Om matchen hade spelats i dag så hade ingen trott på resultatet – för det känns ju faktiskt som ett skämt. Bayern München kunde inte säkra ligatiteln i lördags eftersom att Borussia Dortmund besegrade VfB Stuttgart. Men de kunde fira en storslagen seger. Matchen slutade 9-2. Jupp Heynckes roterade inte några bänkspelare i startelvan och FC Bayern ville givetvis spela en bra match för att ladda upp inför den viktiga CL-matchen mot Juventus. Men 9-2? Herrejisses.

Hamburger SV siktar trots allt på att ta sig ut i Europa, och har/hade alla chanser att dessutom knipa fjärdeplatsen som ger kval till Champions League. Men då måste man uppträda bättre. Till och med Arjen Robben fick erkänna att HSV var dåliga och bjöd på stora ytor, då är det illa.

En fantastisk seger för Bayern München förstås, även om segerresultatet kanske var för bra. Det gäller att spelarna stannar kvar på jorden, ty Juventus är ett lag av en helt annan kaliber.

Ungefär 10 000 besvikna HSV-supportrar fick uppleva förnedelsen på plats på Allianz Arena. Ingen rolig hemresa att tala om där inte. Spelarna i Hamburg var givetvis besvikna på sig själva efter genomklappningen i München. På söndag bjuder de sina supportrar på grillfest med mat och dryck. En chans för parterna att prata ut och en fin gest av laget. Men den här 2-9-förlusten kommer inte att glömmas bort för det – lördagen den 30 mars 2013 är en mörk dag i klubbens stolta historia.

Matchen och resultatet förtydligade det vi redan visste – Bayern München är i en klass för sig.

Överlag var det en omgång som bjöd på många mål, även en drös tjusiga sådana. Vi får njuta av en fortsatt spännande kamp om Europa-platserna. Det var en trevlig fotbollspåsk helt enkelt. Nu tar vi sikte på Bayern München – Juventus och Malaga – Borussia Dortmund, men mer om det i morgon.

Bundesliga omgång 27

Schalke 04 – TSG Hoffenheim 3-0
En långtråkig match där Hoffenheim fokuserade på att försvara sig, Schalke försökte föra spelet men hade en tung dag offensivt. I andra halvlek kunde dock Höger göra det förlösande 1-0-målet på kontring, efter det rann det iväg och även Raffael och Pukki skrev in sig i målprotokollet. Jens Kellers Schalke tog därmed hand om fjärdeplatsen som ger CL-kval, Hoffenheim fortsätter att förankra sig i källaren.

VfB Stuttgart – Borussia Dortmund 1-2
Dortmund fick känna på varför Stuttgart ligger sist i fairnesstabellen med totalt sex utvisningar och 62 gula kort, till och med de egna fansen skämdes för sitt lag. En tuff och intensiv match med andra ord, Stuttgart var dock det bättre laget fram tills Harnik bröt näsan på Schmelzer. Kort därefter gjorde Piszczek 0-1. Men Stuttgart hittade in i matchen i andra halvlek och Maxin fick premiärnäta i Bundesliga. Efter ett andra gult kort fick Niedermeier lämna planen och senare kunde Lewandowski sätta 1-2-målet.

SC Freiburg – Borussia Mönchengladbach 2-0
Inför matchen skrev jag om Max Kruse och hans troliga växel till Gladbach i sommar – och den här matchen skulle verkligen handla om honom, han kanske till och med sköt bort sig själv från prestigefyllt Europa-spel nästa säsong. En intensiv och taktisk match bjöd på få höjdpunkter i första halvlek, men i andra halvlek blev ytorna något större och vi fick se lite avslut. Max Kruse satte två bollar och Freiburg kunde äntligen fira en stabil seger efter två tunga förluster mot Dortmund och Wolfsburg.

FSV Mainz 05 – Werder Bremen 1-1
Szalai behövde bara tolv sekunder på sig för att göra mål, anfallaren utnyttjade Lukimyas misstag och fixade 1-0-ledningen. Ett skakat Bremen hade svårt att hämta sig från kallduschen och fick finna lycka i att det bara stod 1-0 inför andra halvlek. Zimling träffade målramen för Mainz, senare gjorde Petersen detsamma för Bremen. Mainz brände ett par chanser till och till sist kunde Hunt kvittera – en mycket viktig poäng för Schaafs Bremen då bottenkonkurrenterna förlorade.

FC Augsburg – Hannover 96 0-2
Som så många gånger förr gjorde Augsburg en bra match, men hemmalaget lyckades inte få in bollen i mål i första halvlek. Hannover tog till vara på hemmalagets oförmåga att avgöra matchen och plötsligt gjorde Rausch 0-1. Samme Rausch skulle även göra 0-2-målet. En tung dag för Augsburg, härligt för Hannover som kunde fira sin blott tredje bortavinst för säsongen.

Fortuna Düsseldorf – Bayer Leverkusen 1-4
En seg inledning innan Kießling satte 0-1 på straff. Då vaknade Fortuna upp och flyttade fram positionerna – men något mål lyckades inte hemmalaget göra. Schwaab var dock snäll nog att göra ett självmål till 1-1. Sen trädde Schürrle fram med ett drömmål, han och Kießling avrundade med ett ytterligare ett mål var. Düsseldorf kan vara lyckliga över att Augsburg förlorade mot H96.

Bayern München – Hamburger SV 9-2
HSV förlorade med 0-5 och 0-6 sist de var i München. Den här gången blev det ännu värre, en förnedring. Ett reservbetonat Bayern München körde över det klassiska nordtyska laget och vann med hela 9-2. Det är förståeligt att koncentrationen sviktar lite mot slutet av en sån match, och det var då bortalaget gjorde mål på två hörnor – det är dock något som Bayern måste förbättra, fasta situationer alltså. Annars var det här Pizarros kväll, tredjevalet gjorde fyra mål, Robben två, Shaqiri Ribéry och Schweinsteiger ett var. Bayern München var mycket bra, HSV direkt svagt. Högsta segern i Bundesliga sedan Leverkusen vann med 9-1 mot SSV Ulm i mars 2000. En galen afton, naturligtvis.

VfL Wolfsburg – 1. FC Nürnberg 2-2
I första halvlek var det Wolfsburg som bestämde vad som skulle hända – och de bestämde att tempot skulle vara lågt, men hemmalaget ändå överlägset. Olic gjorde ett nytt fint mål, innan dess hade Diego dragit in en tjusig frispark. Helmes gjorde debut i startelvan och satte bollen i stolpen precis innan halvtid. I andra halvlek spelade bortalaget med mer vilja och när Simons fick på en drömträff fick Nürnberg kontakt. Svenske Per Nilsson stötte sedan in 2-2-målet.

Greuther Fürth – Eintracht Frankfurt 2-3
Första matchen efter Armin Vehs förlängning och plötsligt vann Frankfurt igen – för första gången på sju matcher. Det var dock Fürth som tog ledningen, tidigt i matchen nickade Djurdjic in 1-0. Men det blev aldrig någon första hemmavinst i Bundesliga för Fürth. Inui, Aigner och Meier gjorde mål och hemmalaget orkade bara svara med ett trötstmål signerat Sarerer.

/Wingren

Det har väl knappast undgått någon att Bayern München dominerar den tyska fotbollen den här säsongen. Två titellösa säsonger fick räcka – Uli Hoeneß släppte loss ett pack helvetetshundar som har ätit upp allt i deras väg. De tyska rekordmästarna var knappast dåliga säsongen 2011/12, de spelade in 73 poäng i ligan och föll på mållinjen i Champions League-finalen. De förlorade även den inhemska cuptiteln till Borussia Dortmund. Saken var den att Jürgen Klopps lag helt enkelt var bättre.

I somras hämtade FC Bayern in en både skicklig och arg sportchef i Matthias Sammer. Det har alltid funnits en risk att åka på en ”eldkastare” i München (uttrycket hårtork är för milt i sammanhanget), den risken blev dock ännu större med Sammer. Ingen har kunnat slappna av. Dessutom valde storklubben att öppna plånboken och eliminera truppens svagheter. Rekordövergången Javi Martinez, backbjässen Dante, finurlige Shaqiri och målgörare i Mandzukic och Pizarro.

Satsningen har betalat av sig. Med en stor portion vinnarkultur i ryggen valde FC Bayern att ta tillbaka sin plats som nummer ett i Tyskland – och som de har gjort det.

Faktum är att Bayern München kan bli mästare redan på lördag. Om Borussia Dortmund tappar poäng i Stuttgart samtidigt som FC Bayern vinner hemma mot Hamburger SV är saken klar. Aldrig förr har ett lag kunnat fira ligatiteln redan i mars. Låt oss därför ta en titt på alla de rekord som klubben kan slå eller tangera:

Tidigaste mästarna: FC Bayern blev mästare i den 30:e omgången 1972/73 och 2002/03. Nu kan de slå sitt eget rekord och bli mästare i omgång 27.

Våldsamt försprång: Sedan tre poängs-regeln från säsongen 1995/96 är den största mästarmarginalen 16 poäng (FC Bayern 2002/03). Just nu har laget 20 poängs försprång.

Ointagligt (?) målrekord: Under Gerd Müllers glansdagar gjorde FC Bayern 101 mål säsongen 1971/72. För att slå det rekordet måste de göra 33 mål på åtta matcher, vilket dock inte ska uteslutas.

Målskillnad: Säsongen 1972/73 hade FC Bayern en målskillnad på +64. Just nu har Bayern München en finfin målskillnad på +58.

Tät defensiv: Oliver Kahn var en målvaktsjätte, säsongen 2007/08 släppte hans FC Bayern bara in 21 mål. Ett rekord som ser ut att gå i graven då Neuer bara har hämtat bollen i mål vid elva tillfällen.

Rekordmästare: Förra säsongen slog Borussia Dortmund ett nytt rekord då de spelade in hela 81 poäng. Bayern München kan landa på 93 poäng om de vinner de sista åtta matcherna.

Få förluster: Jupp Heynckes gäng har bara förlorat hemma mot Bayer Leverkusen. Om de kan undvika fler förluster tangerar klubben sitt eget rekord från säsongen 1986/87. Om det blir så upprepar de även sin bedrift från samma säsong: inga bortaförluster.

Rückrunde-rekord: Förra säsongen trampade Dortmund gasen i botten och vann 15 ligamatcher i Rückrunde, två slutade oavgjort. Så här långt har FC Bayern nio segrar på nio matcher.

Segrar i rad: Bayern München har alltså nio segrar i rad, inom en och samma säsong har endast Mönchengladbach (1986/87) och VfL Wolfsburg (2008/09) vunnit tio matcher i rad.

Långtidsetta: 1968/69, 1972/73, 1984/85 och 2007/08 låg FC Bayern etta i tabellen från första till sista omgången. Det kommer att upprepa sig i år.

Äldste mästartränaren: Jupp Heynckes fyller 68 år i maj och får då fira en ligatitel. När Werder Bremen vann Bundesliga 1964/65 var tränaren Willi Multhaup 61 år gammal. Ett långvarigt rekord som även det går i graven.

En hel drös rekord med andra ord, jag kan säkerligen ha missat något dessutom. Som ni förstår är det inte konkurrensen som är så löjligt svag – det är Bayern München som spelar bästa säsongen någonsin. Jag lyfter på hatten.

Bundesliga omgång 27

Lördag 15:30

Schalke 04 – TSG Hoffenheim
Tabellmässigt en match som borde vara klar på förhand, men det här är Bundesliga – och framför allt är Schalke inblandat. 0-3-förlusten mot Nürnberg sved och Jens Kellers lag var tillbaka på ruta ett igen. Men Ruhrklubben ligger på samma poäng som Frankfurt och har goda möjligheter att säkra sista CL-platsen. Marica kan göra comeback i anfallet. TSG Hoffenheim har spelarmässigt ett bättre lag än vad tabellplaceringen skvallrar om – och nu behöver de varje poäng i överlevnadsstriden.

VfB Stuttgart – Borussia Dortmund
Stuttgart lyckades ta tre viktiga poäng mot Frankfurt, nu väntar dock de regerande mästarna från Dortmund. Jürgen Klopp får klara sig utan Blaszczykowski och Hummels, Bruno Labbadia har dock fler spelare på skadelistan, bland annat lagkapten Tasci. Om Dortmund inte vinner kan FC Bayern fira mästerskapstiteln om de vinner på kvällen. Chanserna är relativt goda. Stuttgart har en förmåga att spela toppfotboll mot Dortmund och de senaste fyra matcherna har slutat oavgjort.

SC Freiburg – Borussia Mönchengladbach
En kamp om Europa-platserna när Freiburg och Gladbach drabbar samman. Lucien Favre har lyckats stabilisera sitt lag och har nu spelat fyra matcher utan att förlora. Christian Streich och Freiburg är däremot inne i en negativ trend – det tidigare så stabila försvaret har släppt in tio mål på de två senaste matcherna. Inför matchen har Gladbach två poäng mer än Freiburg, och särskilt speciellt blir det för Freiburg-spelaren Kruse som sägs vara klar för Gladbach.

FSV Mainz 05 – Werder Bremen
Mainz kämpar om en plats i Europa och ligger på 38 poäng inför matchen. Werder Bremen har fortfarande möjligheter att beblanda sig i striden (30 poäng) men det verkliga målet är faktiskt att säkra Bundesliga-kontraktet. Schaaf och Bremen har vaknat upp i verkligheten och har bara sex poäng ner till kvalplatsen där ett starkt Augsburg ångar på. Bortalaget får klara sig utan Junuzovic och eventuellt Ignjovski.

FC Augsburg – Hannover 96
En av omgångens mest spännande matcher. I ena ringhörnan har vi ett Augsburg som har spelat en bra fotboll i Rückrunde och som är på väg att klättra upp på säker mark. I andra ringhörnan har vi ett Hannover som återigen vill ut i Europa och som spelar bra fotboll – på hemmaplan. På bortaplan har det inte fungerat alls för Mirko Slomkas lag den här säsongen, vilket troligen innebär att vi bjuds på en stor kamp, men kanske också tre poäng till ett hemmalag som då sätter ordentlig skräck i konkurrensen.

Fortuna Düsseldorf – Bayer Leverkusen
Vilket lag besegrar den negativa trenden? Fortuna inledde säsongen med ett stabilt försvar och en fin poängskörd. På sistone har för all del spelet sett bra ut, men de lyckas inte vinna matcherna. Med andra ord känns Fortuna som en mer klassisk nykomling nu. Düsseldorf har bara tagit två poäng på de fyra senaste matcherna, å andra sidan har tredjeplacerade Leverkusen förlorat två matcher i rad.

Lördag 18:30

Bayern München – Hamburger SV
FC Bayern kan som sagt bli mästare vid en vinst mot HSV – förutsatt att Borussia Dortmund har tappat poäng i Stuttgart. Troligtvis spelar det inte så stor roll för spelarna som i ärlighetens namn redan är införstådda med att de vinner ligan den här säsongen. Så frågan är snarare hur koncentrerat FC Bayern är mot Hamburg? På tisdag väntar en viktig match mot Juventus i Champions League, ”som vi vill vinna”, säger Uli Hoeneß. Hamburg jagar fortfarande en plats i Europa till nästa säsong men berg- och dalbanan de har åkt den här säsongen stället till det. Att ta tre poäng i München är ingen enkel uppgift, särskilt inte för HSV som har en målskillnad på 0-11 de senaste två bortamatcherna i södra Tyskland.

Söndag 15:30

VfL Wolfsburg – 1. FC Nürnberg
En speciell match för Wolfsburg-tränaren Dieter Hecking som lämnade just Nürnberg i vintras. Han talar varmt om sin gamla klubb och några spekulativa journalister menar att han ångrar sitt val. När lagen mötte i höstas vann Nürnberg med 1-0 och inför den här matchen har ”der Club” tre poäng mer än hemmalaget Wolfsburg. En viktig match alltså, särskilt om Augsburg vinner på lördagen. Naldo är åter redo för spel, men de möter ett svårslaget Nürnberg under Wiesingers ledning. Patrick Helmes kan få göra comeback i startelvan för Wolfsburg efter korsbandsskadan.

Söndag 17:30

Greuther Fürth – Eintracht Frankfurt
Fürth vann 2. Bundesliga förra säsongen, Frankfurt kom tvåa. Fürth valde en sympatisk väg, de satsade på att behålla spelarna som förde klubben till Bundesliga. Frankfurt gick lite mer på offensiven (ett större ekonomiskt spelrum dessutom) och förstärkte med en handfull lirare. Resultatet är bekant. Frankfurt ligger fyra i tabellen, Fürth ligger sist. Nu har Armin Veh skrivit på ett nytt kontrakt med Frankfurt och kanske vänder formkurvan i och med det? Fürth har gett upp Bundesliga utan satsar i stället på att formera laget med nye tränaren Kramer inför nästa säsong.

/Wingren

Det är inte över förrän det feta damen sjunger. I Gelsenkirchen stod hon och sminkade sig, gjorde sig redo. Ta ton fick hon aldrig göra.

I går var hon i München, färdigsminkad. Hon lurade i katakomberna i Allianz Arena och värmde upp rösten, övertygad om att få sjunga. Till sist fick hon det också, även om det blev ett onödigt nervöst väntande.

Inför matcherna poängterade jag att de tyska lagen behövde göra jobbet – det lyckades vare sig Schalke 04 eller Bayern München med. Men FC Bayern tog sig vidare ändå och nu ringer antagligen ett x antal väckarklockor nere i södra Tyskland. Det här var antagligen precis vad klubben behövde.

Vi har nu följande lag kvar i turneringen: Bayern München, Borussia Dortmund, Galatasaray, Malaga, Real Madrid, Juventus, PSG och Barcelona.

Klart det är värt att uppmärksamma att två tyska lag är kvar i turneringen – men mest uppseendeväckande är trots allt det faktum att kvartsfinalerna spelas utan engelska klubbar.

För första gången sedan säsongen 1995/96 har samtliga engelska lag sagt adjö innan kvartsfinalerna i Champions League. Håller fotbollens världskarta på att målas om? Delvis. Tyska Bundesliga är ett utmärkt exempel på en liga som ”har kommit ikapp”. Premier League är utsatt för mer konkurrens i dag. Eleganta spanska lag är en nagel i ögat på de engelska klubbarna, nyrika PSG och återuppväckta Juventus likaså. Bundesliga hyllas av Sepp Blatter som världens bästa liga sett till seriositet. Det är inte för inte som många engelsmän blickar med avund mot Tyskland; atmosfären på arenorna, de inhemska ungdomarna och den sunda ekonomin.

I Premier League lider klubbarna av den goda ekonomin (rika ägare). Lönerna har skjutit i höjden och helt plötsligt kostar en medelmåttig spelare syndigt mycket. Världsspelare har i princip blivit obetalbara. Problemet är att den naturliga strukturen har försvunnit i takt med att alla klubbar spenderar monstruösa summor: bottenlagen krigar om samma spelare som topplagen i andra ligor. Näringskedjan är bruten. Klubbarna har enorma skuldberg, men ingen bryr sig riktigt. Trots de enorma utgifterna har ändå den sportsliga nivån sjunkit eftersom att de kannibaliserar på varandra.

Men England och Premier League kommer att lära av sina misstag – det har de gjort förr. Till nästa säsong kommer Premier League-klubbarna dessutom dela på 1,9 miljarder euro i tv-intäkter. En svindlande summa. Precis som under mitten av 1990-talet ska de bara lära sig att spendera pengarna på ett smartare sätt. Det kan inte fortsätta på samma galna sätt. Ni som har följt bloggen vet vad jag tycker om oligark- och schejkklubbar, så jag låter ämnet vara. Det här är trots allt en blogg om tysk fotboll, jag ville bara delge min syn på Premier League-syndromet.

***

FC Schalke 04 led kanske av någon Revierderby-baksmälla. Koncentrationen var som bortblåst och Galatasaray tilläts riva upp sår i Schalke-försvaret. Det var egentligen en ganska jämn match som hemmalaget skänkte bort till ett hårt kämpande Galatasaray. Det var också bortalaget som skapade flest och bäst chanser inledningsvis, men till sist var det ändå Schalke 04 som fick en drömstart på matchen när Neustädter kunde skjuta in bollen i öppet mål. 1-0 efter 17 minuter och drömstarten var ett faktum.

I en intensiv och känslofylld match fick jag känslan av att Schalke skulle behöva göra fler mål – och rätt fick jag. Försvarsspelet som såg så fint ut mot Borussia Dortmund släppte till på tok för många chanser. Före detta Schalke-spelaren Altintop fick en fri yta utanför straffområdet och kunde dra på en kanon som letade sig in i mål. 1-1 i matchen och 2-2 totalt.

Bara minuter senare slarvade Schalke på mittfältet och bollen studsade till sist fram till målskytten Yilmaz som elegant la in bollen i mål. Drömstarten hade förvandlats till en mardrömsstart för Schalke.

I andra halvlek var hemmalaget bättre och mer fokuserat. De brände en del chanser, men Bastos gjorde också 2-2 efter 63 minuter. Det behövdes dock ett mål till, och till skillnad från helgens fina anfallsspel saknades ro och idéer. Schalke satsade på många inlägg, men lille Pukki är knappast någon Huntelaar. De försökte verkligen skapa de där heta chanserna, men det blev aldrig riktigt hett.

I stället fixade Umut Bulut slutresultatet i den 95 matchminuten. Galatasaray hade kämpat sig vidare till en kvartsfinal, Schalke spelade bort sig själva. Klaas-Jan Huntelaar blev till sist ett stort avbräck då de kungsblå satsade på höjdbollar, och dålig koncentration i första halvlek kostade mycket. Det går även att diskutera domare Erikssons insats, det fattades en del märkliga beslut. Schalke kan känna sig berövat på en eller två straffar, men även Galatasaray hade stundtals otur med domaren. Så låt oss inte fokusera på vad som kunde ha varit.

Bittert för Jens Keller och spelarna, men kanske kan de nu fokusera på att behålla fjärdeplatsen i Bundesliga.

***

En rasande Uli Hoeneß fick se sitt FC Bayern München förlora med 0-2 mot Arsenal hemma på Allianz Arena. Tack vare 3-1-vinsten i London tog sig de tyska rekordmästarna vidare. Så här i efterhand är det nästan svårt att förstå hur det gick till. Några spelare halkade och några tappade stundtals fokus – plötsligt var matchen förlorad.

Bayern München hade fler avslut, mer bollinnehav, bättre passningskvot, ett säkrare försvarsspel och fler vunna närkamper. Sett över 90 minuter kontrollerade de matchen väldigt bra. Men Arsenal försvarade sig bättre än i London och Bayern-spelarnas attityd var sämre. Det kändes lite uppenbart att spelarna redan trodde att det här var klart. Avsluten höll inte högsta klass, den sista passningen satt inte som en smäck och när Arsenal väl lyckades skapa farligheter saknades den absoluta viljan att freda målet.

Jag tror dock att det var nyttigt för FC Bayern att göra en lite sämre match och förlora, än att göra en lite sämre match och vinna. Det här laget mår inte bra av för mycket självförtroende. Nu fick de se vad som händer när insatsen inte är hundraprocentig. Vi kan prata om att Bastian Schweinsteiger, Jerome Boateng, Holger Badstuber och Franck Ribéry saknades, men då bör vi också nämna att Arsenal saknade flera tongivande spelare. De vann ändå, och de vann för att de ville vinna.

Nu har väckarklockan ringt – och den gjorde det vid helt rätt tillfälle. Bayern München är klart för kvartsfinal och vet att de kan slå vilket lag som helst, men de har också insett att de inte kan göra det hur som helst.

Grattis till Bayern München och Borussia Dortmund.

***

VfB Stuttgart spelar inför tomma läktare mot Lazio i Rom i kväll. En match som inte känns riktigt het. Ingen publik och ett formsvagt Stuttgart som måste vända på ett 0-2-underläge. Målskytten Vedad Ibisevic är tillbaka, hoppet står till honom.

Men, mina vänner, det är inte över förrän den feta damen sjunger. Hon är dock på plats i Rom och värmer upp stämbanden i detta nu.

/Wingren

Visst är det lite så det känns? FC Bayern har allt att förlora, Schalke har precis allt att vinna. Champions League-veckan inleds med en härlig match mellan England och Tyskland, mellan Arsenal och Bayern München. Och allt FC Bayern kan göra är att förlora. Detta fantastiska lagbygge har levererat vecka ut och vecka in, spelat sprudlande fotboll och roffat åt sig en ointaglig ledning i Bundesliga. Jupp Heynckes lag är på topp. Det är bara en seger som räknas för ett av Europas bästa lag. Arsenal är dessutom inte vad de en gång var.

I morgon däremot har vi en för all del lika het match mellan Galatasaray och Schalke 04, men det som i höstas kändes som en härligt kittlande kamp, känns i dag som ett avgjort slag. Schalke är ett slaget lag redan innan matchen spelas. Detta splittrade lagbygge har radat upp besvikelser, spelat fotboll som mest kan liknas vid ett rop på hjälp och halkat efter betänkligt i tabellen. Jens Kellers lag är – precis som tränaren heter – i källaren. Det är bara en förlust som är att vänta för ett av Europas formsvagaste lag. Galatasaray är dessutom bättre än vad de en gång var.

Bayern München ska helt enkelt ta sig vidare mot Arsenal. Schalke 04 kan stå för samma skräll i den här turneringen som för två säsonger sedan, men det är ingen som förväntar sig att de ska besegra Galatasaray.

Kvällens match blir ett perfekt tillfälle för FC Bayern att visa hur fantastiskt bra de är, men de riktigt stora rubrikerna skapas om de förlorar matchen. Morgondagens match blir ett perfekt tillfälle för Schalke 04 att resa sig ur de eldhärjade ruinerna, men det är ingen som egentligen förväntar sig att de ska vinna.

På ett sätt kan man säga att det är precis så här fotboll ska vara. Det är just det här som gör att det kittlar i magen långt innan matchen ens har börjat, det här är anledningen till att fotboll fängslar. Alla vet hur det borde bli, men ingen vet hur det blir.

***

Givetvis är det inte någon promenad i parken som väntar i London för Bayern München. Och det är inte helt ovanligt att de tyska rekordmästarna förlorar bortamatchen i en åttondelsfinal. Det som det verkligen handlar om är att ta sig vidare till kvartsfinal – och det ser onekligen ljust ut. FC Bayerns spel har varit stabilt en lång tid nu. Framåt skapar man målchanser och till skillnad från förra säsongen finns det mer än en anfallare som kan göra mål. Försvarsspelet har fungerat klockrent, vilket till stor del beror på att Jupp Heynckes har fått hela laget att delta. Inte bara backlinjen.

Jupp Heynckes hade garanterat känt sig tryggare med Jerome Boateng eller Holger Badstuber i mittlåset tillsammans med Dante. Nu blir det i stället åldringen Daniel van Buyten som spelar intill Dante. Arsenal kommer vilja utmana med fart, därför blir det extra viktigt att ge backlinjen understöd. Det ska gå vägen.

Bayern München och Arsenal har mötts fyra gånger tidigare i Champions League. Då vann FC Bayern sina båda hemmamatcher, men i London blev det en förlust och ett kryss.

Den stora frågan inför kvällens match är om Bayern Münchens försvar även håller för utmaningarna i Europa – vi vet redan att offensiven gör det.

Ingen kan väl ha missat att FC Bayern har två, ack så tunga, titellösa säsonger bakom sig. Som vanligt har motgångarna resulterat i något positivt. Den här säsongen har ett förstärkt Bayern München fokuserat på en match i taget, spelat med en imponerande målmedvetenhet. Man leder Bundesliga med imponerande 15 poäng ner till Borussia Dortmund på andraplats och Manuel Neuer har bara behövt släppa in sju mål. Ett nytt FC Bayern föddes när laget gick under på Allianz Arena i maj förra året. Om spelarna bara förstår att det ska spelas fotboll i 180 minuter så går det här vägen.

”Två år utan en titel i Bayern – vi måste göra något åt det”, säger Jupp Heynckes på presskonferensen. I ligan har det där viktiga steget redan tagits, nu ska man även göra det i Champions League.

Trolig startelva:

Neuer
Lahm, van Buyten, Dante, Alaba
Martinez, Schweinsteiger
Müller, Kroos, Ribéry
Mandzukic

***

För Schalkes del väntar en bortamatch i Turkiet, i Galatasarays häxkittel till arena. Ett Schalke som spelade till sig en strimma hopp när de 2-2-kryssade mot FSV Mainz i ligaspelet. Det var en välbehövlig poäng för självförtroendet och det var en skön match för nyförvärvet Michel Bastos som gjorde Schalkes två mål. Lagom till CL-matchen är dessutom Klaas-Jan Huntelaar åter redo för spel. Men det vilar trots allt ett stort, mörkt moln över Schalke och Gelsenkirchen. Spelet stämmer inte, resultaten stämmer inte. Pressen på spelarna ökar, pressen på tränare Jens Keller och sportchef Horst Heldt ökar. Det är jobbigt att spela fotboll just nu, varje löpning och passning är ett kraftprov.

Tur då att det ”bara” är Galatasaray som står för motståndet. Inget ont om den turkiska storklubben, men det är inte Barcelona. Schalke har en chans att uträtta något, men Ruhrklubben kommer att få det tufft.

När Schalke släppte iväg Lewis Holtby (och försvårade den redan befintliga krisen) valde Galatasaray att förstärka truppen i stället. Didier Drogba, som vet hur man sänker ett tyskt lag i Champions League, hämtades in tillsammans med regissören Wesley Sneijder. I truppen fanns sedan tidigare målskytten Burak Yilmaz. Drogba hittade omgående formen och samspelet med Yilmaz och stod för ett mål och en målgivande passning mot Akhisar i helgen. I samma match började även Sneijder spela fin fotboll.

Men det finns ytterligare en spelare i Galatasaray som vi ska nämna: Hamit Altintop. Han föddes i Gelsenkirchen och slog igenom i Schalke 04 innan han lämnade för FC Bayern sommaren 2007. I somras lämnade han Real Madrid och har sedan dess varit ordinarie i laget som leder den turkiska ligan. Nu ska han möta sitt gamla lag, klubben som han spelade 113 Bundesliga-matcher för. Och trots Schalkes usla formkurva varnar han sina lagkamrater. ”Schalke kommer att spela med stor disciplin”, säger han.

Disciplin eller ej – Schalke kommer att behöva mer än så för att ta sig vidare till kvartsfinal. Framför allt kommer de behöva en Huntelaar i målform, något som har saknats länge. Helt säkert har vi en intensiv kamp att se fram emot. Och Schalke har faktiskt inte särskilt mycket att förlora.

Trolig startelva:

Hildebrand
Höger, Höwedes, Matip, Fuchs
Jones, Neustädter
Farfan, Draxler, Bastos
Huntelaar

/Wingren

Kunde inte riktigt låta bli att använda mig av ovanstående rubrik. Ibland är man bara tvungen. Men för Schalke och dess supportrar är det inte det minsta roligt – och då menar jag inte nödvändigtvis rubriken utan livet i allmänhet.

Sportchef Horst Heldt jobbar ännu med Felix Magath-syndromet. Spelartruppen har varit för stor och för dyr. Somrarna har mest handlat om att bli av med löneposter, dyra nyförvärv har varit uteslutet. Klubben agerade ändå smart när Borussia Mönchengladbachs Roman Neustädter och Bayer Leverkusens Tranquillo Barnetta plockades in. Spelarnas kontrakt gick ut med respektive klubb och Schalke fick två fullt Bundesliga-dugliga spelare. Neustädter är dessutom ett hett framtidsnamn.

Ganska sparsamt agerat av Heldt. Men klokt. Och de flesta tyckte sig se några ljusglimtar då tränare Huub Stevens fick allt bättre ordning på laget i slutet av förra säsongen. I Klaas-Jan Huntelaar hade klubben dessutom en anfallare av världsformat. Den här säsongen kunde trots allt bli ganska bra.

Det började superbt. Kryss mot Hannover och Düsseldorf, förlust mot Bayern München. Men seger mot rivalerna från Dortmund och Schalke segrade även mot lag som Wolfsburg, Mainz, Bremen och Augsburg. Schalke gick riktigt bra i ligaspelet, klubben låg tvåa omgång nio till tolv, och det var upp till de blå från Gelsenkirchen att jaga Bayern München. Livet lekte.

I Champions League gick det lika bra. Huub Stevens hade uppenbarligen fått laget att förstå vikten av försvarsspel samtidigt som de snabba anfallen längs kanterna hotade motståndarna. Om inte Huntelaar gjorde mål kunde laget lita på att Holtby, Farfan, Afellay och Draxler fixade biffen. De offensiva spelarna var trygga med Neustädter och Jones bakom sig på mittfältet och backlinjen fungerade. Schalke såg ut att kunna spela en succéartad säsong.

Men så blev spelschemat lite tuffare i Bundesliga, känslan av att Huntelaar inte var i form gick inte att skaka av sig, målvaktsdiskussionen var ett ständigt tema och ett par skadade spelare försvårade för Stevens när han skulle ta ut laget.

Förlust mot Leverkusen, Hamburg Stuttgart och Freiburg. Kryss mot lag som Mönchengladbach och Frankfurt. En liten svacka, ett kvitto på att matchandet tidigare under hösten varit för tufft. En tränardiskussion uppstod, resultaten gick inte Huub Stevens väg och det viskades om ett missnöje inom spelartruppen. Ikonen Stevens fick sparken, Jens Keller lyftes upp från ungdomslaget och fick en jobbgaranti säsongen ut av Horst Heldt. Samme Keller som tidigare hade visat sin oduglighet som Bundesliga-tränare när han ansvarade för VfB Stuttgart i nio matcher säsongen 2010/11.

Nu har Keller styrt Schalke i fyra Bundesliga-matcher. Den enda segern kom i vilda västern-matchen mot Hannover 96 som slutade 5-4. Schalke har även lyckats med konststycket att förlora på hemmaplan mot Greuther Fürth, fått med sig ett turligt kryss i Augsburg och i lördags förnedrades laget av Bayern München. De tyska rekordmästarna spelade ut Schalke och vann med 4-0 hemma på Allianz Arena. Schalke var så underlägset att Manuel Neuer valde att värma upp lite tillsammans med Thomas Müller när denne befann sig bakom mål.

Nu är krisen total. Innan var den bara på gång, men efter sparkandet av Huub Stevens och den galet onödiga försäljningen av Lewis Holtby är krisen på riktigt. Den är verkligen här nu. Schalke har dalat ned till tionde plats och sett till lagets prestationer finns det inte mycket som talar för att trenden vänder snart. En del konstiga och dåliga beslut har tagit Schalke hit. Nu är det inte lätt att vända på steken heller, osäkerheten har spridits ner till spelarna.

Horst Heldt säger att Jens Keller sitter säkert. Vad annat ska han säga. Men nu måste Heldt visa att han är den typen av sportchef som Schalke behöver. Nu måste han bestämma vägen tillsammans med ordförande Clemens Tönnies. Ett tydligt beslut. Han har redan misslyckats med Holtby-affären, han är på väg att floppa med Keller. Lite klarhet och tydlighet nu – innan det är försent.

Jag är inte för det här med att tränaren ska sparkas vid minsta motgång. Det sker alldeles för ofta. Men Horst Heldt har redan gjort det misstaget när han sa adjö till Huub Stevens i december. Nu handlar det om att korrigera nästa felbeslut. Jens Keller är inte en man för Schalke och Gelsenkirchen. Ledarskapet är för svagt, riktlinjerna i spelet för vaga. Nu väntar dessutom en åttondelsfinal i Champions League.

***

Dystra tider i Schalke alltså. En säsong som lovade så mycket måste nu räddas upp innan saker och ting går helt åt skogen. Samtidigt som Schalke spelade bedrövligt mot Bayern München måste jag passa på att hylla ligaettan från södra Tyskland. Bayern München är ett av Europas klart bästa klubblag för tillfället. FC Bayern spelar bra och farlig fotboll – och de gör det så enkelt. Sju insläppta mål på 21 ligamatcher är smått fantastiskt. Alla andra lag i Europas fem bästa ligor har släppt in minst 13 mål. Bayern München öser dessutom in mål framåt och truppens bredd gör att laget presterar match efter match.

Om inte FC Bayern hade varit så galet överlägset så hade ligan varit lika jämn som vanligt. Från plats två (Dortmund) ner till elfteplats (Bremen) skiljer det förvisso elva poäng. Men Werder Bremen behöver bara vinna en match för att klättra upp på samma poäng som SC Freiburg – på plats fem. Det säger en hel del om klubbens kvalitet.

Det är dock nu allvaret börjar för Bayern München. Den tyska ligatiteln är redan säkrad – nu ska de visa hela Europa hur mycket bättre de är i år.

***

20-årige Branimir Hrgota skulle fått mer speltid i vår. Svensken har för all del hoppat in som joker i åtta Bundesliga-matcher men nu var tanken att speltiden skulle ha ökat i samband med utlåningen av Igor de Camargo till TSG Hoffenheim. Typiskt då att han har skadat sig och blir borta några veckor, det bekräftade Mönchengladbach i dag.

Ironiskt nog skadade sig även Peniel Mlapa, även han skulle ha fått mer speltid nu när de Camargo är borta.

Låt oss hoppas att Hrgota kommer tillbaka snart, jag tror fortfarande att han kan spela en god roll i det framtida Gladbach.

***

Bayern München är otroligt bra, resten av klubblagen blandar och ger lika lustigt som vanligt. Den här omgången var extra tokig. Hamburger SV reste till Dortmund och spelade bort mästarna med 4-1, TSG Hoffenheim förlorade än en gång på grund av ett målvaktsmisstag (Gomes den här gången) och Gladbach mätte krafterna med Leverkusen i en galen 3-3-match. Dessutom fortsätter även Stuttgarts förfall, Bruno Labbadias lag förlorade med 1-4 mot Werder Bremen. En spelomgång som helt enkelt sätter fart på spelmanipulationsryktena…

Bundesliga omgång 21

Borussia Dortmund – Hamburger SV 1-4
Dortmund gjorde 1-0 genom Lewandowski när anfallaren utnyttjade Westermanns misstag, men Rudnevs svarade direkt med ett kvitteringsmål. I mitten av första halvlek tog HSV till och med ledningen efter ett tjusigt Son-avslut. Matchen var intensiv och plötsligt drar Lewandowski på sig ett rött kort efter en dum satsning mot Skjelbred. Van der Vaart valde att spela onödig teater. Efter en timme visades näste man ut – den här gången Hamburgs mittback Bruma efter en ”nödbroms”. Men det var än en gång HSV som hade det bästa svaret och den bästa inställningen. Rudnevs gjorde 1-3 och mot slutet satte Son 1-3-målet. En välförtjänt seger för HSV, ett dystert genrep för Dortmund inför CL-matchen mot Sjachtar.
Anmärkningsvärt: Dortmund har spelat sex matcher utan Gündogan i startelvan, ingen av de matcherna har slutat med seger.

Borussia Mönchengladbach – Bayer Leverkusen 3-3
En högintressant match där ett överlägset Leverkusen hade svårt med målskyttet, och ibland otur med domaren. Kießling kunde ha fått en straff i duell med Stranzl och Schürrles mål borde kanske inte ha dömts bort för offisde. Gladbach hade svårt att skapa chanser i offensiven men tog ledningen på en hörna när Stranzl axlade in bollen. Sam kvitterade för Leverkusen, men i andra halvlek kontrade Gladbach in 2-1 genom Luuk de Jong. Nu vaknade Leverkusen och trampade gasen i botten. Kießling gjorde sitt 100:e Bundesliga-mål och Schürrle gav bortalaget ledningen. Men än en gång lyckades Gladbach vaska fram en målchans när det behövdes och Herrmann satte 3-3. Leverkusen ligger därmed kvar på tredjeplats, trots Dortmunds förlust mot HSV.

VfB Stuttgart – Werder Bremen 1-4
Stuttgart har ännu inte tagit något poäng det här året, när spelarna dessutom bestämmer sig för att göra ”Molinaros” (försvarsmisstag) försvåras uppdraget. Det här blev Bremens match. Mehmet Ekici gjorde 0-1 i första halvlek men Bremen hade svårt att utöka ledningen. Plötsligt stod det 1-1 i början av andra halvlek när Traoré sköt liv i matchen. Men Hunt utnyttjade Kvists misstag och gjorde 1-2, Ekici utökade på frispark. De Bruyne fixade det sista, förnedrande målet. Det här var första gången på 15 månader som Bremen lyckades vinna två ligamatcher i rad och det var Ekicis första mål på 511 dagar. Nystart.

Hannover 96 – TSG Hoffenheim 1-0
Hoffenheim har fortsatt ett målvaktsproblem. Gomes gjorde några strålande räddningar i andra halvlek när Hannover låg och väntade på kontringslägen, men målvaktens misstag gjorde att Diouf kunde göra 1-0 efter bara åtta minuter. Hoffenheim var det bättre laget i den här matchen, men ett hemmatryggt Hannover och en duktig Zieler såg till att Mirko Slomkas gäng spelade in tre poäng. Fortsatt tungt för Hoffenheim alltså, Hannover å andra sidan kanske börjar vakna till liv igen.

Greuther Fürth – VfL Wolfsburg 0-1
Fürths efterlängtade första hemmaseger låter vänta på sig – och nästa gång står Leverkusen för motståndet. Fürth spelade en ordentlig match, som så många gånger förr, men några mål blev det inte. Wolfsburg spelade smartare och tog ledningen genom Bas Dost i första halvlek. Andra halvlek bjöd inte på fler mål och bortalaget lyckades kontrollera matchen relativt väl.

Eintracht Frankfurt – 1. FC Nürnberg 0-0
Bortafansen valde att lämna sina platser på arenan i början av matchen, det hela var en protest mot de nya säkerhetsreglerna och skärpta kontrollerna. Frankfurt har seglat på en framgångsvåg den här säsongen – lagets offensiva spel har en stor del i framgången. Men Nürnberg visade sig vara en tuff nöt att knäcka och bortalaget skapade till och med de hetaste chanserna i första halvlek, men som vanligt stod Trapp för en fin insats i målet. Andra halvlek var en jämn historia, men de riktigt heta målchanserna uteblev.

Bayern München – Schalke 04 4-0
”Träning öppen för allmänheten”. Fast det var faktiskt en riktig match, dessutom ett klassiskt möte mellan FC Bayern och Schalke 04. Bortalagets plan var att inte släppa till några målchanser, det gick åt skogen och då var också laget för fegt inställt för att ens orka hota Bayern München. Hemmalaget var totalt överlägset och vann välförtjänt med 4-0. Två mål noteras i Alabas målprotokoll och ett var i Schweinsteigers och Gomez. Mario Gomez och Arjen Robben spelade från start och anfallaren kan vara ganska nöjd med en assist och ett mål – men efter matchen önskade han lite mer stöd från Uli Hoeneß sida. Lewandowski-ryktet irriterar honom en aning.

FC Augsburg – FSV Mainz 05 1-1
Augsburg är det bottenlag som har lyckats bäst sedan serien vände, de tycks faktiskt ha något på gång där i Bayern. Nu var förvisso Mainz ett nummer för stort för hemmalaget och Adam Szalai, vem annars, gjorde 0-1 i slutet av första halvlek. Men anfallspartnern Parker lyckades också bli utvisad. I andra halvlek tog Augsburg över matchen och dominerade, men bortsett från Mölders kvittering lyckades inte hemmalaget skapa de där riktigt heta målchanserna trots att stora delar av matchen utspelades i gästernas straffområde.

SC Freiburg – Fortuna Düsseldorf 1-0
Freiburg var det klart bästa laget under första halvlek, men som så många gånger förr vaknade Fortuna upp lagom till andra. Men när bortalaget väl skapade någon het målchans stod Oliver Baumann i vägen och räddade. Matchen avgjordes när det bara återstod några minuter: Krmas drog på ett skott som landade i mål. Freiburgs första seger år 2013 är ett faktum och klubben placerar sig på en härlig femteplats.

***

Låt oss också se till att ingen missar Berlin-derbyt klockan 20:15 i kväll mellan Hertha Berlin och 1. FC Union Berlin. Det blir förhoppningsvis en mycket trevlig tillställning.

/Wingren

Die 1 steht für den Anfang, für Gott und das Universum.
Die 2 bedeutet Zweifel, Gegensatz und Widerspruch.
Die 3 steht für das Gute und für die Dreieinigkeit.
4 ist die Ordnung, Himmelsrichtung und Jahreszeit.

Die 5 steht für den Menschen, die 6 für Vollkommenheit.
8 ist die Glückszahl, 9 die Potenz aus der heiligen 3.
Doch die 7 ist für mich alles und nichts kommt an sie heran.
Ja, die 7 ist einfach alles, es ist die Zauber- und Märchenzahl.

Die Toten Hosens gamla, och smått okända låt, om favoritsiffran sju. ”Die 7 ist alles. Kanske måste vi snart ta och ändra om i texten och låta siffran två vara favoriten. Det är den siffran som syns på Ilkay Gündogans ryggtavla i landslaget, det är med den traditionellt fotbollsförstörande siffran som mittfältaren briljerar och charmerar.

Ilkay Gündogan har tagit flera jättekliv i utvecklingen på bara ett år. 22-åringen är plötsligt given i sitt Borussia Dortmund. Han vinner boll, han fördelar boll och han gör det smart. Instinktivt. Nu är Gündogan på väg att på allvar konkurrera om en plats i det tyska landslaget. Mot Frankrike var han en av de bättre spelarna, Mesut Özil och Thomas Müller gjorde honom sällskap i kategorin. Ilkay hade flest bollkontakter och arbetade aggressivt mot bollen, slog passningen som Müller på ett snyggt sätt gjorde 1-1 på. Sedan var det Mesut Özil som gjorde 2-1 mot Frankrike.

Det finns inte så mycket att säga om matchen. Som vanligt var försvarsspelet för dåligt, Joachim Löw har en hel del att jobba på där. Men Tyskland vann trots allt mot Frankrike, i Frankrike, för första gången sedan 1935. Även om DDR faktiskt segrade i Frankrike 1987. Det var en psykologiskt viktig seger, det kan vi konstatera. Och förhoppningsvis har även Löw insett att han faktiskt måste jobba med landslagets defensiva spel.

Men den som stal rubrikerna efter matchen var alltså Ilkay Gündogan. Det här inlägget ska inte handla så mycket om hur bra Gündogan är, snarare vilka tänkbara perspektiv som finns. Die Zeit kallade Gündogan för ”en bättre version av Schweinsteiger”, Die Welt funderar på om Ilkay är bättre än Bastian. Lokaltidningen Ruhr Nachrichten funderar på om siffran två blir ungarnas nya favoritsiffra.

Klart är att Bastian Schweinsteiger snart inte har råd att missa fler vänskapsmatcher (nio i rad) om han vill behålla sin plats. Samtidigt har Gündogan bara spelat toppfotboll i ett år nu, Schweinsteiger har varit en stöttepelare i vad som känns som evigheter. Givetvis har Bastian en säker plats på mitten när Joachim Löw tar ut en startelva och det handlar om tävlingsmatch. Och det med all rätt.

Jag tror dock att den här konkurrenssituationen är precis vad det tyska landslaget behöver. Löw måste åtminstone kunna låtsas att kampen om startplatserna är tuff. Annars riskerar det tyska landslaget att stagnera. Lukas Podolski petades inte av Marco Reus förrän efter EM-slutspelet. Löw älskar Podolski, det var ett tufft beslut för förbundskaptenen. Men landslaget har mått bra av det, det behövs nytt blod då och då.

Den gode Löw är inte en förbundskaptenen som kastar komplimanger omkring sig. Det gör att hans ord om Gündogan väger tyngre.

”Han imponerade på mig. Men han såg bra ut även mot Holland. Han är även en bra spelare för defensiven då han är aggressiv i pressen”, sa Löw om Gündogan.

Så, kära läsare, frågan är om vi har ny konkurrenssituation att se fram emot. Tyska media har redan hoppat på Gündogan-tåget, men det är fortfarande Bastian Schweinsteiger som är lokförare. Hur ser det ut i Brasilien 2014 om Tyskland tar sig dit?

Finns det en chans att Löw väljer bort en av sina trotjänare? Det ska han givetvis inte göra än, men jag hoppas att han håller dörren öppen för Gündogan. För det tyska landslagets skull, för Bastians skull.

Klart är att Joachim Löw har en hel del lyxproblem att ta ställning till.

***

Lördagsgodis när FC Bayern tar emot Schalke 04

Tyvärr har vi ingen härlig fredagsmatch att njuta av i kväll, vi får vandra omkring i blindo efter något vi kan sysselsätta oss med en kväll som denna. En fredag utan Bundesliga är en mindre bra fredag. Men i morgon drar det i gång på allvar. Personligen tänker jag ägna denna fredag till att fira feberns nederlag – den får se sig slagen nu. Nu väntar en ny febersläng i morgon, men då fotbollsfeber. Den är alltid välkommen.

Flertalet intressanta möten inleder omgången 15:30 innan det är dags för stormatchen på Allianz Arena. 18:30 vandrar Bayern München och Schalke 04 ut på Allianz Arena. FC Bayern har varit otroligt bra hela säsongen och går från klarhet till klarhet. Det finns egentligen inget som tyder på att Jupp Heynckes lag ska börja tappa poäng. Frågan är snarare om de kan gå obesegrade resten av Bundesliga-säsongen.

Det har varit ett sant nöje att följa säsongens upplaga av Bayern München. Det är sällan en klubb visar upp så få brister på den här nivån. Visst åkte man på en förlust mot Bayer Leverkusen i höstas, visst var en del matcher i Champions League mindre imponerande, men tillsammans med Barcelona är Bayern München Europas bästa lag för tillfället. Särskilt sett över en hel säsong (lite mer än en halv just nu). Om de kan hålla den här nivån till mitten av maj ser saker och ting riktigt bra ut.

I Gelsenkirchen och FC Schalke 04 är situationen en annan. Ruhr-klubben fick en drömstart på säsongen och vann sin Champions League-grupp, i ligan jagade man FC Bayern. Framtiden såg ljus ut och Huub Stevens var tillbaka som en frälsare. Precis som hösten blev även Schalke 04 mörkare och dystrare för varje dag som gick. Till sist fick Stevens sparken och klubben hade börjat dala i tabellen.

Nye tränaren Jens Keller har inte lyckats vända på trenden och det är ett sårat Schalke som reser till München. Ett Schalke utan Huntelaar, ett Schalke med spelare ur form. Det är dock det som gör stormatchen på lördag så intressant. För ett halvår sedan hade Schalke något att vinna när de mötte Bayern München – nu har de inget att förlora. Släng in Manuel Neuer som extra krydda i det här mötet och lördagsmenyn är given. FC Bayern mot FC Schalke 04.

Bundesliga omgång 21

Lördag 15:30

Hannover 96 – TSG Hoffenheim
Hannover får äntligen spela hemma igen, 0-2-förlusten mot Bremen svider och konkurrensen om EL-platserna är riktigt tuff. Klubben måste bli bättre på bortaplan för att klättra lite i tabellen, på hemmaplan är dock Mirko Slomkas lag riktigt starkt. På lördag får man besök av Hoffenheim, som är svagt på bortaplan. Det är förvisso svårt att säga hur bra eller dåliga Hoffenheim är för tillfället då klubben äntligen fick smaka på segerns sötma mot SC Freiburg förra helgen. I den matchen startade tre nyförvärv i form av Gomes, Abraham och de Camargo. Har Hoffenheim hittat rätt till sist?

Borussia Dortmund – Hamburger SV
Lite typiskt av HSV att ständigt tappa mark på Europa-platserna när de äntligen är inom räckhåll, och lördagens blir inte någon enkel uppgift. Tränare Fink måste klara sig utan mittfältsmotorn Milan Badelj som är avstängd, men Rudnevs ska dock kunna spela matchen. Försvarsspelet blir den viktigaste biten mot ett Dortmund som har gjort elva mål på tre matcher, hela nio av dessa under den första kvarten i matcherna. Jürgen Klopp dras dock med stora skade- och sjukdomsproblem. Götze, Reus, Schmelzer, Weidenfeller, Piszczek och Großkreutz riskerar att missa matchen. Startdebut för Nuri Sahin?

Borussia Mönchengladbach – Bayer Leverkusen
Det brukar kunna bli härligt kittlande möten mellan Leverkusen och Gladbach – och den här gången är det två vinstsugna lag som ställs mot varandra. De båda klubbarna åkte på förluster förra helgen, men målet att nå ut i Europa kvarstår. Leverkusen spelade en mycket bra andra halvlek mot Dortmund och om de kan spinna vidare på den formen får Gladbach det tufft. Men Lucien Favres lag är svårspelat. Båda tränarna får bygga om i backlinjen då Leverkusens Toprak och Gladbachs Brouwers är avstängda.

Greuther Fürth – VfL Wolfsburg
Ska bli oerhört intressant att se vad som händer med Fürth nu. Klubben har ännu inte vunnit på hemmaplan i Bundesliga, över huvud taget har de bara vunnit två matcher. Men segern senast borta mot Schalke var viktig och kanske har nervknutarna lösts upp en aning. Dessutom fick ex-Helsingborgaren Djurdjic göra mål. Wolfsburg och nye tränaren Dieter Hecking har inte fått någon drömstart, försvaret är inte stabilt nog och offensiven är för beroende av en Diego i form. Blir intressant att se hur Hecking formerar laget mot Fürth – det är trots allt en match man ska vinna.

VfB Stuttgart – Werder Bremen
Stuttgart är den enda klubben som inte har tagit något poäng sedan serien vände – och de har fyra raka förluster på kontot. Nu krävs det att spelarna visar en reaktion mot Bremen på lördag, annars kan det snabbt bli ett jobbigt läge i tabellen. Werder hittade tillbaka till sin spelstyrka senast mot Hannover och Nils Petersen blev stor hjälte med sina två mål. Dåligt självförtroende möter gott självförtroende.

Eintracht Frankfurt – 1. FC Nürnberg
Vi får väl snart sluta kalla Frankfurt för årets överraskningslag – det är väl ingen som är överraskad längre? Armin Veh har helt enkelt fått spelarna att ha kul på fotbollsplanen, med det kommer också resultaten. Nyförvärvet Lakic fick en drömstart och gjorde direkt två mål mot HSV. Det är fortfarande försvaret som är sämre än offensiven i Frankfurt, men det är inte så många lag som orkar stå emot Frankfurts virvlande offensiv. Nürnberg är dock ett disciplinerat och taktiskt skickligt lag som dessutom tog en fin skalp när man slog solida Gladbach med 2-1.

Lördag 18:30

Bayern München – Schalke 04
Klassikermöte lagom till lördagkväll, men situationen är en annan nu jämfört med för ett halvår sedan. Då var Schalke och FC Bayern i toppen av tabellen, men nu är det bara de tyska rekordmästarna kvar där uppe. Jupp Heynckes lag går från klarhet till klarhet och tränaren har råd att ha spelare som Gomez och Robben på bänken. Speciell match för ex-Schalkern Manuel Neuer förstås. Schalke å andra sidan är ett av ligans krislag för tillfället. Blott en seger på nio matcher och nye tränaren Jens Keller gör skäl för sitt namn, men sportchef Horst Heldt har sagt att Keller sitter kvar säsongen ut. Huntelaar saknas precis som Fuchs. En del förändringar är att vänta då Schalke måste rycka upp sig. En poäng, eller rentav en vinst, borta mot seriesuveränen hade varit den bästa medicinen. Men en Bayern-vinst är att vänta.

Söndag 15:30

FC Augsburg – FSV Mainz 05
Söndagens matcher blir spännande att följa då vi i Mainz och Freiburg har lag som slåss om EL-platser, i Düsseldorf och Augsburg har vi lag som koncentrerar sig på Bundesliga-kontraktet. Augsburg har redan spelat in fem poäng under våren och har plötsligt lite självförtroende. En vinst mot Mainz hade smakat ljuvligt. Bortalaget, som leds av Thomas Tuchel, åkte på ett väntat nederlag när FC Bayern stod för motståndet förra helgen. Nu gäller det att slicka såren och försvara EL-platsen. Lagets målkung Szalai återvänder efter avstängning.

Söndag 17:30

SC Freiburg – Fortuna Düsseldorf
Fortuna hittade tillbaka till höstens framgångsrika spel när Stuttgart besegrades med 3-1. Düsseldorf var återigen tätt, disciplinerat och farligt i kontringsspelet. Freiburg åkte däremot på en något överraskande förlust mot bottenlaget Hoffenheim. Det har inte varit något fel på lagets försvarsspel men offensivt har det sett lite väl tamt ut, på söndag gäller det att spelarna är mer på tårna offensivt. En match som andas ställningskrig.
Daniel Caligiuri tveksam för Freiburg.

/Wingren

Det är i München det händer. Två ytterst välbekanta tränarnamn. Pep Guardiola och Sven-Göran Eriksson. En kommentar.

Pep Guardiola och FC Bayern München

I början av 2012 tog Christian Nerlinger upp kontakten med Barcelonas förre succétränare. I somras fick Nerlinger lämna sitt uppdrag som sportchef för Bayern München. Givetvis. Något behövde göras efter två titellösa år. Matthias Sammer hämtades in och FC Bayern återtog snabbt sin position som Tysklands mäktigaste klubb.

De tyska rekordmästarna leder Bundesliga på ett övertygande sätt, man slutade etta i sin Champions League-grupp och nu väntar Borussia Dortmund i tyska cupens kvartsfinal. Men det är inte bara rent sportsligt som storklubben står på topp igen. I Sammer har de fått en otroligt kompetent herre som hela tiden svettas och kämpar för att optimera precis allt.

Det planeras för ett nytt ungdomshus och på transfermarknaden har man åter blivit aggressiva och aktiva. FC Bayern är till synes intresserat av de hetaste tyska talangerna, så klart, men under Nerlingers tid missade man ett par namn och andra spelare ville inte skriva på. Nu är saker som vanligt igen, Jan Kirchhoff symboliserar just det. En ung mittback i behov av speltid för att utvecklas väljer att lämna trygga FSV Mainz 05 för FC Bayern München. I sommar får han konkurrera med spelare som Holger Badstuber, Dante och Jerome Boateng. Min personliga åsikt är att Kirchhoff hade hamnat i Schalke 04, Bayer Leverkusen eller Borussia Dortmund om Nerlinger hade suttit kvar i München. Det är min uppfattning.

Men trots att Nerlinger är borta består kontakten med Guardiola. Det var Nerlingers idé, men nu tycks ledningen försöka förädla den idén. Sky Italia uppger i dag att Peps agenter sitter och förhandlar fram ett kontrakt i München. Ordförande Karl-Heinz Rummenigge bryr sig inte om att dementera uppgifterna längre. Det sägs även att Adidas står redo att skjuta till Pep-pengar – de vill ha den spanske stjärntränaren i FC Bayern.

Jupp Heynckes, lagets nuvarande tränare, har gjort det mycket bra. Det kan nog alla hålla med om. Men han funderar på att pensionera sig, på senare har han dock öppnat för att fortsätta något år till. Rummenigge hade planerat att diskutera framtiden med Heynckes i mars. Men plötsligt började saker hända väldigt snabbt.

Manchester City, PSG, Chelsea, Milan och många andra storklubbar är på jakt efter Guardiolas signatur och snart krävs ett svar. Det är troligen därför FC Bayern tvingas agera redan nu. De vill inte ha en tränardiskussion hängande över sig när Rückrunde drar igång, de vill ha klarhet i tränarfrågan. Det tycks även vara så att de vill ha Pep Guardiola.

Om Pep Guardiola faktiskt tar över Bayern München, vilket mycket tyder på just nu, blir det förstås väldigt intressant. Jag förstår varför Pep kan tänka sig att arbeta här. Lönen är kanske inte lika bra, men ideologin och filosofin lockar nog. Här har han unga rådiamanter att jobba med, en långsiktig strategi inom föreningen som har utvecklats internt och förfinats de senaste 40 åren. Inga schejk-pengar som kastas omkring som en utsliten leksak på ett hunddagis.

Men vad händer med FC Bayern? Hur mycket är Pep redo att lyssna på de starke männen (Hoeneß, Rummenigge, Sammer)?

Vad händer när Guardiola tycker att Höjberg är mannen, och Schweinsteiger hamnar på bänken? Det i samband med att Hoeneß inte får sin dubbel? Det kan ta hus i helvete på ett sätt om Guardiola inte kan förstå.

Pep är en vinnare, det är klart att FC Bayern vill inleda ett samarbete med honom då. Och vilken signal till omvärlden, Bayern München och Bundesliga kan bli fotbollens centrum. Det är en signal till omvärlden, en bekräftelse på vilken het produkt Bundesliga är. Pep blev en världstränare på rekordtid, han har ett titelberg i bagaget och fick Barcelona att spela en utpräglad och framgångsrik fotboll. Nu ska han försöka återupprepa bedriften i Bayern München.

Om Pep Guardiola hamnar i FC Bayern tvingas Jupp Heynckes att slutföra säsongen med vetskapen att filosofen kommer till sommaren. Jag tror inte att det blir något större problem. Ett större problem kan det bli till sommaren när Pep faktiskt ska ta över laget, jag är inte säker på att han är mannen FC Bayern behöver.

Eller så blir det stor succé, Pep vet förhoppningsvis vad han ger sig in på. Förbannat intressant blir det i alla fall.

Min enda önskning är att Pep enbart förfinar klubbens nuvarande spel – låt honom för Fotbollgudens skull inte implementera spelet från Barcelona. Låt Bundesliga förbli den fartfyllda produkt det är.

Än en gång: i skrivande stund är ingenting klart. Men tecknen på Guardiola i FC Bayern blir fler och fler.
Uppdatering 16:38: Flera tyska tidningar uppger att affären är i hamn. Pep tar över FC Bayern i sommar.
Uppdatering 16:50: Bayern München bekräftar att Pep Guardiola tar över efter Jupp Heynckes i sommar. Kontrakt till 2016, Heynckes går i pension.

”Svennis” och 1860 München

Det råder stor förvirring, onekligen. Sven-Göran Eriksson säger att han inte vet något om TSV 1860 München, klubben å andra sidan säger att affären är klar. Sven-Göran Eriksson kommer att ingå i tränarstaben på något sätt. Eller så tar han helt enkelt över jobbet som sportchef. Det roliga är att klubben inte heller riktigt vet vad ”Svennis” ska göra i 1860.

– Eriksson ska ta hand om en viktig roll i den sportsliga staben, säger Dieter Schneider, klubbens president.

Ingen vet riktigt när eller hur Svennis ska jobba med föreningen. Men i 1860 München är man åtminstone rörande överens om att svensken faktiskt är klar. Det hela är investeraren Hasan Ismaiks förslag, utan Svennis hade Ismaik troligen dragit sig tillbaka och strypt den ekonomiska tillförseln.

Jag tycker att hela historien är vedervärdig. Utmärkt reklam för 50+1-regeln men hemskt att beskåda.

Givetvis får Sven-Göran Eriksson gärna engagera sig i Tyskland. Det är bara oerhört intressant.

Men inte på det här sättet, inte på det här vidriga sättet. Tysk fotboll har ännu inte öppnat upp marknaden (snälla, låt det heller aldrig ske) för externa ägare. Således har inte Hasan Ismaik haft någon möjlighet att köpa upp klubben eller införskaffa sig majoritetsrätt. Han bidrar med pengar, men har ingen reell makt. Eller?

DFL, det tyska ligaförbundet, granskar 1860 München för fullt. De vill se att regelverket efterlevs. Jag är helt övertygad om att allting ser korrekt ut, det var därför styrelsens kompromissmöte med Hasan Ismaiks rådgivare drog ut på tiden. Ismaik ville engagera Svennis i klubben, men TSV 1860 München hade säkerligen klarat sig bättre utan svensken. Problemet är att Hasan Ismaik i så fall hade slutat finansiera den sköra traditionsklubben. Därför var styrelsen så illa tvungen att acceptera Hasan Ismaiks kompromissförslag.

Finansmannen kunde alltså inte på egen hand besluta att Sven-Göran Eriksson skulle få en anställning, men utöva utpressning gick bra, förstås. 1860 München är beroende av pengarna. Nu finns den uppenbara risken att Svennis blir ett dyrt fiasko och efter ytterligare strider mellan styrelse och Ismaik väljer investeraren att lämna. Då kan vi antagligen säga adjö till 1860 München.

Det är inte roligt eller underhållande att följa den här utvecklingen och jag lider verkligen med klubbens supportrar. De har fått stå ut med så mycket.

Jag kan bara hoppas att Sven-Göran Eriksson, förutsatt han faktiskt dyker upp, gör succé i Tyskland och München. Jag tror inte att 1860 klarar av mer kaos nu.

/Wingren

Bayern München – Borussia Dortmund 1-1. En kraftmätning, en klassiker och höstens stormatch. Mötet mellan de två tyska giganterna bjöd på två helt olika halvlekar men när matchen var över visste egentligen ingen vad de skulle känna. Det fanns bara en sak som alla var rörande överens om: Dortmunds målvakt Roman Weidenfeller gjorde en kanoninsats.

Bayern München kom till spel utan Arjen Robben, men med ett lag i toppform. Ett lag som äntligen ville besegra de svart-gula från Dortmund. Bortalaget kom till spel utan lagkapten Sebastian Kehl, men med ett lag i god form. Ett lag som ville gripa tag i det där sista halmstrået.

Jürgen Klopp valde att spela med succétaktiken från Manchester. Jakub Blaszczykowski flyttade följaktligen in på det centrala mittfältet och stängde ned ytor tillsammans med Ilkay Gündogan och Sven Bender. Marco Reus, Mario Götze och Robert Lewandowski utgjorde en offensiv triangel.

Jupp Heynckes ställde som vanligt upp enligt 4-2-3-1 och satsade på ett tungt centralt mittfält med Javi Martinez och Bastian Schweinsteiger. Framåt skulle Franck Ribéry, Thomas Müller, Toni Kroos och Mario Mandzukic stå för kalaset.

Det blev ganska omgående uppenbart att det här är Tysklands två bästa lag, även om tabellen säger annorlunda. FC Bayern kickade igång sitt offensiva maskineri men det var egentligen bara Ribéry som lyckades komma någonstans då Dortmunds ständiga slit och smarta ställningsspel satte käppar i hjulen för hemmalaget. Och när bortalaget vann boll så ville man direkt framåt, men det var inte så lätt att uträtta något mot ett Bayern München som spelade smartare än låt säga Real Madrid eller Manchester City.

Problemet var helt enkelt att lagen är för bra i samtliga lagdelar – det blev en chansfattig första halvlek även om det hettade till stundtals. Lagen tog ut varandra.

I andra halvlek intensifierade Dortmund sina offensiva åtaganden och lyckades komma till bättre lägen och Manuel Neuer tvingades till några räddningar. Känslan lutade åt att Dortmund än en gång skulle beröva Bayern München på de där tre härliga poängen. Men i en match som spelas mellan två likvärdiga lag brukar individuella aktioner fälla avgörandet. Så även i lördags.

Efter 67 minuter lurade Toni Kroos bort Mats Hummels, hittade en lucka för skott och sköt in bollen i mål. Ett klassmål.

Det visade sig dock med all tydlighet att Borussia Dortmund var med i matchen, att de hade haft den där perioden innan målet. FC Bayern hade inför matchen vunnit 33 matcher på hemmaplan efter att ha gjort 1-0, men Dortmund ville annorlunda. Efter 74 minuter slår Reus en hörna och till sist dimper bollen ner hos Mario Götze som kontrollerar den och klipper till på halvvolley. 1-1 och otagbart för Neuer. Ironiskt nog var det just Toni Kroos som missade markeringen på Götze efter att tidigare ha gjort ett fenomenalt mål. Hans karriär i ett nötskal.

Efter det målet var det dock hemmalaget som tog över och ångade på för en seger. Det kändes tydligt att en vinst var det som gällde, som sig bör hemma på Allianz Arena. Nu var det i stället Roman Weidenfellers individuella prestationer som avgjorde matchen. Toni Kroos, Thomas Müller och Javi Martinez testade målvakten inom loppet av några minuter – och den ena paraden överglänste den andra. Matchen slutade 1-1 och efteråt var Weidenfeller namnet på allas läppar.

Vilket förstås berodde på att han gjorde en fantastisk match – men också eftersom att 1-1 var ett oklart resultat. Hur skulle spelare och ledare förhålla sig till det?

”Vi vet inte vad vi ska tycka”, sa Müller efter matchen, ”Du sitter i omklädningsrummet efter matchen och vet inte om du ska vara besviken”, sa Gomez. 1-1 innebär att Bayern München fortsatt har elva poäng mer än Borussia Dortmund. Således är ligatiteln i trygga händer även efter matchen. Men det var också den femte ligamatchen mot Dortmund som inte slutade med tre poäng för rekordmästarna, å andra sidan är ett vunnet poäng bättre än tre förlorade.

I Dortmund-lägret var det lite samma sak. Å ena sidan har man ännu inte förlorat mot FC Bayern på fem ligamatcher, å andra sidan är troligtvis ligatiteln utom räckhåll nu. ”Bara att erkänna att Bayern är en klass för sig, de vinner ligan”, sa ordförande Hans-Joachim Watzke.

Svåra känslor att ta på alltså. Då var det enklare att prata om målvakten som avgjorde matchen i slutet.

”Han räddade resultatet för oss”, sa Jürgen Klopp. ”Han gjorde några otroliga räddningar. Jag måste vara ärlig: jag vet inte vad han måste göra för att få en chans i landslaget”, sa Jupp Heynckes. ”Högsta klass”, sa Uli Hoeneß.

Oliver Kahn dundrade även på i tv om att Weidenfeller förtjänar en plats i landslaget hos Joachim Löw. Och enligt fotbollsmagasinet kicker har Weidenfeller varit ligans bäste målvakt de senaste fem säsongerna (om vi tittar på snittbetyg).

Vad har då Joachim Löw att säga om situationen? Tabloiden Bild ringde förstås upp och frågade förbundskaptenen: ”Manuel Neuer är utan tvekan nummer ett. Han har vårt fulla förtroende. Efter EM ville vi testa de unga målvakterna med Zieler och ter Stegen. Nyligen gav vi åter en erfaren målvakt chansen med René Adler. Det är ingen fråga om att även Roman Weidenfeller har presterat starkt de senaste två åren. På målvaktssituationen har vi ett lyxproblem. Vi måste bestämma oss på nytt först när en turnering närmar sig, med andra ord VM i Brasilien. Vem vi testar fram tills dess kan jag inte svara på i dag”, säger Löw.

Roman Weidenfellers svar på frågan om landslaget (vilket länge har varit hans dröm): ”Det har vi pratat tillräckligt om under de senaste veckorna, månaderna och åren”, säger han.

Han har däremot ett annat svar på 1-1-resultatet: ”Inget är någonsin över efter 15 omgångar. Vi är tillräckligt bra för att få saker att hända”, sa han efter matchen.

Kanske är Karl-Heinz Rummenigge inne på samma sak: ”De är äkta konkurrenter. Det är fakta”, sa han.

Vad jag tycker? Givetvis borde väl Roman Weidenfeller få en chans i landslaget, men han kommer definitivt inte förbi Manuel Neuer ändå.

När det gäller matchresultatet kan jag väl konstatera att det var rättvist, om än lite lyckligt för Dortmund, och att andra halvlek bjöd på mycket mer toppmatch än första. Det är klart att 1-1 möjligtvis innebär att Borussia Dortmund kan inleda någon galen serie som förra säsongen och satsa på ligatiteln – men säsongens upplaga av Bayern München är för starkt. Det är en väsentlig skillnad mellan årets och fjolårets FC Bayern. De har förmågan att prestera på topp match efter match oavsett turnering.

Det tråkigaste vi tar med oss från matchen är förstås Holger Badstubers korsbandsskada. Nu blir mittbacken borta i cirka sex månader. Inga nyförvärv är planerade.

Även Dortmunds mittback Neven Subotic skadade sig och tvingades utgå, men det rör sig om en lindrigare skada. Återstår dock att se om höstsäsongen tar slut i förtid för serben.

Anmärkningsvärt är också att den här maktkampen spelades klart utan något kort. Inte ens ett gult kort halades fram under matchen. ”Gentlemännens match”.

Så har den här helgen kommit och gott. Adventsljusstakarna är framme, FC Bayern har ännu inte lyckats vinna mot Dortmund, Dortmund har ännu inte lyckats få kontakt med FC Bayern i tabelltoppen.

Det jag framför allt väljer att ta med mig från helgen är dock det faktum att Tyskland just nu har två av Europas bästa fotbollslag. Det är riktigt roligt.

Och för er som inte redan har läst det på twitter: TSG Hoffenheim sparkade Markus Babbel i dag. Inte en dag för tidigt, även om det alltid är tråkigt. Två tränare har fått lämna hittills alltså – och talande nog tränarna för två satsande klubbar.

Bundesliga omgång 15:

Fortuna Düsseldorf – Eintracht Frankfurt 4-0
Schalke 04 – Borussia Mönchengladbach 1-1
Bayer Leverkusen – 1. FC Nürnberg 1-0
FSV Mainz 05 – Hannover 96 2-1
FC Augsburg – SC Freiburg 1-1
Greuther Fürth – VfB Stuttgart 0-1
Bayern München – Borussia Dortmund 1-1
TSG Hoffenheim – Werder Bremen 1-4
VfL Wolfsburg – Hamburger SV 1-1

/Wingren

Så var den helgen kommen. Adventsljusstakar plockas fram, julskivor spelas i stugorna och tomten har börjat ögna igenom listan med alla de barn som har varit snälla. Faktum är dock att vi alla måste ha varit fantastiskt snälla då vi bjuds på en tidig julklapp. I morgon, lördag, tar de tyska rekordmästarna Bayern München emot de regerande mästarna Borussia Dortmund. Behöver jag ens påpeka att Allianz Arena kommer att vara fullsatt? Nej, tänkte väl det.

Tungviktsmötet mellan Tysklands två giganter slår ett nytt Bundesliga-rekord. Matchen kommer att tv-sändas i – nästan – hela världen. 203 länder närmare bestämt. Det är förstås inte bara ett kvitto på hur intressant och stort det här mötet är, det är ett kvitto på hur fint den tyska ligan har utvecklats. Fler och fler får upp ögonen för den fotboll som spelas, nej, stormas här, den passionerade publiken, de storslagna arenorna och de sunda fotbollsklubbarna. Det är ett kvitto på hur bra ligaförbundet har jobbat med marknadsföringen av produkten Bundesliga. Tysk fotboll mår bättre än på mycket länge. Och just Bayern München och Borussia Dortmund är förträffliga exempel på det.

Det finns förstås en hake, en oönskad sådan. Den där absoluta nerven, den där x-faktorn som kan vända upp och ned på en hel säsong saknas. Det är Bayern Münchens fel. De har helt enkelt varit på tok för jävla bra den här säsongen. Jupp Heynckes lag leder ligan med tio poäng före Bayer Leverkusen, elva poäng före Borussia Dortmund.

Lördagens match blir mer en maktkamp, ett prestigemöte. Nog så trevligt, givetvis.

Å andra sidan är fotboll just fotboll och bollen är i princip rund. Allt kan fortfarande hända, det finns en oförutsägbarhet i den här sporten som gör att vi älskar den. Ponera att Dortmund åker till Allianz Arena och tvålar dit FC Bayern – hur reagerar ligaledarna då? Smyger sig frustration och nerver på? Eller borstar spelarna bara av sig, rätar på kragen och kör vidare? Mycket möjligt, men då kan en formdipp plötsligt uppenbara sig i april i stället. Det enda vi egentligen vet är att vi inte kan vara säkra på någonting.

Och vad är det som säger att inte Bayer Leverkusen blir omgångens största vinnare?

Med det sagt vill jag dock påstå att Bayern München har ligatiteln i en liten ask. Om de dessutom vinner på lördag så slänger de ner den där salladsskålen till trofé i en gigantisk skattkista , låser den och kastar bort nyckeln.

Borussia Dortmunds lagkapten Sebastian Kehl missar stormötet. Bayern Münchens ädeltekniker Arjen Robben är också skadad. Mario Götze och Ilkay Gündogan är tveksamma till spel för Dortmund. Tuffe Luiz Gustavo saknas på FC Bayerns mittfält. Förhoppningsvis ska väl dock Götze och Gündogan kunna spela vilket hade varit nyttigt för matchen. Vi vill inte behöva lyssna till ursäkter, vi vill se stjärnorna sprudla av liv. Vi vill se en maktkamp inom tysk fotboll.

Borussia Dortmund har sårat Bayern-själen två säsonger i rad. Jürgen Klopp och hans Dortmund har vunnit de fyra senaste ligamatcherna, tagit två ligatitlar och dessutom segrat i finalen av DFB-Pokal mot FC Bayern. På ett fräckt, snabbt och frejdigt sätt. Det kan förstås inte accepteras i München och lördagens match handlar om så mycket mer än tre poäng i ligastriden – det handlar om upprättelse. Och det ser onekligen ganska bra ut för ligasuveränerna FC Bayern inför matchen. De har varit dominanta i Bundesliga och spelar med en annan självklarhet, en annan drift. De har en otrolig kvalitet i laget den här säsongen och bredden är häpnadsväckande, något som saknades för ett år sedan. Dortmund och München har bytt plats i det avseendet. Nu är det laget från södra Tyskland som vinner matcher med hjälp av bänken, som höjer den interna konkurrensen vid skador.

Så se till att avboka era åtaganden, fejka sjukdom om så krävs. Kyl en öl eller två, släng ihop lite currywurst och köp en vetekringla. Sätt er i tv-soffan och låt det finaste tysk fotboll kan erbjuda för tillfället skölja över er. Det blir inte mycket bättre än så här en kall lördag i december. Det smäller i München på lördag.

Bundesliga omgång 15:

Fredag 20:30

Fortuna Düsseldorf – Eintracht Frankfurt
Det var heta scener när lagen möttes under våren i 2. Bundesliga, känslorna kokade över. Det kan alltså bli en intensiv match i kväll när de båda nykomlingarna drabbar samman. Frankfurt och Veh har försvarsproblem med skadade Anderson, dessutom är kapten Schwegler avstängd. Frankfurt såg inte bra ut senast mot Mainz i 1-3-förlusten. Düsseldorf tankade välbehövligt självförtroende när de spelade 1-1 borta mot mästarna.

Lördag 15:30

Schalke 04 – Borussia Mönchengladbach
Schalke har åkt på några tunga förluster på bortaplan men är ännu obesegrade hemma i Gelsenkirchen. Intressant nog har Gladbach trivts bra på bortaplan utan någon förlust de fyra senaste bortamatcherna. Schalke har sett en aning segt ut nu under hösten och skulle säkert må bra av ett juluppehåll snarast möjligt. Gladbach lyckades vinna mot Wolfsburg trots att de var totalt underlägsna spelmässigt – upprepar det scenariot sig?

Bayer Leverkusen – 1. FC Nürnberg
Wollscheid och Hegeler spelade i Nürnberg förra säsongen, nu håller de till i Leverkusen som har gått och blivit Bayern-jägare nummer ett. Leverkusens 4-1-seger mot Bremen var imponerande att skåda, ett kvitto på hur bra laget kan vara. Nürnberg har sakteliga hittat formen och spelet igen och vann senast mot Hoffenheim. Leverkusen lär vara revanschsuget efter fjolårets bittra 0-3-förlust mot Heckings lag.

FSV Mainz 05 – Hannover 96
Mainz spelade bra mot Dortmund men förlorade trots det, senast mot Frankfurt såg det bättre ut med målskyttet och Tuchel tycks äntligen ha sammansvetsat laget likt säsongen 2010/11. Ynglingen Parker gjorde debut mot Frankfurt och harmonierade fint med Szalai på topp, Parker gjorde ett mål och ett assist. Hannover kunde äntligen vinna mot Fürth efter att tidigare ha förlorat två matcher. Slomkas lag är åter med och konkurrerar om de ack så åtråvärda Europa-platserna.

FC Augsburg – SC Freiburg
Markus Weinzierls jobb hänger på en skör tråd och nu väntar en hårdknäckt nöt i form av Freiburg. Augsburg har bara tagit en poäng på de senaste fem matcherna och lider dessutom av skadeproblem. Ingen enkel uppgift för den nye tränaren att vända på trenden. Freiburg å andra sidan var obesegrat i fem matcher innan FC Bayern blev ett nummer för stort i 0-2-förlusten. I samma match fick Diagne rött kort, Caligiuri fick sitt femte gula. Tunga bortfall för tränare Streich.

Greuther Fürth – VfB Stuttgart
Fürth spelade återigen bra fotboll mot Hannover men har det svårt framför mål – följaktligen slutade matchen med en 0-2-förlust för nykomlingen. Fürth har nu tolv matcher i rad utan seger, ett tung facit. Stuttgart inledde matchen mot Augsburg bra men tappade greppet om de tre poängen allt mer, till sist kunde dock Labbadias killar fira en seger. För den gode Bruno Labbadia blir det ett kärt återseende med arbetsgivaren som han lämnade 2008.

Lördag 18:30

Bayern München – Borussia Dortmund
Och så var det dags för höstens match – som dessvärre inte blir så nervkittlande som vi hade hoppats. Det är väl utan tvekan så att Dortmund bara måste vinna om de vill ha något att säga till om i titelstriden. FC Bayern har elva poängs försprång inför matchen och ett lag fyllt av självförtroende. Dortmund gick på pumpen hemma mot Fortuna Düsseldorf och fick bara en poäng med sig. Jürgen Klopp hoppas att de skadade landslagsspelarna Götze, Hummels och Gündogan kan medverka i stormatchen, men det står ännu ett frågetecken bakom deras namn. Bayern har en revansch att utkräva efter fyra ligaförluster i rad mot Dortmund. Robben missar definitivt matchen enligt dagens rapporter. Förbered er på en knall.

Söndag 15:30

TSG Hoffenheim – Werder Bremen
Markus Babbel får alltså fortsatt förtroende, åtminstone en match till. Tränaren har suttit på Hoffenheims bänk i 28 Bundesliga-matcher och kan endast stoltsera med sju (!) segrar. Ett på tok för magert resultat för en klubb som Hoffenheim, särskilt med tanke på sommarens spelarköp. I Bremen fortsätter berg- och dalbanan. Stolta segrar blandas med svaga kryss och hårresande förluster. 1-4 senast mot Leverkusen och än en gång bar försvaret en stor skuld. En viktig match för två lag som söker sin plats i Tyskland.

Söndag 17:30

VfL Wolfsburg – Hamburger SV
Wolfsburg har spelat mycket bättre under Köstners ledning, men 0-2-förlusten mot Gladbach var onödig och den sved. Laget ligger ännu i tabellens källare. När omgångens sista match ska spelas är det möjligt att Wolfsburg ligger på en kvalplats. Hamburg bevisade mot Schalke att de kan vinna även utan van der Vaart. Hans ersättare, Arslan, drog dock på sig sitt femte gula kort och tränare Fink tvingas tänka om på nytt. Tre stora poäng står på spel.

/Wingren

Jag har följt tysk fotboll i många år nu och även om Werder Bremen, Bayern München och Bayer Leverkusen tog sig till åttondelsfinal säsongen 2004/05 så är det här något alldeles extra. Jag måste nypa mig lite i armen.

Alla tyska lag är vidare. Schalke, Dortmund och Bayern. Alla ska de spela åttondelsfinal i Champions League. Vansinne. Bundesliga rockar Europa.

Bayern München styrde skutan i hamn i tisdags. Inte helt övertygande, men smart och tillräckligt. 1-1 borta mot Valencia räckte.

Schalke 04 visade prov på tålamod, styrde spelet mot Olympiakos men saknade den där genomslagskraften. Till sist fick Fuchs på ett fint långskott och det stod 1-0. Välförtjänt, men knappast bländande. Huub Stevens lyckades dock ruska tillräckligt med liv i spelarna efter 0-2-förlusten mot Bayer Leverkusen. Det räckte, tre viktiga poäng spelades in.

Det är dock Borussia Dortmund som har målat det största och fetaste utropstecknet i Champions League den här säsongen. Kollega Erik Niva har redan skrivit bra om det, men även jag måste förstås stämma in i hyllningskören.

Dortmund hamnade i grupp D – dödens grupp – med ligamästarna från Spanien, England och Holland. Utdömda på förhand av många, själv trodde jag att en andraplats var möjlig, men tredjeplatsen kändes troligare. Inte fan trodde jag att Dortmund skulle stå som klara gruppsegrare innan hemmamatchen mot Manchester City. Det är galet egentligen. Med tanke på hur katastrofalt det oerfarna Dortmund-laget uppträdde i CL förra säsongen så kändes en åttondelsfinal ganska långt bort.

Det fanns orosmoln på den förr så förorenade Ruhr-himmelen. Matcherna mot City och Real Madrid hade varit excellenta, välspelade, smarta. Hemmamatchen mot Ajax har faktiskt varit den svåraste matchen för Dortmund, trots 1-0-vinsten. Det fanns en oro för att det skulle upprepa sig, en oro att Dortmund skulle få det svårt när de själva var favoriter i matchen.

De tyska mästarna visade att det inte fanns någon anledning till oro.

Jürgen Klopp skickade ut elva spelare, ett sammansvetsat kollektiv. De brydde sig inte om att äga bollen, de sprang kopiöst, störde sina motståndare och täckte ytor. När de stötte upp och vann boll gick det snabbt framåt. Blixtsnabbt. Och för första gången sedan Klopp tog över Dortmund var det även en uppvisning i effektivitet. Reus, Götze och Lewandowski x 2 satte sina chanser. Sex skott, fyra mål. Ett Dortmund som vi aldrig tidigare har sett.

Och så Mario Götze. Vilken kille. 20 år gammal och bäst på plan. Jag skrev ett dokument om honom för ett och ett halvt år sedan. Han var bra då, man såg ett geni lura i en pojkes kropp. I dag är han på allas läppar. Han är ett fotbollsgeni. Ett mål och tre framspelningar. Det är ett okej facit. Minst sagt. Han är redan en spelare av världsklass. Jag vet inte om jag ens vågar tänka på hur bra han kan bli om han fortsätter att utvecklas så här. Magi. Det här är en av många anledningar till att vi tittar på fotboll – till att vi lever fotboll.

Snart borde det väl dock vara dags för spelarna i Borussia Dortmund att bära hjälm under matcherna.

Bundesliga rockar alltså Europa. De tre Champions League-lagen har representerat tysk fotboll på allra bästa vis. Jag kan bara lyfta på hatten och åter nypa mig i armen. Tack för den här upplevelsen, den här uppvisningen.

Bayer Leverkusen och Hannover 96 är redan klara för avancemang till nästa runda i Europa League. I kväll har Borussia Mönchengladbach och VfB Stuttgart chansen att göra dem sällskap. Får sju av sju tyska lag övervintra i Europa?

/Wingren