I samband med EM-sändningarna lottades den första huvudomgången av tyska cupen i gårkväll. Som vanligt blir det alltid ett par väldigt speciella matcher för några mindre klubbar. Vi får bland annat njuta av ett Bayern-derby mellan Jahn Regensburg och Bayern München. FC Bayerns spelare behöver inte resa mer än drygt en mil, och gissa om Jahn Regensburg kommer att vara skrällsuget – klubben tog sig trots allt upp i 2. Bundesliga i somras.

De tyska mästarna, Borussia Dortmund, åker till Bremen där Regionalliga-laget FC Oberneuland väntar. Även det blir förstås en match där stora delar av publiken hoppas på en härlig knall, en riktig skräll.

Ett annat härligt möte blir det mellan Borussia Mönchengladbach och Alemannia Aachen. Det är inte särskilt många mil som skiljer städerna åt och den sportsliga situationen gör det extra intressant. Gladbach återerövrade sin stolthet förra säsongen och går in i den nya säsongen som ett förmodat topplag. Aachen däremot klarade inte ens av att säkra kontraktet i 2. Bundesliga och måste nu starta om i 3. Liga. Lär bli en het duell.

Vi har även två lag från division sex (Verbandsliga) med i turneringen. FC Schönberg 95 tar emot VfL Wolfsburg. ”Det blir en upplevelse”, säger en av spelarna, Kamil Krol. SV Falkensee-Finkenkrug är den andra klubben från Verbandsliga och de kan se fram emot en stormatch mot VfB Stuttgart. Alltid trevligt med den här typen av matcher, där historia kan skrivas. Och blir det inte så, ja, då bjuds stadens invånare på en ordentlig fest i alla fall.

Matcherna spelas mellan den 17 och 20 augusti, exakta datum och tider kommer senare. Som vanligt är det endast ett möte som gäller i tyska cupen och är det oavgjort efter 90 minuter blir det förlängning och eventuellt straffar.

Nu börjar den äntligen närma sig, den nya säsongen.

Här är alla 32 möten:

Jahn Regensburg – Bayern München
Erzgebirge Aue – Eintracht Frankfurt

Karlsruher SC – Hamburger SV
1. FC Saarbrücken – Schalke 04
Alemannia Aachen – Borussia Mönchengladbach
Wacker Burghausen – Fortuna Düsseldorf
Kickers Offenbach – SpVgg Greuther Fürth
Preußen Münster – Werder Bremen

FC Oberneuland – Borussia Dortmund
SC Victoria Hamburg – SC Freiburg
SV Falkensee-Finkenkrug – VfB Stuttgart
TSV Havelse – 1. FC Nürnberg
SV Wilhelmshaven – FC Augsburg
FC Schönberg 95 – VfL Wolfsburg
Carl Zeiss Jena – Bayer Leverkusen
SV Roßbach/Verscheid – FSV Mainz 05
Berliner Athletik Klub 07 – 1899 Hoffenheim
FC Nöttingen – Hannover 96

VfR Aalen – FC Ingolstadt
SV Sandhausen – Energie Cottbus

1. FC Heidenheim – VfL Bochum
SpVgg Unterhaching – 1. FC Köln
Arminia Bielefeld – SC Paderborn
Hallescher FC – MSV Duisburg
Chemnitzer FC – Dynamo Dresden
Hansa Rostock – 1. FC Kaiserslautern

FV Sonnenhof Großasbach – FSV Frankfurt
Wormatia Worms – Hertha BSC
Offenburger FV – FC St. Pauli
FC Hennef 05 – 1860 München
VfB Lübeck – Eintracht Braunschweig
Rot-Weiss Essen – Union Berlin

/Wingren

Borussia Dortmund befäster sin ställning som Tyskland bästa lag. Kanske inte det bästa tyska laget, men det bästa tyska laget i Tyskland. På nationell nivå rockar Ruhr-laget från Dortmund och har klätt av Bayern München fem gånger i rad. Internationellt är FC Bayern fortfarande det största laget i Tyskland. Man har flest landslagsspelare och man gör slarvsylta av motståndet i Champions League. Gårdagens finalförlust mot Dortmund kommer bara att göra Bayern hetare inför finalen mot Chelsea på lördag. En final som Bayern ska vinna, en final som jag tror att de vinner.

Jag har legat under täcket hela dagen, däckad av ett virus. Nu försöker jag bjuda er på en snabbanalys av gårdagens final. Särskilt mycket energi har jag inte. Men något litet ska jag väl kunna bjuda på.

Vad ska man säga? 5-2 till Borussia Dortmund mot Bayern München i cupfinalen, en seger som innebär att Dortmund har tagit sin första dubbel någonsin, en seger som innebär ett tillfälligt tronskifte inom tysk fotboll. När Münchens spelare var upptagna med att hitta på bortförklaringar klev ordförande Karl-Heinz Rummenigge fram och talade sanning. Det var bra och viktigt tycker jag, det är dags för Bayern att vakna och inse allvaret.

”När man förlorar med 2-5 så är det ingen tillfällighet. Då är det inte heller otur, istället måste man vara tydlig och säga: det var skamligt, det vi upplevde i dag”, sa han igår efter finalen.

Borussia Dortmund dansar och ler. Man är giganter i Tyskland för tillfället. Bayern kommer att komma igen, med all säkerhet, man måste haka av arrogansen och känslan av att ”det löser sig självt” och i stället börja jobba och spela med hjärtat – i samtliga matcher i Tyskland. Bayern är inte så överlägset för tillfället att man bara kan ställa ut skorna. En reaktion krävs. Mia san Mia.

Redan på lördag tror jag dock att Bayern får fira en gigantisk framgång som sätter aloe vera-plåster på såren.

Om man ska försöka sammanfatta den helt galna matchen lite snabbt då? Först och främst vidhåller jag att det var en ren och skär stöld av svensk tv som berövade publiken på den här matchen. Vilken fotbollsfest, vilken match, vilken inramning. 5-2-segern speglar inte matchbilden, det gör den inte. Bayern München spelade bättre än Borussia Dortmund, framför allt under första halvlek. Man skapade fler chanser (inte jättefarliga sådana), man ägde mer av spelet och var laget som bestämde.

Kapten Sebastian Kehl får höja pokalen i Berlin-natten.

Men det här var också den första matchen där Borussia Dortmund var som Bayern München och vice versa. Kagawa, Lewandowski (med ett hat-trick) och Hummels var kyliga framför mål. På kanske sju chanser gjorde man fem mål. Bayern München hade ungefär lika många storchanser, men gjorde bara två mål. Det var skillnaden. Båda lagen bjöd på försvarsmisstag och en straff var. Men trots spelmässigt underläge ville Jürgen Klopps Borussia Dortmund mer, man kämpade om bollarna och ville göra mål. Man ville vinna och man var effektiva. Desto längre matchen led, desto mer tog Dortmund över. När domaren blåste av hade man verkligen förtjänat segern och framgången.

Och det med en skadad målvakt. Roman Weidenfeller stötte ihop med Mario Gomez och ficka lämna planen efter 30 minuter. Unge och orutinerade Mitchell Langerak ersatte honom – och det påverkade absolut ingenting. Den här kvällen tillhörde Dortmund.

Borussia Dortmund förtjänade segern, verkligen – men Bayern München ska inte heller målas upp som ett krossat lag. Nog är man stukade nu, ty det här är man inte van vid. Men Chelsea är inte Dortmund och redan på lördag har man en chans till revansch, en chans till en första titel.

Nu säger jag grattis till Borussia Dortmund, grattis till en välförtjänt dubbel, den första i klubbens historia.

Vilken fotbollsfest det var.

/Wingren

798 000 biljettansökningar. 800 journalister. 74 497 supportrar på Olympiastadion i Berlin. Public Viewing i huvudstaden, Waldbühne bland annat. Public Viewing på fem olika ställen i Dortmund – då med en kapacitet för sammanlagt 32 500, vilket ironiskt nog fortfarande är alldeles för lite. I München har jag inga uppgifter på hur det ser ut, men det är garanterat ett jävla drag där med.

De regerande, och nya, tyska mästarna mot de tyska rekordmästarna. Ettan mot tvåan, mästarna mot Champions League-finalisterna. ”En fotbollsfest” (Watzke), ”en av de största matcherna i historien” (Klopp), ”bästa lagen från en av världens bästa ligor spelar en final, det är helt enkelt otroligt” (Klopp), ”det är drömlikt, det är såna matcher man lever för” (Lahm), ”en sån final är fantastisk, det har aldrig hänt att de två bästa lagen står mot varandra” (Hoeneß).

Jaja, ni fattar. Det är en stor jäkla Pokal-knall i morgon. Större än man kanske kan tänka sig när man sitter i ett avskärmat Sverige. Redan i dag strömmade supportrar och journalister in till Berlin. Gatorna färgades gul-svarta och röda, twittrandet visste inga gränser, ständiga uppdateringar, hästar intervjuades – det var ett galet kaos redan i dag. En bubblande stämning av förväntan och ett drag lika påtagligt, mäktigt och stort som inför en VM-final. Tyska media har skrivit och snackat upp matchen i vad som känns som evigheter.

Sa jag förresten att matchen sänds live i mer än 150 länder?

Men inte i Sverige. Svensk tv har valt att beröva oss på en stor, fet, mäktig, rivaliserande och historisk cupfinal. Hur kan man missa det? Jag är inte dum, jag vet mycket väl att tysk fotboll inte är på tapeten i Sverige. Men en sån här match, en sån här drabbning, en sån kokande häxkittel av känslor får man ta mig fasen inte beröva ett fotbollsintresserat land på. Det är skandal. En skam.

Skäms på er, Sveriges tv-chefer.

För er som vill se matchen så gäller det att ha tillgång till ZDF (via parabol eller som tillval i ert tv-abonnemang), leta upp en fulstream eller fixa tyskt ip-nummer så ni kan strömma matchen direkt från zdf.de (som givetvis erbjuder tjänsten utan kostnad).

Räkna alltså inte med svensk tv. Fråga mig inte varför, ty det övergår mitt förstånd. Bara för att nämna några som visar matchen: Norge, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland (förstås), Finland, Sudan, Trinidad & Tobago, Yemen, Panama, Oman, Mexico, Chad, Tjeckien, Kroatien, Barbados, Österrike, Bahrain, Albanien, Bahamas, Egypten, Irak, Libyen och Guatemala.

Men inte i Sverige.

Utan att överdriva så är det nästan så att jag skäms över att vara svensk. Vart är vi på väg? Vad är det som händer? Är vi så in i helvetets injicerade med vanföreställningen om att det endast spelas fotboll i Italien, England och Spanien?

Finalen 2008 på Olympiastadion. FC Bayern segrade med 2-1 e.f

Dortmund chans på klubbens första dubbel – Bayern vill ha revansch

Det är en jättefinal. Det kommer att bli en jättematch mellan Tysklands två bästa lag. Borussia Dortmund har fyra vinster i rad mot Bayern München och har på lördag chansen att plocka klubbens första dubbel. Snacka om en perfekt avrundning på en historisk säsong. En säsong där Dortmund skrev in sig i historieböckerna som det bästa Bundesliga-laget någonsin.

Bayern München har 15 cuptitlar och är en makt inom tysk fotboll. Den här finalen handlar egentligen mer om att återupprätta statusen som den tyska gigant man är, än om att vinna titeln. En vinst skulle visa hela Tyskland, och framför allt Dortmund, att Bayern fortfarande är bäst. Dessutom skulle vinsten givetvis ge ett härligt självförtroende inför Champions League-finalen nästa lördag.

Borussia Dortmund och Bayern München har mött varandra fyra gånger tidigare i DFB-Pokal. FC Bayern kan stoltsera med tre vinster. Den avgörande frågan inför matchen är vilka lag vi får se. Får vi se CL-Dortmund mot CL-Bayern, eller liga-Dortmund mot liga-Bayern? Som bekant är det Borussia som rockar nationellt, men Bayern som piskar upp hela Europa.

6,25 kilo tung, 52 centimeter hög och smyckad med 42 ädelstenar. Finalens objekt, DFB-Pokal

Det kommer att bjudas på fotbollsgodis – och jag vågar inte tippa hur det slutar.

Är ni redo?

/Wingren

Den som har följt Bundesliga på sistone kan knappast ha låtit bli att imponeras av Hannover 96. En klubb som stod vid ruinens brant för bara några år sedan. Hannover låg riktigt pyrt till i tabellen, riskerade att åka ur, och hela Fotbollsvärlden, och framför allt Hannover, hade skakats av målvakten Robert Enkes tragiska bortgång. Hur overklig situationen än var, hur satans hemskt det än var, så var livet tvunget att gå vidare. Men man ville absolut inte att det skulle gå vidare i Bundesliga två.

Hannovers ordförande, Martin Kind, anställde Jörg Schmadtke som sportchef sommaren 2009. Den nu 48 år gamle Schmadtke tog sin an uppdraget efter en lång tid som sportchef i Alemannia Aachen där han hade gjort ett bra jobb. Innan dess var Jörg målvaktstränare i Fortuna Düsseldorf och hade även tillbringat några månader som assisterande tränare i Borussia Mönchengladbach innan det nya millenniet ringdes in.

Men Hannover 96 blev alltså hans nya utmaning. En klubb med potential och visioner, men med begränsade resurser. Schmadtke skulle passa perfekt in efter sitt effektiva jobb med Aachen.

Första tiden i nya klubben blev kaotisk. I november skakades en hel värld av Robert Enkes självmord. Stor och ofattbar sorg, givetvis. Men som jag nämnde ovan måste, hur jäkla cyniskt det än låter, livet gå vidare. För Hannover radades förlusterna upp. Dåvarande tränaren Andreas Bergmann fick till sist sparken i januari, och inte långt senare presenterades Mirko Slomka, han som nästan hade fört Schalke 04 till en Bundesliga-titel, som ny tränare. Det började bedrövligt. Det blev inga vinster.

Men i motsats till Michael Preetz agerande i Berlin den här säsongen, så behöll Schmadtke och Kind lugnet. Det visade sig också vara helt rätt beslut. Hannover 96 hade överlevt den värsta mardrömssäsongen i klubbens historia.

Så var det dags för en ny säsong och Mirko Slomka hade haft en hel sommar på sig att forma spelarna och laget. Hannover 96 gjorde en sällsynt bra och imponerande säsong, en vacker balansgång mellan rätt tränare och en sportchef som fick ut så mycket, av så lite.

Jörg Schmadtke är på samma nivå som Borussia Dortmunds Michael Zorc och FSV Mainz Christian Heidel – det absoluta toppskiktet av sportchefer.

Klubbchefen Martin Kind hade länge drömt om ett sånt här scenario. Han har ledningen i Werder Bremen som förebild. Sportchef och tränare som följs åt, år efter år. Hade han äntligen hittat det i Slomka och Schmadtke?

Nja, det har länge viskats om att Slomka och Schmadtke inte drar jämnt. I dag bekräftar Jörg Schmadtke själv att han har bett Kind om att få riva kontraktet. Jörg Schmadtke vill bort, officiellt eftersom att han tänker på sin familj, heter det. Familjen bor inte i Hannover.

Samtidigt har det länge ryktats om att Jörg Schmadtke är aktuell för 1. FC Köln – en klubb i desperat behov av en stark, smart och bestämd sportchef med en tydlig idé. Han hade passat perfekt i Köln, men om han är stark nog för att överleva kaoset där låter jag faktiskt vara osagt.

Om Schmadtke vill ta en paus och tillbringa tid med sin familj (som bor i Düsseldorf, vilket är nära Köln) återstår att se, det kan vara jobbet i Köln som lockar. Men oavsett vad så är det en enormt tung förlust för Hannover 96. En klubb som mot alla odds placerade sig fyra förr säsongen, gick till kvartsfinal i Europa League och har chans på en ny Europa League-plats den här säsongen. Makalöst starkt gjort. Nu försvinner med största sannolikhet en av nyckelpersonerna (jag utgår ifrån att kontraktet kommer att rivas). Vad kommer att hända med Hannover nu? Vem kommer att ta över rollen som sportchef? Orkar Martin Kind, 68, börja på ny kula igen?

Så många frågor och för tillfället så få svar. Något har onekligen gått snett i Hannover. Orkar man hålla uppe fasaden, orkar man hålla sig i det tyska toppskiktet framöver?

Tja, vi får se helt enkelt.

***

Bayern Münchens finfina prestation i Champions League, tillsammans med Schalkes och Hannovers insatser i Europa League, gör att Bundesliga befäster sin plats som tredje bästa liga. Fler poäng kan dessutom spelas in om Bayern vinner på Allianz Arena den 19.e maj. Tysk fotboll mår bra nu.

Aktuell ställning:

Land 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 Totalt

1. England 17,875 15,000 17,928 18,357 15,125 84,285
2. Spanien 13,875 13,312 17,928 18,214 20,571 83,898
3. Tyskland 13,500 12,687 18,083 15,666 15,083 75,0194.
4. Italien 10,250 11,375 15,428 11,571 11,357 59,981
5. Portugal 7,928 6,785 10,000 18,800 11,833 55,346

Som ni kan se börjar avståndet ner till Italien bli riktigt behagligt, och då England tappar en kanonsäsong kommer Tyskland att närma sig ytterligare. Men då måste fler lag än Bayern München bära den tyska fanan i Europa.

På tal om Bayern München så presenterade i dag klubben det nya bortastället, som kommer att invigas redan i morgon. Jag tycker att det är fantastiskt stilrent, det andas fotboll. Men andas det verkligen Bayern München? Vad hände med det röda? Vad tycker ni?

Schweinsteiger i nya tröjan (copyright adidas)

***

Ingen fredagsmatch eller söndagsmatch. Samtliga matcher spelas på lördag klockan 15:30. Helt jäkla underbart. Även om vissa saker redan är bestämda, så finns det faktiskt en hel del dramatik kvar trots allt. Vinner Huntelaar eller Gomez skytteligan? Kan Borussia Dortmund slå det eviga poängrekordet i Bundesliga? Och framför allt: vilka lag tar en Europa League-plats, blir Schalke eller Gladbach trea – och vilket lag åker ur, vilka klarar sig kvar och vem får kvala?

Ljuvligt då att alla matcher spelas samtidigt. Fotboll när det är som bäst. Lite synd är det dock att Kaiserslautern redan är avhängt och att Dortmund redan är klara mästare.

Bundesliga omgång 33:

VfL Wolfsburg – Werder Bremen
Werder Bremen är det lag som flåsar Hannover mest i nacken i jakten på en Europa-plats. Det blev nästan en viktig poäng mot Bayern München senast, men bortslösade målchanser och viss Franck Ribéry förstörde festen. Tränare Thomas Schaaf har fått tillbaka en hel del spelare från sjukstugan och har nu lite mer att välja på. Wolfsburg har dock en chans att nå Europa, och efter några trötta och oinspirerade insatser är det hög tid för Felix Magath att stå med blåslampan i baken på sina spelare. En intensiv match är att vänta.
Jag tror på: 2

Bayer Leverkusen – Hannover 96
Kanske en av omgångens mest intressanta matcher, då två EL-utamanare träffar på varandra. Leverkusen är egentligen så gott som klart för EL-kval nästa säsong, men Hannover tvingas fortfarande titta nedåt i tabellen. Mirko Slomka firar 100 matcher som Hannover-tränare, men gör det mot ett lag som inte har förlorat under Hyypiäs ledning, och oroar sig över offensiven som har gått i baklås. Hur påverkar Schmadtke-såpan laget? Slomka får även klara sig utan pigge Rausch som missar sin första tävlingsmatchen den här säsongen. Han är avstängd. I Leverkusen vill säkert Schürrle och Kießling bevisa sin form och spela sig till EM.
Jag tror på. 1

Hamburger SV – FSV Mainz 05
Hamburg och Augsburg är två lag som fortfarande kan råka riktigt illa ut, men jag har svårt att se någon större fara. Fast det är klart, det gäller att spelarna inte tänker så. Bundesliga är känd för att förvåna oss. Hamburg och Thorsten Fink får tillbaka Paolo Guerrero efter dennes åtta matcher långa avstängning, dessutom verkar Son äntligen ha hittat formen. Hamburg har tagit situationen på allvar och spelat smart på sistone. Mainz är klart för spel i Bundesliga även nästa säsong och har en skara offensiva spelare som nog vill bevisa sig nu innan det ska gallras i truppen. Ingen helt lätt uppgift för HSV trots allt. ”Mot Mainz vill vi fira att vi håller oss kvar i Bundesliga tillsammans med våra fans”, säger Fink inför matchen. Ja, chanserna är trots allt goda.
Jag tror på: 1

TSG Hoffenheim – FC Nürnberg
Även Hoffenheim är ett lag med en teoretisk chans att nå en Europa-plats, även om det ser svårt ut. Men hoppet är det sista som överger en. Markus Babbel har redan börjat planera inför nästa säsong och vill sätta sin prägel på ett, sett över tre säsonger, ganska oinspirerat och hjärtlöst Hoffenheim. Under Babbel har det sett bättre ut. Nürnberg är redan klart för spel i Bundesliga nästa säsong, och har dessutom aldrig lyckats vinna mot Hoffenheim.
Jag tror på: 1

Bayern München – VfB Stuttgart
Jupp Heynckes lär väl återigen rotera en hel del, det var trots allt en ordentlig urladdning i onsdags. Samtidigt tror jag också att man vill tacka sin hemmapublik för den här säsongen genom att bjuda på bra spel. Bayern kan inte klättra upp eller ned i tabellen. Stuttgart ligger femma och lär vara väldigt motiverade att dels få vinna mot självaste Bayern, dels att faktiskt befästa tabellpositionen. Det lär bjudas på positivt och öppet spel på Allianz Arena. Stuttgart får klara sig utan lagkapten Tasci som är skadad.
Jag tror på: 2

SC Freiburg – FC Köln
Freiburg är redan klart för spel i Bundesliga nästa säsong, och kan nu spela utan någon vidare press inför sin hemmapublik. Laget är i vansinnigt bra form och har inte förlorat på nio matcher. Köln måste alltså höja sig, spela med hjärta och hjärna. Jag tror nämligen inte att Freiburg kommer att slå av på takten. Frank Schaefer fick ett viktigt kryss mot Stuttgart senast och ett visst mått av hopp har återuppstått i Köln. Sereno och Novakovic ska kunna spela igen. En vinst för Köln är sanslöst viktigt, nästa match är nämligen mot Bayern.
Jag tror på: 2

Borussia Mönchengladbach – FC Augsburg
Augsburg har fyra poäng mer än Köln och dessutom en bättre målskillnad. Det ska inte kunna gå snett. Men fotboll är fotboll, Bundesliga är Bundesliga och Köln är Köln. Det blir ingen lätt uppgift för Augsburg att säkra kontraktet på egen hand på lördag. Borussia Mönchengladbach är väldigt hemmastarka och kommer nu att ge allt för att ta sig förbi Schalke som ligger på plats tre i tabellen – vilket innebär att man slipper kvala till Champions League.
”Den rollen som 1. FC Kaiserslautern har i dag, den var egentligen reserverad för oss”, säger Augsburgs tränare Jos Luhukay. Och det är ju sant.
Gladbach å andra sidan är beroende av Schalke tappar poäng om man vill ta sig förbi.
Jag tror på: 1

FC Kaiserslautern – Borussia Dortmund
Den kanske mest betydelselösa matchen den här omgången. Men ändå intressant. Högt mot lågt, bra mot dåligt. Jürgen Klopp har uppmanat sina spelare att vara fokuserade och ta det på allvar, det väntar trots allt en final i tyska cupen den tolfte maj. Kaiserslautern vann äntligen en match senast mot Hertha Berlin och vill säkert säga adjö till sina fans på ett ärorikt sätt. Borussia Dortmunds stora mål i Bundesliga nu blir att ta Bayern Münchens poängrekord från 70-talet. Då krävs två segrar. ”Kuba” missar matchen, Schmelzer och Bender är tveksamma men annars har inte Klopp planerat någon större rotation.
Jag tror på: 2

Schalke 04 – Hertha Berlin
Om Köln vinner mot Freiburg, så har Hertha inte råd att vara lika usla som sist mot FC Kaiserslautern. Det här är dock ingen lätt uppgift för huvudstadslaget. Schalke spelar allt som oftast starkt på hemmaplan och kämpar dessutom om tredjeplatsen. Motivation torde inte vara någon bristvara hos något av lagen. Berlins problem är dock att man inte har gjort ett enda mål på de senaste fem besöken i Gelsenkirchen. Dessutom har Rehhagel en hel del spelare på skadelistan, Niemeyer är avstängd och lagkapten Kobiashvili är högst tveksam till spel. Schalkes offensiva kvaliteter behöver vi inte prata om, framåt är Stevens lag sylvasst. Kan Hertha stå emot det? Nej, inte om man spelar som förra helgen – det står klart. Men faktum kvarstår att Schalke inte har vunnit på tre matcher.
Jag tror på: 1

Och för den som redan nu vill räkna lite och fundera över vad olika resultat innebär – här har ni tabellen.

/Wingren

Då var det klart. Det blir en drömfinal i Berlin den 12 maj. Borussia Dortmund ställs mot Bayern München. Den tyska fotbollens två giganter för tillfället. Allting talar för att det blir en dramatisk, tät och svettig uppgörelse om ligatiteln. Bayern München ligger fem poäng efter Borussia Dortmund, men rekordmästarna har hittat vinnarformen igen. Nervkittlande nog så möts lagen i Dortmund i april. En match som mycket väl kan avgöra allt.

Och så bara en vecka efter att Bundesliga har spelats klart drabbar storklubbarna samman i Berlin. På Olympiastadion. I final i DFB-Pokal. Det låter ljuvligt.

Tisdagens och onsdagens matcher var ganska lika varandra. Det fanns ett bättre lag matchen igenom, men som inte lyckades sätta sina chanser och därför kunde motståndarlaget sticka upp och hota i perioder. Båda matcherna gick till förlängning. Den ena avgjordes i 119:e minuten, den andra avgjordes på straffar. Vi fick även två ofrivilliga syndabockar.

Vi börjar väl i Fürth. Borussia Dortmund ägde den första halvlek mot den starka ligaettan i 2. Bundesliga. Men precis som i ligaspelet hade Dortmund svårt att ta tillvara på målchanserna. Greuther Fürth spelade fenomenal fotboll hela match och försökte verkligen spela på ”lika villkor” mot de regerande mästarna. Hemmalaget blev bättre och bättre, farligare och farligare. Matchen slutade 0-0 efter 90 minuter och gick, trots allt, helt rättvist till förlängning. Här kändes Fürth till och med som det farligare laget.

Men det var ändå Dortmund som skulle vinna. Det är helt sjukt vilken vinnarkultur det här unga laget besitter just nu. Med matchens sista spark lyckades Ilkay Gündogan göra mål. Och hur skönt var inte det för mittfältaren som kom i somras för att ersätta Nuri Sahin? Lägger vi ihop matchens 120 minuter så var Dortmund det bättre laget, och den värdiga vinnaren. Men Greuther Fürth förtjänar all respekt efter en modig, uppoffrande och bra insats. Jag är helt övertygad om att vi får se Fürth i Bundesliga nästa säsong.

Och så var ju det här med syndabocken. En ofrivillig sådan. 25-årige Jasmin Fejzic blev rikskänd på två minuter. Fürths tränare, Mike Büskens, valde att göra ett målvaktsbyte med två minuter kvar av förlängningen. Storspelande Max Grün gick ut, Fejzic kom in. Varför? För att Fejzic enligt uppgifter är en jäkel på att rädda straffar, men även att själv göra mål på straffar. Olyckligtvis för honom var inte matchen över. Dortmund försökte fortfarande. Och när Gündogan sparkade iväg bollen mot mål slängde Fejzic sig mot sin högra stolpe, missade bollen, bollen studsade i stolpen och träffade Fejzic i ryggen. Bollen rullade in i mål. Matchen var över. Dortmund hade slagit ut Fürth med 1-0.

I Mönchengladbach utspelade sig en snarlik match. Bayern München var laget som förde spelet, som skapade flest chanser. Men om inte Marc-André ter Stegen gjorde fantomräddningar så stod stolpen i vägen. Om inte stolpen eller ter Stegen var i vägen så skyfflade Bayern-spelarna bollen ovanför målet, eller vid sidan av. Borussia Mönchengladbach försvarade sig ypperligt och visade att Bayern inte skulle få göra några sex eller sju mål här inte. Hemmalaget rusade även iväg på farliga anfall när chansen gavs. Marco Reus var fri med Manuel Neuer två gånger, bland annat. Men i går lyckades Manuel Neuer ta revansch för de två senaste matcherna mot Gladbach.

Matchen gick till förlängning. En förlängning som inte bjöd på särskilt mycket. Det var först mot slutet som Bayern München än en gång tryckte gasen i botten. Gladbach var trötta. Men med snubblande anfallare och storspelande Gladbach-försvarare så slutade det 0-0. Vilken överraskning att matchen skulle avgöras på straffar när Europas två bästa försvar ställdes mot varandra.

Även om det inte krävdes lika många straffar som finalen 1984, så finns det ändå en del paralleller att dra. Givetvis att Bayern München vann (4-2), men även en kille som missade en straff. Dante. Den duktige mittbacken har under ett bra tag kopplats väldigt intensivt till Bayern München. Övergång har länge varit så gott som klar i media. Dante brände sin straff. Lothar Matthäus brände sin straff 1984 – sen gick han till Bayern München.

Två värdiga vinnare i Borussia Dortmund och Bayern München. Två jämna och nervkittlande semifinaler. Och två väldigt värdiga förlorare i Greuther Fürth samt Borussia Mönchengladbach.

Det ger oss en drömfinal i Berlin. Den 12 maj.

Och just det ja: det här innebär även att laget som slutar på plats sju i Bundesliga får kvala till Europa League.

***

Ni som följer tysk fotboll har väl säkert inte missat Kevin Großkreutz aktion efter matchen. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om det, då jag inte vill konstatera eller kommentera något innan vi har alla kort på bordet. Givetvis var det sjukt onödigt av Großkreutz att springa fram till en deppig Asamoah för att fira. Om han sedan sa något rasistiskt också, så är det helt åt helvete och bör bestraffas hårt. Asamoah själv har ju dock inte anklagat Kevin för det här och just nu är tysk media ett hönshus som inte skiljer på fakta och anklagelser. Så får det inte gå till.

Jag lämnar den här händelsen med följande kommentar: Großkreutz firande var onödigt. Ja. Asamoahs ständiga hån inför matchen var onödiga när han vet att en ”halv-ulltra, halv-spelare” återfinns i motståndarlaget. Behöver Großkreutz håna honom för det, när han står som vinnare och Asamoah står som förlorare? Nej. Borde Asamoah räknat med det? Ja. Har Tyskland gjort en elefant av en snabel i väntan på sanningen? Ja.

Har den här händelsen överskuggat det faktum att det spelades en semifinal mellan Dortmund och Fürth – där Fürth spelade på samma nivå som tyska mästarna? Ja, tyvärr. Och det är förbannat tråkigt.

Vårsolen är framme i stora delar av Europa. Den sprider ljus, värme och glädje. Ta tillfället i akt mina vänner. Plocka fram ett par kalla Altbier, släng några Bratwurst på grillen och påbörja uppladdningen inför kvällens och morgondagens Pokal-drama!

För det är där vi står nu. Det är äntligen dags för den riktigt heta delen av säsongen. Ligan ska avgöras och vi har kommit till semifinalerna av DFB-Pokal. Tyska cupen. Det är inte vilka matcher som helst som ska spelas. Det känns, och ser, riktigt förbannat intressant ut.

Först ut har vi Greuther Fürth mot Borussia Dortmund – serieledarna i Zweite respektive Erste Bundesliga drabbar alltså samman. I morgon väntar klassiker-mötet mellan Borussia Mönchengladbach och Bayern München. Det kunde inte ha sett mycket bättre ut. Det är upplagt för en ruggig urladdning i båda matcherna. Pokal-kvällar när de är som bäst. Ta tillfället i akt och bara njut. Njut av allt det som gör fotbollen till vår mest älskade sport. Dramatiken, ovissheten, kampen, orättvisan, rättvisan, skönheten och knallen. Det kommer att smälla.

Greuther Fürth – Borussia Dortmund (Tisdag 20:30)
Det känns nästan som att man kan tala om en sportslig skräll, eller en statistisk skräll. Vilket lag ska övervinna sig självt? Greuther Fürth har allt att vinna, och skulle givetvis stå för säsongens knall om laget skickar ut Borussia Dortmund.

Greuther Fürth gör det fantastiskt bra och leder för tillfället andraligan i Tyskland. I klubben återfinns gamla Dortmund-spelare i form av Sebastian Tyrala och Christopher Nöthe. Det blir säkert ett kärt återseende. Men mötet väcker säkerligen starkare känslor hos tränaren Mike Büskens och spelaren Gerald Asamoah. De båda är sanna Schalke-ikoner, det är blått blod som rinner i deras ådror. Båda två har talat om sin kärlek till Schalke inför mötet med Borussia Dortmund. Och det kommer att fungera som extra tändvätska – om det nu behövs när Greuther Fürth för första gången kan ta sig till cupfinal.

”Sebastian Tyrala är värst. Han var med Lüdenscheidarna på deras hotell när de spelade här i Nürnberg. Och när han senare kom tillbaka, så sa han: jag skulle hälsa så gott från Kevin Großkreutz. Då sa jag bara tack så mycket…”

Citatet behöver kanske förklaras lite? Tidningen der Westen gjorde en dubbelintervju med Büskens och Asamoah. Det här var en del av Asamoahs svar på frågan ”Hur kommer du egentligen överens med Nöthe och Tyrala?”. Vidare är ”Lüdenscheid” ett populärt smeknamn på Borussia Dortmund bland Schalke-fansen, eftersom att man helt enkelt inte vill ta så fula ord i mun. Kevin Großkreutz som omnämns i texten är, som ni kanske alla vet, en Dortmund-spelare, men även en fanatisk Dortmund-supporter sedan barnsben.

SpVgg Fürth, som klubben hette innan man slog sig samman med TSV Vestenbergsgreuth, har faktiskt skrällt ordentligt mot Dortmund en gång tidigare. Lagen möttes den 4:e augusti 1990 i Pokalens första omgång. Dortmund hade vunnit cupen för bara 406 dagar sedan – Fürth spelade i Landesliga. Efter bara två minuter fick Fürth-spelaren David Schneider rött kort. Men Oliver Zettl gjorde 1-0 för Fürth, Dortmunds Flemming Povlsen kunde dock kvittera. Vad som sedan hände vet nog ingen. Och än i dag skäms spelarna för sin insats. Det fanns ingen vilja, ingen kamp. Det gjorde det däremot i Fürth. 2-1 genom Achim Beierlorzer och 3-1 efter ytterligare ett mål från Zettl. Dortmund var utslaget, Fürth var vidare.

Dortmund å andra sidan kämpar mest mot sig själva. Bortsett från finalen 2008, som Bayern München vann med 2-1 efter förlängning, har klubben länge haft det svårt i cupen. Senaste triumfen kom 1989 när Werder Bremen besegrades med 4-1 och Norbert Dickel blev en stor hjälte för Dortmund. I dag är han speaker på Westfalenstadion och kommentator på BVB:s netradio. Det var ett tag sedan alltså, och för att hitta Dortmunds andra vinst i DFB-Pokal måste vi backa bandet ordentligt: det var 1965.

Över huvud taget är Dortmunds statistik lite lustig. Och mycket talar för att Fürth egentligen borde vinna. Men vad vore väl fotboll om statistiken avgjorde matcherna på förhand? Borussia Dortmund har tidigare varit i nio semifinaler. Fyra på hemmaplan, fem på bortaplan. Samtliga hemmamatcher slutade med avancemang, samtliga bortamatcher slutade med uttåg ur cupen.

Det kommer förstås att vara fullpackat på läktarna när Fürth ska försöka göra det sportsligt omöjliga – och Dortmund ska vinna över sin egen historia. Det kan inte bli annat än fantastiskt.

För övrigt lär väl stora delar av Tyskland sitta och smyghålla på just Dortmund i kväll. Inte för att man inte unnar Fürth en plats i finalen, utan för att ett Dortmund-avancemang innebär att laget på sjundeplats i Bundesliga får kvala till Europa League. Om Fürth däremot tar sig vidare så kommer Nürnbergs lillebror att få kvala till EL.

Borussia Mönchengladbach – Bayern München (Onsdag 20:30)
På onsdag bjuds vi på en riktig läckerbit när ligatrean tar emot ligatvåan. Och det är ju inte bara den här säsongens bedrifter som gör det här till ett stormöte. Det är två traditions- och vinstrika föreningar som möts. I en semifinal. I DFB-Pokal. Det är så bra det bara kan bli.

Bastian Schweinsteiger var uträknad, men i dag kommer uppgifter om att han kanske kan medverka trots allt. För Borussia Mönchengladbachs del ser det ut som om att Lucien Favre kan räkna med Patrick Herrmann igen. Lagens två tidigare möten den här säsongen har slutat med två Gladbach-vinster. 1-0 och 3-1. Bayern vill förstås ta revansch, och gå segrande från det här riktiga testet. På onsdag kommer Bayern att få ett riktigt kvitto på sin form.

Bayern München har vunnit 14 av sina senaste 15 Pokal-matcher. Endast tre förluster har rekordmästarna inkasserat på 40 matcher i DFB-Pokal. Det är ett starkt cuplag, som dessutom kan tangera Schalkes rekordsvit på tio raka segrar i cupen. Men Borussia Mönchengladbach på hemmaplan är ingen lek. Klubben har hittat tillbaka till det stolta 70-talet. Senast Gladbach förlorade på hemmaplan var den 18:e mars 2011.

Vi kan räkna med en het match, men även med en hel del mål om vi ska förlita oss på historisk statistik. Bayern har endast gått mållöst från en av de 47 senaste matcherna i cupen – det var förra årets semifinal mot Schalke. Mönchengladbach har gjort mål i alla, förutom en, av sina hemmamatcher i cupen sedan 1977.

Som sagt: det här är ett klassiskt möte mellan två storlag, även om det onsdagens hemmalag länge har varit på dekis. Mellan 1969 och 1977 avlöste lagen varandra som tyska mästare. Bayern blev det fyra gånger, Borussia blev det fem gånger. I tyska cupen har lottats mot varandra fem gånger. En snabb tillbakablick:

31/5 1984: Final
70-talets giganter stötte på varandra i final. Dagens Bayern-tränare, Jupp Heynckes, satt då på die Fohlens tränarbänk. Frank Mill gjorde 1-0 för Gladbach, men Wolfgang Dremmler kvitterade med åtta minuter kvar. Förlängningen spelades, men målvakterna kunde freda sig. För första gången skulle en final avgöras på straffar. Matchen avgjordes först med den 16:e straffen när Michael Rummenigge la in bollen i mål, tidigare hade Gladbachs Norbert Ringels prickat stolpen.

1/4 1985: Semifinal
Inte ens ett år hade gått sedan den dramatiska finalen. Jupp Heynckes var fortfarande tränare i Mönchengladbach. Det var mållöst efter 90 minuter dock. I förlängningens 101:a minut tog Sören Lerby hand om en straff och sköt ledningen till Bayern München. Matchen slutade 1-0.

25/10 1987: Andra omgången
Nu var Jupp Heynckes tränare för Bayern München – precis som han är i dag. Michael Rummenigge gjorde 1-0 efter 72 minuter, men endast sex minuter senare gjorde Christian Hochstätter 1-1. Och i förlängningens skulle det bli lika galet. Hans Dorfner gav Bayern ledningen på nytt, men med tio minuter kvar såg Gunter Thiele till att det blev omspel. På den här tiden avgjordes endast finalen på straffar.

11/11 1987: Andra omgången, omspel
Thiele var fortfarande i målform och gav Gladbach ledningen i andra halvlek. Lothar Matthäus (som ju även han spelade i Mönchengladbach tidigare) kvitterade med en kvart kvar. Förlängning – igen. Och den här förlängningen blev minst lika dramatisk. Rummenigge satte Bayern i ledning, lite senare kvitterade Gladbach genom Hans-Jörg Criens. En minut senare stod Rummenigge dock för ytterligare ett mål, och nu orkade inte Gladbah hämta in underläget.

2/10 1996: Andra omgången
Hemmalaget Gladbach tog ledningen genom Jörg Neun efter bara nio minuter. Men efter en halvtimmes spel stod det 1-1 efter att Thomas Strunz fixat ett mål för Bayern. Fem minuter före slutsignalen kunde Alexander Zickler utöka bortalagets ledning. Bayern hade än en gång slagit ut die Fohlen.

31/10 2007: Andra omgången
Det här var senaste Pokal-mötet lagen emellan. Och ni som kan er historia vet att skiljde mycket mellan lagen nu. München ledde Bundesliga, Mönchengladbach låg tvåa i Zweite Bundesliga. Men det stod ändå 0-0 i halvtid, helt i enlighet med Pokalens egna lagar. Till sist var Bayern München dock för starka för bortalaget. Luca Toni slog till två gånger om i början av andra halvlek. Men Gladbach gav inte upp och fortsatte att kämpa. Marcel Ndjeng lyckades också göra 2-1 efter 70 minuter, men Miroslav Klose satte spiken i kistan med sju minuter kvar av matchen.

—

21/3 2012: Semifinal
Ja, vad ska det så här i framtiden? Borussia Mönchengladbach är tillbaka i gammal god form, Jupp Heynckes är ”tillbaka” på Bayerns tränarbänk. Två lag som vet hur man vinner, två lag med en rik tradition. Två lag i form. Det kommer att smälla på onsdag.

/Wingren

Nu händer det härligt mycket. En ny omgång av Bundesliga är spelad och redan i morgon kan vi njuta av en semifinal i tyska cupen. Då tar serieledaren i Zweite emot serieledaren i Erste: Greuther Fürth mot Borussia Dortmund. På onsdag får vi sedan en svettig uppgörelse mellan Borussia Mönchengladbach och Bayern München. Ska Lucien Favre lyckas ta sin tredje triumf för säsongen mot Bayern, eller har rekordmästarna ett motmedel?

HSV måste ta krisen på allvar
Hamburg är säsongens hittills sämsta hemmalag. Och då brukar man också trilla ur Bundesliga efter säsongen. I lördags vann Freiburg med hela 3-1 i Hamburg. Freiburg befinner sig nu ovanför kvalstrecket för första gången sedan omgång nio. Väldigt starkt förstås. Men Hamburg då? Vad är det som händer? Michael Oenning fick sparken efter en katastrofal inledning på säsongen, Frank Arnesen hämtade in Thorsten Fink från FC Basel. Ett smart drag skulle det visa sig. Hamburg fick ihop laget och började klättra uppåt i tabellen – det gick till och med så bra att vi kunde skriva av krisen.

Men nu står vi här. Endast lite mindre än två månader återstår av säsongen och plötsligt är Hamburg i allra högsta grad inblandad i bottenstriden.

13. FC Köln 28p
14. Hamburger SV 27p
15. FC Augsburg 26p
—
16. SC Freiburg 25p
—
17. Hertha Berlin 23p
18. FC Kaiserslautern 20p

Hamburgs försvar är ett hån mot fotbollen för tillfället. Och det är ett stort problem som måste tas på allvar nu. Visst, nu var truppen skadedrabbad inför mötet med Freiburg – men att förlora en så viktig match med 1-3 på hemmaplan är inte okej. Oavsett skadeläget. Hamburg är helt klart en nedflyttningskandidat nu. Men jag är väldigt orolig för Bundesligas dinosaurie – det enda laget som har spelat samtliga säsonger i Bundesliga. Fink och spelarna verkar ha trott att allt var klart, och nu befinner man sig plötsligt i en kris. Skillnaden mellan HSV och bottenkonkurrenterna är att de andra lagen är medvetna om kampen för överlevnad. Det verkar inte HSV vara. Det ser alldeles för lojt och oinspirerat ut. Jag saknar kampen, passionen och det taktiska grisspelet. För det är det Hamburg behöver nu. Och det är det som framför allt Augsburg och Freiburg redan besitter.

Fink sa efter matchen att man inte är en nedflyttningskandidat, men att man däremot är indragna i bottenstriden. Jag förstår vad han försökte säga, vad han egentligen menade. Nämligen att Hamburg är ett för bra lag för att slåss där nere. Han försökte väl skydda sina spelare, ta tillvara på det lilla självförtroende som ännu finns kvar. Men han kan ha skjutit sig själv i foten. Åtminstone om det fortsätter så här. Hamburg och Fink måste börja ta det här på allvar nu – innan det är försent.

Mål, mål, mål och åter mål. Bayern är tillbaka
Vilken brutal kross av Hertha Berlin. På Olympiastadion. Mot Bayern-dräparen Otto Rehhagel. 0-6. Det har ju, med all rätt, talats om Bayern Münchens bortaspöke. Laget hade inte tagit en enda bortaseger under 2012 och nu väntade ett Hertha Berlin som spelar för sin överlevnad. München hade tidigare gjort 14 mål på två matcher, men det var på hemmaplan. Hur skulle det gå nu? Pang, pang, pang sa det, och så stod det 0-3 efter 20 minuter. Till sist slutade det 0-6. Bayern München är tillbaka – på allvar. Berlin hade inte mycket att säga till om när Robben, Müller och Ribéry visade upp hela sitt register och var på fantastiskt spelhumör. Nu har Bayern gjort 20 mål på tre matcher. Det är overkligt och obehagligt bra. Om Jupp Heynckes killar kan befästa den här formen så har Bayern alla möjligheter i världen att hämta in en, två eller tre titlar den här säsongen.

Svenskar, svenskar, svenskar
För Köln fick Mikael Ishak spela från start, och gjorde det väldigt bra. Han var pigg, modig och ständigt på väg. Givetvis såg man att han vägde lite lätt i en hel del närkamper, men med tanke på att han tog steget från superettan till Bundesliga i vintras, så var det imponerande. Stolpträffar och andra farligheter kan vi notera, och det är endast orättvist att det inte blev något mål för 18-åringen.

Vidare fick även Per Nilsson ersätta skadade Wollscheid redan under första halvlek för Nürnberg, Rasmus Jönsson fick ett par minuter för Wolfsburg i samma match. Marcus Berg fick hoppa in för Hamburg och Oscar Wendt spelade en okej match från start som mittfältare. Markus Rosenberg agerade ensam anfallare för sitt Werder Bremen mot Borussia Dortmund, men han hade ingen rolig dag på jobbet. Han var helt enkelt för ensam, och Bremen hade för få riktiga anfall.

Rekord, rekord, rekord
Det var även en sån helg. Borussia Dortmund vann med 1-0 mot ett skadedrabbat Werder Bremen och har därmed gått obesegrat i 20 matcher nu. Det är ett nytt klubbrekord, och det är fantastiskt imponerande. Dortmund har verkligen spelat konstant och även lyckats vinna matcher där man har spelat mindre bra. Det kanske allra roligaste är att vi äntligen ser en regerande mästare som inte faller ihop säsongen efter.

Bayern München fick tre straffar med sig i matchen mot Hertha Berlin. Det var första gången i klubbens Bundesliga-historia. Robben, Gomez och Robben förvaltade dem.

Hannover 96 vann med 4-1 mot Köln. Det betyder att Mirko Slomkas lag inte har förlorat på hemmaplan på 14 matcher i Bundesliga nu. Ett nytt klubbrekord! Och hatten av till Slomka som har gjort det fantastiskt bra med Hannover. Det är en fröjd att se hur mycket laget får ut av så pass lite. Och vilken härlig inställning.

Är det inte dags för Raúl i landslaget?
Nu lyckades förvisso Fernando Torres bryta måltorkan, och kanske lossnar det för honom. Då vet vi alla vad han går för. Men jag vill slå ett slag för Raúls återkomst i det spanska landslaget. Han förtjänar verkligen ett sista stort mästerskap och i går visade han att han fortfarande kan. Om han inte spelar fram sina lagkamrater med läckra klackar så trycker han upp bollen i krysset. Jag är inget fan av det spanska landslaget, och önskar dem inte någon nämnvärd framgång. Men om jag lägger det åt sidan, så måste jag ändå konstatera att Raúl säkert hade kunnat bidra med en hel del. Han känns som en storartad person, och en majestätisk fotbollsspelare. Han hade säkert kunnat göra mycket gott i den spanska truppen även om han inte får så mycket speltid.

I ärlighetens namn hade han säkert kunnat bidra även på plan. Tolv mål och fem assist har det blivit på 25 ligamatcher den här säsongen. Och han visar att han kan, att han vill och att han fortfarande har magi i sina fötter. Så, varför inte ett sista stort mästerskap för Raúl?

Bundesliga omgång 26:

TSG Hoffenheim – VfB Stuttgart 1-2
En riktigt underhållande första halvlek som bjöd på ett ganska böljande spel. Stuttgart kämpar fortfarande om en plats i Europa, men då måste man, precis som Wolfsburg, fortsätta att vinna framöver. Givetvis hette fredagens matchvinnare Vedad Ibisevic. Anfallaren bytte ut Hoffenheim mot Stuttgart i vintras och gjorde 1-0 efter bara åtta minuter. Och han firade målet, ska väl tilläggas. I andra halvlek nickade han in 2-0 för sin nya klubb. Och var glad. Stuttgart hade fler chanser men bollen ville inte in, när så Salihovic satte en straff i mitten av andra halvlek så blev det plötsligt jobbigt. Hoffenheim försökte att forcera in ytterligare ett mål men Stuttgart lyckades hålla undan. 1-7-förlust mot München och nu 1-2 mot Stuttgart – Hoffenheim har det jobbigt och inte har det blivit mycket bättre med Babbel på tränarbänken. Stuttgart går däremot starkt och har faktiskt tagit tio poäng de senaste fyra bortmatcherna.

Bayer Leverkusen – Borussia Mönchengladbach 1-2
Även Gladbach hittade sitt spel och sitt självförtroende i lagom tid innan onsdagens semifinal. Bayer Leverkusen ville förstås vinna för att ha en chans på CL-platserna, och för att komma över förlusterna mot Barcelona och Wolfsburg. Men Favres Mönchengladbach hade hittat tillbaka till det framgångsrika spelet. Det gick snabbt i anfallen och man nyttjade sina chanser, samtidigt stod man ruggigt säkert i defensiven. Reus gjorde tidigt 0-1 och Gladbach inväntade ett misstag från Leverkusen så att man kunde ställa om. På förhand skrev jag om målvaktskampen mellan ter Stegen och Leno. Även om Gladbach vann matchen, så vann inte ter Stegen matchen i matchen. Han slarvade och tappade en boll framför fötterna på Leverkusen, Kießling kunde utnyttja kaoset som följde. Så nog blev unge ter Stegen glad när Reus spelade fram de Camargo till 1-2. Leverkusen får inrikta sig på en plats i Europa League, Gladbach tillhör fortsatt toppen.

Borussia Dortmund – Werder Bremen 1-0
Vi fick se ett otroligt tjusigt mål efter bara åtta minuter. En långboll nådde djupledslöpande Gündogan precis framför mål, men i stället för att trycka till den så volleyspelade han till Kagawa som kunde nicka in bollen i öppet mål – på sin födelsedag. Det firade han med att krama om Santana på bänken, som också fyllde år. Borussia Dortmund spelade bättre och mer inspirerat än mot Augsburg och hade bland annat två bollar på i målramen innan halvtid. Det borde ha stått 3-0 när lagen vandrade ut för halvtidsvila. Ett fruktansvärt skadedrabbat Werder Bremen vågade lite mer i andra halvlek, försökte mer. Men det räckte inte till, i stället var Dortmund närmare att göra mål. Men Kagawas mål räckte i en match som Dortmund dominerade – men som var onödigt spännande. Rosenberg hade det tufft som ensam anfallare.

FC Augsburg – FSV Mainz 05 2-1
Augsburg går från klarhet till klarhet just nu. Laget visar en imponerande inställning och det märks verkligen att spelarna har bestämt sig för att spela i Bundesliga även nästa säsong. 0-0 mot Dortmund följdes upp med en 2-1-vinst mot Mainz. Bortalaget gjorde det första målet men Koos läckra kvittering gav nytt självförtroende innan halvtid. Och i andra halvlek kunde också Langkamp nicka in 2-1 och Augsburg lämnar nedflyttningszonen för tillfället. Zidan gick mållös för första gången sedan han kom till Mainz.

Hamburger SV – SC Freiburg 1-3
Freiburg var det klart bättre laget i första halvlek och skapade fler chanser, vann fler närkamper och gjorde dessutom mål. HSV lång under med 0-2 i halvtid. Marcus Berg kom in som offensiv kraft direkt till andra halvlek. Och nog såg det en aning bättre ut för Hamburg, men när chanserna kom så lyckades man inte göra mål. I stället var det Freiburg som kunde göra 0-3 genom Makiadi. Ilicevic gjorde Hamburgs tröstmål. En viktig seger för Freiburg som är uppe ur källaren, och en tung förlust för Hamburg som måste vakna till liv nu.

FC Nürnberg – VfL Wolfsburg 1-3
Wolfsburg byter nu plats med Nürnberg i tabellen efter vinsten. Och plötsligt lever faktiskt drömmen om Europa för Wolfsburg och Felix Magath. Det krävs en hel del för att få den att gå i uppfyllelse, men fortsätter det så här finns chansen, framför allt om Dortmund slår ut Fürth i morgon. Nürnberg tog annars ledningen genom Didavi, men den tidigare utsorterade anfallaren, Patrick Helmes, gjorde två mål och Mandzukic gjorde ett. Har Magath hittat ett framgångsrikt anfallspar? Nürnberg lyckades aldrig plocka fram det spelet som krävdes utan såg helt enkelt lite för oinspirerat ut.

Hertha Berlin – Bayern München 0-6
Jag har egentligen redan skrivit allt som behövs om den här matchen i texten ovan. Hertha Berlin försökte inledningsvis att störa München, men den planen gick i baklås och Bayern malde på med gott självförtroende. En fantastisk uppvisning från ett Bayern som inte visar någon nåd. Nu är man redo inför pokalfajten mot Gladbach på onsdag.
Berlin däremot har onekligen problem. Michael Preetz måste ånga att han satte sitt ego före klubbens välmående när han sparkade Babbel. Kung Otto har en hel del att stå i, om jag säger så. Och jag vet ärligt talat inte om han räcker till.

FC Kaiserslautern – Schalke 04 1-4
Schalke har så svårt för att vinna borta mot Kaiserslautern. Och matchen började på ett bekant sätt. Tabelljumbon, och offensivt svaga Kaiserslautern, gjorde 1-0 efter bara tre minuters spel. Vilka tankar fanns i Schalke-spelarnas huvud? Men Huub Stevens lag reste sig och visade varför det skiljer så många placeringar lagen emellan. Holtby, Raúl, Huntelaar och Farfan gjorde alla tjusiga mål. Framför allt Raúls och Holtbys distansträffar var mäktiga. Kaiserslautern föll ihop allt mer ju längre matchen led. Frågan är nu om tränaren Marco Kurz får sitta kvar? Ordföranden, Stefan Kuntz, har inte uttalat sig om det ännu. Men 16 matcher i rad utan seger talar väl för sig själv. Schalke däremot fortsätter att sätta press på Gladbach om direktplatsen till Champions League. Offensivt är man strålande, det kan vi konstatera.

Hannover 96 – FC Köln 4-1
Mikael Ishak från start i Lukas Podolskis frånvaro som sagt. Köln inledde ganska bra och det såg lite mer kontrollerat ut än vad vi är vana vid. Men när Hannover sakteliga höjde pressen, flyttade upp mer folk och började forcera så brast Köln defensiv än en gång. Felpassningar, missade brytningar, dåligt positionsspel och ja, det mesta man inte vill se som tränare. Stindl fick också helt rättvist göra 1-0. Men Köln reste sig igen och försökte ta sig in i matchen, Pezzoni kvitterade i första halvlek. Sedan gick Köln ganska bra under en period av matchen, men var det inte Ishak som missade så gjorde Novakovic eller Celemens det. Hannover däremot var effektiva och efter Schlaudraffs straffmål rann det iväg. Diouf kom in och fick göra två mål. Hannover befäster sin goda form.

/Wingren

I kväll är det toppmöte i 2. Bundesliga. Omgång 21 är så gott som färdigspelad, men avslutas 20:15 när Fortuna Düsseldorf tar emot Eintracht Frankfurt. En riktig läckerbit vi blir bjudna på.

Och det är onekligen viktiga poäng som står på spel för tvåan och trean i tabellen. Greuther Fürth spelade fullständigt ut SC Paderborn i går med 5-1, och det trots att Paderborn är en klar toppkonkurrent. Gerald Asamoah, Fürths nyförvärv, gjorde givetvis två mål i debuten. Även St. Pauli visade styrka, och en vilja att beblanda sig i toppen, när de vann med 2-1 över VfL Bochum.

Det är alltså riktigt jämnt i toppen, inte bara i Bundesliga utan även i zweite. Inför kvällens match ser toppen ut på följande vis:

1. Greuther Fürth, 43p
2. Fortuna Düsseldorf, 43p
3. Eintracht Frankfurt, 42p
4. St. Pauli, 42p
5. SC Paderborn, 42p

Kom inte och säg att det där inte är gastkramande jämnt. Som bekant är Greuther Fürth även vidare i tyska cupen, där nu Borussia Dortmund väntar i semifinal. Fürth har gjort en Augsburg. De har nämligen sakta men säkert, och ytterst tålmodigt, byggt upp ett konkurrenskraftigt lag. Inga förhastade beslut, inga vilda satsningar. Snarare en sund klubbpolitik och det speglar av sig i resultaten. Redan förra säsongen var Fürth när att ta en kvalplats, och kunde bygga vidare på framgångarna den här säsongen – eftersom att det inte fanns något som föll ihop. Det är inget korthus. Nu kan det i stället bli en makalös saga i stället, en vinst av zweite Bundesliga och kanske får de lyfta pokalen i cupen.

Det var en liten avstickare bara. I kväll väntar som sagt stormötet mellan Düsseldorf och Frankfurt, inför omkring 40 000 åskådare. Ett möte som lika gärna hade kunnat ägt rum i den tyska fotbollens finrum. Frankfurts tränare Armin Veh har inför matchen varit orolig över att Düsseldorfs spelare filmar för mycket. Ett påstående som förstås inte går hem hos hemmalaget.

Veh krävde således en bra domare inför detta laddade möte. Lotten föll på Felix Brych. Känner ni igen namnet? Det var han som gav Igor de Camargo straff i cupen efter att denne filmat. Det är ironi. Med handen på hjärtat är det dock inget vi ska oroa oss över, eller något som Veh behöver tänka på. Brych är en mycket duktig domare.

En rädsla för heta känslor mellan supportrarna finns och säkerhetspådraget har således höjts. Fler poliser, fler publikvärdar och ingen alkohol på bortasektionen. Låt oss hoppas att allt går vägen.

På plan kommer det dock att vara heta känslor, den här matchen har ramats in av syrliga kommentarer och framför allt känns den väldigt avgörande för framtiden. Det vet givetvis spelarna. Jag tror att vi får se en alldeles fantastisk sammandrabbning i Düsseldorf. 20:15 alltså.

/Wingren

Pokal-veckan är över och nu väntar en otroligt smaskigt omgång av Bundesliga. Bland annat har vi ett ljuvligt möte mellan topplagen Borussia Mönchengladbach och Schalke 04. Samtidigt ska serieledarna från Dortmund försvara sin plats i tabellen mot fjolårstvåan Bayer Leverkusen. Det här kan inte bli annat än en ytterst intressant och njutbar fotbollshelg.

Och det händer mycket. Bland annat kan vi, lite i efterhand, konstatera att säsongens Hinrunde (hösten) har bjudit på det högsta publiksnittet någonsin. Närmare bestämt har i snitt 44 345 åskådare sökt sig till arenorna.

TSG Hoffenheim har sparkat sin tränare Holger Stanislawski, som jag skrev en artikel om i går för den som har hållit utkik. I dag rapporterar Kicker att Markus Babbel kommer att presenteras. Före detta Berlin-tränaren får ett kontrakt som sträcker sig till 2014. Jag måste erkänna att jag inte är alls säker på att det är rätt man för denna Hoppiska utmaning. Å andra sidan – vem tusan hade känns rätt? Babbel är ett bra namn med tanke på att han är ledig. Frågan är om han vet vad som väntar när han tar över ett Hopplöst Hoffenheim? Såg ni vad jag gjorde där?

Borussia Dortmund inledde säsongen dåligt, och var efter förlusten mot Hannover 96 den 19 september den sämsta titelförsvararen på 27 år. Det har dock ändrats nu. BVB har inte förlorat på 14 matcher, och har inkasserat 36 av 42 poäng. Nu är Jürgen Klopps lag plötsligt den femte bästa titelförsvararen någonsin i Bundesliga.

Endast Bayern München (1972/73, 1980/81, 2005/06 och Borussia Dortmund (1995/96) har varit mer framgångsrika vid samma tidpunkt. I slutet av säsongen har även Salladsskålen, mästartiteln, stannat hos de regerande mästarna. Vad kan det betyda? Inte mycket som det ser ut just nu i den alldeles galna tabellen. Men Dortmund är bra, riktigt bra.

Dystra nyheter från Bayern-lägret kunde jag också rapportera om i går. Bastian Schweinsteiger är skadad och tvingas gå i gips i en vecka innan han kan påbörja rehabiliteringen. Ska vi tro på drygt en månads skadefrånvaro? Tungt för rekordmästarna givetvis. Men det gick väldigt bra mot ett svagt Stuttgart i cupen, även utan härföraren på mitten. Kroos var tillbaka som tia, och Robben förpassades till bänken. Då var det åter fart och fläkt i Münchens spel. Och Gustavo dammsög på det centrala mittfältet. Bra tänkt, Jupp Heynckes.

Och så en uppföljning på Igor de Camargos omtalade filmning. Jag behöver inte dra historien eller mina åsikter igen – de finns nedan. Hertha Berlins tränare Michael Skibbe är fortfarande otroligt upprörd och förbannad på domaren. Detsamma gäller sportchef Michael Preetz. Jag vill här tillägga att domaren har ett otacksamt jobb och att de Camargo snarare borde kritiseras. Som tidigare nämnt borde dock inte Hubnik agerat som han gjorde, och det erkänner även Preetz.

Felix Brych, domaren, har även han brutit tystnaden efter cup-skandalen. ”Jag är inte beredd att ta på mig skulden för allt. Men jag erkänner att jag agerade olyckligt”, säger han till Bild.

Sekunderna innan filmningen och Hubniks utbrott, får Hubnik en onödig knuff i ryggen av de Camargo. Solklar frispark. Och det tycker även Felix Brych, men ”Jag dömde fördel. Jag ville ge Herthas målvakt möjligheten att snabbt sätta igång spelet”.

Och avslutningsvis säger han att ”då var jag väldigt säker på att mitt beslut var det rätta”.

Vad kan man säga? Det är inte lätt att vara domare. Det är ta mig fan riktigt svårt. Särskilt när spelare faktiskt filmar, förstärker och delar ut tjuvnyp.

Angående Igor de Camargo kan han alltså inte straffas för det han gjorde – eftersom att domaren redan har bedömt situationen. Då finns det inget att göra. Det är i såna här fall jag vill införa saftiga böter och en lång avstängning i efterhand.

Men jag ska sluta brusa upp. I stället blickar vi framåt mot helgens matcher – och låt oss hoppas att vi slipper fler såna här situationer.

Bundesliga omgång 21:

Fredag 20:30
VfL Wolfsburg – SC Freiburg
Freiburg dras med nya tunga skador på Krmas och Putsila. Intressant i det här mötet är att Wolfsburg har använt flest spelare – inte bara den här säsongen utan någonsin i Bundesliga – medan Freiburg har använt näst flest. Hemmalaget har skickat ut 36 spelare, bortalaget 29. Oavsett bör det här kunna bli en ganska jämn match då faktiskt Wolfsburg och Freiburg har gjort det ganska bra sedan serien vände. Lagen stod för fina resultat när Freiburg kryssade mot Bremen, och Wolgsburg spelade oavgjort mot Gladbach.

Lördag 15:30
Bayern München – FC Kaiserslautern
Även om Stuttgart var riktigt blekt i cupen i onsdags så spelade Bayern bra mycket bättre än vad de har gjort på sistone. Kan de leverera samma spel mot ett målsnålt Kaiserslautern så blir det här en promenad i parken. Det gäller bara att spelarna inte har den inställningen. Marco Kurz FCK har inte vunnit på tio ligamatcher, och München har inte förlorat mot Kaiserslautern sedan 1997. Dessutom har Mario Gomez skrämmande nog gjort fler mål än hela FCK tillsammans (17/15). Det här ska bara kunna gå på ett sätt, även utan Bastian Schweinsteiger.

Werder Bremen – TSG Hoffenheim
Markus Rosenberg och Marko Arnautovic bildar anfallspar för Bremen då lagets bäste målskytt, Claudio Pizarro, är avstängd. Och just Rosenberg hade nog behövt ett mål efter att ha bränt en hel del bra chanser. Hela laget behöver en vinst för att inte glida nedåt i tabellen. I Hoffenheim blåser nya vindar och kanske sitter Babbel på bänken redan på lördag. Han tvingas dock klara sig utan avstängda Babel och Salihovic. Känns på förhand som en tät kamp det här.

Borussia Dortmund – Bayer Leverkusen
Leverkusen dras fortfarande med skadeproblem och Ballack-frågan. En vinst hade gjort gott för självförtroendet, men även för tabelläget. Laget som ska möta självaste Barcelona i Champions League riskerar att glida ned i ingenmansland. Inte ens en plats i Europa League känner säker. Borussia Dortmund å andra sidan strålar av självförtroende, men tvingas klara sig utan mittfältsstjärnorna Sven Bender och Mario Götze. Således blir det dessvärre ingen tvilling-kamp mellan Lars och Sven Bender denna gång. Men en jäkligt bra fotbollsmatch borde det bli ändå.

VfB Stuttgart – Hertha Berlin
Den 20 november visade kalendern senast Stuttgart lyckades vinna. Då vann man med 2-1 mot Augsburg. I cupen mot München såg Labbadias lag riktigt viljelöst och dåligt ut. Tvärtom gäller för Hertha Berlin som såg riktigt starkt och piggt ut mot Gladbach i cupen. Michael Skibbe behöver verkligen en vinst, men så även Bruno Labbadia. Den här matchen skriker ångest – och det lag som kämpar mest lär vinna.

FSV Mainz 05 – Hannover 96
Hannover börjar likna det lag som vi fick se förra säsongen – och detsamma gäller faktiskt Mainz. Hannover målvakt, Ron-Robert Zieler, är den enda målvakten i Bundesliga som har hållit nollan sedan serien vände. Det här blir en kamp mellan två lag som åter har hittat sig självt. Hannover har två raka vinster i ryggen och Mainz kommer från en överkörning av Freiburg samt ett respektabelt kryss mot Schalke.

Lördag 18:30
Borussia Mönchengladbach – Schalke 04
Woho! Vilken match. Och vilken ångest det förlorande laget kommer att ha. Och ett kryss kommer att kännas som en förlust. Egentligen har Favres lag ingen press på sig och inget att förlora, men det är svårt att hävda det när man ligger så bra till i ligan och efter att ha spelat så fantastiskt dessutom. Schalkes försvar brukar se ganska dåligt ut och det kan bli lekstuga för Reus och Hermann. Å andra sidan var inte Gladbach att känna igen mot Berlin, som fick skapa förvånansvärt mycket. Och i Schalke finns Huntelaar som är en säkrare målskytt än Berlin Lasogga.
Högintressant match. Kvällens höjdpunkt.

Söndag 15:30
FC Augsburg – FC Nürnberg
Källarstrid. Och Nürnberg har som vana att vinna mot Augsburg. Nürnberg gjorde egentligen en väldigt bra match mot Dortmund sist, åtminstone första halvlek, men något mål blev det aldrig. Nu står tre viktiga poäng på spel för båda lag. Tre poäng som i förlängningen kan betyda nedflyttning eller nytt kontrakt.

Söndag 17:30
FC Köln – Hamburger SV
Här har vi två lag som vid en vinst kan få tillräckligt med poäng och självförtroende för att starta en serie och faktiskt få känning på Europa League-platserna. Så jämnt är det. Men då gäller det att ta chansen. Hamburg blir min förhandsfavorit då Köln saknar Podolski och det börjar kännas allmänt rörigt i klubben även om man vann mot Kaiserslautern sist. HSV spelade som bekant oavgjort mot Bayern München. Det luriga med mötet, och tabellen, är givetvis att en förlust innebär svindel och illamående. Plötsligt är avgrunden nära.

/Wingren

Jag hade kunnat romantisera om DFB-Pokal i en timme. Skriva rad upp och rad ner om varför tyska cupen är så häftig. Så speciell. Fotbollens moder. Det behövs inte – det räcker att konstatera att varenda klubb och alla dess supportrar vill till Berlin. Till finalen. Där den klassiska pokalen delas ut.

I kväll inleds kvartsfinalerna av DFB-Pokal. Jag tänkte ge er en kort sammanfattning om läget inför matcherna. Tyvärr så är det oförklarligt nog ingen svensk tv-kanal som sitter på rättigheterna för denna turnering. En gång i tiden hade Viasat dem – men misshandlade å andra sidan cupen totalt i sitt utbud. Har du en parabol och satellitmottagare kan du dock plocka hem ett brett utbud av tyska kanaler alldeles gratis. Och här sänds två av fyra matcher (Holstein Kiel – Borussia Dortmund och VfB Stuttgart – Bayern München).

Tisdag 20:30
Holstein Kiel – Borussia Dortmund
Kiel är cupens skräll. Det här är första gången på elva år som ett lag från Regionalliga var med i kvartsfinal – då var det klassiska 1. FC Magdeburg som stod för bedriften. På en bedrövlig gräsmatta slog Kiel ut Mainz i åttondelsfinal. Nu har klubben lagt nytt gräs men en isig vinter har ändå rest frågetecken kring planens spelduglighet. Tyska mästarna Dortmund, med all press på sig, kommer senast från en straffvinst mot Fortuna Düsseldorf.

Kiel har spelat som ett lag hela turneringen. Med en stor portion vilja, taktiskt kunnande och nödvändig tur. Men framgångarna har varit välförtjänta.
Nu väntar alltså ett motstånd av annan kaliber än Mainz, Cottbus eller Duisburg. Bortalagets tränare Jürgen Klopp har varit noga med att poängtera att man inte underskattar motståndet. Det som talar för Kiel är fördelen av hemmaplan, att de inte har något att förlora samt att Dortmund definitivt inte har varit ett cup-lag under Klopps ledning.
Här finns även en lite rolig story – som så ofta i denna typ av matcher.

Onsdag 19:00
TSG Hoffenheim – Greuther Fürth
Förutom Kiel är Fürth det enda laget från en lägre division som är kvar i DFB-Pokal. Till skillnad från Regionalliga Nord tillhör Fürth toppen i 2. Bundesliga dock. Och här är det faktiskt ordentlig skrällvarning tycker jag. Bortalaget har egentligen allt att vinna – som alltid när lag från lägre divisioner avancerar i cupen – men Fürth har även ett fint självförtroende i cupen. I åttondelsfinalen slog man ut rivalen FC Nürnberg med 1-0. Givetvis en fantastisk känsla för alla i klubben.

Hoffenheim däremot känns svaga och inte alls särskilt viljestarka. Holger Stanislawski har problem med truppen och enligt uppgifter funderar han på att peta några av stjärnorna. Han börjar bli desperat – vilket är fullt förståeligt. Vare sig Hoffenheim eller Fürth har varit i semifinal förr, så oavsett resultat skriver något lag historia.

Hertha Berlin – Borussia Mönchengladbach
Bortalagets succétränare Lucien Favre återvänder till sin gamla arbetsgivare – med målet att åter ta sig till Berlin fast då som finalist. I ligan vann Mönchengladbach med 2-1 i Berlin men Favre förväntar sig en annan match på onsdag.
– Cupen är något helt annat än ligan. Det erfor vi i Heidenheim då vi var tvungna att avgöra på straffar. Hertha kommer åter att spela med Raffael, och det betyder väldigt mycket för Berlin, säger han.

Och nog hoppas nye tränaren Michael Skibbe på att Raffael kan vara tungan på vågen. Skibbe har tre förluster på tre matcher i sin nya klubb. En triumf mot imponerande Gladbach hade inte bara gett arbetsro utan även nödvändigt självförtroende. Dessutom är cupen, som bekant, en genväg ut i Europa vid en eventuell finalvinst.

Onsdag 20:30
VfB Stuttgart – Bayern München
Om inte Stuttgart hade varit så jäkla dåliga för tillfället så hade de säkert haft en väldigt god chans mot FC Bayern. Det händer nämligen mycket hos rekordmästarna. Höstens bländande och synnerligen imponerande spel är som bortblåst. Och det snackas mycket konstigheter i södra Tyskland, bland annat Kalle Rummenigge lät tidigare kritiken rinna av honom när han sa att Heynckes prompt insisterade på att det inte skulle värvas under vintern. Då står det inte rätt till, det är pressat. Stuttgart har egentligen chansen att slå till mot ett desorienterat Bayern.

Men Bayern München har kvalitet i laget – och en stolt vinnartradition. Om Stuttgart ska lyckas skrälla måste Labbadia se till att spelet fungerar bra mycket bättre än de senaste åtta, nio matcherna.
December 2010 möttes lagen i åttondelsfinal, då vann Bayern suveränt med 3-6 i Stuttgart. Och det finns mer som talar för att Bayern helt enkelt är för bra: 15 gånger har man vunnit Pokalen, 30 gånger har man varit i kvartsfinal och 22 gånger har man tagit sig till semifinal.

/Wingren