Jupp Heynckes mot José Mourinho. Bayern München mot Real Madrid. Philipp Lahm mot Cristiano Ronaldo. Manuel Neuer mot Iker Casillas. Bastian Schweinsteiger mot Xabi Alonso. Sylvass kant mot sylvass kant.

I min värld är det här en magnifik semifinal. En match med så många matcher i matchen. En match mellan två giganter till fotbollsklubbar. En match mellan två tränare som har vunnit Champions League. En match mellan några av världens bästa spelare.

Bayern München står äntligen två matcher från en drömfinal på Allianz Arena. Två väldigt svåra matcher, men också två matcher som känns väldigt jämna på förhand. 50:50. Vilket lag har flest vinnarskallar? Vilket lag har den smartaste tränaren? Vilken spelare kan höja sig överjävligt och bli en levande legend? Några av svaren får vi förhoppningsvis i kväll.

Tyskarna har varit en makt på hemmaplan den här säsongen. 19 segrar, en oavgjord och två förluster får vi om vi räknar ihop samtliga tävlingsmatcher. Det är ett imponerande facit och något som Bayern måste utnyttja i kväll. Real Madrid är inte TSG Hoffenheim. Det är en sak som är säker.

För mig är inte nyckeln kantspelet, Mario Gomez näsa för mål eller öppnande passningar från Toni Kroos. Nyckeln i kväll är försvarsspelet. Med det menar jag inte att Bayern München ska backa hem och låta Real Madrid föra matchen, det vore troligtvis att begå självmord. Viktigt blir att växa in i den här matchen och att hemmalaget känner sig trygga i försvarsspelet. Bayern hotades ständigt av Borussia Dortmund i onsdagens första halvlek. Resultatet av det: en seg, oinspirerad och ganska ofarlig offensiv.

Bayern har några av världens bästa offensiva spelare. Nyckeln blir att få dessa att känna sig trygga. Bastian Schweinsteiger måste vinna mitten, Luiz Gustavo måste hjälpa Philipp Lahm med Cristiano Ronaldo, David Alaba måste bevisa att han håller på den här nivån och Jerome Boateng samt Holger Badstuber måste täppa till där bak. Så dominant, så kraftfullt tysk att Madrids offensiv låser sig. Först då kan Franck Ribéry, Arjen Robben, Toni Kroos och Mario Gomez känna sig trygga. Och uppstår den känslan i kväll, då kommer inte spanjorernas försvar att kunna freda sig. Det är jag övertygad om.

Om Bayern däremot inleder lite ängsligt, lite fegt, lite avvaktande – då finns det en risk för att Real Madrid växer in i matchen. Och då är jag lika rädd för att Bayerns försvar inte kommer att kunna freda sig. Det är kanske en klyscha, men ett bra försvarsspel är grunden för all framgång.

En annan nyckel blir tränarna. Kan Jupp Heynckes överlista José Mourinho? Kan han ingjuta tillräckligt med mod i sin trupp?

Jag tog mig friheten att sammanställa lite statistik:

Jupp Heynckes

Ålder: 66
Antal klubbar: 9
Genomsnittlig anställningstid: 2, 46 år
Segerprocent: 49, 38
Antal titlar: 5
Matcher i Champions League (vinster, oavgjorda, förluster): 14, 4, 3
Snittpoäng i nuvarande klubb: 2, 26 (47 matcher)

José Mourinho

Ålder: 49
Antal klubbar: 9
Genomsnittlig anställningstid: 1, 72 år
Segerprocent: 68, 00
Antal titlar: 16
Matcher i Champions League (vinster, oavgjorda, förluster): 51, 24, 18
Snittpoäng i nuvarande klubb: 2, 43 (109 matcher)

Källa: transfermarkt.de

Jupp Heynckes måste släppa fram räven som har parkerat bakom örat. Jag hoppas att han har gjort det i kväll.

Det här är årets match för Bayern. Ligan är över och nu kan allt fokus läggas på drömfinalen på Allianz Arena i maj. Snälla, rara Bayern München. Ta chansen.

/Wingren

1. FC Köln. Den eviga kaos-klubben. Här råder det aldrig lugn och ro längre. Och det har det inte gjort på länge. Jag ska inte bli alltför långdragen angående kaoset. Det räcker väl att konstatera att sportchef Volker Finke har fått lämna och ett par dåliga matcher senare så får även tränaren Ståle Solbakken lämna. Frank Schaefer tar över så länge, i jakten på en ny tränare. Nu står klubben utan president, sportchef och en riktig tränare. Och Köln befinner sig på en hopplös kvalplats.

Hur ska det gå? Det ser onekligen mörkt ut, en derbyvinst mot Gladbach på söndag känns som ett måste. För att få den där gnistan att tända till.

Det är omöjligt att hitta en anledning till Ståle Solbakkens misslyckande. Troligtvis så är det en kombination av att den gode norrmannen underskattade Bundesliga, överskattade sin spelartrupp och blev överrumplad av trycket runt föreningen. Han gjorde det så bra med FC Köpenhamn, han var en framtida stortränare. Han tog sina första riktigt professionella steg ute i Europa med Köpenhamn i Champions League. Och så kom erbjudandet från Köln. En storklubb, en traditionsförening, som har legat i en långvarig dvala. Ståle skulle få ordning på klubben, implementera en spelidé, bygga ett slagkraftigare lag. Det blev inte så alls.

Ståle Solbakkens förfall är mer förvånande, och värre, än Kölns. Köln vill tro att man fortfarande är en toppklubb. Alla tror det. Fansen, media, klubbledningen och nästan varenda kotte som är intresserad av tysk fotboll. Sanningen är dock att det inte är särskilt förvånande att vi hittar Köln på en kvalplats. Spelartruppen är inte överdrivet bra, särskilt inte mittfältet, och Bundesliga-konkurrenterna blir starkare och starkare för varje år som går. Det är en riktigt hög kvalitet på tysk fotboll nuförtiden. Vet Köln om det? Visste Solbakken om det?

Jag hade förväntat mig ett taktiskt disciplinerat Köln som skulle ligga säkert i sina positioner och kontra sönder storlagen. Jag trodde att Solbakken skulle fixa det. Sanningen är dock att vi har fått se ett ostrukturerat, odisciplinerat och förvirrat Köln. Vi har aldrig fått se en riktigt tydlig spelidé, försvaret har stått med öppna dörrar och offensivt har det låst sig så fort Lukas Podolski har varit skadad eller mindre bra.

Ståle Solbakken anade nog aldrig hur tufft det här jobbet var. Vilken press man får utstå, vilka krav som ställs och hur svårt det är att faktiskt göra något vettigt i Bundesliga. Fråga våra svenska spelarimporter om ni inte tror mig. Det är stentufft. Framförallt i Köln, ty där brinner helvetets eldar 24 timmar om dygnet.

Nu har Ståle Solbakkens rykte som en god tränare gått i kras. Han måste hitta en ny arbetsgivare där han kan vinna respekt. Det får nog bli i Skandinavien. För problemet för Solbakken är att det enda minnet som finns kvar efter honom är hans humor och hans avslappnade sätt. Det är en förmåga lika viktig som någon annan, men det räcker knappast för att en annan tysk klubb vill satsa på honom. Vi fick aldrig se några lysande taktiska drag, ingen riktigt kvalitativ period. Det är skillnaden mot andra sparkade tränare som exempelvis Holger Stanislawski och Robin Dutt. Dessa herrar har redan hävdat sig i Bundesliga. Det har inte Ståle. Och det är med sorg i hjärtat som jag konstaterar det. Jag hoppades verkligen på norsk tränarframgång i en klubb vars supportrar förtjänar lite glädje.

Nu står bara ruiner kvar – och helvetets eldar fortsätter att brinna.

***

Ruhrderby väntar på lördag mellan Schalke 04 och Borussia Dortmund. Här kan ni läsa ett dokument som jag skrev förra gången klubbarna skulle mötas – som lite uppladdning och peppning. Schalke har en gås att plocka med Dortmund. 2007 var Schalke nära att äntligen få vinna Bundesliga, Dortmund var ett krislag på nedre halvan med Thomas Doll på bänken. Men ett Ruhrderby, ett av Europas största derbyn och Tysklands största, har egna regler. Dortmund vann med 2-0, och Schalke fick aldrig sitt mästerskap.

Nu är det inte ombytta roller direkt. Schalke är ett topplag. Men killarna från Gelsenkirchen vill nog bra gärna sätta käppar i Dortmund titel-hjul. Som en ljuv hämnd. Skulle sen även Bayern München vinna på hemmaplan mot Mainz så lever plötsligt titelkampen igen. Det här kan vara Schalkes tur att straffa Dortmund. Oavsett kommer det att bli en het duell. En match, ett derby, som ni bara inte får missa.

***

Det blev mycket med den här engelska veckan. Jag hann inte riktigt med. Därför ger jag er enbart resultaten från tisdags- och onsdagsmatcherna. Hoppas att ni har överseende med det.

Bundesliga omgång 30:

FC Augsburg – VfB Stuttgart 1-3
FSV Mainz 05 – FC Köln 4-0
Werder Bremen – Borussia Mönchengladbach 2-2
Hertha Berlin – SC Freiburg 1-2
Bayer Leverkusen – FC Kaiserslautern 3-1
Hannover 96 – VfL Wolfsburg 2-0
Borussia Dortmund – Bayern München 1-0
FC Nürnberg – Schalke 04 4-1
TSG Hoffenheim – Hamburger SV 4-0

***

Bundesliga omgång 31:

Fredag 20:30
VfB Stuttgart – Werder Bremen
Det är så sanslöst spännande på alla håll i tabellen. För lagen som vill kvala till Europa League är det endast segrar som gäller och redan i kväll drabbar två utmanare samman. Det kommer med all sannolikhet att bli väldigt offensivt spel med många mål. Stuttgart har inte förlorat på åtta matcher och har hittat den klassiska vår-formen. Vedad Ibisevic har gjort åtta mål sen han kom i vintras och har redan växt ut till en nyckelspelare för Stuttgart. Werder Bremen satte stopp för den akuta krisen när man spelade 2-2 mot Gladbach med en man mindre på plan. Men Bremen behöver vinster, Schaafs lag börjar halka efter.
Jag tror på: 1

Lördag 15:30
FC Kaiserslautern – FC Nürnberg
En match som kan sätta spiken i kistan för Kaiserslautern, även om spiken redan är så gott som nedslagen. För Nürnberg kan en vinst innebära att man kan börja planera för en ny säsong i det tyska finrummet. Segern, och framförallt målproduktionen mot ett segt Schalke, lär ha ingjutit välbehövligt självförtroende. Kaiserslautern föll med 1-3 mot Leverkusen, men hängde egentligen med ganska bra spelmässigt. Som så ofta den här säsongen. Faktum är dock att FCK inte har vunnit på 20 matcher nu. Hopplöst.
Jag tror på: 2

VfL Wolfsburg – FC Augsburg
Nu har det blivit två raka förluster för Augsburg samt för Wolfsburg. Två lag som var inne i ett härligt stim tidigare. Vilket lag reagerar bäst på motgången? Wolfsburg kämpar för en plats i Europa, Augsburg kämpar för överlevnad. Det kommer med all sannolikhet att bli en tät match med ett Wolfsburg som försöker och ett Augsburg som ligger på kontring. Vad är oddsen på att Wolfsburg-lånet Koo avgör?
Jag tror på: 1

Schalke 04 – Borussia Dortmund
Det 140:e Ruhrderbyt mellan Schalke och Dortmund väntar oss på lördag. En riktig läckerbit och fotbollsunderhållning i dess renaste form. Roligt är också att båda klubbarna ligger i Bundesliga-toppen den här säsongen. Dortmund vill marschera mot titeln men kommer att stöta på patrull i Gelsenkirchen. Schalke har en revansch att utkräva – för 1-4-förlusten mot Nürnberg, för förlusten mot Dortmund i höstas och för de gånger som Dortmund har grusat Schalkes titeldrömmar. Det här kommer att bli kamp, hjärta och offensivt spel. Lewandowski och Huntelaar, två av ligans bästa anfallare, ska göra upp om vem som är bäst. Dortmund är dock i en ohygglig form, frågan är om övermotiverade Schalke rår på ligaettan?
Jag tror på: 2

Bayer Leverkusen – Hertha Berlin
Otto Rehhagels comeback i Bundesliga har inte gått som önskat. Berlin lever fortfarande i botten av tabellen och senast förlorade man mot en direkt konkurrent i form av Freiburg. Nu väntar ett Leverkusen som har kommit igång lite under Hyypiäs och Lewandowskis ledarskap. Det blev en seger senast mot Kaiserslautern, samt ett tröttsamt kryss mot Hamburg. Men ingen förlust åtminstone. För Berlins del är det en seger som gäller, annars börjar det se riktigt panikartat mörkt ut. Leverkusen vill förstås befästa Europa League-platsen.
Jag tror på: 1

Hamburger SV – Hannover 96
”Vi har bara finalmatcher kvar”, erkänner sportchefen Frank Arnesen. HSV var uselt mot Hoffenheim och föll med 0-4. Nu får Bundesliga-dinosaurien hoppas på att det finns tre lag som är sämre än dem. För det har inte sett bra ut den här säsongen, och nu väntar ett kompakt Hannover som vill ut i Europa igen. Mame Biram Diouf har tyvärr gått sönder och missar resten av säsongen, frågan är vem som ska kliva fram och göra målen nu? Även Abdellaoue är skadad. Det lär vara två väldigt motiverade lag, där genomslagskraften i offensiven lär saknas, men där Hannover bör bjuda på ett bättre försvar.
Jag tror på: 2

Lördag 18:30
Bayern München – FSV Mainz 05
Det här blir ju sanslöst intressant, åtminstone om Dortmund faller mot rivalerna Schalke. Då kan en Bayern-seger plötsligt göra titelkampen väldigt levande igen. För den är inte död. Men frågan är om Bayern München har gett upp? Kommer Jupp Heynckes och spelarnas tankar att ligga på matchen mot Real Madrid i Champions League? Kan det här öppna upp för en Mainz-skräll? Thomas Tuchel har överlistat Bayern förr, och nu har han verkligen slagläge. Den här matchen avgör nog Bayern själva, är de bara motiverade så vinner rekordmästarna på Allianz Arena. Men annars kan ett pånyttfött Mainz störa ordentligt.
Jag tror på: 1

Söndag 15:30
Borussia Mönchengladbach – FC Köln
Derbydags i Gladbach – vilka regler gäller då? Kan vi fortfarande förlita oss på att luften har gått ur Gladbach en aning? Kan vi förlita oss på att Köln faller ihop som ett korthus efter ett insläppt mål? Nej, troligtvis inte. Frank Schaefer tar över rodret tillfälligt och ska försöka hålla kvar traditionsrika Köln i Bundesliga. Podolski lär tända till nu. Gladbach har siktat inställt på att få spela i Champions League och har varit starka på hemmaplan. De tre senaste mötena lagen emellan talar även för Gladbach. Söndagens hemmalag har vunnit alla tre och det med en målskillnad på 12:1.
Jag tror på: 1

Söndag 17:30
SC Freiburg – TSG Hoffenheim
Freiburg och Hoffenheim har gjort en anmärkningsvärd resa under Rückrunde. Freiburg var hopplöst sist men sålde Demba Cissé och utsåg Christian Streich till tränare. På söndag kan Freiburg, om alla resultat går klubbens väg, säkra Bundesliga-kontraktet. En otroligt resa. Hoffenheim hostade och hackade, sparkade Stanislawski, hade det fortsatt tungt under Babbel ett tag men nu har vinden vänt. Hoffenheim har gått från nedflyttningshot till ingenmansland – men nu har man plötsligt en liten chans att nå Europa League-platserna. Och man har idel bottenlag kvar att möta, spelar Babbel sina kort rätt kan han uträtta något stort den här säsongen.
Jag tror på: X

/Wingren

Först och främst ska jag säga att jag ska iväg på en liten minisemester. Det kommer kännas konstigt att vara delvis avskärmad från fotbollen och allt som händer i Tyskland. Det hör inte till vanligheterna då mitt liv i absurd stor utsträckning kretsar kring tysk fotboll. Det här innebär också, förstås, att ni får räkna med en lägre uppdateringsfrekvens och kortare inlägg den här veckan. Nu är jag förvisso helt övertygad om att ni klarar er ändå.

Champions League för Bayern München i kväll. På torsdag är det Europa League för Hannover 96 och Schalke 04. Tre matcher med tyska lag alltså. Det vore en framgång om två kan ta sig vidare.

Bayern München har en bekväm 2-0-ledning inför mötet med Olympique Marseille. Dessutom spelar rekordmästarna från södra Tyskland på hemmaplan. Bayern är en makt på Allianz Arena. Det kommer att bli löjligt svårt för ett uppgivet Marseille att uträtta något. Men det är kanske också just det här som öppnar för en skräll.

Det viskas om att Jupp Heynckes kommer att vila en handfull spelare, för att slippa avstängningar inför en eventuell semifinal och för att skona killarna från för hög belastning. Jag vet inte om det är rätt väg att gå, det kan sända fel signaler till laget. Även om jag förstår varför Heynckes vill göra så här. Marseille är trots allt inget skitlag, och nu är Steve Mandanda tillbaka i mål efter sin avstängning. München kan således inte räkna med att bli bjudna på mål. Marseille har inget att förlora men en ypperlig chans att faktiskt ”rädda säsong” och stå för en ordentlig skräll.

Som jag tidigare var inne på dock: Bayern München på Allianz Arena ska inte tappa ett 2-0-överläge. Det ska inte finnas på kartan. Men om inte inställning stämmer och Marseille får ett tidigt mål, ja, då kan det trots allt bli ängsligt. Räkna med att fransmännen kommer att spela respektlöst och med full fart framåt. Kan Bayerns försvar hålla ut så borde den här matchbilden dock passa Bayern som är ruskigt starka i omställningsspelet.

Det ska inte bli några problem det här – men det gäller att spelarna inte är alldeles för självsäkra.

Bayern München lär dock ro hem det här, och då väntar en tuff men otroligt spännande semifinal mot Real Madrid. Ett avancemang skulle även öppna upp dörren för Mario Gomez – Bayerns skyttekung.

En tysk spelare har aldrig någonsin blivit Champions Leagues skyttekung. Mario Gomez står på helt otroliga elva mål. Problemet är att en viss liten argentinare har gjort tolv mål. Att vinna skytteligan lär med andra ord bli väldigt svårt – men ingen kan beröva Gomez på hans hittills elva mål. Man kan klaga på hans teknik och hans närvaro i matcher, men han är verkligen en målskytt av allra högsta klass. 37 mål på 41 tävlingsmatcher den här säsongen säger väl allt.

***

På torsdag har Schalke 04 ett omöjligt uppdrag framför sig – men även Schalke har en målskytt av världsklass i Klaas-Jan Huntelaar. Även han har varit alldeles lysande den här säsongen. Lars Unnerstall är tillbaka i Schalke-målet efter skadeuppehållet. Men räcker det för att vända på 1-4? Jag tror tyvärr inte det. I så fall krävs ett mirakel. Men precis som Schalke-supportern Brink kommenterade här för någon dag sedan: laget från Gelsenkirchen har stått för mirakel förr. Man ska aldrig säga aldrig. Det vet exempelvis Inter om.

Det hade varit den perfekta skalpen för självförtroendet. Att slå ut Bilbao, laget som hela Europa plötsligt har blivit förälskade i, när det egentligen såg helt omöjligt ut.

Större chans har dock Hannover 96 som länge höll 1-1 nere i Spanien mot Atletico Madrid. Strax före slutet släppte Mirko Slomkas killar tyvärr in ytterligare ett mål. Men en 1-2-förlust på bortaplan är ingen katastrof. Det där bortamålet kan visa sig bli så otroligt viktigt. Hannover visade så sent som i söndags hur bra laget är. Borussia Mönchengladbach förlorade och hade väldigt svårt att skapa några riktigt heta chanser mot ett Hannover som försvarar sig otroligt bra som lag. Det är inte kul, eller lätt, att möta Hannover. Ännu värre är det på tyskarnas hemmaplan där man ännu är obesegrade. Mame Biram Diouf har verkligen visat sig nyttig och nu när Moa Abdellaoue har lite problem med målskyttet så har nyförvärvet klivit fram.

Försvaret är helt i sin ordning och offensivt är man påhittiga och flexibla med spelare som Schlaudraff, Rausch, Ya Konan, Stindl, Diouf och Abdellaoue. Fler kan nämnas, givetvis. För Hannover ser det bra ut helt enkelt.

Vad säger ni? Bayern och Hannover tar sig vidare. Schalke får tacka för den här gången?

/Wingren

Fredagens möte mellan Borussia Dortmund och VfB Stuttgart var säsongens mest underhållande match. En match som fick tränare, spelare och supportrar att kippa efter andan. En match som bjöd åskådarna på sex mål inom loppet av 20 minuter. En match som slutade 4-4. En match som kanske var den bästa matchen på flera år. En match som kan visas upp för tv-bolagen när rättigheterna ska omförhandlas. En match som var galen.

Vad var det som hände på Westfalenstadion egentligen? Det var det värsta jag har sett på väldigt länge och jag lider med alla som inte satt vid tv-soffan då. Det här är en match som man kommer att prata om i årtionden. Det var bara helt jäkla sjukt. Ett spektakel. Adrenalinnivån hos spelare, tränare och publik måste ha gränsat till livshotande nivåer. Det var en överdos av det goda. Men det var också ett typexempel på varför vi älskar fotboll.

Lite statistik och några snabba reflektioner från min sida, sen lämnar jag er i höjdpunkternas våld:

Borussia Dortmund – VfB Stuttgart 4-4 (2-0):

Skott: 24 – 11
Chanser: 16 – 8 (9-2)
Hörnor: 11-5 (6-0)
Målskyttar (minut, assist): 1-0 Kagawa (33, Kehl), 2-0 Kuba (49, Hummels), 2-1 Ibisevic (71, Niedermeier), 2-2 Schieber (77, Ibisevic), 2-3 Schieber (79, Kvist), 3-3 Hummels (82, Kehl), 4-3 Perisic (87, Schmelzer), 4-4 Gentner (92).
Åsåkådare: 80 720 (utsålt).

Där har ni statistiken. Stuttgart vänder alltså 2-0 till 2-3 på drygt åtta minuter, Dortmund vänder matchen igen drygt åtta minuter senare och Stuttgart kvitterar på tilläggstid. Vansinne.

– Mats Hummels: Ta gärna en extra titt på 2-0-målet samt 3-3-målet. Hummels är alltså mittback, men serverar en klassboll till Kubas mål och hans eget avslut senare är klass rakt igenom. Å andra sidan slarvas han vid 2-2-målet och vid 4-4-målet. Men hans offensiva bedrifter kan ingen ta ifrån honom.

– Otur med målramen: Dortmund hade ytterligare två bollar som nästan var inne, men stolpe och ribba räddade Sven Ulreich. Det var ligaledarnas 16:e och 17:e ramträff. Med det är Dortmund ”bäst” i ligan.

– Rakryggade Stuttgart: VfB Stuttgart visade moral och arbetade sig in i en match som borde ha varit död. Sist Stuttgart vände ett 0-2-underläge var den 5:e februari 2011. Då slog man till sist Borussia Mönchengladbach med 3-2.

– Uselt Dortmund: Jag vet inte om Stuttgart förtjänar nämnvärt med beröm för bedriften egentligen. Om någon där ute undrar varför Dortmund inte gick bättre i Champions League, så fick ni svaret i fredags. Givetvis skulle Dortmund ha gjort fler mål innan Stuttgart vände på matchen, men som vanligt bränner Dortmund fantastiskt mycket. Och försvaret sen. Det var under all kritik hur landslagsspelare kan göra så fatala misstag, hur defensiva mittfältare kan glömma bort sitt jobb. Jürgen Klopp har ett problem där, helt klart. Ett problem som också måste tas på allvar snart.
Med Dortmund-ögon sett så är nu Bayern München, helt i onödan, endast tre poäng bakom.

Nog tjatat – här är en länk till höjdpunkterna från matchen.

Men den som trodde att poängförlusten tog död på Dortmund-supportrarnas eufori misstar sig. I dag uppger Ruhr Nachrichten att tre människor skadade sig i biljettkön. Det är inte positivt förstås. Men alla vill se derbyt mot Schalke 04.

Bundesliga omgång 28:

Borussia Dortmund – VfB Stuttgart 4-4
Jag känner att jag har sagt det mesta redan. En fantastiskt galen match, en underhållande match, härliga mål, berusande känslor. Men också en match med pinsamt många misstag som inte ska få ske på den här nivån. En match som Dortmund hade greppet om i 70 minuter, men sen bjöd man in ett Stuttgart som verkligen fick fart då. Dortmunds poängtapp öppnar för en ohygglig titelkamp, och Stuttgart ligger på en Europa League-plats.

FC Augsburg – FC Köln 2-1
Ståle Solbakken uppgavs igår ha fått sparken, men några minuter senare kom en dementi. Solbakken får fortsatt förtroende, men en snabb förbättring krävs. Norrmannen sitter minst sagt löst – och det är inte konstigt. Är det Köln-spelarnas fel, eller är Bundesliga tuffare än vad Solbakken kanske trodde? I källarduellen mot Augsburg såg Köln konceptlöst ut och hemmalaget var klart bättre. Lånet från Wolfsburg, Koo, fortsätter att övertyga och gjorde 1-0. Sedan följde fler bra chanser men bollen vill inte riktigt in i mål. I stället fick Köln en straff som Podolski tog hand om. 1-1. Minuten senare höll dock Rafael sina nerver i schack och gjorde 2-1 – på straff. Tufft för Köln nu, men Augsburg imponerar.

FC Nürnberg – Bayern München 0-1
Bayern München ville utnyttja Dortmunds kollaps till varje pris, men visste att det skulle bli tufft. Inte bara för att Heckings lag har sett ganska bra ut under våren, utan även eftersom att Bayern inte har vunnit i Nürnberg sen 2005. Nürnberg försvarade sig tappert och säkert, och tog väl hand om sina offensiva fasta situationer. Man skapade en hel del farligheter, trots allt. Men när Schweinsteiger och Ribéry introducerades i andra halvlek blev Bayerns anfallsspel vassare och mer målinriktat. Till sist orkade inte Nürnberg hålla uppe försvaret, slarvade, och Arjen Robben utnyttjade misstaget till 0-1. Nürnberg skapade ett par farligheter mot slutet, men det räckte inte till. Bayern München imponerar genom att ta en klassisk arbetsseger – när det behövs som mest. Nu har Jupp Heynckes lag endast tre poäng upp till Borussia Dortmund, och bättre målskillnad dessutom.

FC Kaiserslautern – Hamburger SV 0-1
Det blev inte så mycket bättre med Krassimir Balakov vid rodret. Kaiserslautern har fortfarande inte vunnit på hela 18 matcher nu. Hamburg segrade välförtjänt och skapade fler målchanser, ville mer, vågade mer. Marcel Jansen hette dagens store hjälte som gjorde 0-1-målet. Ett mål som skulle visa sig vara tillräckligt. Viktiga tre poäng för Hamburg som fortfarande lever. Kaiserslautern däremot är inte matematiskt avskrivna. Men formen, och åtta poäng upp till kvalplats, vittnar om att tiden i Bundesliga är förbi. För den här gången, åtminstone.

Werder Bremen – FSV Mainz 05 0-3
Nu spelar Werder Bremen på ett sätt som jag förväntade mig inför säsongen. Visserligen har Thomas Schaaf tråkigt många spelare i sjukstugan, men att Bremen ligger där de gör förvånar mig. Nu börjar dock verkligheten komma ikapp. Mainz seger var klart välförtjänt, även om Bremen kunde fått kontakt tidigare – men Pizarros mål föregicks av en handboll. Bremens försvar bjöd, sedvanligt, på en hel del misstag. Mainz utnyttjade dessa. Szalai och Choupo-Moting X 2 stod för målen. Mohamed Zidan var inte glad efter matchen dock, då han accepterade att bli petad från startelvan, men han blev upprörd över att inte få komma in. Annars var det förstås stor lycka i Mainz då dessa tre poäng var välbehövliga. Bremen däremot halkade bort från Europa League-platserna på grund av resultatet.

Bayer Leverkusen – SC Freiburg 0-2
Ett annat bottenlag som imponerar är kollektivet vid namn Freiburg. Så till den grad att man utan några större problem åkte till Europa-konkurrerande Leverkusen och vann komfortabelt med 2-0. Robin Dutt lämnade Freiburg för Leverkusen i somras – och ödets ironi såg till att just den här matchen fick bägaren att rinna över. Dutt fick sparken. Leverkusen har fyra raka förluster, Freiburg har tre vinster i rad.

Hertha Berlin – VfL Wolfsburg 1-4
Felix Magath har hittat rätt med sitt Wolfsburg nu. Framför allt anfallsparet Helmes/Mandzukic imponerar. Det är säkra målskyttar och de skapar även chanser för varandra. Nu har Wolfsburg hittar formen och befinner sig plötsligt på 40 poäng – tillsammans med Leverkusen, Stuttgart och Bremen. Hertha Berlin däremot bränner lika många chanser som Dortmund, skillnaden är förstås att Berlin ligger näst sist. Hemmalaget började väldigt bra och energiskt och spelade över Wolfsburgs backlinje gång efter annan. 1-0 kom också helt välförtjänt. Ett Janker-självmål och ett Helmes-mål innebar dock 1-2 precis innan halvtid. Men Berlin fortsatte spela fin anfallsfotboll och radade upp riktigt heta chanser. Men något mer mål blev det inte för huvudstadslaget. I stället var Wolfsburg effektiva framför mål och gjorde ytterligare två mål genom Helmes och Mandzukic. Patrick Helmes från nerpetad amatörlagsspelare till Löws EM-trupp? En stark insats, hur som helst.

Hannover 96 – Borussia Mönchengladbach 2-1
Nog märktes det att två defensivt skickliga lag stod på plan. Den första halvleken utspelade sig mest på mittplan och just utanför straffområdet. Ett par chanser dök dock upp och framför allt Igor de Camargo borde ha gjort ett mål för bortalaget. På något vis misslyckades han med att bara sätta huvudet till bollen. Andra halvlek började på samma sätt, men när Ya Konan kunde trycka in 1-0 tog matchen fart. Gladbach tryckte upp laget och jagade en kvittering, men då slog Hannover till med ett drömanfall som avslutades av Mame Diouf. Vilket nyförvärv han har varit hittills. Strax därefter reducerade dock Nordtveit med ett fint skott. Men närmare än så kom aldrig Gladbach och Hannover får utses till omgångens stora vinnare. Slomkas lag ligger plötsligt på plats fem.

TSG Hoffenheim – Schalke 04 1-1
Schalke var givetvis sugna på en seger efter Gladbachs förlust i Hannover. Men Hoffenheim stod upp bra och visade en helt annan glöd än under stora delar av den här säsongen. Huntelaar fick matchens bästa chans men hans lyftning över Starke seglade över målramen. Det var i stället Hoffenheim som gjorde 1-0 på straff. I mål stod för övrigt Lars Unnerstall för skadade Timo Hildebrand. Andra halvlek bjöd på ett mer energiskt spel och Schalke jagade en kvittering. Hoffenheim var dock inte ofarliga och tog sig in i Schalkes straffområde då och då. Men före detta Hoffenheim-spelaren Obasi lyckades fixa en ganska billig straff som Huntelaar lugnt tog hand om. 1-1 innebär att Schalke nu har tre poängs försprång på Gladbach i kampen om direktplatsen till Champions League.

/Wingren

I San Siros skugga spelas en trevlig match mellan Olympique Marseille och Bayern München i kväll. På Stade Velodrome inför galna franska supportrar. Franck Ribéry får återvända till den arena där han en gång slog igenom.

Bastian Schweinsteiger följde med laget till Frankrike och kan förhoppningsvis göra en efterlängtad comeback. Bara det faktum att han är på plats betyder nog en hel del för Bayern München. En fältherre är aldrig fel att ha med sig.

Vidare kan vi konstatera att det mesta talar för att målsprutan Mario Gomez snart förlänger sitt kontrakt. Anfallaren har stänkt in 36 mål på 39 tävlingsmatcher den här säsongen för Bayern. Det är han och Schalkes Klaas-Jan Huntelaar som spelar i en egen liga. Gomez nuvarande kontrakt går ut sommaren 2013, men klubben vill förlänga till 2016. Mario Gomez själv, samt hans agent, låter väldigt positiva och det mesta verkar handla om att kontraktet ska skrivas på helt enkelt. Kanske glömde Nerlinger sin penna hemma i Tyskland?

Kvällens två matcher bjuder dessutom på en match mellan matcherna. Nämligen kampen om skytteligatiteln i Champions League. Barcelonas Lionel Messi har mäktat med hela tolv fullträffar – Mario Gomez står på imponerande tio. Mot Basel blev Gomez den förste tyske spelaren att göra fyra mål i en och samma Champions League-match.

Men det där är förstås mindre viktigt än att faktiskt vinna matchen, eller åtminstone få med sig ett oavgjort resultat hem till södra Tyskland. Olympique Marseille är inget skitlag bara för att det inte går som det ska i ligan och franska cupen. Det vore en sanslöst dum underskattning. Fransmännens förstemålvakt, Steve Mandanda, är avstängd i kväll och tränaren Didier Deschamps har bestämt sig för tredjemålvakten Elinton Andrade, 32. Brasilianaren har inte spelat en enda match den här säsongen och har över huvud taget bara spelat åtta matcher för Marseille sedan 2009. Inte så konstigt förstås.

Varför väljer Deschamps Andrade då, och inte andremålvakten Gennaro Bracigliano? Tja, det är väl magkänslan som avgör framför allt. Men även cup-matchen mot US Quevilly (från division tre) kan väl ha spelat in i valet av målvakt. Bracigliano vaktade målet i 2-3-förlusten och imponerade knappast. Tvärtom.

Deschamps fick förstås frågan: ”Är inte valet av Andrade en risk?”

Svaret: ”Vad är en risk? Förstemålvakten är inte tillgänglig”.

Tja, det är ju sant.

Olympique Marseille är alltså drabbat av spelarbortfall och en urusel form. Det ser inte bra ut. Bayern München däremot har hittat formen, har öst in mål och Jupp Heynckes har inte särskilt mycket huvudbry gällande startelvan. Franck Ribéry spelar som någon slags Fotbollsgud och det mesta känns väldigt harmoniskt i München just nu. Det är givetvis så att Bayern München är, och ska vara, stora favoriter i kväll. Det är dock en kvartsfinal i Champions League vi talar om. Marseilles ligaform behöver inte betyda sett skit, snarare kan det ge en positiv effekt. Spelarna behöver inte tänka på ligan, utan kan i stället spela ut i Champions League mot ett lag som är klara favoriter. De har inget att förlora, men kvalitet nog att vinna.

Marseilles vilja att spela tätt och stänga ner ytor för att sedan sticka på blixtsnabba kontringar passar inte München alls. Bayern måste vara väldigt vakna och utnyttja sina chanser. Bayern kan, och ska, vinna det här dubbelmötet. Men varför låter det som om att det redan är klart?

Från spelar- och ledarhåll låter det inte så – vilket givetvis är positivt. Man har lärt sig att respektera sitt motstånd och inte underskatta det. Lyssnar man däremot på diverse journalister, experter, fotbollsälskare, supportrar och vilken tänkbar målgrupp som helst, så är Bayern redan i semifinal. Hur kan det vara så? Ingen ska försöka lura mig att fotbollen är så förutsägbar att Bayern redan står i semifinal mot Real Madrid? Visst ska Bayern München ta sig vidare, men det kan väl aldrig betyda att de har tagit sig vidare på förhand?

Vem trodde, i ärlighetens namn, att Schalke 04 skulle spela semifinal mot Manchester United förra året? Schalke var för tusan nära att åka ur Bundesliga förra säsongen! Varför skulle inte Marseille kunna chocka Bayern i kväll? Eller rentav på Allianz Arena?

Med det sagt så tror och hoppas även jag på att Bayern München vinner det här dubbelmötet. Finalen på Allianz Arena skulle då vara ett steg närmre. Men klart är det först när domaren har blåst av matchen i München.

/Wingren

Vårsolen är framme i stora delar av Europa. Den sprider ljus, värme och glädje. Ta tillfället i akt mina vänner. Plocka fram ett par kalla Altbier, släng några Bratwurst på grillen och påbörja uppladdningen inför kvällens och morgondagens Pokal-drama!

För det är där vi står nu. Det är äntligen dags för den riktigt heta delen av säsongen. Ligan ska avgöras och vi har kommit till semifinalerna av DFB-Pokal. Tyska cupen. Det är inte vilka matcher som helst som ska spelas. Det känns, och ser, riktigt förbannat intressant ut.

Först ut har vi Greuther Fürth mot Borussia Dortmund – serieledarna i Zweite respektive Erste Bundesliga drabbar alltså samman. I morgon väntar klassiker-mötet mellan Borussia Mönchengladbach och Bayern München. Det kunde inte ha sett mycket bättre ut. Det är upplagt för en ruggig urladdning i båda matcherna. Pokal-kvällar när de är som bäst. Ta tillfället i akt och bara njut. Njut av allt det som gör fotbollen till vår mest älskade sport. Dramatiken, ovissheten, kampen, orättvisan, rättvisan, skönheten och knallen. Det kommer att smälla.

Greuther Fürth – Borussia Dortmund (Tisdag 20:30)
Det känns nästan som att man kan tala om en sportslig skräll, eller en statistisk skräll. Vilket lag ska övervinna sig självt? Greuther Fürth har allt att vinna, och skulle givetvis stå för säsongens knall om laget skickar ut Borussia Dortmund.

Greuther Fürth gör det fantastiskt bra och leder för tillfället andraligan i Tyskland. I klubben återfinns gamla Dortmund-spelare i form av Sebastian Tyrala och Christopher Nöthe. Det blir säkert ett kärt återseende. Men mötet väcker säkerligen starkare känslor hos tränaren Mike Büskens och spelaren Gerald Asamoah. De båda är sanna Schalke-ikoner, det är blått blod som rinner i deras ådror. Båda två har talat om sin kärlek till Schalke inför mötet med Borussia Dortmund. Och det kommer att fungera som extra tändvätska – om det nu behövs när Greuther Fürth för första gången kan ta sig till cupfinal.

”Sebastian Tyrala är värst. Han var med Lüdenscheidarna på deras hotell när de spelade här i Nürnberg. Och när han senare kom tillbaka, så sa han: jag skulle hälsa så gott från Kevin Großkreutz. Då sa jag bara tack så mycket…”

Citatet behöver kanske förklaras lite? Tidningen der Westen gjorde en dubbelintervju med Büskens och Asamoah. Det här var en del av Asamoahs svar på frågan ”Hur kommer du egentligen överens med Nöthe och Tyrala?”. Vidare är ”Lüdenscheid” ett populärt smeknamn på Borussia Dortmund bland Schalke-fansen, eftersom att man helt enkelt inte vill ta så fula ord i mun. Kevin Großkreutz som omnämns i texten är, som ni kanske alla vet, en Dortmund-spelare, men även en fanatisk Dortmund-supporter sedan barnsben.

SpVgg Fürth, som klubben hette innan man slog sig samman med TSV Vestenbergsgreuth, har faktiskt skrällt ordentligt mot Dortmund en gång tidigare. Lagen möttes den 4:e augusti 1990 i Pokalens första omgång. Dortmund hade vunnit cupen för bara 406 dagar sedan – Fürth spelade i Landesliga. Efter bara två minuter fick Fürth-spelaren David Schneider rött kort. Men Oliver Zettl gjorde 1-0 för Fürth, Dortmunds Flemming Povlsen kunde dock kvittera. Vad som sedan hände vet nog ingen. Och än i dag skäms spelarna för sin insats. Det fanns ingen vilja, ingen kamp. Det gjorde det däremot i Fürth. 2-1 genom Achim Beierlorzer och 3-1 efter ytterligare ett mål från Zettl. Dortmund var utslaget, Fürth var vidare.

Dortmund å andra sidan kämpar mest mot sig själva. Bortsett från finalen 2008, som Bayern München vann med 2-1 efter förlängning, har klubben länge haft det svårt i cupen. Senaste triumfen kom 1989 när Werder Bremen besegrades med 4-1 och Norbert Dickel blev en stor hjälte för Dortmund. I dag är han speaker på Westfalenstadion och kommentator på BVB:s netradio. Det var ett tag sedan alltså, och för att hitta Dortmunds andra vinst i DFB-Pokal måste vi backa bandet ordentligt: det var 1965.

Över huvud taget är Dortmunds statistik lite lustig. Och mycket talar för att Fürth egentligen borde vinna. Men vad vore väl fotboll om statistiken avgjorde matcherna på förhand? Borussia Dortmund har tidigare varit i nio semifinaler. Fyra på hemmaplan, fem på bortaplan. Samtliga hemmamatcher slutade med avancemang, samtliga bortamatcher slutade med uttåg ur cupen.

Det kommer förstås att vara fullpackat på läktarna när Fürth ska försöka göra det sportsligt omöjliga – och Dortmund ska vinna över sin egen historia. Det kan inte bli annat än fantastiskt.

För övrigt lär väl stora delar av Tyskland sitta och smyghålla på just Dortmund i kväll. Inte för att man inte unnar Fürth en plats i finalen, utan för att ett Dortmund-avancemang innebär att laget på sjundeplats i Bundesliga får kvala till Europa League. Om Fürth däremot tar sig vidare så kommer Nürnbergs lillebror att få kvala till EL.

Borussia Mönchengladbach – Bayern München (Onsdag 20:30)
På onsdag bjuds vi på en riktig läckerbit när ligatrean tar emot ligatvåan. Och det är ju inte bara den här säsongens bedrifter som gör det här till ett stormöte. Det är två traditions- och vinstrika föreningar som möts. I en semifinal. I DFB-Pokal. Det är så bra det bara kan bli.

Bastian Schweinsteiger var uträknad, men i dag kommer uppgifter om att han kanske kan medverka trots allt. För Borussia Mönchengladbachs del ser det ut som om att Lucien Favre kan räkna med Patrick Herrmann igen. Lagens två tidigare möten den här säsongen har slutat med två Gladbach-vinster. 1-0 och 3-1. Bayern vill förstås ta revansch, och gå segrande från det här riktiga testet. På onsdag kommer Bayern att få ett riktigt kvitto på sin form.

Bayern München har vunnit 14 av sina senaste 15 Pokal-matcher. Endast tre förluster har rekordmästarna inkasserat på 40 matcher i DFB-Pokal. Det är ett starkt cuplag, som dessutom kan tangera Schalkes rekordsvit på tio raka segrar i cupen. Men Borussia Mönchengladbach på hemmaplan är ingen lek. Klubben har hittat tillbaka till det stolta 70-talet. Senast Gladbach förlorade på hemmaplan var den 18:e mars 2011.

Vi kan räkna med en het match, men även med en hel del mål om vi ska förlita oss på historisk statistik. Bayern har endast gått mållöst från en av de 47 senaste matcherna i cupen – det var förra årets semifinal mot Schalke. Mönchengladbach har gjort mål i alla, förutom en, av sina hemmamatcher i cupen sedan 1977.

Som sagt: det här är ett klassiskt möte mellan två storlag, även om det onsdagens hemmalag länge har varit på dekis. Mellan 1969 och 1977 avlöste lagen varandra som tyska mästare. Bayern blev det fyra gånger, Borussia blev det fem gånger. I tyska cupen har lottats mot varandra fem gånger. En snabb tillbakablick:

31/5 1984: Final
70-talets giganter stötte på varandra i final. Dagens Bayern-tränare, Jupp Heynckes, satt då på die Fohlens tränarbänk. Frank Mill gjorde 1-0 för Gladbach, men Wolfgang Dremmler kvitterade med åtta minuter kvar. Förlängningen spelades, men målvakterna kunde freda sig. För första gången skulle en final avgöras på straffar. Matchen avgjordes först med den 16:e straffen när Michael Rummenigge la in bollen i mål, tidigare hade Gladbachs Norbert Ringels prickat stolpen.

1/4 1985: Semifinal
Inte ens ett år hade gått sedan den dramatiska finalen. Jupp Heynckes var fortfarande tränare i Mönchengladbach. Det var mållöst efter 90 minuter dock. I förlängningens 101:a minut tog Sören Lerby hand om en straff och sköt ledningen till Bayern München. Matchen slutade 1-0.

25/10 1987: Andra omgången
Nu var Jupp Heynckes tränare för Bayern München – precis som han är i dag. Michael Rummenigge gjorde 1-0 efter 72 minuter, men endast sex minuter senare gjorde Christian Hochstätter 1-1. Och i förlängningens skulle det bli lika galet. Hans Dorfner gav Bayern ledningen på nytt, men med tio minuter kvar såg Gunter Thiele till att det blev omspel. På den här tiden avgjordes endast finalen på straffar.

11/11 1987: Andra omgången, omspel
Thiele var fortfarande i målform och gav Gladbach ledningen i andra halvlek. Lothar Matthäus (som ju även han spelade i Mönchengladbach tidigare) kvitterade med en kvart kvar. Förlängning – igen. Och den här förlängningen blev minst lika dramatisk. Rummenigge satte Bayern i ledning, lite senare kvitterade Gladbach genom Hans-Jörg Criens. En minut senare stod Rummenigge dock för ytterligare ett mål, och nu orkade inte Gladbah hämta in underläget.

2/10 1996: Andra omgången
Hemmalaget Gladbach tog ledningen genom Jörg Neun efter bara nio minuter. Men efter en halvtimmes spel stod det 1-1 efter att Thomas Strunz fixat ett mål för Bayern. Fem minuter före slutsignalen kunde Alexander Zickler utöka bortalagets ledning. Bayern hade än en gång slagit ut die Fohlen.

31/10 2007: Andra omgången
Det här var senaste Pokal-mötet lagen emellan. Och ni som kan er historia vet att skiljde mycket mellan lagen nu. München ledde Bundesliga, Mönchengladbach låg tvåa i Zweite Bundesliga. Men det stod ändå 0-0 i halvtid, helt i enlighet med Pokalens egna lagar. Till sist var Bayern München dock för starka för bortalaget. Luca Toni slog till två gånger om i början av andra halvlek. Men Gladbach gav inte upp och fortsatte att kämpa. Marcel Ndjeng lyckades också göra 2-1 efter 70 minuter, men Miroslav Klose satte spiken i kistan med sju minuter kvar av matchen.

—

21/3 2012: Semifinal
Ja, vad ska det så här i framtiden? Borussia Mönchengladbach är tillbaka i gammal god form, Jupp Heynckes är ”tillbaka” på Bayerns tränarbänk. Två lag som vet hur man vinner, två lag med en rik tradition. Två lag i form. Det kommer att smälla på onsdag.

/Wingren

Först och främst måste jag ge FC Basel en eloge. Det här laget har verkligen levererat på max i ligan så väl som i Champions League. Basel tog sig vidare tillsammans med Benfica och jättarna Manchester United fick nöja sig med spel i Europa League. Det kanske mest fantastiska är att Basel tog sig vidare, charmerade stora delar av Europa, genom att spela sin egen fotboll. Man har spelat positiv, smart och skicklig fotboll. Anfallen har varit en fröjd att se, försvarsarbetet har överglänst många storlag och man har visat så mycket hjärta. Basel har gjort det riktigt bra den här säsongen. Men i kväll räckte det inte. Inte ens nästan. Basel krossades av jättarna från Bayern.

Bastian Schweinsteiger är tillbaka från sin skada men startade ändå på bänken. David Alaba fick åter ta plats till vänster i backlinjen medan Philipp Lahm spelade till höger. Och det här är ju lustigt. I somras fick man nästan känslan av att Joachim Löw och Bayern tillsammans har kommit överens om att Lahm ska spela till vänster. Men när det började brinna i knutarna skickade Jupp Heynckes över Lahm till högerkanten. Ett genidrag givetvis. Men varför har vi behövt lida av Lahm till höger, när alternativen till vänster är bättre i landslaget och i Bayern München? Nåja.

Det märktes omgående att Basel inte hade samma självklarhet i sin speluppbyggnad. Bollarna fastnade inte på spelarna och Robben, Müller samt Ribéry kändes plötsligt mycket bättre än i Basel när schweizarna vann med 1-0.

Arjen Robben gjorde 1-0 med ett kallt avslut, men chansen i sig uppstod efter lite tur. Då hade tio minuter gått. Sedan stod matchen och vägde ett tag till, även om München var dominanta. Strax före halvtid kom så Thomas Müllers fina 2-0-mål och Mario Gomez gjorde 3-0.

I andra halvlek fortsatte hemmalaget att dominera och nästintill förnedra FC Basel. Kort och gott på grund av att München gjorde det så otroligt bra. Det var fotboll direkt från skolboken. Man undvek att gå bort sig, men skapade ändå ett ohyggligt tryck framåt. Franck Ribéry hittade lekhumöret i andra halvlek och stod för ett par riktigt fina aktioner – sånt som bara han kan göra. Gomez, Gomez, Gomez och Arjen Robben avslutade målskyttet för Bayern. 7-0. 7-1 totalt. Och Basel var förnedrat i München. På Allianz Arena där finalen ska spelas i maj. Basel försökte verkligen, men München var klasser bättre. Basel fick en lektion i hur fotboll ska spelas, hur ett riktigt storlag pulveriserar sitt motstånd. Nu ska vi komma ihåg att Bayern spelade på hemmaplan, där man är riktigt bra. Men så här bra?

I lördags vann man mot Hoffenheim med 7-1. Nu blev det 7-0. Det resulterar i 14 gjorda mål på två hemmamatcher. Ett insläppt. Och det där insläppta målet var faktiskt ett självmål.

Framtiden får väl utvisa om Bayern München nu har hittat den formen som lämnade laget strax innan juluppehållet. Om den är tillbaka – då är Bayern München ett av Europas absolut bästa lag. När det här laget anfaller kan man tro att man tittar på en Fifa-match på en spelkonsol. Är det inte vansinnigt läckert så är det vansinnigt smart. Så smart att det inte borde gå att genomföra i praktiken.

Nu har Bayern München tagit säsongen dit de vill. Laget är vidare i Champions League, drömmen om en final lever och hedern är återställd. Dessutom har spelarna tankat absurt mycket självförtroende och läget i ligan kunde knappast varit bättre. Bayern ligger fem poäng bakom Borussia Dortmund. Och när pressen är som störst, då är Bayern som bäst.

Det gäller bara att hålla huvudet kallt nu. Jupp Heynckes och Bayern München har bevisat att man kan. Att man kan spela strålande fotboll som får andra lag att tappa andan och dregla. Att man kan komma tillbaka efter en tuff period. München är där nu – nu gäller det att hålla sig kvar. Kvällens match var en uppvisning och en bra start på kommande äventyr.

För övrigt: Hur fasen kan Alexander Freis mål bli bortdömt? Det var ju inte ens nästan hands i den tidigare situationen. Det där var så tråkigt att se. Lyckligtvis stod väl redan 5-0 då, så slaget var redan förlorat.

Även Jerome Boateng åkte på ett felaktigt gult kort då domaren tyckte sig se en hand på bollen.

Nåja. Bayern München är tillbaka. Och det med besked.

/Wingren

Så har dagen kommit. Dagen då Bayern Münchens ambitioner, drömmar och heder står på spel. Dagen som ska bli kväll – och på kvällen avgörs allt. Ska Bayern München lyckas slå ut FC Basel, eller går säsongen i kras?

Ni minns säkert hur de tyska rekordmästarnas säsong inleddes. Ett framgångsrikt Champions League-kval följdes upp av ett bittert nederlag mot Borussia Mönchengladbach på Allianz Arena. Genast hånskrattades det i varje hörn, Manuel Neuer hängdes ut för sitt misstag och folk frågade sig: ska München misslyckas igen?

Det hör inte till vanligheterna att storklubben från södra Tyskland står utan titlar två säsonger i rad. Men Jupp Heynckes lag gav svar på tal och spelade bländande, tjusig, effektiv, offensiv, ljuvlig och självsäker fotboll. Trots att säsongen var ung kändes det mesta klart. Bundesliga skulle spelas hem ganska enkelt och drömmen om en plats i Champions League-finalen i München kändes mer som ett faktum än en dröm. Bayern München var Europas kungar. Lagen som gästade Allianz Arena fick fly hem med svansen mellan benen och vara lyckliga över att man inte förlorade tvåsiffrigt.

Men så vann Borussia Dortmund med 1-0 i München. Bastian Schweinsteiger var trasig. Mario Gomez slutade att göra mål på allt, försvaret blev så pass mänskligt som det borde ha varit hela säsongen och Thomas Müller var en skugga av sig själv.

2012 har varit ett tungt år så här långt. Borussia Dortmund ha sprungit ifrån i ligan och Basel vann helt välförtjänt med 1-0 i Schweiz. Den gångna helgen kan dock ha varit en vändpunkt. Inte för att Hoffenheim gjorde en bra match, fan, jag är inte ens säker på att Hoffenheim ens gjorde en match. Men München vann trots allt med 7-1, det om något fyller upp självförtroendet. Som om det inte vore nog spelade Dortmund bara 0-0 mot Augsburg och plötsligt är det bara fem poäng upp.

Bayern München har ett bra lag. Det vet vi. Bayern München är en maktfaktor på Allianz Arena. Det vet vi. Dock så vet vi också att FC Basel är ruskigt bra och spelar utan respekt. Totalt har den schweiziska klubben bara en förlust på 27 matcher – det var för fem månader sedan när man föll med 0-2 mot Benfica i Champions League.

Jag är övertygad om att Bayern har det som krävs för att ta sig vidare. Heynckes förfogar över en lysande spelartrupp och Bastian Schweinsteiger är tillbaka. Om han spelar från start återstår dock att se.

Det viktigaste i kväll blir att göra det första målet. Är det något vi har lärt oss den här säsongen så är det att Bayern är ohyggligt bra när de går upp i ledning – gärna en tidig sådan. Men vi har också lärt oss att laget reagerar uruselt när motståndarna gör första målet. Det här blir en obehaglig balansgång mot ett Basel som ofta står så rätt i positionsspelet och sticker iväg på giftiga anfallsrejder. München har inte råd att gå bort sig. München har inte råd att inte sätta ett offensivt tryck från minut ett. Första målet känns avgörande. Väldigt, väldigt avgörande.

Om nu allt skulle gå snett i kväll och Basel står som vinnare i München – då kan säsongen vara över. Precis som Uli Hoeneß själv uttrycker det. Det är allt eller inget som gäller. Vare sig mer eller mindre. Hoeneß, Rummenigge, Heynckes, spelarna, supportrarna och mer eller mindre hela Tyskland håller, hoppas och tror på Bayern i kväll. En förlust vore en smärtsam katastrof för klubben och även för tysk fotboll. En vinst skulle återställa balansen.

En sak är säker: Basel kommer att göra livet surt för München i minst 90 minuter. Lika säkert är det att München har det som krävs för att vinna med ett par mål, men då måste spelarna dra åt samma håll redan från första minuten.

Ge oss en vinst i kväll Bayern. Ge oss ett tyskt lag i Champions League.

***

I går nåddes vi dessvärre av den tragiska nyheten att Timo Konietzka har gått bort. 73-åringen led av svår cancer och valde att avsluta livet med hjälp av dödshjälp. Vem var Konietzka undrar några av er kanske?

Det Konietzka är mest ihågkommen för är målet han gjorde mot Werder Bremen den 24 augusti 1963. Bundesliga hade precis grundats och den första omgången skulle spelas. Konietzka slog till efter uppskattningsvis 58 sekunder – inte ens alla åskådare var på plats på Weserstadion i Bremen. Inte heller fotograferna eller tv-kamerorna hann med när Konietzka gjorde det historiska målet.

– Jag har försökt med allt, det finns inga tv-bilder. Endast jag och åskådarna i stadion kan minnas det, sa Konietzka i samband med sin 70-årsdag.
Efter en fantastisk spelarkarriär gjorde Timo Konietzka succé som tränare. Bland annat vann han tre ligatitlar med FC Zürich mellan 1974 och 1976. Timo vann även ligan med Grasshoppers och tränade under en kort period Borussia Dortmund.

Timo Konietzka gjorde 72 mål på 100 Bundesliga-matcher för Borussia Dortmund och TSV 1860 München. Han blev tysk mästare med Dortmund 1963, och 1966 blev han det med 1860. Det blev även tre mål på nio landskamper för Timo. Han flyttade senare till Schweiz där han också bestämde sig för att använda sig av dödshjälp om han skulle bli obotligt sjuk.

Konietzka i BVB-tröjan 1963. Bild: dpa

Konietzka för några år sedan. Bild: Getty

Ruhe in Frieden.

/Wingren

Så var äntligen fredag. Äntligen Bundesliga. Det är så man tänker, men den här veckan stämmer det inte. Då det har varit landskampsuppehåll uteblir fredagsmatchen i Bundesliga. Men misströsta inte: i 2. Bundesliga kommer bollen att rulla. På tre arenor. Klockan sex tar Ingolstadt emot Union Berlin samtidigt som Duisburg välkomnar Greuther Fürth. Lite senare, närmare bestämt halv nio, utkämpar Bochum och Dresden ett krig om tre poäng i Ruhr. Det här kan alltså bli en hur trevlig fredagskväll som helst. Men vi får alltså vänta till i morgon innan fotbollens finrum slår upp portarna. Och till helgen lyser förhoppningsvis vårsolen och värmer upp alla fotbollsfans frusna hjärtan. Kan det bli bättre? Kan det bli vackrare?

Omgång 24 bjuder på några kära återseende dessutom. Nu tar vi en sak i taget dock. Först och främst känner jag mig tvungen att uppmärksamma Regionalliga-derbyt mellan Borussia Dortmund och Schalke 04. När dessa lag möts i Bundesliga brukar det vara fullt drag och är tveklöst ett av världens hetaste derbyn. I morgon är det dock Dortmund II som tar emot Schalke II på Stadion Rote Erde i Dortmund – precis intill Westfalenstadion där Dortmund senare tar emot FSV Mainz 05. Dortmunds amatörlag, reservlag, U 23-lag eller vad ni nu vill kalla dem för är vana vid att spela inför en relativt blygsam publik. Men i morgon räknar man med att omkring 9 000 supportrar kommer att vara på plats för att sjunga fram sitt lag. Det är läckert. Och för spelarna kommer det säkert att vara en fantastisk känsla.

En av killarna i Dortmund II har dock börjat vänja sig vid mäktigare inramning. Terrence Boyd har inte spelat en enda sekund i Bundesliga – men i onsdags debuterade han för USA:s landslag mot Italien.

Nåväl, nog om detta.

***

Återseenden alltså. På lördag åker Werder Bremen till Tysklands vackra huvudstad där Hertha Berlin väntar på Olympiastadion. Otto Rehhagel är som bekant Berlins nye tränare, och för er som inte har så gott minne kan jag påminna om att ”König Otto” en gång i tiden var en framgångsrik tränare i just Bremen. Kan ni gissa vem som spelade i klubben då? Givetvis Bremens nuvarande tränare Thomas Schaaf. Rehhagel hade en fantastisk period i Bremen och satt på klubbens tränarbänk från 1981 till 1995. Det är ett tag. Nu stöter Rehhagel, Schaaf och Bremen på varandra igen. Hertha Berlin och Otto hade mått väldigt bra av en vinst, men det kommer sannerligen inte bli enkelt. Werder Bremen är Berlins mardrömsmotståndare – hela 31 förluster har det blivit.
Rehhagel och Schaaf har faktiskt stött på varandra tidigare (som tränare alltså). 73-åringen basade över Kaiserslautern innan han till sist hamnade i Grekland. Säsongen 1999/2000 satt de gamla vännerna på vars en tränarbänk. Det första mötet vann Schaaf med 5-0, returmötet vann Rehhagel med 4-3. Blir det lika stora siffror på lördag?

***

Mohamed Zidan gör storsuccé i FSV Mainz, dit han gick i vintras. Borussia Dortmund var klubben han lämnade bakom sig och det är just i Dortmund som lördagens sena kvällsmatch äger rum. Zidan har gjort fyra mål på fyra matcher för Mainz – det är ett nytt rekord för en ”vinterövergång”. Dortmunds tränare Jürgen Klopp sa på presskonferensen att Zidan givetvis ska jubla om han gör ett mål, men la sedan till: fast han kommer inte att göra något mål. Innan matchen blåses igång kommer Zidan att få ett officiellt avsked från klubben.

Men det är inte bara Zidan som möter gamla vänner. Jürgen Klopp är en levande ikon i Dortmund, men det kan ni tro att han även är i Mainz där han först tillbringade sin spelarkarriär och sedan gjorde sig känd som tränare. När Mainz missade språnget till Bundesliga med minsta möjliga marginal säsongen 2007/2008 tog Klopp adjö. Ett väldigt tårfyllt sådant. Han plockade även med sig mittbackstalangen Neven Subotic i en uppmärksammad affär, och även han återfinns som bekant i Dortmund.

***

Bruno Labbadia är en ifrågasatt tränare, som alltid under våren. Nu verkar han dock ha fått fart på Stuttgart faktiskt. Eller, jag vet inte om fart är rätt ord här. Han har vid några tillfällen fått med sig några bättre resultat åtminstone. Men säkert sitter han garanterat inte, det kan jag inte tänka mig. Hur som helst åker Stuttgart till Hansestadt Hamburg där Finks HSV väntar. Bruno Labbadia fick sparken från just Hamburg den 26:e april 2010. Nu vill han säkert visa sig från sin bästa sida.

Även för Bayern Münchens tränare, Jupp Heynckes, blir det ett återseende med sin förra klubb Bayer Leverkusen. Lite oförtjänt och trist nog för Robin Dutt så önskar nog publiken att Heynckes satt på Bayers och inte Bayerns tränarbänk. I Hamburg är det garanterat tvärtom.

Kul. Nu kör vi!

Bundesliga omgång 24:

Lördag 15:30
Hertha Berlin – Werder Bremen
Jaja, ni vet, det blir ett kärt återseende. Tre ytterst viktiga poäng står på spel här. Werder Bremen vill inte tappa mer i striden om Europa-platserna (förlust mot Nürnberg senast) och givetvis vill Hertha Berlin stanna kvar i världens härligaste fotbollsliga. Huvudstadslaget har dock sju förluster i rad och vare sig försvaret eller anfallet vill leverera. Berlin och Rehhagel hade mått otroligt bra av en vinst, annars är man inte bara indragna i bottenstriden utan nästan favoriter till att åka ur. Bremen blir dock ingen lätt nöt att knäcka, även om kapten Fritz saknas.

Hamburger SV – VfB Stuttgart
Hamburg har tagit fler poäng borta än hemma den här säsongen, och Stuttgart är i slag efter den sköna 4-1-vinsten mot Freiburg. Det ska dock sägas att Stuttgart har varit svagt på bortaplan så den här matchen känns vidöppen. Om Hamburg och Fink är sin vana trogen kommer de dock att förlora, eftersom att laget gjorde en mycket bra insats sist mot Mönchengladbach.

FC Kaiserslautern – VfL Wolfsburg
Det här mötet känns så väldigt mycket intressantare än vad tabellen påstår. Nu möts nämligen två lag som är så vilse, som fumlar efter något att hålla tag i för att lindra fallet. Två tränare som inte verkar veta någonting och något alls. Magaths Wolfsburg har uppträtt direkt pinsamt två matcher i rad, och det verkar kvitta vad den gode Magath hittar på. Och vad hände med Mandzukic som plötsligt satt på läktaren mot Hoffenheim? I Kaiserslautern råder det också kaos, om vi nu ska använda oss av så starka ord. 13 matcher utan en enda vinst håller inte – ryker Kurtz vid en ny förlust? Som om det inte vore nog med den sportsliga kräftgången så har även Itay Shechter utsatts för anti-semitiska ramsor och slagord. En mörk stund för klubben just nu. Tre poäng hade varit balsam för själen – för båda lag.

Bayer Leverkusen – Bayern München
Rekordmästarna hittade sig själv senast mot Schalke, men det är fortfarande svårt att veta var Jupp Heynckes lag står. Det är dock precis lika svårt att veta hur det ligger till i Leverkusen. Efter nederlagen mot Dortmund och Barcelona har Robin Dutts gäng övertygat mot Augsburg och Köln. Men München är helt klart av en helt annan kaliber. Båda tränare får fundera lite extra kring hur laget ska formeras. I München har Ribéry, Badstuber, Müller och Lahm mer eller mindre ont. I Leverkusen lider Schürrle, Derdiyok och Corluka av skadeproblem. Rimligtvis bör dock samtliga Bayern-spelare förutom Ribéry kunna spela. Dutt kan vara glad över att Renato Augusto är tillbaka på riktigt. Tre viktiga poäng står på spel här, trendsättande poäng till och med.

Hannover 96 – FC Augsburg
Nio matcher utan förlust – sedan grusade Borussia Dortmund Hannovers fina svit. Men i ärlighetens namn får man förlora mot för tillfället övermänskliga Dortmund. Hannover har inte förlorat på hemmaplan än, och har definitivt inga planer på att inkassera sin första hemmaförlust mot Augsburg. Augsburg ska dock inte underskattas, laget ser ut att pricka in formen på samma fina sätt som under slutet av Hinrunde. Även om Berlin är ett vilset lag så säger 3-0 en hel del.

SC Freiburg – Schalke 04
Schalke blev avklätt och avhängt från titelstriden förra veckan när laget hade glömt hur man försvarar sig – då straffas man av München på Allianz. Nu väntar dock ett på papperet enklare motstånd och en vinst skulle innebära ett fortsatt komfortabelt tabelläge för Huub Stevens lag. Målsprutan Huntelaar lär dock med all säkerhet missa matchen efter onsdagens obehagliga smäll. Freiburg, som ligger ack så sist i Bundesliga, ska dock inte underskattas. Laget kämpar, sliter och spelar oftast ganska smart – åtminstone på hemmaplan. Skrällchans här, helt klart.

Lördag 18:30
Borussia Dortmund – FSV Mainz 05
Otroliga 17 ligamatcher i rad utan förlust, och dessutom sju raka segrar. Blir det en åttonde för Dortmund mot Mainz så har Klopps unga lag satt ett nytt klubbrekord. Men enkelt kommer det verkligen inte att bli. Dortmund saknar lagkapten Sebastian Kehl, som är avstängd. Mittfältskollegan Sven Bender ska dock kunna spela efter förra helgens spark i huvudet. Mainz är i gott slag, och det gäller inte minst Zidan. Mainz och Dortmund är de två lag som går in i flest närkamper per match – så räkna med en intensiv tillställning.

Söndag 15:30
FC Nürnberg – Borussia Mönchengladbach
Nürnberg har en tradition av lyckas bra på hemmaplan när Gladbach står för motståndet. Men årets upplaga av Gladbach påminner om fornstora dagar och är dessutom ett av ligans bästa bortalag. Nürnberg befinner sig äntligen på säker mark, men det är så jämt för tillfället att det där snabbt kan förändras. Bortalaget spelade 1-1 mot HSV senast och behöver förstås en vinst för att fortfarande hänga på Dortmund och Bayern i toppen (förutsatt att de båda inte tappar poäng på lördag).

Söndag 17:30
TSG Hoffenheim – FC Köln
Hemmalaget har tre matcher i rad utan förlust, och vann senast mot ett svagt Wolfsburg. Det ska dock sägas att Babbels nya lag endast har tagit ett poäng på de senaste sex hemmamatcherna. Köln sjunker kanske inte som en sten, men som en slarvigt gjord eka kanske. Podolski ryktas vara så gott som överens med Arsenal om ett kontrakt, Novakovic har fortsatt ont. Ståle Solbakken skulle verkligen behöva en vinst – i första hand för att få lite lugn och ro inom klubben, men även för att behålla sitt jobb.

/Wingren

Jag tittar ut genom fönstret blir jag glad. Min resa har tagit mig från de snötäckta delarna av norra Sverige till det något bättre klimatet runt Gävle. Snön blir mindre och mindre påtaglig, och när jag väl når min destination i västra Sverige hoppas jag få andas in lite vårluft.

Så där fint vill man ju tycka att det är när man åker tåg. Det är det inte. Det är ärligt talat ett jävla liv på morgontåget från Sundsvall. En stor konferensgrupp, troligtvis härstammande från Norge, har intagit kupén och lever ut alla de synder som folk gör på konferens. Vuxendagis med alkohol. Som om det inte vore nog är internetuppkoppling högst otillförlitlig. Jag älskar att åka tåg.

På grund av mina stora kärlek till tågresor så blir det här en kortblogg i dag. Vi har mycket att se fram emot i Bundesliga. König Otto, mästartränaren, har återvänt till Tyskland. På lördag sitter Rehhagel på Hertha Berlins tränarbänk i Augsburg. Det är en trevlig comeback. Nu är jag inte helt säker på hur fördelningen i Berlin fungerar, men det kan också bli en riktig fullträff om man helt enkelt låter König Otto ta hand om media och vara ansiktet utåt, och så kan väl en kille som René Tretschok sköta det taktiska. Det tror jag vore det bästa för Berlin, ty Rehhagel kan skydda laget från media på ett fenomenalt vis.

Hannover vann ganska komfortabelt med 0-1 borta mot Club Brügge och är vidare i Europa League. En stor och stark bedrift av Europa-orutinerade Hannover. Visserligen fick Zieler göra ett par riktigt bra räddningar i matchen, men även Hannover kunde ha gjort fler mål. Slomkas nye anfallare, Mame Biram Diouf, gjorde målet för tyskarna.

Schalke 04 gjorde det onödigt spännande i går mot Viktoria Plzen. Den första kvarten, lite drygt, dominerades av killarna från Gelsenkirchen. Sedan släppte man dock in Plzen i matchen, och gjorde det lite för lätt för tjeckerna när de vill utnyttja sina snabba omställningar. Det såg dock länge ut som om att 1-0 skulle stå sig, i mitten av andra halvlek fick dessutom en Plzen-spelare rött kort. Tre minuter från slutet kvitterade dock gästerna. Tungt för Schalke.
Men Huub Stevens sa nog något sanningens ord, spelarna tog sig i kragen och spelade sedan föredömligt i förlängningen. Huntelaar höll sig framme två gånger till, holländarens tredje mål för kvällen var en riktig läckerbit.

Schalke och Hannover vidare i Europa League. På söndag väntar Bayern München respektive Borussia Dortmund. Smaskigt.

I Bayern München råder det totala kaoset, som vanligt efter några mindre bra insatser. Spelarna och klubbledningen talar ganska fritt med media, och framför allt lyckas man inte förhindra stormen som viner i tysk media. Det är krisrubriker hit, krisrubriker dit. Givetvis är inte läget så illa – ännu. En vinst mot Schalke på söndag skulle förändra mycket, å andra sidan kan man fråga sig vad en förlust skulle innebära. I grund och botten handlar det för Bayerns spelare att visa en bättre inställning på plan, haka av sig den där överlägsna ego-ryggsäcken och tänka ett steg längre när man bygger upp anfallsspelet.

Just nu är det i stället en tvekamp mellan Borussia och Borussia. Dortmund ligger etta i Bundesliga, Mönchengladbach ligger imponerande nog tvåa. Jürgen Klopps svart-gula lag har chansen behålla serieledningen, men då måste Hannover bemästras. Och det blir definitivt inte lätt. Lucien Favres killar spelar redan i kväll mot Hamburg, på hemmaplan där man är så starka. En vinst skulle innebära en delad serieledning mellan ”Borussiorna”, åtminstone fram till och med söndag.

Det här ska bli fantastiskt kul.

Fredag 20:30
Borussia Mönchengladbach – Hamburger SV
Favres gäng är fortfarande obesegrat på hemmaplan och HSV borde vara en smakrik liten måltid för detta hungriga lag. Men kanske har Fink någon medicin, någon idé om hur Gladbach ska stoppas. Hamburg förlorade nämligen, i en ganska slarvigt spelad match, mot rivalen Werder Bremen – det borde ha fått laget att åter vakna upp. Men om det räcker mot ett Gladbach som vid en vinst ligger på samma poäng som Dortmund? Nja. För hemmalaget saknas Patrick Herrmann, den härlige yttern, efter nyckelbensbrottet.

Lördag 15:30
VfB Stuttgart – SC Freiburg
Freiburg var senast väldigt starkt, när man kämpade heroiskt mot Bayern München och 0-0-matchen måste definitivt ha känts som en vinst. Stuttgart hade det däremot tufft mot Hannover och släppte in tre av fyra mål på hörna. Det sägs att Bruno Labbadia har drillat sina killar på defensiva fasta situationer. Freiburg ligger fortfarande sist i Bundesliga, och har dessutom bara plockat fem poäng på bortaplan.

FSV Mainz 05 – FC Kaiserslautern
Bortalaget har inte vunnit på tolv matcher, och har tre förluster i rad. Trots att man hämtade in nya anfallare under vintern så har det ändå bara blivit tre mål i Rückrunde – samtliga gjorda av försvarare. Mainz däremot har tre raka kryss och borde ha vunnit senast men på grund av Noveskis sjätte självmål blev det 1-1 mot Hoffenheim. Nyförvärvet Zidan har dock hittat hem och har gjort tre mål på tre matcher.

VfL Wolfsburg – TSG Hoffenheim
Wolfsburg måste uppträda annorlunda än senast mot Schalke, då laget mer eller mindre skämde ut sig. Det står fortfarande ett Europa-tåg på perrongen, och kanske är det nödvändigt att sätta fart på det genom en vinst mot Hoffenheim. Babbel skulle får Hopps lag att spela bättre, så har inte skett ännu även om tiden har varit knapp. Srdjan Lakic återvänder till Magaths Wolfsburg, och det vore väl inte alls osannolikt om han sänker hemmalaget?

FC Köln – Bayer Leverkusen
Hur ska det gå för Ståle Solbakken om hans Köln förlorar detta derby? Visste han vad som väntade i Köln och Bundesliga? Nu har laget i varje fall förlorat fem av de senaste sex matcherna – inte godkänt. Lukas Podolski har börjat träna igen, men det är ännu oklart om han kommer att kunna medverka mot Leverkusen. Gästerna förlorade förra mötet med 4-1, och lär vara ordentligt revanschsuget, särskilt efter 4-1-vinsten mot Augsburg förra helgen. Fansen är dock inte riktigt glada, ”Utan tränare vore vi på andraplats”, det börjar bli ordentligt irriterat på ”Kölns parkeringsplats”. Dessa möten brukar dock ha sina egna regler och det enda vi vet med säkerhet är att båda lag verkligen behöver tre poäng.

FC Augsburg – Hertha Berlin
Rutinerade mästaren återvänder till Bundesliga – König Otto. Och det blir kniven mot strupen direkt i en direkt bottenduell mot FC Augsburg. Laget från södra Tyskland förlorade med 4-1 mot Leverkusen förra helgen, men lär vara mer inspirerat mot en direkt konkurrent. Berlin har fem raka förluster och Rehhagel hade nog mått bra av en vinst.

Lördag 18:30
Werder Bremen – FC Nürnberg
Thomas Schaafs lag gjorde det riktigt bra i derbyt mot HSV och såg väldigt säkert ut. Dessutom verkar Marin har hittat formen igen. I Bremen njuter man förstås av att ligga på en Europa-plats, samt att målkungen Pizarro är tillbaka efter sin avstängning. Nürnberg lyckades kämpa till sig en 2-1-vinst mot ett värdelöst Köln. Det kommer förstås att krävas mer än så mot Bremen, men inställningen har varit den rätta på senare tid.

Söndag 15:30
Bayern München – Schalke 04
Oj vad bra Jupp Heynckes och Bayern München skulle må av en vinst. Och chanserna är egentligen ganska goda. Bayern är alltid starka på hemmaplan och nu väntar Schalke – det enda topplaget som har vikt ner sig betänkligt mot konkurrenterna i toppen. Schalkes försvar är knappast klanderfritt, det vet alla som har sett deras senaste matcher. Nu handlar det bara för München att faktiskt kunna utnyttja Schalkes svaghet, då krävs en annan rörlighet och ett bättre samspel offensivt. För annars gör Schalke det som de är allra bäst på – ställer om på kanten, hittar Huntelaar i boxen och plötsligt är det mål. Vilken match det här kommer att bli.

Söndag 17:30
Borussia Dortmund – Hannover 96
Borussia Dortmund har inte förlorat på 16 matcher och har dessutom sex raka vinster. Men nu ställs de regerande mästarna på prov. Hannover har spelat upp sig betänkligt och ser nu lika stabilt ut som under förra säsongen. Diouf har gett Slomka ytterligare ett bra alternativ offensivt. För Dortmunds del saknas insjuknade Leitner, medan Kagawa förväntas kunna göra en överraskande comeback. Och det behövs nog, laget måste spela bättre än senast mot Berlin.
Hannover vann förra mötet med 2-1, och det var efter just den matchen som Dortmund vägrade att förlora någon mer. Sluts cirkeln?

/Wingren