Alla har vi en relation till det laddade ämnet ”fett”. Samtidigt som vissa krigar för att bli av med några extrakilon tycker andra att livet knappt är värt att leva utan pommes frites och kaloritäta desserter.
Oavsett vilken sida du väljer – här följer fyra smashande faktabomber kring ämnet som berör en hel värld.

✓ USA må stå för en hel del av fettmans alla häpnadsväckande rubriker, men riktigt allt kan vi inte beskylla dem för. Världens mest överviktiga befolkning tillhör nämligen inte US and A, utan dess grannland Mexiko.

✓ Är sallad verkligen alltid det nyttigaste alternativet? Nope, inte om du försöker skära ned på fettintaget.
McDonalds caesarsallad innehåller nämligen mer fett än vissa av restaurangens hamburgare. En tankeställare nästa gång du försöker utskilja det ”hälsosamma alternativet” på menyn.

✓ Idag lider fler människor av fetma än hunger på vår planet.
Hallå – läste du?! Jag tar det igen.
Det finns alltså FLER människor som är kliniskt bedömda som riskabelt överviktiga än svältoffer. Inte för att svält försvunnit från vår planet, utan för att vår modernisering gjort det lite väl enkelt med ohälsosamma val. Dags för skärpning?

✓ Studier visar att de som regelbundet äter middag på restaurang eller ”i farten” nästintill dubblerar riskerna för överviktig. Med andra ord – den där matlådan kanske inte är fullt så tråkig som den verkar?

Snart inleds årets upplaga av de mytomspunna kvalificeringspassen i CrossFit open.
Men du har väl inte glömt den här sju år gamla godingen? 

”The open”
Innan vi hoppar in i ett av de mest vedervärdiga passen genom tiderna backar vi bandet med en kortare re-cap. CrossFit Open är en fem veckor lång svettfest där ett ”hemligt” pass offentliggörs varje vecka.
Deltagarna (världen över) har sedan tre dagar på sig att utföra passet med en licensierad domare och kan, om resultaten är tillräckligt vassa, därefter kvala vidare till CrossFit regionals (idrottens motsats till Europamästerskapen).

Bland passen kan allt mellan himmel och jord dyka upp. Vi pratar inslag passande glada amatörer (roddmaskin, löpning, armhävningar) – men också elitistiska mördarinslag mer riktade åt…ja, ingen (tunga ryck, ring muscle-up’s, gå på händer över hinder).
Kort och gott, om du är nyfiken på hur vältränad du egentligen är – då är det här folkfesten för dig.

Passet ALLA hatar
Så, vilket pass har varit värst hittills?
Självklart är svaret på en sådan frågeställning högst individuell. Men ett pass lämnar garanterat ingen oberörd. Jag pratar självklart om 2012’s underbara upplaga av ”12.1”.

Här är premisserna och regelverket superenkla.
Utövaren skall under 7 minuter utföra så många burpees som möjligt. Detta med twisten att händerna måste nudda ett mål sex inches (15 cm) ovanför deras stående längd med fullt utsträckta armar.
Nedan följer den officiella instruktionsfilmen från CrossFit.com.

Upplägget är alltså lika teoretiskt ”enkelt” som praktiskt fruktansvärt. Här kraschar nämligen allt. Pulsen når snabbt skyhöga nivåer, mjölksyran kommer likt ett brev på posten och uthålligheten sinar i raketfart. Med andra ord – sju riktigt karaktärsbyggande minuter.

Testa upplägget redan IDAG och räkna dina repetitioner. Vem vet, du kanske spöar passets vinnare Scott Panchik och hans sinnessjuka 161 godkända reps?

Solhälsningar, rogivande örtteer och vaggande valsång i all ära. Nu menar forskningseliten att ilska kan hjälpa oss nå nya träningsframgångar, så länge vi lyckas tämja dess nedärvda och primala krafter.

Men okej, backa bandet. Kan verkligen en av de mest tabubelagda personlighetsdragen gynna vår resultatmässiga framfart?
Japp, åtminstone om vi väljer att lita på hjärnorna bakom Psychology Today.

Enligt superproffsen i laboratorierockar är ilskan i sig varken ett bra eller dåligt känslotillstånd, utan snarare någonting som borde mätas via dess efterföljande reaktioner. Där kan vi (som du säkert redan erfarit) nämligen hitta såväl skyhöga motivationstoppar som bottenlösa fallgropar.

”Ilska” är alltså en stark, men högst subjektiv, känsla som formas av hur vi uttrycker dess effekter. Samtidigt som vissa blir utåtagerande och kickar lyktstolpar (Paolo Roberto – anno 1987) känner andra ökad glöd och skapar övertygande argument i styrelserum (Jonathan Ive – anno precis hela tiden).
Känslorna är alltså desamma, men uttrycksresultaten vitt skilda. Logiskt.
Så, vad har allt detta med träning att göra?

JO! Nästa gång du tränar (framförallt om schemat innefattar tunga lyft) kan alltså kroppen ges hormonella kraftknuffar om ilskan portioneras ut under kontrollerade former. Likt ett nedärvt och fullt lagligt prestationshöjande preparat.

Genom att kanalisera ilskan mot en specifik uppgift – krävande marklyft, pressövningar, intervallblock etc – fylls kroppen med ökade mängder explosiv energi som tillåter dig pressa kroppen lite extra.
Något som mycket väl kan agera startskottet för nya, blomstrande styrkeresultat.

Är vissa veckodagar mer populära än andra i gymmet?
Här följer forskningsresultaten du bör läsa om du tröttnat på att trängas bland gymutrustningen.

Genierna bakom Jawbone tröttnade på att chansa kring kundernas olika träningsbeteenden. Istället för att gissa bestämde sig företaget för att samla in träningsstatistik från över 100.000 motionärer i 12 månader, allt för att kunna presentera adekvat statistik kring vilka veckodagar träningslusten verkar vara som allra starkast.

Trött på trängsel – skippa måndagar
Det kanske inte landar som en chock, men statistiken visar tydligt att vi älskar att inleda våra veckor (kanske för att dämpa samvetet från den gångna helgen?) med svettiga träningsrutiner.

Gruppträning, tyngdlyftning, konditionspass och hederligt ”gymmande” peakar därför avsevärt under måndagen. Allt för att hålla i sig under tisdagen och slutligen drastiskt ebba ut från och med onsdagens startskott.
Siffrorna visar dessutom att fredag är den tveklöst lugnaste dagen, något som gör den till det perfekta träningsfönstret för såväl ensamvargar som dedicerade träningsentusiaster.

En annan uppstickande nyhet var att samma studieperiod påvisade intressanta mätningar kring testpersonernas kostrutiner.
Varje måndag uppmättes nämligen skyhöga konsumtionsmängder av quinoa och kål – allt samtidigt som bacon toppade samma kostregistrering sex dagar senare.
Med andra ord – måndagsträngseln kanske inte är så konstig när allt kommer omkring…

Så, om du är trött på att ständigt behöva vänta på din tur i gymmet kan det vara klokt att skippa måndagsrusningen och vänta ut lemmeltåget som brinner för att rivstarta träningsveckan med lite ångestsanerande jymping!

Yrande snöfall, förlamande kyla och förrädiska isfläckar. Japp, löpentusiasternas utomhusturer blir sannerligen försvårade av årstidens utmanande väderlek. 
Men håll ut, här följer de kroppsliga effekterna som infaller om konditionsträningen tillåts gå i ide. 

Kontinuerliga hälsoboostar, täta endorfinpåslag och piggare dagar. Ja, det finns mängder av anledningar att träna som inte snuddar estetikkontot. Men vad händer med våra löpmässiga prestationer om vintermörkret tillåts besegra träningsgeisten?
Faktum är att konsekvenserna blir större än många anar. Snabbt.
 
 
✓ 14-21 dagar, redan här börjar kroppens vo2max (kroppens maximala syreupptagningsförmåga) gradvis försämras. Mätningar har också visat att kroppssystemen sakta börjar fungera sämre, samt att nervsystemet inleder en försvagande process.
För den vane löparen innebär detta i klarspråk en generell försämring innebärandes 60-90 adderade sekunder per fem kilometer.
 
 
✓ 6-8 veckor, så ”kort” tid (generellt kalkylerat) tar det för kroppens uppbyggda fysik och konditionskapacitet att drastiskt försämras. Här pratar vi alltså inte om någon halvdan försämring med lite extra träningsvärk som kostnad.
Nope, vi snackar snabba pulstoppar och branta uppförsbackar (såväl fysiska som mentala) för att komma tillbaka till samma form som innan avbrottet.
 
 
✓ 1-2 månader, här börjar kroppens syreupptagningsförmåga ta duktigt med stryk. Allt till den milda grad att sänkningen kan motsvara en prestationsförlust mellan 19-25%. Ödesdigra siffror i motionsspåret.
 
 
✓ 3-4 månader, det kanske må låta som en evighet. Men tänk till. Om du går i ide under vintern och pausar konditionsträningen mellan november till mars hamnar du automatiskt inom ovanstående tidspann.
Ur ett fysiologiskt perspektiv är detta tillräckligt lång tid för att musklerna och lederna skall tappa såväl styrka som smidighet. Effekter som ökar skaderiskerna markant när löpsuget väl tinar fram igen.

Så, summa summarum – strunta i att pausa dina flåsiga träningsinslag under vinterhalvåret. Klä dig istället smart och omvandla årstidens utmaningar till stärkande och utvecklande ryggknuffar som för dig och din träning framåt.
 
Och du, om du tillhör populationen som notoriskt hatar årstiden – ställ dig på någon av gymmets varma konditionsmaskiner. End of discussion.

Jajamänsan, nu har vi passerat datumet som statistik och forskning visar att vi är mest benägna att bryta våra träningsmässiga nyårslöften på. Så, om du tillhör skaran som redan slängt in handduken, tänk om.
Här följer de övertygande effekterna som uppkommer om träningen tillåts fortleva i minst en månad. 

19 januari
Enligt statistik från våra brittiska träningsvänner håller träningsrelaterade nyårslöften sällan mer än tre veckor. Eller för att vara mer exakt, till den 19 januari – dagen som numera tilldelats namnet ”Fail Friday”.
Men vad har då alla tappra som fortsätter kämpa att se fram emot. Jo, galet mycket mer än slimmade muskler och ökad kondition.

De kroppsliga förändringarna efter 30 dagar

✓ Efter 30 dagar med kontinuerlig träning har majoriteten av kroppens olika organ påverkats. Hit räknas bland annat hjärtats slagvolym och kroppens totala blodvolym. Positiva effekter som stärks av konditionsinslagen vi tillskansas via våra olika träningsformer.

✓ Kroppens totala mängd blodkärl och mitokondrier ökar runt och inuti muskelfibrerna. Något som kanske låter ”futtigt”, men i själva verket gör blodkärlen mindre stumma och tillåter bättre transportsträckor för blodet.
Som pricken över i:et påverkar ovanstående effekter blodtrycket positivt med dess sänkande effekter.

✓ Om du tillhör gruppen som gillar att lyfta vikter påverkas givetvis musklernas faktiska styrkenivåer. Men visste du att även nervsystemet utvecklas?
Genom återkommande styrketräning (i minst 30 dagar) programmeras nämligen nervsystemet om för att mer effektivt kunna aktivera muskelmassan och skapa ännu starkare resultat.

✓ Ihållande träning fungerar lite som ett pensionssparande (eller ja, egentligen exakt som ett pensionssparande). Styrkenivåerna kroppen hinner öka på 30 sammanhängande dagar har nämligen visats trigga såväl våra reflexer som motoriska enheter i tillräckligt stor utsträckning för att minska risken för fallolyckor. Såväl idag som i framtiden.

Alkohol är vida känt som träningsentusiasten- och viktkrigarnas största nemesis tack vare dess tomma kalorier och muskelnedbrytande effekter. Nu, lagom till fredagsmyset, presenterar forskningen nya rön. 

Okej, häng med i resonemanget nu – även om allt innehåll må låta lite väl ding-ding-värld-aktigt. American Chemical Society beslutade sig nämligen för att lägga spritsorten Tequila under lupp, allt för att skärskåda dess olika beståndsdelar och eventuella effekter.

Resultatet avslöjade att kaktusplantan som ligger till grund för spritsorten innehåller ett visst socker (agavins) som sänker konsumenternas blodsocker. Något som kan bidra med gynnande hälsoeffekter.

Resultaten framställdes via försöksgrupper beståendes av möss som gavs en standardiserad dietkost, men med skillnaden att vissa av mössten serverades vatten med tillsatt agavins.
Efter endast låga nivåer av kaktusplantans sockerart började mössen äta mindre och uppmäta lägre blodsockernivåer än försöksgruppen som gavs vanligt dricksvatten.

Anledningen bakom resultaten förklaras av studiens forskarteam med att mössen som givits agavins lyckades – trots denna ringa mängd – producera ett hormon som skapade längre mättnadskänslor och insulin. Något som fått forskare tro att just agavins eventuellt kan hjälpa patienter lidandes av diabetes typ-2 eller övervikt mot hälsosammare liv.

Naturligtvis behöver liknande texter kompletteras med en traditionell disclaimer.
Enligt min mening bör ingen människa – frisk som sjuk – ersätta dess dagliga vätskeintag med alkoholhaltiga drycker. Sträva efter balans.
Dessa forskningsrön är dessutom sprillans nya och behöver kalibreras för att möjliggöra någon form av adekvat sanningshalt. Men hey – för alla spritromantiker förvandlades just denna kalla januarifredag till lilla julafton.

Ja, du läste rätt. Dina böner har blivit hörda! 
Nu fastslår forskare att mörk choklad kan boosta dina träningsprestationer – om du äter lagom stor mängd. 

Mörk choklad har länge funnits på tapeten tack vare dess påstådda hälsoeffekter. Men hur är det egentligen för oss träningsentusiaster? Kan även vi finna vinningar i godisskålen?
JAPP! Åtminstone om en skall lita på studier från Kingston University i London.

Universitetet lät två grupper elitcyklister trampa loss runt en standardiserad sträcka. Allt med skillnaden att ena gruppen fick äta 40 gram mörk choklad innan passet, medan den andra gruppen cyklister åt samma mängd vit choklad.
Efter passet mättes båda gruppernas förmågor. Resultatet?
Just det, häpnandsväckande!

Samtliga mätresultat visade att cyklisterna som ätit mörk choklad innan testet lyckades utveckla deras andning i så stor utsträckning att resultaten gynnandes. Anledningen förklaras av forskarteamet tack vare ämnet epicatechin som återfinns i den mörka chokladens höga kakaohalter.

Så, med det sagt – 40 gram mörk choklad innan träningsmässiga prestationer (framförallt konditionsbaserade sådana) kan alltså höja resultatsribban.
Grattis alla chokladälskare!

”När jag var i din ålder var jag också vältränad. Idag kan jag knappt titta på en chokladkaka utan att gå upp i vikt”. Låter citatet bekant? och kan det verkligen stämma?
Jag tröttnade på att killgissa och beslutade mig för att intervjua någon som har koll.

Efter många telefonturer med diverse växelsystem och presstjänster lyckades jag tillslut hitta rätt man för jobbet. Ingen mindre än professor Björn Ekblom från GIH’s enhet ”prestation och träning”. Och hjälp vilken bra intervju det blev!

Så, hur illa är det? Hur mycket påverkas egentligen vår ämnesomsättning och energibehovet av stigande ålder?

Länk till artikeln kommer givetvis finnas här på bloggen!

Motivationstorka under årets mörkaste månad?
Inga problem. Pausa allt vad superset och påhittade estetikkrav heter och träna magmusklerna genom dessa skrattiga träningsfakta!

Sexpack, armmuskler eller ”buns of steal” – jag vet, ibland övergår träningshypen från något glädjefyllt till världens tråkigaste syssla. Men håll ut – motivationen kommer nämligen åter. Och fram tills dess – njut av nedanstående brassklappar!
 
 
 
✓ Visste du att nästan en tredjedel av alla som besöker gymmet aldrig ens tränat sig svettiga? Anledningen: för att deras besök egentligen kretsat kring att träffa nya vänner eller finna en livspartner.
Detta avslöjar amerikanska ”Kettler” som via en studie, involverande över 2000 deltagare, kunde se att 50% besöker gymmet av anledningar långt bortom bänkpress och bodypumppass…

✓ Hur nyttiga är vi ”träningsmänniskor” egentligen?
Enligt ”Market research world” konsumerar de som regelbundet besöker gymmet (mer än tre gånger i veckan) cirka 18% mer choklad än personerna som inte ens äger ett gymkort. Roligt, oväntat och inspirerande på en och samma gång. Lite som ett kinderägg…

✓ Tillhör du en av dem som inte kan relatera till människorna som självmant torterar sig med mjölksyrefyllda drop-set och blytunga vikter? Då kan förklaringen vara genetisk!
Forskare vid Iowa state university har nämligen slagit fast att upptill 50% av vår nedärvda förmåga att utstå smärta och kostsamma ansträngningar kan bero på medfödd genetik.
Om du tillhör gruppen vars kropp protesterar vid denna typ av ansträngning kan du självklart utföra samma slags träning, men studien visar att prislappen lyder aningen mer ”jävlaranamma” och ett starkt pannben.