luuk de Jong, Filip Daems och Juan Arango lämnades faktiskt hemma i Tyskland. Ett modigt drag av Favre – frågan är om det straffar sig? ”Vi tar den här matchen på största allvar”, säger sportchef Max Eberl.

VfB Stuttgart och Bruno Labbadia har en hel del att bevisa, precis som Leverkusen och Gladbach. Ligastarten har varit en pina med tunga förluster mot Wolfsburg och Bayern samt ett kryss mot nykomlingarna Fortuna Düsseldorf. Då gäller det ta mig tusan att vinna på hemmaplan mot Steua Bukarest. Bortalaget har inte vunnit mot tyskt motstånd på tolv matcher. ”Här måste vi skaffa oss självförtroende inför söndagens match mot Werder Bremen”, säger Zdravko Kuzmanovic.

Det var för övrigt fyra år sedan vi hade fyra tyska lag med i Europa League. Kul.
Kan det här bli en lika lyckad Europa-kväll för Tyskland som i tisdags och i går?

/Wingren

Borussia Dortmund – Ajax 1-0
Olympiakos – Schalke 04 1-2

Jürgen Klopp och Borussia Dortmund vann till sist den där måste-matchen. Robert Lewandowski tog ner bollen, höll bort sin försvarare och dundrade in 1-0 från nära håll. Då var det tre minuter kvar av matchen. Det var verkligen en tät och intensiv match som de tyska mästarna vann – med lite tur.

I första halvlek var Ajax det bättre laget. Holländarna försvarade sig klokt och bra, Dortmund kom inte rätt in i pressen och bjöd bortalaget på några riktigt hyggliga chanser. Som tur var, för Dortmund, så var Ajax-spelarna lika tama framför mål som Dortmund-spelarna var förra säsongen i Champions League (och även i går).

Roman Weidenfeller gjorde en jättematch i mål och höll kvar sitt lag i matchen. Det kunde ha varit över efter bara en halvlek. Men den här kvällen hade Dortmund marginalerna på sin sida.

I andra halvlek spelade hemmalaget betydligt mycket bättre, det var mer fart i anfallen och det fanns en tydlig vilja, en vilja att vinna den här skiten. En vilja att visa hela Tyskland att Dortmund kan spela i Champions League. Men än en gång höll det hela på att gå åt skogen.

Man skapade bra och fina chanser, men Lewandowski siktade på natthimmelen och Reus försökte tunnla målvakten utan större framgång. På hörnor och andra fasta situationer såg det aldrig särskilt farligt ut, Ajax kunde freda sig.

Så föll Götze lite halvlätt i straffområdet. Den här gången fick han straff efter att ha dragits ned i första halvlek.

”Vem fan ska ta den då? Det blir inget mål”, var det första jag sa.

Jag fick rätt. Mats Hummels stegade fram, ändrade sitt beslut precis innan han skulle slå till bollen och det hela slutade med en ”Robben-straff”. Inga problem för Vermeer i mål. Det hela påminde väldigt mycket om fjolåret. Samma bedrövliga visa.

Men så gjorde Lewandowski det där viktiga 1-0-målet som sedan stod sig matchen ut. Dortmund segrade med hjälp av lite flyt, Weidenfeller och Lewandowski. Visst såg det lite tålmodigare ut, lite klokare, lite smartare. Men bättre? Det vet jag inte.

Nu är dock det första hindret avklarat. En klippa föll från Dortmund-spelarnas axlar. Man gjorde vad som behövdes, det gick vägen. Nu är gruppen vidöppen, pressen mindre och viljan att hävda sig i Europa är fortsatt stor. Det blir mycket spännande att se det här laget få spela utan att behöva vinna i Manchester om två veckor. Det kan bli festligt med glad kontringsfotboll, det kan även bli bedrövligt med ett alldeles för svagt försvarsspel mot en betydligt mycket bättre offensiv än Ajax.

En seger är dock det som räknas. Och det fick de, Dortmund.

Även grannklubben, Dortmund-rivalen, Schalke 04 segrade. Det var elva år sedan de båda klubbarna spelade i Champions League samtidigt – och i går fick de båda fira en seger. Schalke bröt en förbannelse i samband med 2-1-segern borta i Aten. Det var den första öppningsmatchen i CL som Schalke lyckades vinna.

Huub Stevens lag spelade riktigt bra och vann helt välförtjänt, även om det blev spännande i några minuter när hemmalaget kvitterade – men strax därefter punkterade Klaas-Jan Huntelaar matchen. I första halvlek hade Benedikt Höwedes nickat in ledningsmålet för Schalke.

Hummels var för övrigt inte ensam syndare i går. Även Huntelaar brände en straff några minuter efter 2-1-målet. Men segern var aldrig hotad, Olympiakos orkade inte resa sig en gång till mot Huub Stevens tuffa lagbygge. Ett lagbygge som trots sin ålder känns mognare för uppgiften än rivalerna från Dortmund.

Det var även mycket glädjande att få se Lewis Holtby visa upp sina galna kvaliteter även i Champions League. Det är en mycket duktig kille som har haft det svårt sen han kom till Schalke – men nu får han äntligen ta plats när Raúl har lämnat. Kan bli en kul säsong i Europa och i Bundesliga för Holtby och Schalke.

En hemmavinst mot Montpellier nästa och det ser väldigt trevligt ut.

***

I kväll är det Bayern Münchens tur att träda in i Champions League. Man gör det som ett sårat lag, ett lag som ännu inte har kommit över den där bedrövliga finalförlusten mot Chelsea. Men man gör det också som ett starkare lag, ett lag som andas världsklass rakt igenom. Ett lag som har en mycket bra bänk, ett lag som är revanschsuget. Ett lag som äntligen har en Thomas Müller i form.

FC Bayern är definitivt en av favoriterna till att ta hem hela turneringen – och det med all rätt. Fotboll är emellertid alltid fotboll, det finns inga klara segrar på förhand. Men jämfört med förra säsongen har det här laget blivit ännu bättre, mindre känsligt för skador och mer rörligt i offensiven. Det finns inget som talar för att Bayern München inte ska gå långt i år.

Förutom den där lilla detaljen att bollen är rund.

Kvällens motstånd heter Valencia, och vi kan väl minst sagt påstå att det är en klubb som Bayern förknippar med goda minnen. Den 23 maj 2001 möttes de båda klubbarna i Champions League-final. Patrik Andersson fick en boll på handen när han låg ner i straffområdet, domaren pekade på straffpunkten och det stod 0-1 efter bara tre minuter spelade på San Siro.

FC Bayerns svar på chockstarten? Anfall, anfall, anfall.

Fyra minuter senare fick de tyska rekordmästarna straff. Mehmet Scholl klev fram, sköt och Canizares räddade. Skulle det bli en sån här kväll?

Icke.

Bayern München spelade vidare med stor vilja och inlevelse – och skulle faktiskt få ytterligare en straff. Den här gången tog Stefan Effenberg hand om den och satte bollen i mål. 1-1. ”Jag visste: om jag missar den här så kommer vi inte komma tillbaka igen”, sa han senare.

Bayern hade sedan mer av spelet, men några fler mål blev det inte. Förlängningen, som då spelades enligt Golden Goal-principen, slutade mållös. Finalen avgjordes på straffar. Sergio och Andersson missade sina straffar för Bayern, men Bayern hade en annan kille som skulle avgöra finalen. Oliver Kahn. Titanen. Den förre stormålvakten spelade som i trans och räddade tre straffar. Bayern München vann till sist den nervösa straffläggning. Champions League-mästare.

Då var Philipp Lahm 17, Bastian Schweinsteiger 16. Nu ska de föra sitt FC Bayern till ny succé. På andra planhalvan väntar ett spelskickligt Valencia, ett Valencia där Mauricio Pellegrino sitter på tränarbänken. Han var en av dem som inte lyckades överlista Kahn.

Bayern München har goda chanser att fullborda den perfekta tyska starten i kväll. Allianz Arena och FC Bayern är redo för ett nytt spektakel.

/Wingren

I kväll kliver två av tre tyska lag in i Champions League. Tyska mästarna från Dortmund och grannarna från Gelsenkirchen, Schalke 04. Först i morgon är det dags för Bayern München – laget som på förhand ska prestera bäst för Tyskland i Europa.

För Borussia Dortmunds del är det bara hemmavinst mot holländska Ajax som gäller i kväll. Det finns inget annat. Gruppen är vad varje grupp i Champions League borde vara: en mästargrupp. Vi har mästarna från Spanien, England, Holland och Tyskland i gruppen. Det är givetvis en tuff, om än inte omöjlig, uppgift för Dortmund att ta sig vidare till åttondelsfinal. Om chansen ska finnas så måste man vinna mot Ajax hemma på Westfalenstadion.

Men framför allt måste man vinna för att se till att sluta åtminstone trea i gruppen. Då väntar en vår i Europa League.

Dortmund skämde i princip ut sig förra säsongen. Visst såg spelet bra och attraktivt ut sett över 90 minuter, men effektivt eller särskilt skickligt var det inte. Slarv och misstag resulterade i billiga mål för motståndarna och framåt krävdes det ungefär 1909 chanser innan det blev mål. Det fungerar inte i Champions League. Spelarna och ledarna i klubben var själva besvikna och skyllde framför allt misslyckandet på bristande erfarenhet.

Det är ingen godtagbar ursäkt den här säsongen. Det måste se bättre ut den här säsongen. Redan i kväll.

Det är dags att spela som tyska mästare i Europa. Det är dags att minimera, helst eliminera, misstagen. Det är dags att sätta chanserna. Det är dags att spela lite smartare. Möter man Real Madrid på bortaplan kan det vara klokt att låta matchen ”sätta sig” innan man rusar framåt.

Det verkar som att spelarna och Jürgen Klopp har förstått det här. I intervjuer och på presskonferenser talar man om att även i fortsättningen spela sin offensiva fotboll med hög press. För det är Dortmunds stil, det är vad man kan. Men man säger också att man har samlat på sig viktig erfarenhet, att man har lärt sig av sina misstag och att man måste ta sig an matcherna i Europa på ett annorlunda sätt.

För övrigt viskas det om att Klopp tänker ställa upp med Reus, Götze och Blaszczykowski från start. Det kan bli otroligt spännande.

Men framför allt: det låter som att man är jäkligt taggade och sugna på den här uppgiften.

Även Schalke 04 spelar i kväll. Kyriakos Papadopoulos återvänder till Grekland och Aten. Denna fantastiska mittback gjorde sin debut som 15-åring i Olympiakos. I dag har han hunnit bli 20 år gammal, spelar för tyska Schalke och stöter på sin gamla klubb i Champions League. Det blir förstås lite speciellt, men som ”Papa” själv säger: ”när matchen väl börjar kvittar det vilka vi möter”.

Stämningen på Karaiskakis-Stadion är alltid het, intensiv och galen. Men samtidigt ska det inte skrämma Schalke-spelarna alltför mycket. Det är ju hyfsad stämning även på deras hemmaplan…

Olympiakos vann med 3-1 på hemmaplan mot Borussia Dortmund förra säsongen. Jag tror inte att Schalke säljer sig lika billigt i kväll – men det blir likväl tufft för ett ganska ungt Schalke.

Huub Stevens vet dock vad som gäller i Europa och Huntelaar är en erfaren målskytt. I Papadopoulos och Matip har Ruhrklubben ett fantastisk mittlås. Det snabba och målfarliga mittfältet som vägs upp av kämpar som Neustädter och Jones behöver vi inte heller tala särskilt mycket om. Schalke är ett lag med kvalitet. En vinst vore att föredra, ett kryss bör det dock kunna bli.

Schalke har dock en förmåga att förlora öppningsmatchen i Champions League. Fyra försök, fyra förluster. Det viktigaste är dock att inte förlora – lite på att Stevens är medveten om det.

Nu är säsongen igång på riktigt. I kväll hoppas jag på två tyska fotbollsfester.

Upp till bevis nu, Dortmund (och Schalke).

/Wingren