Bayern München får möta VfB Stuttgart i finalen av DFB-Pokal. Känslan är att matchen egentligen inte behöver spelas – hur ska Stuttgart kunna rå på det här FC Bayern? Men Bruno Labbadia och hans gossar sitter ändå i en komfortabel situation. När finalen spelas i Berlin har de inget att förlora – och de har redan fått en kvalplats till Europa League.

I tisdags bjöd VfL Wolfsburg på en fin insats borta på Allianz Arena. Hemmalaget Bayern München fick faktiskt vissa problem med ett kämpande Wolfsburg. Manuel Neuer behövde till och med rädda några bollar och dessutom släppa in en Diego-kanon. Trots den tappra insatsen var det dock uppenbart för alla som såg matchen att Bayern München var både en och två klasser bättre.

Xherdan Shaqiri stod för en pigg insats och det märktes inte ens att Franck Ribéry saknades på grund av avstängning. Mario Mandzukic och Arjen Robben gjorde 2-0 i första halvlek och strax innan slutet kom Diegos kvittering. Skulle det bli match av det här?

Nej, det skulle det inte. Shaqiri gjorde 3-1 fem minuter in i andra halvlek och Wolfsburg hade förtvivlat svårt att skapa riktigt heta målchanser. Så fort Bayern München vann bollen hände det något, det skapades målchanser och bortalaget hängde inte med i svängarna.

Sett över 90 minuter var matchen egentligen jämnare än vad slutresultatet vittnar om. Men det betyder inte att Wolfsburg egentligen var nära att skrälla. När Mario Gomez kom in med 13 minuter kvar av matchen valde han att utnyttja den tiden till lite egenreklam.

80:e matchminuten: Mario Gomez gör mål.
83:e matchminuten: Mario Gomez gör mål.
86:e matchminuten: just det, Mario Gomez gör mål.

Man kan säga vad man vill om Mario Gomez – men han är en tillgång för vilket lag som helst. Visst, han deltar inte lika mycket i spelet och han står inte för ett gediget hemjobb. Han försvinner ur många viktiga matcher. Men han är att lita på sett till en hel säsong med ligaspel, cupspel och spel i Europa. Han är fantastisk på att producera mål och efter tisdagens uppvisning har han höjt sitt värde – externt och internt.

När semifinalen var över kunde vi alltså konstatera att Bayern München hade kört över VfL Wolfsburg med 6-1. Rekordmästarna klart för final i Berlin.

Gårdagens match spelades mellan VfB Stuttgart och SC Freiburg. Hemmalaget tog tag i taktpinnen direkt och det dröjde inte länge innan Boka hade gjort 1-0 för Stuttgart. En gammal klyscha skvallrar om att ett lag är som mest sårbart precis när de ha gjort mål – Freiburg utnyttjade detta när Rosenthal rullade in 1-1 bakom Ulreich i mål.

Det syntes dock att VfB Stuttgart, som har genomlidit en tung säsong, ville mer än Freiburg. Kunde mer än Freiburg, orkade mer än Freiburg. Efter en halvtimme nickade Harnik in slutresultatet 2-1.

SC Freiburg försökte komma in i matchen och skapade en del lägen, de borde kanske även ha fått en straff med sig. Men i går var Stuttgart ett nummer för stort och ett antal brända lägen höll nere resultatet. Nu är Stuttgart finalklart och dessutom klart för kval till Europa League, en viktig bedrift med andra ord. Christian Streich och hans lilla sportklubb föll med flaggan i topp på alla sätt och vis. Och de har fortfarande chansen att uträtta något stort i Bundesliga då de ligger femma.

Två trevliga semifinaler och två rättvisa vinnare. Jag nöjer mig så.

/Wingren

20 poäng är mycket, särskilt när man leder ligan med så mycket och det bara är åtta omgångar (24 poäng) kvar. Tio poäng är ganska mycket, särskilt för ett lag som har ryckt lite och tagit grepp om andraplatsen. Sex poäng är helt okej när man håller en lite högre nivå än 15 andra lag. Men nio poäng är ta mig fan ingenting ibland – om man ligger fyra som nykomling, till exempel.

Det är alltså Bayern München som leder överlägset, Borussia Dortmund som er ut att kunna spela hem den där andraplatsen och Bayer Leverkusen trivs ganska bra på plats tre i tabellen. Det är ändå tre klubbar som spelar på en annan nivå än konkurrensen. Framför tycks långvariga kollapser vara något som de lagen kan undvika. På ungefär samma sätt är Greuther Fürth och TSG Hoffenheim notoriskt dåliga. Bottenkonkurrenten FC Augsburg sjuder av liv jämfört med Fürth och Hoffenheim – det är också anledningen till att de sakta men säkert klättrar mot säker mark. Kanske kan de börja strida med Fortuna Düsseldorf om den där säkra platsen, efter helgens omgång skiljer det bara fem poäng. Det i sin tur betyder förstås att Werder Bremen och VfL Wolfsburg kan bli indraget i en överlevnadskamp.

Det som dock är smått fantastiskt med tabellkonstellationen den här säsongen är att Werder Bremen, på 14:e plats, lika gärna kan avsluta säsongen som fyra. Fjärdeplatsen är givetvis åtråvärd, en kvalplats till Champions League är lockande för vilket lag som helst. Eintracht Frankfurt har länge prenumererat på den där platsen, men också utmanats av lag som Schalke, SC Freiburg och Hamburger SV. Nu är läget mer bisarrt än tidigare under säsongen.

När en säsong inleds brukar det ta ett tag innan ”tabellen sätter sig”. Galet nog så har inte någon tabell satt sig trots att vi har spelat 26 omgångar. När Eintracht Frankfurt laddade upp inför söndagens match mot VfB Stuttgart fick de se Schalke 04 gå och förlora på lördagen – med hela 0-3 mot 1. FC Nürnberg. Det innebar att Armin Vehs nykomlingar klättrade i tabellen, de tog över fjärdeplatsen igen. Anledningen: Schalke hade plötsligt en sämre målskillnad.

I går förlorade Eintracht Frankfurt mot ett VfB Stuttgart med krisstämpel. Det sammanfattar läget i tabellen ganska väl. Inget lag är dåligt nog för att bli avhängt i den här klungan, inget lag är bra nog för att ta kontroll. Schalke förlorade mot Nürnberg, Hamburg förlorade mot Augsburg, Mainz kryssade mot Hoffenheim och Wolfsburg delade på poängen med Düsseldorf. Så här har det sett ut hela säsongen.

Frankfurt har alltså bara nio poäng ner till Bremen på plats 14. Det som kittlar är just att alla slår alla, samtidigt bör vi räkna med att något eller några lag faktiskt kommer in i en formtopp. Då kan den här tabellen snabbt kastas om. I det här fallet är inte nio poäng någonting. Ett annat bra exempel är Borussia Mönchengladbach som i omgång 20 förlorade mot Nürnberg, spelade oavgjort mot Leverkusen därefter och sen förlorade man mot Hamburger SV. Lucien Favres lag hade svårt att skapa målchanser och det patenterade försvarsspelet var som bortblåst. Hur skulle det här sluta?

Sen spelade Gladbach oavgjort mot Dortmund och Bremen, De gick och vann mot Frankfurt och nu senast Hannover 96. Som på beställning är depressionen bortblåst och den där sista Champions League-platsen är bara ett poäng bort.

Det är galet och ni kan bara tänka er vilket tillstånd supportrarna runt om i Tyskland befinner sig i. De kan inte vara säkra på någonting, de kan drömma om det mesta. Allt de vet, allt jag vet, är att varje match räknas. Det är inte ofta vi blir bortskämda med det när säsongen närmar sig sitt slut, det brukar finnas en ”nedre halva” som inte har någon större chans till något alls. Glöm det.

Nio poäng har aldrig varit så här lite.

Ni får tabellen också (utan målskillnad, utförlig tabell hittar ni här):

1. Bayern München 69p
2. Borussia Dortmund 49p
3. Bayer Leverkusen 45p
—
4. Eintracht Frankfurt 39p
—
5. Schalke 04 39p
6. FSV Mainz 05 38p
—
7. Borussia Mönchengladbach 38p
8. Hamburger SV 38p
9. SC Freiburg 36p
10. Hannover 96 34p
11. 1. FC Nürnberg 34p
12. VfB Stuttgart 32p
13. VfL Wolfsburg 31p
14. Werder Bremen 30p
15. Fortuna Düsseldorf 29p
—
16. FC Augsburg 24p
—
17. TSG Hoffenheim 20p
18. Greuther Fürth 15p

Jag känner att jag måste ge er ett exempel till på hur löjligt oförutsägbart det är. Ni ser Stuttgart va? 32 poäng och ändå häng på Europa-platserna. Och ni ser Frankurt? 39 poäng och ligger på kvalplatsen till Champions League.

Då ber jag er att titta på följande resultat:

VfB Stuttgart – 2013 – 9 matcher (inledde våren som nia)
6 förluster, 1 oavgjord och 2 vinster

Eintracht Frankfurt – 2013 – 9 matcher (inledde våren som fyra)
4 förluster, 3 oavgjorda och 2 vinster

I ett normalt slutskede av säsongen borde något eller några lag har utnyttjat detta och tagit över Europa-platserna och hakat av några lag på nedre halvan. Men Frankfurt ligger fortfarande fyra i tabellen och Stuttgart har goda chanser att nå en Europa-plats. Ett getingbo. Något säger mig att vi kommer att bjudas på stor dramatik den här våren.

Resultat omgång 26

VfL Wolfsburg – Fortuna Düsseldorf 1-1
1. FC Nürnberg – Schalke 04 3-0
Borussia Dortmund – SC Freiburg 5-1
TSG Hoffenheim – FSV Mainz 05 0-0
Hamburger SV – FC Augsburg 0-1
Werder Bremen – Greuther Fürth 2-2
Bayer Leverkusen – Bayern München 1-2
Eintracht Frankfurt – VfB Stuttgart 1-2
Borussia Mönchengladbach – Hannover 96 1-0

***

Joachim Löw och Tyskland får klara sig utan Lars Bender, Sven Bender och Toni Kroos som stannar hemma på grund av skador och sjukdomar. Sin vana trogen så har inte Löw kallat in några ersättare för spelarna. Återstår att se om den gode förbundskaptenen väljer att efternominera någon innan matcherna mot Kazakstan den 22 och 26 mars. Själv kan jag tycka att någon yngre förmåga kunde fått chansen att visa upp sig i landslagssammanhang.

***

Dieter Hecking lämnade 1. FC Nürnberg för VfL Wolfsburg i vintras. Tillsammans med sportchefen Klaus Allofs skulle han för Wolfsburg till nya och stabila höjder. Det vore orättvist att skriva ett facit redan nu, det mesta handlar trots allt om att rädda säsongen. Spelet har inte blivit särskilt mycket bättre och inte heller mer konstant. Vi kan dock se att det finns tydligare taktiska riktlinjer och en annan laganda, en bättre laganda. Det kan bli bra, men 1-1-matchen mot Fortuna Düsseldorf var en bekräftelse på att mycket jobb återstår.

Michael Wiesinger, 40, tog över Nürnberg när Hecking lämnade. Han har fått oförtjänt lite uppmärksamhet. Bara en förlust på nio matcher för den nye tränaren och en smakfull 3-0-seger mot Schalke senast. ”Min målsättning är att förbli tränare i Bundesliga, helst i 1. FC Nürnberg förstås”, säger Wiesinger. Framtiden är dock osäker och klubben vill ta sig en funderare i lugn och ro.

Jag kan förstå det, det är trots allt svårt att veta hur mycket Wiesinger profiterar på Dieter Heckings tidigare arbete. Men han har bevisat att han är smart nog att utnyttja de förutsättningar som finns – och han har visat ett starkt ledarskap när han bänkade poängspelaren Kiyotake då japanen hade tränat för dåligt.

Oavsett, Michael Wiesinger förtjänar lite beröm, jag lyfter på min digitala hatt.

***

Nuri Sahin är tillbaka. Vi minns väl hur mittfältaren dominerade matcherna när Borussia Dortmund vann ligan 2011. Tiden i Real Madrid och Liverpool var en besvikelse för 24-åringen. Han återvände till Jürgen Klopps famn i vintras och nu börjar han äntligen likna sitt gamla jag. SC Freiburg tog rättvist ledningen i lördagens match, men efter ungefär 40 minuter kom Dortmund in i matchen. Tre mål innan halvtid och saken var biff. Nuri Sahin och Robert Lewandowski imponerade mest och den turkiske mittfältaren krönte insatsen med två mål och ett assist. Dortmund, och Bundesliga, har fått tillbaka en artist av världsklass.

***

Och Mario Gomez då, vilket mål han gör, en spelare som Gomez går aldrig ur tiden. Okej, Pep?

***

Det blev 280 mållösa Bundesliga-minuter för Hamburgs svenske anfallare Marcus Berg, 26, den här säsongen. Han höftopererades i helgen och HSV räknar med att svensken är borta i tre månader – därmed är Bergs säsong över utan att egentligen ha börjat. Tråkigt, så klart. Enligt HSV gick operationen bra.

/Wingren

Det tyska landslaget leder VM-kvalgrupp C med tio inspelade poäng på fyra matcher. Sverige skuggar dock efter krysset i Berlin och ligger på sju poäng – Sverige har dock bara spelat tre matcher. Med andra ord är det två viktiga matcher som väntar Tyskland mot Kazakstan.

Den 22 mars möts Tyskland och Kazakstan i Astana, den 26 mars spelar lagen i Nürnberg. När Joachim Löw presenterade landslagstruppen i dag bjöd han inte på några överraskningar. Miroslav Klose, Mats Hummels och Holger Badstuber är skadade och missar dubbelmötet – och som väntar lämnades Stefan Kieβling utanför.

Bayer Leverkusens 29-årige anfallare har levererat konstant under en lång tid nu. På 25 ligamatcher har han gjort 16 mål och nio assist, vilket uppenbarligen inte är tillräckligt bra enligt den gode Löw. Förbundskaptenen har bara med en anfallare i truppen (Mario Gomez) och satsar hellre på Mario Götze eller Marco Reus på topp om Gomez skulle skada sig. Jag kommer aldrig att förstå Joachim Löw i den här frågan. Mycket märkligt.

Löw försökte förklara situationen, men inte blev det särskilt begripligt. ”Kanske har Leverkusen en annan offensiv filosofi än vad vi har”. Va?

Kieβling är inte något tekniskt under – men jämfört med Gomez deltar han mycket mer i spelet. Joachim Löw föredrar anfallare som är delaktiga i spelet, så särskilt mycket klokare har vi inte blivit.

Holger Badstuber och Mats Hummels är landslagets ordinarie mittbackspar – men nu är båda två skadade. Om det sa Joachim Löw så här:

”I första hand tycker jag synd om Mats. Jag håller tummarna för att han ska kunna spela så snart som möjligt. Vi förfogar dock över många spelare som kan ge nödvändig stabilitet till backlinjen”, säger han.

Här är den tyska landslagstruppen:

Målvakter:

René Adler, Hamburger SV
Manuel Neuer, Bayern München
Ron-Robert Zieler, Hannover 96

Försvarare:

Jerome Boateng, Bayern München
Benedikt Höwedes, Schalke 04
Philipp Lahm, Bayern München
Per Mertesacker, Arsenal
Marcel Schmelzer, Borussia Dortmund
Heiko Westermann, Hamburger SV

Mittfältare:

Lars Bender, Bayer Leverkusen
Sven Bender, Borussia Dortmund
Julian Draxler, Schalke 04
Mario Götze, Borussia Dortmund
Ilkay Gündogan, Borussia Dortmund
Sami Khedira, Real Madrid
Toni Kroos, Bayern München
Thomas Müller, Bayern München
Mesut Özil, Real Madrid
Lukas Podolski, Arsenal
Marco Reus, Borussia Dortmund
André Schürrle, Bayer Leverkusen
Bastian Schweinsteiger, Bayern München

Anfallare:

Mario Gomez, Bayern München

Mittfältet alltså. Oj.

/Wingren

Jag är trots allt lite tacksam. Feber är ett jäkla skit, bedrövligt och tråkigt. Men jag vill ändå tacka min kropp, troligtvis är det mitt undermedvetna som har styrt sjukdomen. Det passar trots allt ganska bra att vara sjuk just nu. Inget Champions League, ingen engelsk vecka i Bundesliga. Blott en ljummen träningslandskamp. Ganska bra tajming trots allt.

Det som stör mig mest är att jag missade inspelningen av Euro Talk. Såg som vanligt fram emot att prata fotboll i studion i Stockholm. Det får bli en annan gång.

Nåja, nog tjatat om min hälsa. Låt mig säga som så att en bärbar dator är bra på många sätt – bland annat för att blogga i sängen. Så nu kör vi.

Årets första landskamp står för dörren. Klockan 21:00 möter Tyskland Frankrike i Paris. Inte så mycket att hetsa upp sig över, men det är förståeligt att Joachim Löw vill träffa sina spelare då och då. Inte bara när det är dags för riktiga tävlingsmatcher.

Det har dock hänt en hel del med den tyska truppen. Den består nu av 19 spelare.

Som vanligt saknas Bastian Schweinsteiger. Efter matchen mellan Bayer Leverkusen och Borussia Dortmund stod det klart att även Mario Götze, Marco Reus och Marcel Schmelzer missar matchen.

Lazios sympatiske anfallare, Miroslav Klose, har dessvärre tvingats kasta in handduken på grund av en knäskada. Oerhört tråkigt.

Dortmunds mittfältare Sven Bender har kallats in i truppen, det är allt Löw väljer att göra. Fortfarande ingen Kießling alltså.

Kvällens match blir med andra ord ett ypperligt tillfälle för Mario Gomez att visa upp sig. Anfallaren var smärtsamt given i Bayern München förra säsongen, men en skada i somras gjorde att nye konkurrenten Mario Mandzukic fick chansen. Sedan dess har kroaten spelat bra och en frisk Mario Gomez sitter nu på FC Bayerns bänk. Nu får han chansen att visa upp sig mot Frankrike.

En kille som inte kan visa upp sig är Marcel Schmelzer. Vänsterbacken kritiserades av Löw men har inte kunnat spela sedan dess på grund av skador. Han hade nog gärna visat upp sig från en god sida innan VM-kvalet åter drar i gång.

Jag tänder inte särskilt mycket på den här typen av landskamper, det gör jag inte. Men kvällens match är trots allt relativt viktig. Tyskland förlorade det förra vänskapsmötet mot Frankrike och behöver återställa sitt ego. Det handlar om att få en bra start på 2013. Och det handlar om att visa upp ett godtagbart försvarsspel, ett rörligt mittfält. Och det gäller att klara sig utan spelare som Klose, Schweinsteiger, Reus och Götze.

Följande startelva är tänkbar i kväll:

Adler
Lahm, Mertesacker, Hummels, Boateng
Khedira, Gündogan
Müller, Özil, Kroos
Gomez

Det blir intressant att se om Gündogan kan spinna vidare på sin fina form. Kan han bli ett riktigt alternativ för Löw?

***

1. FC Kölns svenske anfallare Mikael Ishak, 19, lånas ut till schweiziska FC St. Gallen. Han har för all del fått speltid i Bundesliga och 2. Bundesliga men tanken är att han ska få gott om regelbunden speltid i Schweiz. Och kanske till och med hitta målet. Han återvänder till Köln i sommar. Frågan är om han återvänder till en Bundesliga-klubb då.

Lycka till i Schweiz, Ishak.

***

På tal om anfallare då: Robert Lewandowski. Borussia Dortmunds anfallare är en mycket viktig pjäs i Jürgen Klopps lagbygge, vilket han inte minst visade senast mot Bayer Leverkusen. Robert är en spelande anfallare, en stark anfallare, en hårt jobbande anfallare, en hyggligt målfarlig anfallare och en perfekt del av Klopps Dortmund.

Många gul-svarta supportrar har varit beredda på att den polske anfallaren lämnar klubben i sommar eller nästa sommar, när hans kontrakt går ut. Men i förrgår tog Lewandowski-sagan en ny vändning när det plötsligt hette att ”Bayern München och Robert Lewandowski är överens”. ´Sedan dess har fler och fler kockar slängt sina ingredienser i den soppa som är Lewandowski-ryktet.

Det vore en chock för Dortmund att tappa Lewandowski till största konkurrenten. Tidigare har det mest talats om Premier League. I skrivande stund har Dortmund dementerat det påstådda ryktet om att anfallaren får lov att prata med andra klubbar, Lewandowski själv säger att han tar beslut om sin framtid i sommar och FC Bayern vill inte uttala sig.

Läser man lite mellan raderna känns det 1) högst troligt att Lewandowski lämnar Dortmund och 2) ganska troligt att han hamnar i Bayern München hos Pep Guardiola. Framtiden får förstås utvisa det hela.

Att Dortmund blir försvagat av en sådan affär är helt klart. Men om affären genomförs sätts även andra krafter i rullning. På ett sätt är det bra för Bundesliga som får behålla sina stjärnspelare, på ett sätt kan det försvaga ligan om FC Bayerns särställning förstärks. Sommaren blir onekligen intressant i södra Tyskland, det står helt klart.

Anmärkningsvärt är också Dortmunds problem. De har undvikit att bli sönderköpta efter framgångarna, men de tappar hela tiden en nyckelspelare inför varje säsong. Nuri Sahin, Shinji Kagawa och nu Robert Lewandowski, antagligen.

Vad känner ni för Lewandowski-ryktet? Passar han in i Bayern? Ska han stanna i Dortmund, eller ska han testa livet i England?

***

Hur slutade matcherna omgång 20? Låt oss ta en titt på det.

Werder Bremen – Hannover 96 2-0
VfL Wolfsburg – FC Augsburg 1-1
Schalke 04 – Greuther Fürth 1-2
FSV Mainz 05 – Bayern München 0-3
Fortuna Düsseldorf – VfB Stuttgart 3-1
TSG Hoffenheim – SC Freiburg 2-1
Hamburger SV – Eintracht Frankfurt 0-2
1. FC Nürnberg – Borussia Mönchengladbach 2-1
Bayer Leverkusen – Borussia Dortmund 2-3

***

Till sist vill jag bara önska Per Nilsson, Oscar Wendt och Marcus Berg ett stort lycka till mot Argentina. Otroligt roligt att Nilsson äntligen får sin välförtjänta chans i landslaget och helt rätt att åter kalla in Wendt.

/Wingren

Vinterns transferfönster är stängt. Blott ett litet drag i form av försäljningar till östeuropeiska klubbar återstår. De tyska klubbarnas sportchefer har alltså handlat färdigt. Låt oss ta en titt på vad som har hänt. Jag försöker hålla kommentarerna relativt kortfattade då bloggen redan har tagit upp de flesta övergångarna – men vill ni diskutera vidare så tveka inte att lämna en kommentar. Den här gången listar jag inte de spelare som ansluter till sommaren, som Jan Kirchhoff till exempel.
Betygen sätts enligt den tyska skalan där ett (1) är bäst och sex (6) är sämst. En fyra (4) är godkänt.

Bayern München
In: –
Ut: Mitchell Weiser (1. FC Kaiserslautern, lån).
Kommentar: Det går inte att säga så mycket om FC Bayerns agerande på transfermarknaden eftersom att det inte har hänt något. Truppen är sedan tidigare otroligt bred och det enda vettiga som fanns att göra gjorde man också – talangfulle Weiser lånades ut till Kaiserslautern. Helt rätt agerat. På grund av Jerome Boatengs avstängning i Champions League ser det lite tunt ut i backlinjen då även Holger Badstuber är skadad. Men att värva en spelare för två matcher överlåter vi till schejk-klubbarna.
Betyg: 4

Bayer Leverkusen
In: Arkadiusz Milik (Gornik Zabrze)
Ut: Renato Augusto (Corinthians), Zvanko Pamic (Dinamo Zagreb), Carlinhos (Jahn Regensburg, lån)
Kommentar: Stefan Kießling öser in mål för Bayer Leverkusen, men om han skulle saknas på grund av skada eller avstängning har det sett tunt ut i truppen. Nu har man plockat in en av Polens största talanger, anfallaren Milik är lite som ”Polens Zlatan”. Ett namn för framtiden, men säkert en kille som kan göra några fina inhopp redan nu. I övrigt har Leverkusen rensat upp lite och skickar även bort Renato Augusto som har haft en tung tid på sistone. Bra agerat av Rudi Völler. Truppen är dock relativt tunn fortfarande.
Betyg: 3

Borussia Dortmund
In: Nuri Sahin (Real Madrid, lån)
Ut: Ivan  Perisic (VfL Wolfsburg), Chris Löwe (1. FC Kaiserslautern)
Kommentar: Den förlorade sonen har vänt hem och ger Jürgen Klopp en mängd alternativ. Visserligen har Ivan Perisic lämnat laget, men han slog aldrig riktigt igenom i Dortmund ändå. Värvningen av Sahin lyfter såväl moral som kvalitet i truppen.
Chris Löwe, vänsterbacken, lämnar för 1. FC Kaiserslautern. Helt rätt av Löwe, men lite svagt av Dortmund som nu har en ganska tunn försvarstrupp. Klubbens stora problem har dock varit på det skadedrabbade centrala mittfältet, och det är nu åtgärdat.
Betyg: 2,5

Schalke 04
In: Raffael (Dynamo Kiev, lån), Michel Bastos (Lyon, lån), Edu (Greuther Fürth, åter från lån)
Ut: Lewis Holtby (Tottenham), Sergio Escudero (FC Getafe, lån)
Kommentar: Jag tycker om att sportchef Horst Heldt täcker upp för skadade Ibrahim Afellay, det behövde Schalke som lider av lite offensiva problem när någon faller bort. Jag har dock svårt att förstå den direkta försäljningen av Lewis Holtby. Visst trillar det in en del pengar, men den inkomsten har redan blivit en utgift i form av två inlånade spelare. Raffael kan vara riktigt härlig när han är på rätt humör och han känner till Bundesliga, Bastos däremot känner inte till Tyskland och Schalke. Det kan således ta tid för honom att hitta in i laget. Och tid är något som Schalke inte har. Det väntar åttondelsfinal i CL och i ligan börjar de halka efter. De borde ha släppt Holtby i sommar i stället. Skönt att bli av med Escuderos lönepost. Det är okej nyförvärv som kommer in, men helt onödigt enligt mig.
Betyg: 4,5

Borussia Mönchengladbach
In: –
Ut: Matthias Zimmermann (Greuther Fürth, lån), Elias Kachunga (SC Paderborn, lån), Igor de Camargo (TSG Hoffenheim, lån)
Kommentar: Här har det inte hänt så mycket – och det behövdes inte heller. Tränare Lucien Favre fick ett gäng nya spelare i somras som fortfarande väntar på hitta rätt i klubben och det går sakteliga i rätt riktning. Gladbach har de spelare som de vill ha och nu är även sommarens stora nyförvärv, Luuk de Jong, skadefri igen. Man har valt att låna ut en del spelare som behöver speltid, i de Camargos fall handlar det om att han inte längre behövs i klubben. Givetvis kunde klubben mått bra av ytterligare någon kvalitetsspelare, men en hållbar ekonomisk utveckling måste gå före.
Betyg: 4

VfB Stuttgart
In: Felipe (VfL Wolfsburg, lån), Federico Macheda (Manchester United, lån), Alexandru Maxim (Pandurii Targu Jiu)
Ut: Francisco ”Maza” Rodriguez (América), Zdravko Kuzmanovic (Inter)
Kommentar: Stuttgart har agerat bra, Fredi Bobic har inte några pengar att röra sig med men ändå har man lyckats förstärka truppen på ett bra sätt. Jag tror visserligen inte särskilt mycket på Macheda, men med tanke på priset är det ändå en okej reserv bakom givne Vedad Ibisevic i anfallet. Felipe lånas in från Wolfsburg och ersätter missnöjde Maza. Mest intressant blir det att se hur den tekniske vänsteryttern Maxim klarar det nya livet i Bundesliga. Stuttgart fortsätter med sin rumänska tradition.
Missnöjde Kuzmanovic har skickats iväg för en okej peng, och det är verkligen ingen spelare som kommer att saknas i Stuttgtart. Vidare har man lyckats förlänga Bruno Labbadias kontrakt till 2015.
Betyg: 2

Hannover 96
In: Andre Hoffmann (MSV Duisburg), Johan Djourou (Arsenal, lån), Franca (Noroeste), Sébastien Pocognoli (Standard Liege)
Ut: Henning Hauger (IF Elfsborg)
Kommentar: Hannover har varit ovanligt aktivt på transfermarknaden, vilket givetvis är en sund reaktion på situationen i ligan. Klubbens mål är att etablera sig i Europa, men den här säsongen har det tidigare stabila försvarsspelet sett direkt uselt ut under långa perioder. Det är idel defensiva spelare som har hämtats in, ett frågetecken kan sättas efter Francas namn då han tydligen är för dålig scoutad (med tanke på att längden inte stämde). Hoffmann är en talangfull spelare som kan spela på flera defensiva positioner, Djourou är rutinerad och Pocognoli har haft en fin tid i Belgien. Sunt och långsiktigt agerat, paradoxalt nog rådde det stundtals kaos.
Betyg: 3

VfL Wolfsburg
In: Ivan Perisic (Borussia Dortmund)
Ut: Michael Schulze (Energie Cottbus, lån), Marco Russ (Eintracht Frankfurt, lån), Felipe (VfB Stuttgart, lån), Hrvoje Cale (fri agent), Emanuel Pogatetz (West Ham, lån), Srdjan Lakic (Eintracht Frankfurt, lån), Rasmus Jönsson (FSV Frankfurt, lån), Giovanni Sio (Sochaux, lån), Mateusz Klich (PEC Zwolle, lån)
Kommentar: Wolfsburg fungerar som Tysklands, och Europas, lånebank. Det är dock inte Klaus Allofs fel, sportchefen gör det bästa av situationen och det är givetvis svårt att sälja läktarspelare under vintern. Wolfsburg har en på tok för stor trupp sedan Magath-tiden och Allofs tvingas lägga mycket energi på att banta spelartruppen. Wolfsburg har bara gjort ett nyförvärv och det på en position där det kändes nödvändigt. Perisic bubblar av potential men lyckades aldrig slå igenom i Dortmund men känns som ett fint nyförvärv för Wolfsburg. Konkurrens för Olic.
Betyg: 3

Werder Bremen
In: Mateo Pavlovic (NK Zagreb)
Ut: Florian Trinks (Greuther Fürth), Francois Affolter (Young Boys, lån avslutat)
Kommentar: Werder Bremen har inte varit särskilt aktivt på transfermarknaden. Klubben har justerat mittbackspositionen där Young Boys-lånet Affolter har ersatts av Pavlovic. Det är inte så mycket att tala om, Affolter lyckades aldrig i Bremen och i stället har man köpt in en mittback som man tror på. Unge Trinks har lämnat för Fürth och lämnar knappast ett tomrum efter sig. Thomas Schaaf får arbeta med den trupp han har då det saknas pengar, och i ärlighetens namn bör man fokusera på att jobba med de spelare som redan finns i laget. Förstärkningar som hade hjälpt Bremen fanns inte till rätt pris på marknaden.
Betyg: 3,5

1. FC Nürnberg
In: Berkay Dabanli (Kayserispor), Mu Kanazaki (Nagoya), Muhammed Ildiz (Rapid Wien)
Ut: Philipp Klement (Hansa Rostock, lån)
Kommentar: Nürnberg har valt att förstärka laget med billiga nyförvärv, vilket givetvis är helt rätt. Der Club har gått förhållandevis bra och stabilt i Bundesliga och nu vill man undvika att dras in i någon onödig bottenstrid – kanske kan man till och med utmana om en plats i Europa. Dabanli blir ett alternativ till Pelle Nilsson och Timm Klose, en position som tidigare har varit utsatt. Kanazaki bidrar med fart och kreativitet på högerkanten och Ildiz är ett namn för framtiden på det centrala mittfältet. Bra förstärkningar men den kanske viktigaste positionen har glömts bort, eller ignorerats, nämligen anfallet. Nürnberg saknar en kille där fram som är god för 12-15 mål på en säsong. Där borde man ha lagt ut lite pengar på ett spännande namn.
Betyg: 2,5

TSG Hoffenheim
In: Guilherme Biteco (Gremio), Junior Ponce (Alianza Lima), Luis Advincula (Tavriya), David Abraham (Getafe), Afriyie Acquah (Palermo), Eugen Polanski (FSV Mainz 05), Heurelho Gomes (Tottenham, lån), Igor de Camargo (Borussia Mönchengladbach, lån)
Ut: Guilherme Biteco (Gremio, lån), Junior Ponce (Pelotas-RS, lån), Marvin Compper (Fiorentina)
Kommentar: Precis som i somras händer det väldigt mycket i Hoffenheim. Sommarens satsning bar inte frukt och nu handlar klubben i panik för att klara Bundesliga-kontraktet. Lite som Tysklands QPR. Tim Wiese degraderas och Gomes tar över nummer ett i målet, Polanski och Acquah ska förstärka på det centrala mittfältet och Abraham ska försöka hålla rent i backlinjen. Vidare plockar man in utsorterade de Camargo i anfallet. Ponce, Biteco och Advincula är spännande namn för framtiden. Compper skeppas iväg till Italien efter att ha meddelat att han inte kan motivera sig för nedflyttningskampen i Hoffenheim. Och lite det är klubbens problem, de plockar bara in spelare efter spelare utan att fundera över hur laget ska styras. Problemen kan fortsätta även under våren trots flertalet förstärkningar, känslan är att de griper efter halmstrån.
Betyg: 4

SC Freiburg
In: Hendrick Zuck (1. FC Kaiserslautern)
Ut: Garra Dembélé (Wuhan Zall F.C)
Kommentar: Hendrick Zuck trivs bäst till vänster på mittfältet men kan spela på samtliga offensiva positioner. Ganska spännande 22-åring som har levererat en del mål och assist i 2. Bundesliga. En typisk Freiburg värvning då han är ung med utvecklingspotential, men också flexibel. Dembélé har ingen framtid i Freiburg och lånas ut. Bra agerat av Freiburg som förlitar sig på flera målskyttar i stället för en målspottande anfallare – och laget har redan bevisat att defensiven sitter som en smäck.
Betyg: 2,5

FSV Mainz 05
In: Niki Zimling (Club Brügge), Petar Sliskovic (Dynamo Dresden, åter från lån)
Ut: Eugen Polanski (TSG Hoffenheim), Malik Fathi (1860 München, lån)
Kommentar: Mainz, precis som Freiburg, har spelat en fin höstsäsong och hade ingen tanke på att agera i vinter, inte heller något speciellt behov. Men så kom Hoffenheim med en skattkista med pengar och knackade på dörren – klart att man säljer Polanski då. Mittfältaren har haft en lite jobbigare säsong och Mainz valde att ta pengarna och lägga en del på att plocka in fajtern, dansken Zimling, från Brügge. Inget som blir bättre av att ändra om i truppen på det här sättet, men troligtvis ingen jätteförsvagning heller.
Betyg: 4

FC Augsburg
In: Michael Parkhurst (Nordsjaelland), Dong-Won Ji (Sunderland, lån), Somen Tchoyi (fri agent), André Hahn (Kickers Offenbach)
Ut: Giovanni Sio (VfL Wolfsburg, lån avslutat), Dawda Bah (fri agent)
Kommentar: Tjusigt gjort av Augsburg som med nye sportchefen Stefan Reuter har fått en önskad nystart i vår. Sio och Bah, två spelare som inte höll måttet, har skickats bort och i stället har man gjort ett par bra nyförvärv. Ji har redan gett laget en ny dimension i den tidigare sirpas-sega offensiven och nu tillkommer även Tchoyi. Den sistnämnde är en liten chansning, men han gjorde det riktigt bra som släpande anfallare i österrikiska Bundesliga innan det bar av till England 2010/11. Hahn och Parkhurst ger laget alternativ och truppen är nu mindre känslig för skador, samtidigt som den har blivit kvalitativt förstärkt.
Betyg: 2

Hamburger SV
In: –
Ut: Tom Mickel (Greuther Fürth), Robert Tesche (Fortuna Düsseldorf, lån), Paul Scharner (Wigan, lån)
Kommentar: HSV behöver spara pengar men det visade sig vara svårt att sälja oönskade spelare. Scharner och Tesche lånas åtminstone ut och Hamburg sparar in lite lönepengar. Truppen är fortsatt relativt bred på sina håll och med tanke på att tränare Fink äntligen börjar hitta rätt med laget vore det enbart dumt att göra en panikvärvning för pengar som ändå inte finns. Det är egentligen i försvaret man hade behövt förstärka, men det är givetvis bättre att sanera ekonomin först. Scharner ville bort och lånas ut till Wigan.
Betyg: 4

Greuther Fürth
In: Nikola Djurdjic (Haugesund), Matthias Zimmermann (Borussia Mönchengladbach, lån), Tom Mickel (Hamburger SV), Jung-Bin Park (VfL Wolfsburg, lån), Florian Trinks (Werder Bremen), Jozsef Varga (Debreceni VSC, lån), Kingsley Onuegbu (SV Sandhausen, lån avslutat)
Ut: Kevin Kraus (1. FC Heidenheim, lån), Tayfun Pektürk (Istanbul BB), Tobias Mikkelsen (Rosenborg BK), Fabian Baumgärtel (Stuttgarter Kickers, lån), Edu (Schalke 04, lån avslutat)
Kommentar: Stort plus för att de lyckades landa Nikola Djurdjic som har potential att lyckas i Bundesliga och alla förutsättningar i världen att faktiskt lyckas direkt, vilket Fürth givetvis behöver. Spelmässigt har Mike Büskens lag oftast hängt med ganska bra, men det blir inga mål framåt. Mike Büskens börjar antagligen sitta lite löst på tränarbänken och förhoppningen är att nyförvärven ska hjälpa honom att lyckas. En tuffing till mittfältet ansluter i form av Varga och lite offensiv flärd med Trinks och Park. Frågan är om det räcker? Bortsett från Djurdjic känns Fürths agerande lite väl planlöst.
Betyg: 3

Eintracht Frankfurt
In: Marco Russ, Srdjan Lakic (VfL Wolfsburg, lån)
Ut: Erwin Hoffer (1. FC Kaiserslautern), Vadim Demidov (Celta Vigo, lån), Benjamin Köhler (1. FC Kaiserslautern), Rob Friend (1860 München, lån), Dorge Kouemaha (Club Brügge, lån avslutat)
Kommentar: Armin Veh ville ha en mittback och en anfallare – och precis det fick han. Lakic har inte lyckats med målskyttet sedan han lämnade Kaiserslautern för Wolfsburg, men potentialen finns där och oavsett blir han knappast någon försvagning. Russ har tidigare spelat i Frankfurt och ska gå att lita på, men han har en bit kvar till matchformen. Bra förstärkningar även om de inte är permanenta, vilket säkert har att göra med att Frankfurt vill avvakta och se vad man lyckas med i Rückrunde. Man släpper spelare som inte är önskade i laget, inte så mycket att snacka om.
Betyg: 3

Fortuna Düsseldorf
In: Genki Omae (S-Pulse), Mathis Bolly (Lilleström), Robert Tesche (Hamburger SV, lån), Martin Latka (Slavia Prag), Cristian Ramirez (Independiente)
Ut: Timo Furuholm (Hallescher FC, lån), André Fomitschow (Energie Cottbus, lån), Jeron Hazaimeh (Chemnitzer FC), Mazin Ahmed Al-Huthayfi (Al-Ittihad, lån avslutat)
Kommentar: Düsseldorf plockade in massvis med spelare i somras och jag trodde aldrig att tränare Meier skulle lyckas forma ett lag – men det gick, som vi vet, ganska bra för Fortuna under hösten. De två första matcherna i Rückrunde har varit sämre, men det beror nog inte på den åter kraftiga spelarrotationen. I vinter har man rättat till några misstag och i stället plockat in mer kvalitet. Särskilt vänsterbacken Ramirez spås en finfin framtid och den investering bör löna sig oavsett hur säsongen slutar för Düsseldorf. Tesche blir ett bra alternativ i stället för diverse dussinspelare på mittfältet och Bolly en snabb joker att slänga in. Plus för framtidstänket.
Betyg: 2,5

***

Joachim Löws landslagstrupp – Gomez tillbaka

Onsdagen den 6 februari är det dags för årets för landskamp. Den här gången flyger Joachim Löw och det tyska landslaget till Paris och givetvis är det Frankrike som står för motståndet. Ett bra test för det tyska laget, men som vanligt relativt avslaget med den här typen av träningsmatcher mitt i veckan. Matchen börjar klockan 21:00.

Joachim Löw bjuder inte på några överraskningar. René Adler kommer dock att få chansen mellan stolparna, men förbundskaptenen har varit noga med att poängtera att Manuel Neuer är given som nummer ett. Än en gång saknas den bäste målskytten i Bundesliga – Stefan Kießling. Den här gången är dock Mario Gomez och Miroslav Klose skadefria och med i truppen, med andra ord slipper Mario Götze agera anfallare.

Inte så mycket att hetsa upp sig över, även om det alltid är trevligt att titta på det tyska landslaget.

Här är truppen i sin helhet:

Målvakter
René Adler, Hamburg
Manuel Neuer, Bayern München

Försvarare
Jerome Boateng, Bayern München
Philipp Lahm, Bayern München
Benedikt Höwedes, Schalke 04
Mats Hummels, Borussia Dortmund
Marcel Schmelzer, Borussia Dortmund
Per Mertesacker, Arsenal
Heiko Westermann, Hamburg

Mittfältare
Lars Bender, Bayer Leverkusen
André Schürrle, Bayer Leverkusen
Mario Götze, Borussia Dortmund
Ilkay Gündogan, Borussia Dortmund
Marco Reus, Borussia Dortmund
Lukas Podolski, Arsenal
Toni Kroos, Bayern München
Thomas Müller, Bayern München
Bastian Schweinsteiger, Bayern München
Julian Draxler, Schalke 04
Mesut Özil, Real Madrid
Sami Khedira, Real Madrid

Anfallare
Mario Gomez, Bayern München
Miroslav Klose, Lazio

***

Bundesliga omgång 20

Fredag 20:30

Werder Bremen – Hannover 96
En sammandrabbning som luktar målkalas lång väg. Werder har släppt in åtta mål på två matcher, men gjorde också två mål i derbyt mot HSV. Schaafs gäng är i behov av poäng annars kommer snart ”krisen” smygandes. Samtidigt är Hannover i behov av poäng då de vill ut i Europa igen men försvaret har läckt som ett gammal båtskrov. Nu saknas dessutom hela sex stycken (!) defensiva spelare och Slomka måste bygga om ordentligt. Som vanligt finns det dock gott om offensiv kraft i laget. Urladdning.

Lördag 15:30

VfL Wolfsburg – FC Augsburg
Fyra Rückrunde-poäng efter två matcher och plötsligt har Augsburg passerat Hoffenheim i tabellen. Och plötsligt finns det en hel del självförtroende i laget. Nu väntar Wolfsburg på bortaplan, ett Wolfsburg som vill ut i Europa. Då kan man inte förlora med 1-2 mot Hannover när man är en man mer på plan. Wolfsburg saknade effektivitet framför mål och mittbacksparet, Naldo och Kjaer, stod för en dålig insats senast. Uppryckning krävs mot ett hungrigt Augsburg.

Schalke 04 – Greuther Fürth
Mike Büskens kommer hem till sin stora kärlek, till ”sitt” Schalke 04. Men han gör det som bottenlaget Fürths tränare – och han bara måste börja vinna poäng. Ingen lätt uppgift borta mot Schalke förstås, men å andra sidan vet vi inte riktigt hur det står till med laget från Gelsenkirchen. Holtby är nu borta och Bastos kan mycket väl få spela från start, då flyttar ynglingen Draxler in i mitten. Två lag, som av olika anledningar, behöver tre poäng. Två lag som har det tufft just nu. Två tränare som kanske inte har överdrivet mycket förtroende kvar.

FSV Mainz 05 – Bayern München
FC Bayern är fortfarande det mest dominanta laget i Tyskland, nu behöver de inte ens ta ut sig för att vinna match efter match. Jupp Heynckes är nöjd och vill inte rotera särskilt mycket, med andra ord lär åter Robben och Gomez få nöja sig med en plats på bänken. Mainz har gått bra den här säsongen och vann fint med 3-0 mot Fürth, men nu saknas lagets klart bäste målskytt Szalai, ungraren är avstängd. Vem som ska göra hemmalagets mål återstår att se. Klart är att det krävs ett mindre under för att besegra serieledarna.

Fortuna Düsseldorf – VfB Stuttgart
I höstas blev vi alla förvånade över Fortunas fina inledning, elva poäng och noll insläppta mål efter fem matcher. Nu ser det annorlunda ut. Försvaret slarvar ordentligt och bjuder motståndarna på mål och vårens två matcher har slutat med förlust. Langenekes comeback kan bli räddning. VfB Stuttgart gjorde det bra mot München men det räckte inte hela vägen, särskilt inte efter Molinaros bjudning. Men truppen har förstärkts under vintern och Labbadia har äntligen förlängt sitt kontrakt. Jakten på Europa kan börja.

TSG Hoffenheim – SC Freiburg
Christian Streichs Freiburg spelar fortsatt en imponerande fotboll och kan till och med slå ett nytt klubbrekord om de spelar minst oavgjort – då har man inte förlorat på sju bortamatcher i rad. Mycket talar för Freiburg ska lyckas, laget är harmoniskt och man har endast släppt in ett mål på fyra matcher. Hoffenheim ligger näst sist och måste börja vinna matcher, klubben har endast tagit en poäng på åtta matcher. De Camargo, anfallaren från Mönchengladbach, kan mycket väl få chansen från start. Även Gomes lär återfinnas i startelvan då Tim Wiese har degraderats. Kaos.

Lördag 18:30

Hamburger SV – Eintracht Frankfurt
HSV har tagit sikte på Europa och endast en poäng behövs för att ta anspråk på en Europa-plats. I Hamburg menar spelarna att lördagens match är oerhört viktig, och visst är det så. Det är nu laget ska bekräfta den uppåtgående trenden, det är nu de ska ta ner Frankfurt på jorden igen. Överraskningslaget ligger fortfarande på plats fyra i tabellen och nu har dessutom Veh fått sin önskade anfallare – Lakic får säkert spela från start. En intressant match där tre viktiga Europa-poäng står på spel.

Söndag 15:30

1. FC Nürnberg – Borussia Mönchengladbach
Gladbach har inte förlorat på nio matcher nu och sakteliga går det att känna igen Lucien Favres lag. Nu ska man även få igång Luuk de Jong i anfallet, det är trots allt han som ska stå för de flesta målen. Klubben har sikte på att åter ge sig ut i Europa, men det kan bli tufft på söndag då Nordtveit och Xhaka ser ut att missa matchen. Nürnberg ligger komfortabelt till i tabellen men spelarna är noga med att påpeka att kontraktet är långt ifrån säkrat, en sund inställning förstås. Ny offensiv kraft har anslutit i form av Kanazaki, kanske bildar han en drömduo med Kiyotake.

Söndag 17:30

Bayer Leverkusen – Borussia Dortmund
Omgångens höjdpunkt avslutar också denna 20:e omgång. Tvåan mot trean, Lars Bender mot Sven Bender, Stefan Kießling mot Robert Lewandowski, André Schürrle mot Marco Reus. Oerhört många intressanta dueller, många landslagsspelare, två offensiva lag och endast en poäng skiljer lagen åt. En riktigt smaskig fotbollskaramell att se fram emot. Leverkusen har varit väldigt starka på hemmaplan den här säsongen. Nu väntar de regerande mästarna och Leverkusen har en gås att plocka med Jürgen Klopps gäng efter 0-3-förlusten i höstas. Om ni ska se någon match i helgen, se detta toppmöte.

/Wingren

Bayern München – Borussia Dortmund 1-1. En kraftmätning, en klassiker och höstens stormatch. Mötet mellan de två tyska giganterna bjöd på två helt olika halvlekar men när matchen var över visste egentligen ingen vad de skulle känna. Det fanns bara en sak som alla var rörande överens om: Dortmunds målvakt Roman Weidenfeller gjorde en kanoninsats.

Bayern München kom till spel utan Arjen Robben, men med ett lag i toppform. Ett lag som äntligen ville besegra de svart-gula från Dortmund. Bortalaget kom till spel utan lagkapten Sebastian Kehl, men med ett lag i god form. Ett lag som ville gripa tag i det där sista halmstrået.

Jürgen Klopp valde att spela med succétaktiken från Manchester. Jakub Blaszczykowski flyttade följaktligen in på det centrala mittfältet och stängde ned ytor tillsammans med Ilkay Gündogan och Sven Bender. Marco Reus, Mario Götze och Robert Lewandowski utgjorde en offensiv triangel.

Jupp Heynckes ställde som vanligt upp enligt 4-2-3-1 och satsade på ett tungt centralt mittfält med Javi Martinez och Bastian Schweinsteiger. Framåt skulle Franck Ribéry, Thomas Müller, Toni Kroos och Mario Mandzukic stå för kalaset.

Det blev ganska omgående uppenbart att det här är Tysklands två bästa lag, även om tabellen säger annorlunda. FC Bayern kickade igång sitt offensiva maskineri men det var egentligen bara Ribéry som lyckades komma någonstans då Dortmunds ständiga slit och smarta ställningsspel satte käppar i hjulen för hemmalaget. Och när bortalaget vann boll så ville man direkt framåt, men det var inte så lätt att uträtta något mot ett Bayern München som spelade smartare än låt säga Real Madrid eller Manchester City.

Problemet var helt enkelt att lagen är för bra i samtliga lagdelar – det blev en chansfattig första halvlek även om det hettade till stundtals. Lagen tog ut varandra.

I andra halvlek intensifierade Dortmund sina offensiva åtaganden och lyckades komma till bättre lägen och Manuel Neuer tvingades till några räddningar. Känslan lutade åt att Dortmund än en gång skulle beröva Bayern München på de där tre härliga poängen. Men i en match som spelas mellan två likvärdiga lag brukar individuella aktioner fälla avgörandet. Så även i lördags.

Efter 67 minuter lurade Toni Kroos bort Mats Hummels, hittade en lucka för skott och sköt in bollen i mål. Ett klassmål.

Det visade sig dock med all tydlighet att Borussia Dortmund var med i matchen, att de hade haft den där perioden innan målet. FC Bayern hade inför matchen vunnit 33 matcher på hemmaplan efter att ha gjort 1-0, men Dortmund ville annorlunda. Efter 74 minuter slår Reus en hörna och till sist dimper bollen ner hos Mario Götze som kontrollerar den och klipper till på halvvolley. 1-1 och otagbart för Neuer. Ironiskt nog var det just Toni Kroos som missade markeringen på Götze efter att tidigare ha gjort ett fenomenalt mål. Hans karriär i ett nötskal.

Efter det målet var det dock hemmalaget som tog över och ångade på för en seger. Det kändes tydligt att en vinst var det som gällde, som sig bör hemma på Allianz Arena. Nu var det i stället Roman Weidenfellers individuella prestationer som avgjorde matchen. Toni Kroos, Thomas Müller och Javi Martinez testade målvakten inom loppet av några minuter – och den ena paraden överglänste den andra. Matchen slutade 1-1 och efteråt var Weidenfeller namnet på allas läppar.

Vilket förstås berodde på att han gjorde en fantastisk match – men också eftersom att 1-1 var ett oklart resultat. Hur skulle spelare och ledare förhålla sig till det?

”Vi vet inte vad vi ska tycka”, sa Müller efter matchen, ”Du sitter i omklädningsrummet efter matchen och vet inte om du ska vara besviken”, sa Gomez. 1-1 innebär att Bayern München fortsatt har elva poäng mer än Borussia Dortmund. Således är ligatiteln i trygga händer även efter matchen. Men det var också den femte ligamatchen mot Dortmund som inte slutade med tre poäng för rekordmästarna, å andra sidan är ett vunnet poäng bättre än tre förlorade.

I Dortmund-lägret var det lite samma sak. Å ena sidan har man ännu inte förlorat mot FC Bayern på fem ligamatcher, å andra sidan är troligtvis ligatiteln utom räckhåll nu. ”Bara att erkänna att Bayern är en klass för sig, de vinner ligan”, sa ordförande Hans-Joachim Watzke.

Svåra känslor att ta på alltså. Då var det enklare att prata om målvakten som avgjorde matchen i slutet.

”Han räddade resultatet för oss”, sa Jürgen Klopp. ”Han gjorde några otroliga räddningar. Jag måste vara ärlig: jag vet inte vad han måste göra för att få en chans i landslaget”, sa Jupp Heynckes. ”Högsta klass”, sa Uli Hoeneß.

Oliver Kahn dundrade även på i tv om att Weidenfeller förtjänar en plats i landslaget hos Joachim Löw. Och enligt fotbollsmagasinet kicker har Weidenfeller varit ligans bäste målvakt de senaste fem säsongerna (om vi tittar på snittbetyg).

Vad har då Joachim Löw att säga om situationen? Tabloiden Bild ringde förstås upp och frågade förbundskaptenen: ”Manuel Neuer är utan tvekan nummer ett. Han har vårt fulla förtroende. Efter EM ville vi testa de unga målvakterna med Zieler och ter Stegen. Nyligen gav vi åter en erfaren målvakt chansen med René Adler. Det är ingen fråga om att även Roman Weidenfeller har presterat starkt de senaste två åren. På målvaktssituationen har vi ett lyxproblem. Vi måste bestämma oss på nytt först när en turnering närmar sig, med andra ord VM i Brasilien. Vem vi testar fram tills dess kan jag inte svara på i dag”, säger Löw.

Roman Weidenfellers svar på frågan om landslaget (vilket länge har varit hans dröm): ”Det har vi pratat tillräckligt om under de senaste veckorna, månaderna och åren”, säger han.

Han har däremot ett annat svar på 1-1-resultatet: ”Inget är någonsin över efter 15 omgångar. Vi är tillräckligt bra för att få saker att hända”, sa han efter matchen.

Kanske är Karl-Heinz Rummenigge inne på samma sak: ”De är äkta konkurrenter. Det är fakta”, sa han.

Vad jag tycker? Givetvis borde väl Roman Weidenfeller få en chans i landslaget, men han kommer definitivt inte förbi Manuel Neuer ändå.

När det gäller matchresultatet kan jag väl konstatera att det var rättvist, om än lite lyckligt för Dortmund, och att andra halvlek bjöd på mycket mer toppmatch än första. Det är klart att 1-1 möjligtvis innebär att Borussia Dortmund kan inleda någon galen serie som förra säsongen och satsa på ligatiteln – men säsongens upplaga av Bayern München är för starkt. Det är en väsentlig skillnad mellan årets och fjolårets FC Bayern. De har förmågan att prestera på topp match efter match oavsett turnering.

Det tråkigaste vi tar med oss från matchen är förstås Holger Badstubers korsbandsskada. Nu blir mittbacken borta i cirka sex månader. Inga nyförvärv är planerade.

Även Dortmunds mittback Neven Subotic skadade sig och tvingades utgå, men det rör sig om en lindrigare skada. Återstår dock att se om höstsäsongen tar slut i förtid för serben.

Anmärkningsvärt är också att den här maktkampen spelades klart utan något kort. Inte ens ett gult kort halades fram under matchen. ”Gentlemännens match”.

Så har den här helgen kommit och gott. Adventsljusstakarna är framme, FC Bayern har ännu inte lyckats vinna mot Dortmund, Dortmund har ännu inte lyckats få kontakt med FC Bayern i tabelltoppen.

Det jag framför allt väljer att ta med mig från helgen är dock det faktum att Tyskland just nu har två av Europas bästa fotbollslag. Det är riktigt roligt.

Och för er som inte redan har läst det på twitter: TSG Hoffenheim sparkade Markus Babbel i dag. Inte en dag för tidigt, även om det alltid är tråkigt. Två tränare har fått lämna hittills alltså – och talande nog tränarna för två satsande klubbar.

Bundesliga omgång 15:

Fortuna Düsseldorf – Eintracht Frankfurt 4-0
Schalke 04 – Borussia Mönchengladbach 1-1
Bayer Leverkusen – 1. FC Nürnberg 1-0
FSV Mainz 05 – Hannover 96 2-1
FC Augsburg – SC Freiburg 1-1
Greuther Fürth – VfB Stuttgart 0-1
Bayern München – Borussia Dortmund 1-1
TSG Hoffenheim – Werder Bremen 1-4
VfL Wolfsburg – Hamburger SV 1-1

/Wingren

Vi har fått se förskräckliga förhållanden till fotbollens fair play-ideal, men vi har också fått se flera lysande exempel på sistone. Det var inte fint att se hur Sjaktar hur gjorde mål i Champions League, det är inte det minsta underhållande att se dessa ständiga filmningar och förstärkningar världen över och det är inte trevligt med tjuvnyp, spottloskor eller hånande ord.

Däremot värmer det ett fotbollshjärta när Miroslav Klose och Marius Ebbers erkänner att bollen tog på handen innan det blev mål och nu kommer nästa exempel som är värt att uppmärksamma: Lars Stindl.

24-åringen är Hannovers mittfältsmotor, han har blommat ut på ett förträffligt vis den här säsongen, även om han tog elefantkliv redan förra säsongen. Han håller oftast till på högerkanten när Hannover 96 spelar men han kan med fördel flytta in centralt på mittfältet. Oavsett var han är så kämpar han, driver på spelet och är smart. Han gör mål och slår finfina passningar. Han är en oerhört viktig pjäs i Mirko Slomkas lagbygge.

Och han är även ärlig.

Bayern München körde över Hannover i lördags och vann med 5-0. Det var ingen enkel match för Stindl och hans lagkamrater, de förlorade helt rättvist. Lars Stindl drog även på sig ett gult kort i matchen mot rekordmästarna. Inget konstigt med det, mitt i stridens hetta finns inget utrymme för att tänka på nästa match.

När matchen väl var över började dock Stindl fundera. Det var något som inte riktigt stämde.

Lars Stindl var helt säker på att lördagens gula kort var hans femte för säsongen i Bundesliga – med andra ord borde en avstängning följa. Men Hannover och Stindl hörde inget från det tyska ligaförbundet DFL.

Jaha, då får jag ta saken i egna händer då, tänkte Stindl. Han informerade sin klubb om att ”jag har minsann fem gula kort den här säsongen” och Hannover skickade en hälsning till DFL. De tackade för det och kom fram till att Lars Stindl mycket riktigt hade fem gula kort på kontot. Det var under den åttonde omgången som Stindl drog på sig ett gult kort i matchen mot Eintracht Frankfurt. Troligtvis har domare Christian Dingert missat att bokföra detta i rapporten och således föll varningen mellan stolarna.

Men nu är misstaget korrigerat och Lars Stindl missar tisdagens möte med Greuther Fürth.

Antingen är Stindl en slug räv som känner sig sliten och vill vila en match utan att erkänna det för någon – eller så är han en av många ärliga och sportsliga fotbollsspelare. Det är för sällan de ärliga spelarna uppmärksammas, det brukar i stället vara någon spottande eller osportslig fjant som tar rubrikerna. Folk i allmänhet ser därför de flesta fotbollsspelarna som slödder. Så är givetvis inte fallet.

Tack Stindl, du förgyllde en grå måndag.

Bundesliga omgång 13:

Fortuna Düsseldorf – Hamburger SV 2-0
Hamburg-fansen gjorde ett ordentlig självmål och brände av massvis med pyroteknik – riktigt dålig tajming med tanke på den rådande debatten. På planen gjordes det inga självmål dock men Fortuna Düsseldorf gjorde två mål genom Kruse och Reisinger. Det här var en match med bortdömda mål, fina chanser och två tunga skador. Fortuna fick plocka av Langeneke och HSV fick plocka av van der Vaart. Jobbigt, förstås. Berg, som spelade från start, hade kanske gjort mål på en fin chans om han varit i form. I stället såg han till att ytterligare ett HSV-mål blev bortdömt då han var för tuff i straffområdet. En tung dag för Hamburg, en härlig och efterlängtad vinst för Fortuna.

Bayern München – Hannover 96 5-0
Kris i FC Bayern efter 1-1 mot Nürnberg och Valencia? Glöm det! Hannover, som bara hade fått en dags vila, krossades fullständigt och Bayern visade än en gång vilket fenomenalt lag det är i år. Javi Martinez fick premiärnäta med en cykelspark, Dante med ett nickmål. Kroos, Ribéry och Gomez hette de andra målskyttarna. Härligt att se Mario Gomez glädje när han fick göra mål efter bara 26 sekunder på plan. Hannover hade ett par chanser i matchen men i ärlighetens namn var de aldrig riktigt med. Vinsten innebär även att Bayern München utökar sin serieledning då Frankfurt och Schalke tappade poäng.

Schalke 04 – Eintracht Frankfurt 1-1
Omgångens toppmöte spelades i Gelsenkirchen och det var en härlig tillställning där Frankfurt inledde bäst med ett flertal fina aktioner offensivt – som vi är vana att se dem i år. Det var dock Huntelaar som äntligen fick göra ett Bundesliga-mål efter 591 mållösa minuter. Inom loppet av två minuter kunde dock Frankfurt svara genom Aigner. I andra halvlek var Schalke det bättre laget och var flera gånger nära att ta ledningen. Men matchen slutade oavgjort vilket känns ganska rättvist sett över 90 minuter.

VfL Wolfsburg – Werder Bremen 1-1
Klaus Allofs mot sin gamla klubb Bremen, kanske ganska skönt för de inblandade att det slutade 1-1. Arnautovic fixade ledningen för bortalaget strax innan halvtidsvilan. I andra halvlek höjde Wolfsburg tempot och kom bättre in i matchen, när dessutom Schmitz fick sitt andra gula kort för matchen tog Wolfsburg över. Målet kom också via holländaren Dost som nu har gjort fem mål i de fem senaste matcherna. Hemmalaget tryckte på för en seger men Bremen orkade hålla undan.

FSV Mainz 05 – Borussia Dortmund 1-2
Caligiuri utnyttjade Subotics försvarssims och skickade iväg en ståtlig missil till 1-0 för hemmalaget efter bara några minuter. Men Dortmund svarade omgående när Lewandowski touchade in en boll från Reus. 1-1 och matchen stod och vägde. Mainz fick en lektion i effektivitet, något som Dortmund nyligen har upptäckt vad det är. Hemmalaget brände några fina lägen innan Lewandowski mästerligt tog med sig bollen och gjorde 1-2 strax före halvtid. Andra halvlek bjöd inte på särskilt mycket och bortalaget kunde försvara ledningen relativt enkelt. Men Mainz gjorde en bra match och Dortmund ska vara glada över den knappa segern.

Greuther Fürth – 1. FC Nürnberg 0-0
Första derbyt mellan lagen i Bundesliga – och det var verkligen derbykänsla i den här matchen. Två röda kort, hårda tacklingar, missade jättelägen och ganska lite fotboll som spelades, i stället mycket kamp och känslor. Feulner drog på sig ett rött kort efter bara 35 minuter och satte Nürnberg i ett tufft läge. Asamoah kom fri och borde gjort mål men slarvade bort chansen. Sararer drog på sig sitt andra gula kort med en halvtimme kvar och det var nu tio mot tio. Trots allt ett rättvist resultat då båda lagen kämpade fint men hade svårt att etablera anfallsspel.

SC Freiburg – VfB Stuttgart 3-0
Ett lyckat genrep inför den tuffa matchen mot FC Bayern på onsdag. Freiburg vann helt välförtjänt mot ett Stuttgart som för all del hade mer bollinnehav i matchen. Men Freiburg gjorde målen och vann de avgörande närkamperna. Rosenthal gjorde 1-0 för Freiburg efter 22 minuter och hemmalaget växte. Krmas och Kruse gjorde de andra målen för dagen. Starkt av Freiburg, igen, och ännu ett exempel på Stuttgarts lustiga säsong med blandade insatser.

TSG Hoffenheim – Bayer Leverkusen 1-2
Tim Wiese skadade sig inför matchen och ersattes av Casteels i mål – men det gick inte bättre för Hoffenheim för det, även om de faktiskt gjorde en bra match mot ett Leverkusen som fick kämpa hårt för segern. Bender satte 0-1 efter en kvart och mitt i Hoffenheim-pressen kunde Carvajal dansa in 0-2 i den 38 minuten. I andra halvlek fortsatte Hoffenheim att kämpa för ett mål och fick även ett via Johnson. Med en halvtimme kvar fick Leverkusen kämpa för de tre poängen, men stack också på farliga kontringar.

FC Augsburg – Borussia Mönchengladbach 1-1
Augsburg hade hoppats på tre mycket välbehövliga poäng och var även nära att fixa det. Mölders, Augsburgs svar på vem som ska göra mål för laget, gjorde 1-0 efter bara fem minuter. Bortalaget hade svårt att skapa chanser mot ett fint hemmaförsvar och Mölders prickade i stället ribban för Augsburg. Med en halvtimme kvar av matchen lyckades Gladbach bättre och skapade ett gäng chanser, det var dock precis före slutet som Herrmann kunde fiska upp en misslyckad rensning och göra 1-1.

/Wingren

Det var inte någon uppvisning i går, det var ingen show. Men resultatet fick de med sig, grabbarna från södra Tyskland. Biljett till åttondelsfinalen är fixad – nu är frågan om det blir som etta eller tvåa.

Valencia förtjänar beröm för insatsen, de spelade bra mot ett Bayern München som var en man mer på plan i drygt en timme. Att då ta ledningen, skapa en del chanser och hålla upp spelet väl förtjänar beröm. Egentligen vaknade Valencia till först när det röda kortet gjorde sitt framträdande, innan dess hade tyskarna varit det bättre laget. Sammanfattningsvis: ett välförtjänt kryss som båda klubbarna kan vara nöjda med. Även Valencia är klart för åttondelsfinal, och det vet ni att det är viktigt.

Men vad fasen är det med Bayern München och november? Varför hamnar laget så ofta i en svacka just då? Okej att Luiz Gustavo och Jerome Boateng saknades, okej att Franck Ribéry spelade med smärtor och hade en dålig dag. Det är inte bara det. Känslan är att någon seg hinna lägger sig över de tyska rekordmästarna när höstmörkret är som mest deprimerande. Jag är likadan själv, jag vantrivs. Ett fotbollslag ska helt inte drabbas av höstdepressioner dock. Nej, det är konstigt, men också alldeles uppenbart hur mycket Ribéry betyder för FC Bayerns spel.

Karl-Heinz Rummenigge har erkänt att så är fallet. Laget är lite väl beroende av Ribéry, men han menar också att samtliga storlag har dessa betydande nyckelspelare. Vi fick även se Mario Gomez göra comeback i går och det var han som serverade Thomas Müller till 1-1-målet.

För att återgå till tidigare resonemang om november: låt oss minnas inledningen av säsongen. Då kunde Jupp Heynckes rotera bäst han ville och kompensera skador med likvärdig kvalitet. Truppen har inte förändrats, det borde ännu vara lika lekande lätt. Det borde gå att spela bra fotboll i 90 minuter även om Ribéry är blek. Men inte i november, tydligen.

FC Bayern gjorde alltså jobbet och behöver inte svettas och våndas inför gruppspelets sista match. Grattis.

Och för er som undrar: David Alaba säger att han mår bra, inget gick sönder i smällen.

Schalke 04 och Borussia Dortmund vill förstås upprepa FC Bayerns bedrift. Båda klubbarna har chansen att bli klara för åttondelsfinalerna i kväll.

För Borussia Dortmund räcker det med en poäng borta mot Ajax. Inte en enkel uppgift, men en uppgift Jürgen Klopps lag bör klara av. Intressant blir att se vem som får ”den lediga platsen” på det offensiva mittfältet. Marco Reus och Mario Götze är givna – men blir det Jakub Blaszczykowski eller Kevin Großkreutz som tar sista startplatsen? Inte Ivan Perisic, väl? De tyska mästarna har sagt att de kommer att gå för en vinst, de känner inte till något annat. Tyska lag brukar dock ha det svårt i Amsterdam, Ajax har vunnit tolv av 13 hemmamatcher mot Bundesliga-lag.

Om Schalke 04 vinner hemma mot ett formstarkt Olympiakos är Ruhrklubben i åttondelsfinal. Men en del har hänt sedan lagen möttes i september. Huub Stevens lag gick och förlorade mot Bayer Leverkusen i helgen, en match där Schalke spelade uselt. Olympiakos däremot har verkligen hittat formen och har tio segrar samt ett kryss på elva matcher i ligan. ”Vi har lagt matchen bakom oss. Vi vet att allt som kan gå snett gick snett mot Leverkusen. Nu gäller det att åter trampa på gaspedalen och enbart fokusera på matchen mot Olympiakos”, säger mittfältaren Roman Neustädter. Om Schalke lyckas med det, och med tanke på att matchen spelas hemma i Gelsenkirchen, ja, då är inte en vinst för mycket begärt.

Det är förstås helt underbart att bollen är rund, som vanligt. Precis allt kan hända i kväll. Jag hoppas att vi har tre tyska lag i åttondelsfinal klockan 22:40.

/Wingren

1 april 1998. Semifinal i Champions League. Real Madrid mot Borussia Dortmund. Dortmund hade vunnit turneringen året innan under Ottmar Hitzfelds ledning, nu hette tränaren i stället Nevio Scala. Jag behöver väl knappast förklara hur viktig den här matchen var.

Bortalaget värmde upp precis som vanligt och sprang sina vändor på Bernabéu-Stadion i Madrid. Det tog ett tag innan spelarna insåg att målet på andra sidan planen hade knäckts och fallit ihop. Madrid-fansen bakom målet hade haft sönder den anordning som höll uppe målet. Det rasade ihop.

”Man genomför sitt uppvärmningsprogram, då tittar man sällan till höger och vänster. Då hade vi dock aldrig trott att det skulle ta så lång tid”, minns Lars Ricken.

Hur långt tid tog det innan matchen kunde spelas? 76 minuter. Det är än i dag den längsta förseningen av en Champions League-match. Personalen försökte laga målställningen men det gick inte. I stället gav man sig iväg på jakt efter ett nytt mål. Problemet? Det fanns inget reservmål på Bernabéu-Stadion. Till sist beordrades Dortmund-spelarna att återvända till omklädningsrummet.

Under tiden underhölls de tyska tv-tittarna av kommentatorerna Günther Jauch och Marcel Reif. ”Ett mål har redan fallit”, ”ett mål hade gjort matchen gott” och annat smått och gott kläckte de goda herrarna ur sig. Lustigt, givetvis.

Men inte så lustigt för spelarna som skulle spela en semifinal. På bortaplan och i ovisshet.

”Det hette hela tiden att ’snart drar det igång’. Även tränaren bara satt där, vad skulle han göra. 75 minuters motivationstal hade varit lite väl mycket”, säger Ricken.

Till sist blåstes matchen igång, man hade till sist hittat ett nytt mål. ”Koncentrationen var bortblåst”, minns Ricken. Uppenbarligen. Real Madrid segrade med 2-0 och vann senare med 1-0 i Dortmund. Dortmund lämnade en protest till Uefa men den fick inget gehör.

Så låt hoppas att det finns en, eller två, målställningar i reserv på Bernabéu i kväll. Det är ingen semifinal som spelas men likväl en oerhört viktig match mellan samma lag som då. Om Borussia Dortmund vinner är klubben klar för åttondelsfinal, om Real Madrid vinner tar över gruppledningen i dödens grupp. Mycket står på spel denna fjärde omgång – låt det inte förstöras av ett mål faller för tidigt.

***

För övrigt har även Schalke 04 exakt samma utgångsläge när de i kväll välkomnar Arsenal till Gelsenkirchen. En vinst och Schalke är klart för åttondelsfinal. Det ska inte vara omöjligt. Huub Stevens var som vanligt på dåligt humör under presskonferensen men lät ändå avslöja att vi kanske får se en överraskning i målet. Lars Unnerstall har vaktat Schalkes mål på sistone, men nu verkar det som att Timo Hildebrand får chansen på nytt. Även Julian Draxler förväntas spela från start mot Arsenal.

Huub Stevens och Schalke har definitivt det som krävs för att vinna matchen – men ett oavgjort resultat hade varit mer än okej. Det bör gå att lösa.

Borussia Dortmund visade för två veckor sedan att laget har mognat och till och med klarar av att vinna mot Real Madrid. I kväll blir det en svårare match. Endast Bayern München har lyckats vinna på Bernabéu-Stadion av alla tyska lag som har försökt. Real är en makt på hemmaplan och de tyska mästarna har med sig ett stukat självförtroende från ligaspelet.

Bayern München spelar en mycket viktig match i morgon mot Lille hemma på Allianz Arena. Rekordmästarna går som tåget i Bundesliga och man spelade ut Valencia i Champions League. Men den där dråpliga förlusten mot BATE har gjort läget i gruppen väldigt spännande. Philipp Lahm fixade en billig straff borta mot Lille i förra mötet och FC Bayern kunde ta med sig tre poäng tack vare en ”arbetsseger” i Frankrike. Jupp Heynckes har en superfin spelartrupp att arbeta med och har dessutom lyckats involvera de allra flesta i lagets framgångar den här säsongen.

Lille har lovat att ge allt de har mot FC Bayern på onsdag – men jag tror inte att det räcker till. I mina ögon är Bayern München Europas bästa lag för tillfället. Mycket mer än så kan jag inte säga om matchen. Viktigt är dock att göra jobbet, det måste man alltid göra. Och det är just det som Dortmund och Schalke har haft ganska stora problem med i Bundesliga. Dessutom tycks man ha lärt sig läxan i FC Bayern då det har varit väldigt tyst på titelfronten på sistone. De låter 90 minuters fotbollsspelande, två gånger i veckan, tala för sig.

Och just det, på tal om FC Bayern. Mario Gomez tränar åter med laget. Och Arjen Robben lär få spela från start mot Lille. Det är lustigt, och det är ett kvitto på hur bra rekordmästarnas trupp är – för vem fasen har egentligen saknat dem?

***

Eftersom att dagens blogg, av naturliga skäl, handlar som tyska klubblag ute i Europa tänkte jag passa på att avsluta med några Hitzfeld-citat. Ottmar har vunnit Champions League med Borussia Dortmund och Bayern München och för tillfället ansvarar han för det schweiziska landslaget. En fantastisk mästartränare som ger sin syn på de tyska klubblagens framgång i Europa.

”Alla tre lagen har vidareutvecklats. Dortmund samlade på sig väldigt mycket erfarenhet förra säsongen och vill nu göra det bättre än de två senaste säsongerna i Europa League och Champions League. Även Schalke har tagit ett stort steg framåt och stabiliserats avsevärt. Dessutom har de lyckats integrera unga spelare på ett föredömligt sätt. De har byggt ut och förbättrat truppen kontinuerligt”, säger han om Ruhr-lagen.

Givetvis har den gode Ottmar även en klar uppfattning om Bayern München.

”Man behöver inte säga så mycket om Bayern. De håller en hög klass. Nederlaget i Borisov kom i rättan tid. Bayern har så mycket kvalitet i truppen, gruppspelsfasen kan inte gå snett”, säger han.

Hitzfeld är alltså säker på att FC Bayern fixar en biljett till åttondelsfinalerna, och han är imponerad över Schalke och Dortmunds bedrifter. Men inget är klart ännu.

Vad tror ni?

Kan vi få uppleva en lika fantastisk CL-omgång som för två veckor sedan? Tveksamt. Men inte omöjligt.

/Wingren

Bundesliga-premiären är bara några dagar bort. På fredag tar Borussia Dortmund emot Werder Bremen inför mer än 80 000 åskådare på Westfalenstadion. Det är ett klassiskt möte som passar extra bra den här säsongen. Det är dags för den 50:e upplagan av Bundesliga. För 49 år sedan möttes just Werder Bremen och Borussia Dortmund och bortalagets anfallare, Timo Konietzka, gjorde 1-0 för de gul-svarta. Det var det första Bundesliga-målet. 49 år senare öppnar alltså dessa klubbar jubileumssäsongen.

I fjol vann Borussia Dortmund ligan på ett rekordartat sätt. Aldrig förr hade ett lag samlat ihop 81 poäng, det var den bästa säsongen någonsin för en klubb i Bundesliga. Men jag är övertygad om att Bundesliga 2012/2013 kommer att bli den bästa säsongen någonsin – för alla.

Årets upplaga av Bundesliga känns starkare än någonsin. Jag är förvisso ganska säker på att Bayern München och Borussia Dortmund kommer att göra upp om titeln, men bakom dessa extravaganta klubbar finns det så många starka lag – med så många härliga profiler och fantastiska supportrar. FC Bayern har fått en riktig utmanare i BVB och det är något vi ska njuta av. Det kommer att bli härliga stormatcher och ordkriget har redan börjat. Det kommer att bli lika hett som i den brinnande helveteselden. Det kommer att handla om fotboll i dess härligaste form.

Även om jag ser dessa två storklubbar som bättre och stabilare än de 16 andra lagen så betyder inte det att säsongen kommer att sakna spänning. Freiburg kan alltid vinna mot rekordmästarna från södra Tyskland och Augsburg kan alltid jobba sig till en seger mot arbetarna från väst. Det är tjusningen med det hela. En självklar match är en tråkig match. En förutsägbar liga är ingen rolig liga. Det är därför jag har haft stora problem med mitt säsongstips (som ni finner nedan). Hur i hela friden ska jag kunna sia om något? Samtliga lag förutom Bayern München och Borussia Dortmund kan i princip sluta var fasen som helst i tabellen. Det här är den bästa upplagan av Bundesliga som jag kan påminna mig om. Jag kan inte räkna ut något lag.

Okej att…

…Hamburger SV ser sämre ut än förra säsongen, ja, det ser faktiskt riktigt illa ut. Men en storklubb som HSV kan alltid resa sig, alltid hitta rätt profil som lyfter resten av laget.

…Greuther Fürth aldrig har spelat i Bundesliga förr och dessutom tappat sin målskytt till Frankfurt. Men med emotionella Mike Büskens på tränarbänken och ett samspelt lag så är de långt ifrån chanslösa.

…Fortuna Düsseldorf visade en svag form under vårsäsongen i 2. Bundesliga. Dessutom har Norbert Meier bytt ut hela laget (i stort sett). Men med fantastiska supportrar, några Magath-värvningar och en stor vilja kommer man långt.

…Werder Bremen har gjort sin största generationsväxling på mycket länge. Ändå kan klubben lika gärna utmana om ligatiteln som åka ur.

…SC Freiburg på sätt och vis har en tunn trupp som kanske hyllas lite väl mycket efter den starka våren. Men det var många som tänkte likadant om Dortmunds unga och lite tunna trupp för några säsonger sedan.

Å andra sidan…

…har VfL Wolfsburg köpt ihop ett lag som ska vara kapabelt att ta hem hela skiten om Magath får ihop det.

…har TSG Hoffenheim köpt ihop ett lag som lätt ska kunna utmana förmodade toppklubbar som Leverkusen, Schalke, Mönchengladbach och Stuttgart.

…kan Schalke utmana Dortmund, Wolfsburg och Bayern om ligatiteln. Så länge Huntelaar är hel går det mesta.

…är Bayer Leverkusen ett mer levande och spännande projekt än på mycket länge.

…känns Nürnberg och Hannover riktigt farliga. Hannover har kommit längre i utvecklingen men filosofin är densamma i båda klubbar. Här är det lite ”vi mot världen”. Och världen, den ska tas med storm.

…är det alltid ett, två eller tre lag som överraskar positivt. I fjol var Borussia Mönchengladbach den stora överraskningen, vem tar över den stafettpinnen nu?

Äsch, jag behöver inte fortsätta. Jag har sagt det förr men säger det igen: årets upplaga av Bundesliga känns starkare än någonsin. Det här kommer att bli så svettigt, så roligt, så nervöst och så magnifikt. Den renaste typen av fotbollsunderhållning med välmående klubbar, offensiv fotboll och Europas högsta publiksnitt. Nu är dessutom nivån högre än någonsin. Vad kan vara bättre? Vad annat kan man önska sig? Jag är helt paff, förundrad och förstummad. Jag har längtat länge, snart är det äntligen dags.

Så varför vänta ännu längre – här är mitt säsongstips för Bundesliga 2012/2013:

Upp- och nedflyttade spelare inom klubben redovisas ej. Om en spelare tidigare har varit på lån i klubben men köpts loss inför den här säsongen redovisas han som ett nyförvärv.

18. Fortuna Düsseldorf
Truppens snittålder: 25,8

In: Andriy Voronin (Dynamo Moskva, lån), Stelios Malezas (PAOK Thessaloniki), Nikos Papadopoulos (Olympiakos), Fabian Giefer (Bayer Leverkusen), Gerrit Wegkamp (VfL Osnabrück), Tobias Levels (Borussia Mönchengladbach), Stefan Reisinger (SC Freiburg), Ronny Garbuschewski (Chemnitzer FC), Dani Schahin (Greuther Fürth), Axel Bellinghausen (FC Augsburg), Du-Ri Cha (Celtic Glasgow), Bastian Müller (Bayern München II), Mazin Ahmed Al-Huthayfi (Al-Ittihad Dschidda), Ivan Paurevic (Borussia Dortmund II), Bruno Soares (MSV Duisburg), Leon Balogun (Werder Bremen II), Nando Rafael (FC Augsburg), André Fomitschow (VfL Wolfsburg).

Ut: Ranisav Jovanovic (MSV Duisburg), Adriano Grimaldi (VfL Osnabrück), Sascha Rösler (Alemannia Aachen), Assani Lukimya-Mulongoti (Werder Bremen), Michael Ratajczak (klubb ej klar), Markus Krauss (Stuttgarter Kickers), Thomas Bröker (1. FC Köln), Kai Schwertfeger (Alemannia Aachen), Sascha Dum (klubb ej klar), Maximilian Beister (Hamburger SV, lån avslutat), Villyan Bijev (Liverpool, lån avslutat), Adam Matuschyk (1. FC Köln, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Norbert Meier säger att han är van vid att bygga nya lag men nu undrar jag om han inte har tagit sig vatten över huvudet. Düsseldorf har värvat rekordmånga spelare och mer eller mindre hela spelartruppen från förra säsongen är utbytt. Trots budgetvärvningar så finner vi dock en hel del intressanta namn här. Du-Ri Cha kommer med fin rutin från Celtic och Andriy Voronin är ett härligt välbekant namn som kanske orkar skjuta Düsseldorf kvar i Bundesliga. En väldigt jobbig uppgift att ersätta nyckelspelare som Lukimya och Beister förstås.

Motivering: Hösten 2011 tillhörde Fortuna Düsseldorf och klubbens energiska publik. Laget ångade på i 2. Bundesliga och inlånade Maximilian Beister var ligans bäste lirare. Men Beister och resten av laget hamnade i en formsvacka efter vinteruppehållet och hittade aldrig formen igen. Man lyckades dock undvika flera förluster och lyckades ändå vinna kvalspelet mot Hertha Berlin i ett mycket uppmärksammat möte. Hemmastödet är fint, Meier har varit med förr och en hel del spelare bidrar med fin rutin. Vidare har vi ett gäng okända killar som bara väntar på att få visa upp sig. Men för lite spetskvalitet och ett alldeles för stort renoveringsprojekt tror jag blir fallet i år. Fortuna kommer att sticka upp ibland – men det räcker inte hela vägen. Försäsongen har inte varit särskilt imponerande heller.

Håll ögonen på: Andriy Voronin är äntligen tillbaka i Bundesliga. Han är glad, lagkamraterna är glada och Meier är glad. Den ukrainske anfallaren har förstås sett sina bästa år, men med 145 Bundesliga-matcher på meritlistan blir han likväl viktig.

17. SpVgg Greuther Fürth
Truppens snittålder: 24,6

In: Djiby Fall (KSC Lokeren), Tobias Mikkelsen (FC Nordsjaelland), Issa Ndoye (Volyn Lutsk), Zoltán Stieber (1. FSV Mainz 05), Lasse Sobiech (Borussia Dortmund, lån), Wolfgang Hesl (Dynamo Dresden), Abdul Rahman Baba (Asante Kotoko Kumasi), Thomas Pledl (1860 München), Michael Hefele (SpVgg Unterhaching), Thanos Petsos (Bayer Leverkusen), Franck Ohandza (Buriram United).

Ut: Christian Rahn (Jahn Regensburg), Franco Flückiger (Hallescher FC), Christian Dorda (SC Heracles Almelo), Olivier Occéan (Eintracht Frankfurt), Dani Schahin (Fortuna Düsseldorf), Fabian Baumgärtel (Alemannia Aachen, lån avslutat), Stephan Schröck (TSG Hoffenheim), Jasmin Fejzic (VfR Aalen), Asen Karaslavov (Botev Plovdiv).

Kommentar på transferaktiviteter: Det här är inte någon nyrik klubb som har dykt upp från ingenstans – tvärtom. Och det märks även på spelarköpen. Det är framför allt Occéan och Schröck som är riktigt tunga spelartapp, och frågan är om Djiby kan ta över efter Occéan? I övrigt har Fürth värvat klokt och spännande. Det ska bli intressant att följa den 20-årige anfallaren Ohandza som blev skyttekung i den thailändska ligan. Stieber, Mikkelsen, Petsos med flera bör kunna hjälpa till omgående.

Motivering: Greuther Fürth har jobbat på samma seriösa och långsiktiga vis som FC Augsburg. Även om det tar tid så betalar det av sig när laget äntligen får ta steget upp i Bundesliga. Jämfört med Düsseldorf är det här ett lag som har firat framgångar tillsammans och lärt känna varandra under en lång tid. I Mike Büskens har laget en emotionell tränare och i Asamoah finns en ledargestalt i omklädningsrummet. Det här ser egentligen ganska stabilt och bra ut – men frågan är om det är tillräckligt bra? Jag kan tänka mig att Fürth lyckas säkra ett nytt kontrakt, skadeläget blir givetvis avgörande, men här finns en tydlig stomme att förlita sig till.

Greuther Fürth förlorade bara två matcher under försäsongen men överlag spelade man mot lite sämre lag. Känslan är ändå att Büskens har fått ihop ett hyfsat lag här. Att man börjar om på noll när säsongen är ny är en beprövad klyscha – särskilt när man har tagit sig upp en division. Fürth fick sitt uppvaknande i cupen när Kickers Offenbach vann med 2-0.

Håll ögonen på: Sercan Sararer har ryktats vara på väg bort under sommaren men han ser ut att stanna i Fürth åtminstone säsongen ut. Grymt spännande och härlig högerytter som kan få sitt stora genombrott i år.

16. Hamburger SV
Truppens snittålder: 24,9

In: Milan Badelj (Dynamo Zagreb), Paul Scharner (West Bromwich Albion), Artem Rudnev (Lech Poznan), René Adler (Bayer 04 Leverkusen), Maximilian Beister (Fortuna Düsseldorf, åter från lån).

Ut: Gökhan Töre (Rubin Kazan), Macauley Chrisantus (UD Las Palmas), Paolo Guerrero (Corinthians Sao Paulo), Romeo Castelen (klubb ej klar), Michaël Tavares (klubb ej klar), Miroslav Stepanek (FK Senica), Mladen Petric (Fulham), David Jarolím (klubb ej klar), Sören Bertram (VfL Bochum), Dániel Nagy (VfL Osnabrück).

Kommentar på transferaktiviteter: Förra säsongen var Petric lagets bäste målskytt med blygsamma sju fullträffar. Töre, Guerrero och Jarolim kändes tongivande och viktiga men är nu borta. Sportchef Frank Arnesen har inte någon välfylld skattkista men har ändå fått till ett par nyförvärv. Badelj ansluter efter första omgången och ska bidra med välbehövlig kreativitet som ”sexa”. Rudnev var, precis som Lewandowski, Lech Poznans skyttekung och Scharner är en beprövad mittback. Det intressantaste ”nyförvärvet” är egentligen hemvändaren Beister. Vi ska förstås inte glömma bort Adler som mycket väl kan bli en världsmålvakt igen. Känslan är ändå att laget har försvagats i sommar.

Motivering: HSV hör hemma i Bundesliga och förhoppningsvis får vi se en reaktion från spelare, tränare och ledare. Men om laget spelar lika tamt och slarvigt som förra säsongen kan det här sluta med katastrof. Tränare Thorsten Fink söker fortfarande efter ett passande spelsystem och har haft problem med målgörandet under försäsongen. Försvaret känns dock mer samspelt och bättre än i fjol. Tyngden och den ungdomliga entusiasmen finns här, men laget känns ändå oroväckande svagt. Lewandowski behövde gott och väl en säsong på sig för att hitta rätt, det är inte omöjligt att även Rudnev behöver så mycket tid. Men tid, det tror jag inte att HSV har den här säsongen.

Första chocken den här säsongen fick Fink och HSV när Karlsruher SV blev för tufft motstånd i tyska cupen. Ringde väckarklockan?

Håll ögonen på: Maximilian Beister vänder hem till Hamburg efter sejouren i Fortuna Düsseldorf där han utvecklades till en kvalitativ spelare. 21-åring har gjort ett gott intryck på Fink och är full av självförtroende. Kan bli en riktigt trevlig säsong för killen som gjorde tolv mål och 13 assist på 35 matcher förra säsongen.

15. Eintracht Frankfurt
Truppens snittålder: 25

In: Erwin Hoffer (Napoli, lån), Carlos Zambrano (St. Pauli), Dorge Kouemaha (Club Brügge, lån), Anderson (Borussia Mönchengladbach), Vadim Demidov (Real Sociedad), Olivier Occéan (Greuther Fürth), Takashi Inui (VfL Bochum), Kevin Trapp (1. FC Kaiserslautern), Bastian Oczipka (Bayer Leverkusen), Stefan Aigner (1860 München), Stefano Celozzi (VfB Stuttgart), Martin Lanig (1. FC Köln).

Ut: Caio César (EC Bahia), Ricardo Clark (Houston Dynamo), Mohamadou Idrissou (1. FC Kaiserslautern), Dominik Schmidt (Preußen Münster), Gordon Schildenfeld (Dynamo Moskva), Matthias Lehmann (1. FC Köln), Ümit Korkmaz (FC Ingolstadt 04), Habib Bellaid (CS Sedan-Ardennes), Marcos Álvarez (Stuttgarter Kickers), Thomas Kessler (1. FC Köln, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Som så många andra lag i Tyskland måste Eintracht tänka på ekonomin först och agera sen. Men Armin Veh har ändå lyckats förstärka sitt redan starka lag. Anderson köptes till sist loss från Gladbach och i Occéan kommer Fürths succéanfallare. Demidov och duktige Zambrano förstärker det tunna försvaret och i Lanig, Celozzi, Trapp och Oczipka kommer kompetenta Bundesliga-spelare. Även en kille som Inui kan blomma ut. Det känns förnuftigt.

Motivering: Det är alltid enklare att få ihop ett slagkraftigt lag när man bara har varit nere och vänt i 2. Bundesliga – därmed inte sagt att det här blir någon dans på rosor. Fråga bara vad Michael Preetz i Hertha Berlin tycker om det hela. Frankfurt vann säkerligen inte många hjärtan med sitt spel förra säsongen men uppenbarligen fungerade det ganska bra. Laget känns överlag tungt och hårt vilket så klart kan vara ganska skönt i Bundesliga. Lite mer flärd hade dock inte skadat och det återstår att se vilka spelare som kan träda fram och leverera. Truppen känns ganska komplett och Eintracht Frankfurt borde kunna hänga kvar den här säsongen.

Försäsongen har varit imponerande. Red Bull Salzburg och Valencia besegrades med 4-1 och sammanlagt slutade åtta matcher med vinst. I cupen kom så chocken: Aue vann med 3-0 och Frankfurt är ute.

Håll ögonen på: Alexander Meier. Den 29-årige offensive mittfältaren har alltid varit en personlig favorit. Killen är stor som få (196 cm) men är lika härlig med fötterna som med huvudet. I fjol blev det 17 ligamål för Meier. Han är viktig för Eintracht och är en väldigt speciell spelartyp.

14. FC Augsburg
Truppens snittålder: 25,7

In: Giovanni Sio (VfL Wolfsburg, lån), Milan Petrzela (FC Viktoria Pilsen), Ragnar Klavan (AZ Alkmaar), Kevin Vogt (VfL Bochum), Jan Morávek (FC Schalke 04), Aristide Bancé (Al-Ahli Dubai), Knowledge Musona (TSG Hoffenheim, lån), Ronny Philip (Jahn Regensburg), Andreas Ottl (Hertha Berlin), Dominic Peitz (FC Hansa Rostock, åter från lån).

Ut: Daniel Brinkmann (FC Energie Cottbus), Axel Bellinghausen (Fortuna Düsseldorf), Edmond Kapllani (FSV Frankfurt), Nando Rafael (Fortuna Düsseldorf), Marcel Ndjeng (Hertha Berlin), Andrew Sinkala (klubb ej klar), Patrick Mayer (1. FC Heidenheim 1846, lån avslutat), Jonas de Roeck (Oud-Heverlee Leuven), Hajime Hosogai (Bayer 04 Leverkusen, lån avslutat), Akaki Gogia (VfL Wolfsburg, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Efter att ha överlevt första säsongen i Bundesliga kunde Augsburg förstärka utsatta eller svaga lagdelar under sommaren. Den kanske största förändringen har dock skett på tränarfronten då Jos Luhukay valde att lämna, Markus Weinzierl plockades in som hans ersättare. Markus är en spännande ung tysk tränare som gjorde det bra i Jahn Regensburg. Vogt och Ottl kommer att tillföra en hel del på det defensiva mittfältet men det viktigaste har skett i offensiven. Augsburg hade svårt att göra mål och har nu plockat in Bancé, tidigare i Mainz, samt Musona (med det sköna namnet Knowledge), Sio och Petrzela. Känns fräscht och spännande.

Motivering: Det såg länge väldigt jobbigt ut för Augsburg i fjol. Om inte försvaret föll ihop så gjorde inte anfallarna några mål. Men under våren hittade man formen och det visade sig att ett moget lag kunde lösa det mesta. Truppen har nu rensats och spetsats till med hetare namn. Det återstår att se om nye tränaren Weinzierl kan lyckas hålla kvar Augsburg i Tysklands finrum – förutsättningarna finns i varje fall. Har man dessutom en trupp med två så sköna spelarnamn som Jan-Ingwer Callsen-Bracker och Knowledge Musona så måste det gå bra eller?

Augsburg har spelat en positiv försäsong med fina resultat och få skandaler. En ganska skön uppladdning.

Håll ögonen på: Aristide Bancé. Den profilstarke anfallaren huserade i Mainz förr i tiden. Han är inte världens stjärna, men han är stor och tar plats. Förhoppningsvis ger 27-åringen Augsburg den tyngd som behövs där framme. Spelade 62 ligamatcher för Mainz och gjorde 24 mål.

13. FSV Mainz 05
Truppens snittålder: 26,2

In: Chinedu Ede (1. FC Union Berlin), Júnior Díaz (FC Brügge), Peter Sliskovic (St. Pauli, åter från lån).

Ut: Mohamed Zidan (Baniyas SC), Malik Fathi (Kayserispor, lån), Sami Allagui (Hertha Berlin), Zoltán Stieber (Greuther Fürth), Eugen Gopko (klubb ej klar), Deniz Yilmaz (SC Paderborn 07, lån), Fabian Schönheim (1. FC Union Berlin, lån), Mario Gavranovic (FC Schalke 04, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Thomas Tuchel storshoppade förra sommaren men valde att sortera ut onödiga spelare för att skapa ett intimare lag. Det är inte mycket pengar som har lämnat klubbkassan den här sommaren men Diaz förstärker på den något svaga vänsterbacksplatsen och Ede var underhållande i 2. Bundesliga. Känns logiskt.

Motivering: Det är väldigt svårt att säga var man har Tuchel och hans Mainz den här säsongen. 2010/11 var en framgångssaga utan dess like, 2011/12 var överlag en besvikelse – framför allt var det väldigt ojämna prestationer. Nu har truppen bantats och det ger förhoppningsvis spelarna en ökad säkerhet. Vi vet att Tuchel kan motivera sina killar, är flexibel med taktiken och blir förbannad när laget förlorar. Hur långt räcker det den här säsongen? Får Szalai hålla sig frisk har man en härlig anfallsbesättning som spetsas med Choupo-Moting och Ujah. Mittfältet känns lite lagom spännande och backlinjen bör kunna freda sig ganska väl. Summa summarum torde Mainz hamna någonstans i ingenmansland, men kvalstrecket kan vara obehagligt nära.

Mainz har hållit nere siffrorna under försäsongen och i det enda målkalaset stod Sevilla för motståndet (3-3). Trots detta har Mainz ändå inte lyckats imponera nämnvärt.

Håll ögonen på: Jan Kirchhoff. Den 21-årige mittbacken, som även fungerar utmärkt som defensiv mittfältare, har utvecklats i rask takt. I fjol blev det 29 Bundesliga-matcher för försvarstalangen och nu jagar de tyska storklubbarna honom. Med lite flyt blir han lika härligt dominant som Wollscheid var i Nürnberg.

12. SC Freiburg
Truppens snittålder: 24,1

In: Ezequiel Calvente (Real Betis, lån), Vegar Eggen Hedenstad (Stabaek IF), Max Kruse (St. Pauli), Marco Terrazzino (Karlsruher SC).

Ut: Erich Sautner (Hallescher FC, lån), Stefan Reisinger (Fortuna Düsseldorf), Oliver Barth (VfR Aalen), Simon Brandstetter (Karlsruher SC, lån), Andreas Hinkel (klubb ej klar), Michael Lumb (Zenit St. Petersburg, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: När Christian Streich tog över tränarjobbet sorterades en hel del spelare ut (och bland annat såldes ju anfallsstjärnan Demba Cissé). 47-årige Streich satsade hellre på alla fina talanger som finns i klubben och det bar frukt. I sommar har man förstärkt laget med spelare som borde passa in i klubben och som dessutom känns intressanta. Hedenstad är en spännande offensiv ytterback och Max Kruse har varit tongivande i St. Pauli. Calvente är en ganska riskfri chansning som kan gå hem.

Motivering: Freiburgs styrka är en kombination mellan tränare Christian Streich, den ungdomliga entusiasmen och det faktum att spelarna håller en jämn nivå. I fjol gjorde hela 17 olika spelare mål – en siffra som ingen annan klubb kunde matcha. Det gör laget mindre känsligt för skador, samtidigt ska det påpekas att de riktiga stjärnorna och ”fixarna” saknas. Freiburg är ett välmående kollektiv som saknar stjärnglans, men om laget hittar rätt under säsongsinledning kan det räcka långt. Här finns mycket utvecklingspotential och som vi vet är det lättare att växa när resultaten är på ens sida. På det centrala mittfältet ser det bra ut och om succéynglingarna från förra säsongen kan göra en lika bra insats i försvaret så känns det tryggt. Frågetecken sätter vi bakom kreativiteten. Här kan det gå grus i maskineriet. Dembélé väntar på sitt genombrott som anfallare och Santini visade upp intressanta sidor i våras. Men vem tar tag i taktpinnen när spelet låser sig?

Försäsongen har blandat och gett. Freiburg avslutade dock med flaggan i topp när Real Betis besegrades med 1-0. Lagom med självförtroende i truppen inför ligapremiären.

Håll ögonen på: Johannes Flum. Jag väntar på att Flum ska snappas upp av någon större klubb men plötsligt har tiden börjat springa förbi den 24-årige defensive mittfältaren. Han vill att det här ska bli hans säsong nu – och det känns inte alls omöjligt. En kille som tar ansvar, som vinner boll och som kan fördela de vunna bollarna. Vem vill inte ha en sån spelare?

11. 1. FC Nürnberg
Truppens snittålder: 24,3

In: Hiroshi Kiyotake (Cerezo Osaka), Timo Gebhart (VfB Stuttgart), Sebastian Polter (Vfl Wolfsburg, lån), Noah Korczowski (FC Schalke 04), Roussel Ngankam (Hertha Berlin), Marcos António (Rapid Bukarest), Felicio Brown Forbes (Rot-Weiß Oberhausen, åter från lån).

Ut: Philipp Wollscheid (Bayer 04 Leverkusen), Albert Bunjaku (1. FC Kaiserslautern), Christopher Sauter (Karlsruher SC, lån avslutat), Rubin Okotie (SK Sturm Graz, lån avslutat), Christian Eigler (FC Ingolstadt 04), Manuel Zeitz (SC Paderborn 07, lån), Dominic Maroh (1. FC Köln), Juri Judt (RB Leipzig), Jens Hegeler (Bayer 04 Leverkusen, lån avslutat), Daniel Didavi (VfB Stuttgart, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Det känns som evigheter sedan som jag var så här spänd på Nürnberg. Heckings sommaraktiviteter har känts genomtänkta, fräscha, spännande och framför allt kvalitativa. Kruxet är förstås att Wollscheid måste ersättas, det ska António försöka göra. I Kiyotake kommer en väldigt spännande japan (ja, ännu en japan i Bundesliga) och Gebhart kan mycket väl få ”ett andra genombrott”. Inlånade anfallaren Polter har imponerat så mycket att han ser ut att ta en startplats. Sen är det förstås så att vi inte får glömma att även Hegeler och Didavi har lämnat – men jämfört med 2011 känns den här sommaren bättre.

Motivering: Dieter Hecking och Nürnberg känner varandra nu, och en sak vi kan lita på är att grundspelet är stabilt – således torde inte Wollscheids sorti betyda himmel eller helvete. Lagbygget känns snarare lite starkare. I Schäfer har vi en målvakt som håller på den här nivån, backlinjen spelar med hjärtat och mittfältet är en smaskig blandning mellan slit och stil. Jag skulle till och med kunna tänka mig att Nürnberg går ännu bättre än så här, men konkurrensen är mördande och det räcker trots allt inte att fem eller sex spelare är i god form.

Försäsongen har varit lite skakig men mestadels positiv. En finfin 4-2-vinst mot Borussia Dortmund har blandats med 0-0 mot Karlsruher SC och FC St. Gallen. I DFB-Pokal gick det sämre för der Club som fick se sig besegrat av TSV Havelse.

Håll ögonen på: Timothy Chandler. Den 22-årige högerbacken fungerar lika bra som högermittfältare och visar alltid upp en jäkla inställning. Bollkontrollen är god men hjärtat är godare – Frankfurt-födde Chandler har även hunnit bli amerikansk landslagsman.

10. Werder Bremen
Truppens snittålder: 22,9

In: Kevin de Bruyne (Chelsea, lån), Eljero Elia (Juventus), Sokratis (Genoa), Theodor Gebre Selassie (FC Slovan Liberec), Nils Petersen (Bayern München, lån), Raphael Wolf (SV Kapfenberg), Assani Lukimya-Mulongoti (Fortuna Düsseldorf), Richard Strebinger (Hertha Berlin II).

Ut: Markus Rosenberg (West Bromwich Albion), Sandro Wagner (Hertha Berlin), Naldo (VfL Wolfsburg), Marko Marin (Chelsea), Tim Wiese (TSG Hoffenheim), Sebastian Boenisch (klubb ej klar), Claudio Pizarro (Bayern München), Mikaël Silvestre (klubb ej klar), Tim Borowski (klubb ej klar), Onur Ayik (klubb ej klar), Lennart Thy (St. Pauli).

Kommentar på transferaktiviteter: Här har hänt så mycket i sommar att det nästan är omöjligt att sammanfatta. En sak är säker: ursäkta röran, renovering pågår! Schaaf, Allofs och Bremen nådde till sist den punkt där nog fick vara nog. Ut åkte gamla trotjänare och välavlönade spelare som Pizarro, Borowski, Rosenberg, Wiese, Naldo, Marin och Silvestre. In kommer ett gäng talanger från den egna akademin (som är bra) och det hela har spetsats med killar som Elia, Selassie, Petersen och Lukimya. Det är bra namn, det är spännande namn. De Bruyne som lånas in från Chelesa är en fantastisk talang.

Motivering: Det här nybygget ser otroligt spännande ut och det känns nödvändigt. Det var dags nu – och det förstås Thomas Schaaf själv. Den gamla mittfältsdiamanten är historia och i stället ska Bremen bli mer flexibelt och oberäkneligt. Ytterbacken Selassie imponerade stort i EM och Lukimya var en jätte i Düsseldorf, dessutom har man löst Sokratis från Genoa. Trots Naldos sorti känns backlinjen ovanligt stabil. Bremen har en bra trupp och vi väntar på en hel del genombrott. Frågan är om de kommer i tid, har spelarna lärt känna varandra, har Schaaf redan spelat ut alla sina kort? I motsats till värsta rivalen HSV tror jag att Bremen kommer att må ganska bra, men avsaknaden av inspelade fanbärare oroar. Elia och Arnautovic är svåra typer och det blir väldigt viktigt för Schaaf att dessa killar trivs och levererar. Vi bör få se en anfallare till här, men Füllkrug och Petersen har faktiskt gjort ett gott intryck. Alla spelare måste ta ansvar nu, jag tror att det gör gott.

Försäsongen har varit positiv för Werder Bremen, men det gäller att inte dra för stora växlar av dessa resultat. Verkligheten är alltid en annan. Vinsten i Liga Total Cup mot FC Bayern och Dortmund gör givetvis gott. Men efter solsken kommer regn: Preußen Münster slog ut Werder i tyska cupen.

Håll ögonen på: Mehmet Ekici. Första säsongen i Bremen blev ingen höjdare för 22-åringen. Men den centrale mittfältaren blixtrade till ibland och visade framför allt upp en sagolik känsla i högerfoten. Nu är det dags att ta ansvar, Ekici ska styra och ställa med sin fina teknik och härliga spelförståelse. Skolad i Bayern gjorde han succé i Nürnberg – nu ska han leverera i Bremen. Är det en frispark eller hörna på gång så pass på.

9. TSG Hoffenheim
Truppens snittålder: 23,9

In: Joselu (Real Madrid), Chris (VfL Wolfsburg), Filip Malbasic (FK Rad Belgrad), Eren Derdiyok (Bayer Leverkusen), Takashi Usami (Gamba Osaka, lån), Stephan Schröck (Greuther Fürth), Tim Wiese (Werder Bremen), Matthieu Delpierre (VfB Stuttgart), Kevin Volland (1860 München, åter från lån), Jens Grahl (SC Paderborn, åter från lån), Michael Gregoritsch (SV Kapfenberg, åter från lån).

Ut: Wellington (klubb ej klar), Dominik Kaiser (RB Leipzig), Gylfi Sigurdsson (Tottenham), Chinedu Obasi (Schalke 04), Peniel Mlapa (Borussia Mönchengladbach), Jukka Raitala (SC Heerenveen), Knowledge Musona (FC Augsburg, lån), Daniel Haas (1. FC Union Berlin), Manuel Gulde (SC Paderborn), Andreas Ibertsberger (klubb ej klar), Tom Starke (Bayern München), Franco Zuculini (Real Saragossa), Srdjan Lakic (VfL Wolfsburg, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Vad fasen hände? Dietmar Hopp låste upp Hoffenheims skattkista efter ett ganska sparsamt fjolår och plötsligt har man en ruggigt stark trupp. Nu är det upp till Markus Babbel att få ihop laget och spela bra fotboll. Det har rensats och lånats ut, Mlapa och Sigurdsson är tråkiga tapp men de slig aldrig igenom i Hoffenheim. In har en drös klasspelare kommit: anfallarna Joselu och Derdiyok från Real Madrid respektive Leverkuösen, duktige ytterbacken Schröck, mittbacksgeneralen Delpierre, Japan-löftet Usami och Bremens ikon-målvakt Wiese. Vilken trevlig sommar för Babbel.

Motivering: Babbel har fortfarande övertygat mig, jag vet inte hur bra han är som tränare. Klart är att han får helt andra förutsättningar än Stanislawski som behandlades ganska orättvist. Killen har en stark röst och det behövs i klubben. Hoffenheim har en mycket bra trupp på papperet med väletablerade Bundesliga-stjärnor och framstående talanger. Det interna kriget i ledningen måste upphöra, spelarna måste visa mer känslor på planen och prestationerna måste bli jämnare – men med den här truppen bör Babbel lyckas skaka fram en trygg mittenplacering och kanske till och med utmana om en plats i Europa. Joselu och Derdiyok är fina anfallsalternativ och på mittfältet finns det gott om kreativitet. Även backlinjen har fått sig en ansiktslyftning och i Wiese får klubben sin kanske störste profil någonsin. Det här blir ett spännande år.

Försäsongen är svårläst. En jäkla massa vinster men motståndet har inte varit det bästa. När Wigan träningsspelade mot Hoffenheim blev det exempelvis bara 1-1. Klart är att Babbel redan har satt ner foten och bland annat skickat Babel samt Braafheid till U 23-laget. Det gick dock helt åt skogen i tyska cupen där Hoffenheim krossades av Berliner AK med 4-0.

Håll ögonen på: Kevin Volland. Det är inte den störste stjärnan, ej heller störste profilen. Men jag hoppas att Volland får en del speltid och håll då ett extra öga på den 20-årige anfallaren som la av med hockeyn för åtta år sedan. Han var nyttig och framstående i 1860 München där han gjorde 13 mål och elva assist i fjol – och Babbel har redan imponerats av Vollands kvaliteter.

8. VfB Stuttgart
Truppens snittålder: 26

In: Tim Hoogland (Schalke 04, lån), Tunay Torun (Hertha Berlin).

Ut: Khalid Boulahrouz (Sporting Lissabon), Julian Schieber (Borussia Dortmund), Timo Gebhart (1. FC Nürnberg), Matthieu Delpierre (TSG Hoffenheim), Stefano Celozzi (Eintracht Frankfurt).

Kommentar på transferaktiviteter: Tja, vad kan man säga? För att citera tränare Bruno Labbadia: ”Det är oroväckande att alla andra rustar upp medan vi rustar ner”. Det ligger något i det, men det finns ändå en del viktiga poänger att lyfta fram. Först och främst ska man ha en eloge för att man sköter ekonomin trots att ett äventyr i Europa väntar. För det andra har Stuttgart trots allt fått behålla stommen i laget. Schieber är en spelare som man gärna hade haft kvar, men i övrigt var det relativt väntade spelare som lämnade. Hoogland lånas in för att stärka backlinjen och Torun kan säkerligen bidra en del.

Motivering: Inför förra säsongen trodde jag inte särskilt mycket på Stuttgart – främst då Labbadia aldrig har imponerat på mig över en hel säsong. I fjol överlevde han dock krisen och laget växte sig allt starkare. Nu finns här en tro på det man gör, en känsla av att allt är möjligt och spelarna har lärt känna varandra. Om Ibisevics härliga nytändning håller i sig ser offensiven väldigt fin ut med spelare som Okazaki, Harnik och Ibisevic. Tänk dessutom på att Audel äntligen snart är skadefri och blir som ett nyförvärv, detsamma gäller Didavi som går skadad just nu men som imponerade stort i Nürnberg. Defensivt finns det också stabilitet och Ulreich i mål är en av landets mest underskattade målvakter. Samtliga lagdelar är starka, men det är relativt tunt och det är Stuttgarts akilleshäl tillsammans med den rutinmässigt svaga höst-formen. Om Stuttgart tar sig vidare från sitt tuffa EL-kval är det givetvis roligt, men det blir också tufft med den ökade belastningen på truppen.

Försäsongen har varit okej för Labbadia och hans lag. Inte jättebra men inte heller dåligt. Mötena med Swansea, Betis Sevilla och Hansa Rostock slutade med ett krys, det är ganska så talande.

Håll ögonen på: Martin Harnik. Den 25-årige österrikaren blommade ut på allvar förra säsongen. Harnik trivs bäst som offensiv högerspets och stod för imponerande 17 mål och åtta assist på 34 ligamatcher i fjol. En härlig kille att titta på.

7. Hannover 96
Truppens snittålder: 25,7

In: Szabolcs Huszti (Zenit St. Petersburg), Felipe (Standard Lüttich), Hiroki Sakai (Kashiwa Reysol), Adrian Nikci (FC Zürich).

Ut: Emanuel Pogatetz (VfL Wolfsburg), Moritz Stoppelkamp (TSV 1860 München), Daniel Royer (1. FC Köln, lån), Carlitos (klubb ej klar), Altin Lala (FC Bayern München II), Erdal Akdari (Kayserispor).

Kommentar på transferaktiviteter: Pogatetz är ett jobbigt tapp, mittfältsgeneralen har alltid varit viktig. I övrigt är det ingen spelare som Mirko Slomka gråter över förutom ikonen Altin Lala – men killen var helt enkelt för gammal. Hannover har kunnat förstärka truppen i sommar tack vare ett starkt Europa-spel i fjol. Den förre publikfavoriten Huszti har återvänt till Hannover och det blir spännande att se om han kan bli lika bra som han var innan han lämnade. Felipe ska ta över efter Pogatetz och i Sakai kommer en duktig och mycket lovande högerback.

Motivering: Hannover är ett svårtippat lag, man kunde ju tro att de skulle misslyckas förra säsongen men de bevisade att allt går med lite vilja, disciplin och smarthet. Truppen är inte den bästa, inte den bredaste och inte den dyraste – men fasen vad mycket Mirko Slomka får ut av laget. Grundspelet är läskigt säkert och viljan att hela tiden gå på anfall gör H96 till en obehaglig motståndare. Det är klart att laget är känsligt för skador, men bredden är ganska god i år, särskilt på mittfältet. Slomka är en vän av rotation vilket brukar betyda att spelarna håller sig fräscha. På mittfältet finner vi flera intressanta namn som Schmiedebach, Huszti, Rausch och Stindl. Schlaudraff kan lyckas med det mesta och på topp finns måltjuven Abdellaoue, slitvargen Ya Konan och fjolårets succéman Mame Biram Diouf. Spännande är det, men frågan är hur bra klubben mår bakom kulisserna. Slomka och sportchef Jörg Schmadtke verkar inte dra jämnt och man undrar när det börjar bli riktigt stormigt.

Försäsongen har varit helt okej, inledningsvis förlorade man mot lag som Preußen Münster och Hertha Berlin – vilket förstås inte är okej. Men sen spelade man 3-4 mot Manchester United och dessutom har man fått två tävlingsmatcher i benen efter det lyckade kvalspelet.

Håll ögonen på: Mame Biram Diouf. Hannover behövde tyngd och eldkraft framåt och värvade in den 24-årige senegalesen från Manchester United i vintras. Hannover var intresserat redan 2008/09 när Diouf visade upp sig i norska Molde. Diouf imponerade stort och växte snabbt ut till en av ligans hetaste anfallare och spelade en otroligt härlig fotboll. Det blev sex mål och tre assist på tio ligamatcher innan den tråkiga skadan var framme. Jag hoppas vi får se mer av Diouf den här säsongen – annars tar ni och tittar på Lars Stindl som är en ljuvlig fotbollsspelare.

6. Borussia Mönchengladbach
Truppens snittålder: 24,2

In: Luuk de Jong (Twente), Branimir Hrgota (Jönköping Södra), Granit Xhaka (Basel), Álvaro Domínguez (Atlético Madrid), Peniel Mlapa (TSG Hoffenheim), Lukas Rupp (SC Paderborn, åter från lån).

Ut: Anderson (Eintracht Frankfurt), Marco Reus (Borussia Dortmund), Dante (Bayern München), Tobias Levels (Fortuna Düsseldorf), Elias Kachunga (Hertha Berlin, lån), Roman Neustädter (Schalke 04), Logan Bailly (Oud-Heverlee Leuven), Mathew Leckie (FSV Frankfurt, lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Av naturliga anledningar har här hänt en hel del. Gladbach och sportchef Eberl valde att agera i stället för att luta sig tillbaka och tumla omkring i massa pengar som självaste von Anka. Reus, Dante och Neustädter var tre absoluta nyckelspelare. Men de har ersatts, och känslan är att det har blivit ganska bra. Reus är den tyngsta förlusten, årets spelare i Bundesliga och Mönchengladbachs fixstjärna. Men offensivt har det hänt en del. Luuk de Jong sprutade in mål i Twente, ingår i landslagstruppen och tillhör nu Gladbach. Mlapa är en av Tysklands mest spännande anfallstalanger. Branimir Hrgota känner vi från tiden i Jönköping där han imponerade stort – och han har redan visat fina kvaliteter under försäsongen. Schweiziska stortalangen Granit Xhaka köptes in från FC Basel och det finns bara goda ord att säga om honom. Álvaro Dominguez hämtades in från Atlético Madrid och anses vara en framtida mittback för landslaget. Det är med andra ord god kvalitet som ska ersätta god kvalitet.

Motivering: Lucien Favre har gjort under med Borussia Mönchengladbach. På lite drygt en och en halv säsong har han omvandlat klubben totalt. Från botten till toppen. Defensivt är det hur säkert och precist som helst, Favre har ett öga för detaljer. När man vinner bollen sätter fyra löpare iväg direkt och med spelare som Arango och Herrmann på kanterna kan allting hända. Hanke, de Camargo, Mlapa och de Jong ger Favre oändliga möjligheter på topp. Nordtveit och Xhaka blir ett ruggigt par på det defensiva mittfältet och i Dominguez, Stranzl samt Brouwers finns tre utomordentliga mittbackar. Och vi får verkligen inte glömma att ter Stegen redan nu är en målvakt av högsta klass. Det ser med andra ord bra ut i Gladbach. Det finns dessutom en handfull ynglingar som mycket väl kan bli Bundesliga-stjärnor redan i år (Hrgota, Otsu, Younes och Zimmermann bland annat). Det stora frågetecknet blir hur Favre och hans spelare hanterar spelet i Europa, ett eventuellt nederlag i CL-kvalet och framför allt: nu finns pressen att leverera.

Försäsongen har varit lika defensivt solid som vi är vana vid och vid en första anblick känns Gladbach lika heta som i fjol. Men jag tror ändå att den här säsongen blir något tuffare.

Håll ögonen på: Marc-André ter Stegen. Jag är själv gammal målvakt och kan inte annat än beundras av den här 20-åringen. Han uppträder säkert och med gott självförtroende, gör få misstag och är alltid god för en handfull matchavgörande räddningar. Näste världsmålvakt.

5. Bayer Leverkusen
Truppens snittålder: 23.7

In: Michael Ortega (Atlas Guadalajara, lån), Daniel Carvajal (Real Madrid), Júnior Fernandes (Club Universidad de Chile), Philipp Wollscheid (1. FC Nürnberg), Carlinhos (Deportivo Brasil, lån), Jens Hegeler (1. FC Nürnberg, åter från lån), Hajime Hosogai (FC Augsburg, åter från lån).

Ut: Nicolai Jörgensen (FC Köpenhamn, lån), Zvonko Pamic (MSV Duisburg, lån), Tranquillo Barnetta (Schalke 04), Danny da Costa (FC Ingolstadt 04, lån), Eren Derdiyok (TSG Hoffenheim), Bastian Oczipka (Eintracht Frankfurt), Fabian Giefer (Fortuna Düsseldorf), René Adler (Hamburger SV), Maksimilijan Milovanovic (Rot-Weiss Essen), Lucas (klubb ej klar), Thanos Petsos (Greuther Fürth), Michael Ballack (klubb ej klar), Vedran Corluka (Tottenham, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Affären med Nürnberg och Wollscheid har varit klar sedan länge och 23-åringen blir ett välkommet tillskott i backlinjen. Det vet vi. När det gäller Carvajal, Carlinhos och Júnior Fernandes är det bra mycket klurigare. Är det talangfulla medelmåttor som inte fungerar i Tyskland eller har Rudi Völler hittat tre ”Kagawas”? I Hosogai och Hegeler kommer två härligt kämpastarka mittfältare tillbaka från lån. Helt klart är att Leverkusen behövde någon högerback och det har man fått. Jag har aldrig arbetat med Eren Derdiyok men jag kan inte förstå varför man låter honom gå. Barnetta och Adler är också kännbara tapp men ingick i ”planen”.

Motivering: Bayer Leverkusen bygger ett ungt lag precis som så många andra Bundesliga-klubbar. Förra säsongen blev en besvikelse och det kändes som om att det vilade en grå, klibbig och obehaglig massa över laget. Nu har missförstådde Robin Dutt varit borta sedan länge och i stället är det upp till Lewandowski/Hyypiä att få fart på Bayer igen. De lyckades åtminstone i våras då spelet såg mycket bättre ut. Här finns kvalitet i laget och förhoppningsvis ska härliga spelare som Renato Augusto och Sidney Sam kunna spela mer fotboll i år. I 22-årige Bellarabi kan klubben ha näste spelare som blommar ut. Simon Rolfes har fått nytt förtroende som kapten och kommer att styra upp det centrala mittfältet tillsammans med duktiga killar som Lars Bender, Gonzalo Castro och Stefan Reinzartz. Offensivt ser det bra ut med en Kießling som äntligen verkar ha hittat formen igen och André Schürrle kommer att göra ett mycket bättre intryck i år. Defensivt ser det fint ut med bland annat Kadlec, Friedrich, Wollscheid och Schwaab. Målvakten Bernd Leno minns ni alla från förra säsongen. Här är det ändå bredden på vissa positioner som oroar i Leverkusen och det faktum att tränarduon är ganska ung och oprövad. Men det lär gå snabbt när Leverkusen går till attack.

Försäsongen har inte varit särskilt imponerande. Trygga vinster mot betydligt sämre motstånd, men fyra förluster på sju matcher är inte bra nog – särskilt när två har slutat utan Leverkusen-mål.

Håll ögonen på: Lars Bender. Den 23-årige defensive mittfältaren härstammar från 1860 Münchens fina akademi. Det finns väldigt få fotbollsspelare på den här nivån som springer mer än Bender, men ändå har han koncentration och kyla nog att styra spelet såväl offensivt som defensivt. Oerhört viktig för Leverkusen.

4. Schalke 04
Truppens snittålder: 25,2

In: Tranquillo Barnetta (Bayer Leverkusen), Chinedu Obasi (TSG Hoffenheim), Roman Neustädter (Borussia Mönchengladbach), Vasilios Pliatsikas (MSV Duisburg, åter från lån), Anthony Annan (Vitesse Arnheim, åter från lån), Edu (Besiktas Istanbul, åter från lån).

Ut: Andreas Wiegel (FC Erzgebrige Aue), Philipp Hofmann (SC Paderborn, lån), Levan Kenia (Zenit St. Petersburg), Peer Kluge (Hertha Berlin), Carlos Zambrano (St. Pauli), Ciprian Deac (CFR Cluj), Jan Moravek (FC Augsburg), Tim Hoogland (VfB Stuttgart, lån), Raúl (Al-Sadd Sports Club), Mario Gavranovic (FC Zürich), Hans Sarpei (klubb ej klar), Mathias Schober (slutar).

Kommentar på transferaktiviteter: Även Huub Stevens och Schalke har tvingats värva kreativt och smart. Man har bara betalat för en spelare och det är Obasi som löstes redan i våras. Men Barnetta är en härlig kantspelare som ansluter gratis och om Neustädter kan spinna vidare från sin fina Gladbach-form så är även han ett kvalitativt nyförvärv som förstärker det defensiva mittfältet. Det har även trillat in en del ”oönskade” Magath-spelare, återstår att se vilken roll de spelar den här säsongen. Ett helt gäng spelare har sorterats ut då de var överflödiga. Inte någon spektakulär sommar i Gelsenkirchen men ändå klokt handlat.

Motivering: I mina ögon är Schalke lite väl beroende av målkungen Klaas-Jan Huntelaar. Jag kan inte se någon i truppen som på allvar kan avlasta honom eller ersätta honom vid skada. Positivt är förstås att Huntelaar stannar säsongen ut – kanske förlänger han till och med sitt utgående kontrakt. En annan intressant fråga är vem som tar över efter Raúl i rollen bakom Huntelaar. Det lär bli Draxler eller Holtby, den sistnämnde passar bäst enligt mig och lär nog också få chansen. Holtby har verkligen mycket mer kvalitet i sina fotbollsskor och i sin fotbollshjärna än vad vi fick se förra säsongen. Det som gör att jag ändå placerar Schalke högt upp i tabellen är tränaren Huub Stevens och hans duktiga defensiv. Här finns åtminstone tre mittbackar som håller hög ligaklass, Fuchs och Uchida på kanterna är finfina ytterbackar. På det defensiva mittfältet finner vi spelare som Jones, Neustädter, Moritz och Höger. Dessutom har vi tre duktiga målvakter som kommer att kämpa om startplatsen. Den här grunden tillsammans med offensiva stjärnor som Farfan, Huntelaar, Holtby, Barnetta och en explosionsfärdig Draxler bör räcka långt. Hur långt återstår förstås att se, klart är att försvarsmekanismerna måste fungera bättre än i fjol men det borde specialisten Stevens ha fått ordning på nu. Sa jag förresten att Schalke har en väldigt stöttande hemmapublik?

Schalkes försäsong har inte varit lysande, ej heller deprimerande. Man hade kunnat önska sig fler mål men det fick vi åtminstone se i tyska cupen när Saarbrücken avfärdades med 5-0.

Håll ögonen på: Julian Draxler. Den 18-årige vänsterlöparen har redan 45 Bundesliga-matcher på kontot och rimligtvis borde det bli hans tur att ta ett helt land med storm nu. Tidigare tycker jag att hypen har varit lite överdriven men under våren växlade Draxler upp och imponerade även på Löw inför EM. God teknik, ett härligt driv och enorm potential.

3. VfL Wolfsburg
Truppens snittålder: 25,9

In: Fágner (Vasco da Gama), Naldo (Werder Bremen), Bas Dost (SC Heerenveen), Emanuel Pogatetz (Hannover 96), Vaclav Pilar (FC Hradec Králové), Kevin Pannewitz (Hansa Rostock), Ivica Olic (Bayern München), Simon Kjaer (Roma, åter från lån), Peter Pekarik (Kayserispor, åter från lån), Srdjan Lakic (TSG Hoffenheim, åter från lån), Diego (Atlético Madrid, åter från lån), Thomas Kahlenberg (FC Évian, åter från lån), Sotirios Kyrgiakos (Sunderland, åter från lån).

Ut: Chris (TSG Hoffenheim), Tuncay Sanli (klubb ej klar), Akaki Gogia (St. Pauli, lån), Giovanni Sio (FC Augsburg, lån), Ibrahim Sissoko (Panathinaikos Athen, lån), Mario Mandzukic (Bayern München), Sebastian Polter (1. FC Nürnberg, lån), Kevin Scheidhauer (VfL Bochum, lån), Hasan Salihamidzic (klubb ej klar), Thomas Hitzlsperger (klubb ej klar), Caiuby (FC Ingolstadt 04), Nassim Ben Khalifa (Grasshopper Club Zürich, lån), Bjarne Thoelke (Dynamo Dresden, lån), André Lenz (slutar).

Kommentar på transferaktiviteter: Som vanligt hade Magath och hans aktiviteter på transfermarknaden gjort sig bättre som en c-uppsats, men så kul ska vi inte ha det när ligapremiären bara är några dagar bort. Det har hänt mycket, det är helt säkert. Men jag är också ganska övertygad om att Magath faktiskt har tänkt rätt den här sommaren. Han har redan gjort sina kvantitativa inköp och därför har han spenderat pengar på mer beprövad kvalitet nu. Naldo och Pogatetz blir grymma försätrkningar i backlinjen, Fagner ska kunna ta rollen som högerback. Bas Dost öste in mål i holländska ligan och Vaclav Pilar blev hela Europas kelgris under EM. Diego har återvänt och vill nu göra sin livs säsong tillsammans med Magath. Mario Mandzukic har lämnat för FC Bayern – något som Magath var helt beredd på. Det här ser saftigt ut.

Motivering: Jag hade satt Wolfsburg som trea innan Helmes och Pilar trasade sönder sina korsband. Trots en sedvanligt bred trupp tror jag att dessa skador kommer att påverka mycket, men jag väljer att låta Magath ha kvar sitt lagbygge på plats tre. Den gode Magath är en lustig herre, man vet aldrig vad man får. Men nu har han ändå varit tillbaka i Wolfsburg ett tag och jag tror att han har lärt känna spelarna och vice versa. Wolfsburg har ”Magathfierats” och det betyder mycket. Klubben har inget Europa-spel att ödsla energi på och nyförvärven imponerar namnmässigt. Nu är det upp till Magath att skapa magi med spelarna han har, han måste få killarna att dra åt samma håll och han måste skapa en samhörighet. Lyckas han med detta så blir Wolfsburg livsfarligt för det är verkligen ett bra lag – nu ska spelarna helt enkelt fungera som ett lag också. Förra säsongen var backlinjen ofta ganska blek men om Naldos knä håller och om Pogatetz är lika rottweiler-aktig blir det bra igen. Mittfältare finns det i överflöd och med Olic, Dost, Lakic och skadade Helmes bör det bli en del mål.

Försäsongen har varit en besvikelse men i sista matchen blev det ett målkalas (10-0) och i cupen fungerade spelet helt okej. Det tar tid att spela in många nya spelare och Magath kör mycket fys, då blir spelet lidande många gånger.

Håll ögonen på: Ashkan Dejagah. Många av er känner redan 26-åringen som gasar på ute till höger. En evig talang. Men faktum är att Dejagah tycktes blomma ut under förra säsongen och man undrar hur bra han kan bli i år. Han är snabb och explosiv och förra säsongen blev det tio assist – det är nio mer än förra säsongen. Här lär det ångas på.

2. Borussia Dortmund
Truppens snittålder: 24,4

In: Marco Reus (Borussia Mönchengladbach), Julian Schieber (VfB Stuttgart), Leonardo Bittencourt (Energie Cottbus), Oliver Kirch (1. FC Kaiserslautern), Mustafa Amini (Central Coast Mariners, åter från lån), Marc Hornschuh (FC Ingolstadt 04, åter från lån).

Ut: Antonio da Silva (MSV Duisburg), Florian Kringe (St. Pauli), Dimitar Rangelov (FC Luzern), Shinji Kagawa (Manchester United), Lucas Barrios (Guangzhou Evergrande), Julian Koch (MSV Duisburg, lån), Lasse Sobiech (Greuther Fürth, lån), Daniel Ginczek (St. Pauli, lån), Johannes Focher (SK Sturm Graz).

Kommentar på transferaktiviteter: Det är främst två namn som bör och ska kommenteras: Shinji Kagawa och Marco Reus. Två av förra säsongens bästa spelare har bytt klubb. Kagawa har lämnat Dortmund för Manchester United och Marco Reus har lämnat Gladbach för Dortmund. Kagawa är ett blytungt tapp – Reus är ett blytungt nyförvärv. I övrigt har den bänkade ex-skyttekungen Barrios lämnat för Kina och in har i stället en utvecklingsbar tysk anfallare kommit i form av Schieber. Bittencourt är en stortalang som breddar mittfältsalternativen. De andra spelarna som har lämnat är helt i sin ordning, likaså backup-killarna som har anslutit. Bredden var god redan förra säsongen och Dortmund har mer satsat på kontraktsförlängningar – men man kan höja ett varningens finger då vi alla vet hur det gick i CL.

Motivering: Bundesliga 2012/2013 bör enligt all logik handla om Bayern München och Borussia Dortmund. När det gäller tysk fotboll kan man aldrig vara säker men dessa lag är så mycket bättre än konkurrenterna. Dortmund har tappat Kagawa som var väldigt betydelsefull för det offensiva spelet och det var han som oftast dyrkade upp täta försvar. Reus är en annan typ av spelare men på samma position, sanningen är dock att Klopp måste förändra lagets spel och han måste få Reus att fungera. De unga spelarna har blivit ett år äldre och ett år bättre – ett tiotal spelare har samlat på sig EM-erfarenheter. Laget ska vara bättre i år, den snabba omställningsfotbollen bör fungera lika bra.

Det måste gå bättre ute i Europa den här säsongen och backlinjen måste agera lite klokare när den ställs på prov. BVB har två ligatitlar i rad men det bör bli svårt att ta den tredje. Om Lewandowski går sönder ser det oroande ut på anfallspositionen och både Kehl och Bender är oroväckande skadedrabbade. Det är egentligen det offensiva mittfältet som ser bäst ut, här är alternativen många. Dortmund kommer som vanligt att springa sönder motståndarna men utan Kagawa kan det bli tuffare mot defensiva lag. Spännande blir det i alla fall. Klopp håller alltid sina spelare motiverade och Reus lär bli en ännu bättre fotbollsspelare i Dortmund. Det låter inte så dumt?

Startelvan håller mycket hög klass, med ett frågetecken bakom vänsterbacken Schmelzer. Klopp är van vid att få ungdomar att blomma ut och plötsligt finns här en hel del rutin. Det här ska kunna bli riktigt jäkla bra.

Försäsongen har varit okej. Förluster mot Brügge och Nürnberg har blandats med vinster mot Münster och Hamburg. Försvaret har sett oroväckande skakigt ut och även om Reus har imponerat är det tydligt att det här kan ta lite tid.

Håll ögonen på: Götzeus. Det blir lite av en favorit i repris här med två spelare i en. Men faktum är att det är Marco Reus och Mario Götze vi ska hålla koll på. Inte bara för att de är vänner utanför plan, inte bara för att de är unga tyskar utan för att de båda är bland det bästa som finns i offensiv mittfältsväg. Och för första gången ska de få spela en hel säsong tillsammans. Varning för magi.

1. Bayern München
Truppens snittålder: 25,5

In: Mario Mandzukic (VfL Wolfsburg), Xherdan Shaqiri (Basel), Dante (Borussia Mönchengladbach), Mitchell Weiser (1. FC Köln), Lukas Raeder (Schalke 04), Tom Starke (TSG Hoffenheim), Claudio Pizarro (Werder Bremen).

Ut: Danijel Pranjic (Sporting Lissabon), Breno (fängelse), Nils Petersen (Werder Bremen, lån), Rouven Sattelmaier (klubb ej klar), Ivica Olic (VfL Wolfsburg), Hans-Jörg Butt (slutar), Takashi Usami (Gamba Osaka, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Nu fasen ska det vinnas en titel! Pranjic, Usami och Olic har fått lämna plats för spelare av större kvalitet. Petersen har skickats på lån till Bremen så att han äntligen får lite speltid. In har duktiga Bundesliga-anfallarna Mandzukic och Pizarro kommit. Trollkonstnären från Schweiz, Shaqiri, kommer att till föra bredd och kvalitet på det offensiva mittfältet. Shaqiri kan bli årets genombrott i Bundesliga. Dante är en mittback av klass och Starke är en minst sagt hygglig andremålvakt. Weiser är en talangfull och spännande mittfältare. Det här har gjort laget bättre i spetsen och på djupet.

Motivering: Bayern München. Rekordmästarna. Jag placerar dem som etta, inte bara för att det är en naturlag, utanför att truppen är fantastiskt fin. Samtliga positioner är upptagna av världsklasspelare och på bänken finns det ohyggligt med kvalitet. Hela klubben andas vinnarmentalitet och rutinen är det inget fel på. Det ska dock tilläggas att FC Bayern har blivit ett lite naturligare lag,ett lag som går att slå och som tappar titlar och dominansen är inte lika påtaglig som under klubbens största storhetstider. Ligavinsten är verkligen inte skriven i sten och om inte Schweinsteiger hittar sin goda form, om Kroos tänker släpa sig omkring på planen och om Gustavo är lika ojämn så ser det lite jobbigt ut på det centrala mittfältet. Offensivt ska det inte behöva bli några problem. Om Robben har en dålig dag finns Shaqiri, om Gomez inte lyckas länka spelet så finns Mandzukic och Pizarro. Ribéry är världsklass rakt igenom.

Det finns tre duktiga mittbackar och i Lahm en av världens bästa ytterbackar. Alaba ska spinna vidare på sin explosion och Neuer är en världsmålvakt. Tränare Jupp Heynckes är rutinerad och lugn, men är inte det starkaste kortet i titelstriden. Viktigast i år blir att lära sig av Dortmund – lära sig att vara lite mer ödmjuka inför uppgiften. Lyckas man med detta så ska det går vägen, då ska FC Bayern bli Bundesliga-mästare 2013. Truppen ser mycket trevlig ut och i spelare som Can och Weiser kan vi mycket väl få se stjärnor födas. Men tänk på att Dortmund lurar bakom varje hörn, slappna av lär inte gå. Men man hade en bra grund och har gjort den bättre.

Försäsongen har sett bra ut och vinsterna har haglat in. Den absolut största framgången i sommar var 2-1-vinsten över Dortmund i Liga Total Cup – där jagade man bort ett och ett annat hjärnspöke. Trots skador på flera spelare har laget sett fräscht och bra ut.

Håll ögonen på: Robbéry. Precis som i Dortmund tar vi två spelare i en smäll. Arjen Robben och Franck Ribéry är inte bästa vänner och har spelat tillsammans ett bra tag. Det som gör att det kittlar lite extra även i sommar är Robbens stigande formkurva. Om Robbéry kommer igång och kör hårt på kanterna så har alla lag i världen svårt att hänga med.

Jag har fattat mig ganska kort på varje lag, tiden räcker inte till för mer ingående analyser. Som vanligt är det bara att lämna en kommentar om ni har några funderingar.

Nu kör vi!

/Wingren