Nuså, ny tid – ny strid!
Undertecknad har legat däckad med mancold, något som tvingade mig ersätta svettiga CrossFitpass med krävande nysintervaller.
Men vilka träningsregler gäller egentligen i dessa envisa förkylningstider?
Jag vet svaret.

 

 

 

 

Ja, vart går egentligen gränsen? Bannlyser en nysning oss även från lugnare träningspass eller gäller parollen ”no pain – no gain” i alla väder?

 

Startskedet är värst
Förkylningarnas första och utbrytande dygn är oftast allra värst. Här blandas känslor av trötthet, rubbat allmäntillstånd, ledvärk och köld – kort och gott, tillstånd som kanske inte bör blandas med svettiga träningsrutiner.

Först när ”sjukdomskänslorna” börjar lätta från kroppen och energin vaknat till liv bör träningsgeisten återupptas (segt, jag vet!) och vi börja fundera på att söka oss tillbaka till gymmet. För jag lovar, en för tidig start som resulterar i längre bakslag är värre än att vänta ytterligare en dag. Kom ihåg att det finns allvarliga risker med att träna om kroppen drabbats av en infektion.

 

 

 

 

Äääh, hur farligt kan de’ vara?
Ovanstående ord är en vanlig fråga till oss tränare, dessvärre lyder svaret; lite för farligt!

En kroppslig infektion kan förvärras vid fysisk ansträngning, något som ibland leder till diagnoser likt hjärtmuskelinflammation (ett stadie där hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försämras till den grad att vätska börjar samlas i lungorna och hjärtsäcken).

Den här typen av inflammationer är inte bara farliga, utan ofta rätt långvarig. Så, om du drabbats av snuva och halsont – pausa hellre en extra dag. Det tjänar du mångdubbelt på i längden!

 

 

 

 

När kan en börja?
När kroppen väl börjar hitta tillbaka till sin ursprungsform och förkylningskänslorna, febern och den onda halsen försvunnit kan träningen äntligen slussas tillbaka i vardagen. Dock med försiktighet och struktur.

Grundregeln lyder att undvika pulstoppar och starta träningen med lugnare intensiteter och belastningar, om det ändå inte känns bra behöver kroppen ytterligare vila.
Om passet däremot känns bra, go for it – men stegra successivt upp nivåerna med spända tentakler för att eliminera bakslag.

 

Vänta en dag extra om du känner någon/några av följande symptom:

• Din förkylning har just brutit ut 
• Du har ont i halsen
• Du har feber
• Du känner dig allmänpåverkad och överdrivet hängig

 

 

 

 

 

 

Idag kan en knappt besöka träningsanläggningar utan att snubbla över välfyllda magnesiumhinkar.
I takt med den lavinartade ökningen blir synen av kritvita händer som färgat gymmattor, viktplattor, träningstoppar och ibland hela träningsentusiater vanligare och vanligare. Men vem behöver egentligen magnesium, och varför?
Är det verkligen ”bara” elitgymnasterna som utför galna volter, styrkelyftarna som drar flygplan med tänderna och CrossFit-proffsen som klarar femtioelva burpees?

 

 

 

 

Innan vi hoppar vidare till några definitiva slutsatser backar vi bandet och tar allting från början.
Magnesium används för att avsevärt förbättra händernas grepp runt skivstänger, chinsräcken, ringar etc. Detta tack vare ämnets uttorkande egenskaper som helt enkelt minskar, eller helt eliminerar, händernas svettiga och ofta glidande grepp.

Då du tillåts etablera ett fastare grepp kommer gymutrustningen dels ligga kvar lättare i händerna (vilket ofta leder till att du klarar de där sista, avgörande, repetitionerna) samt aktivera dina muskler mer effektivt tack vare den nya greppstyrkans ökade koppling mot nervsystemet.

 

 

 

 

När skall det användas?
Här finns givetvis en hel uppsjö av olika skolor – varvid ingen, enligt undertecknad, utgör någon egentlig sanning.
Med ovanstående rader om hur magnesium faktiskt hjälper oss kan vi dock med enkelhet rabbla upp mängder av scenarion där preparatets inverkan snarare bidrar med ökad ”coolhetsfaktor” än faktiska träningsfunktioner.

 

 

---

Exempel;

Du utför marklyft och underarmarna skriker till den grad att greppet börjar ge vika av svettdroppar och utmattning – testa magnesium.

Du utför sittande axelpressar och tvingas släppa hantlarna då underarmarna börjar blinka rött – håll hantlarna lösare och bygg upp starkare underarmar. Skippa magnesiumet!

---

 
 
 
 
Inom träningsbubblan fyller alltså magnesium användbara funktioner vid ex.  dragövningar (likt rodd och chins), basövningar (likt marklyft) och olympiska lyft (likt frivändningar och ryck).
Med andra ord – spara magnesiumblocket i väskan under fredagens discopass!
 
 
 

 

 

Så, vad säger du egentligen?
Om du regelbundet utför tunga repetitioner och upplever att greppet är en av dina svagare länkar kan du med fördel använda magnesium. Överdriv dock inte konsumtionen då produkten är väsentligt mycket drygare än majoriteten verkar tro, och utrusta dig med tillräckliga mängder gymvett för att göra rent efter dig.

Kör hårt, och vem vet, tack vare det här tipset kanske ditt nästa ”pb” väntar runt hörnet!

 

 

 

Hur kommer det sig att väckarklockan alltid ljuder när en är som tröttast?
Här är två starka anledningar att trotsa mistluren, samla kraft och morgonträna!

 

 

 

 

De flesta som tränar kan relatera till ovanstående situation. Innan John Blund gör entré känns ett svettigt träningspass nästkommande morgon som världens bästa idé – allt för att under natten snurra 180 grader och plötsligt upplevas som historiens brutalaste bestraffning samma sekund väckarklockan tjuter.
Men arla morgonpass har sina fördelar. Effekter som kan knuffa oss i rätt riktning om vi bara gnuggar sömnen ur ögonen och placerar fötterna på sovrumsgolvet.

 

Fettförbränning
Bland många träningsentusiaster utgör fettförbränning ett naturligt och återkommande inslag. Detta oavsett om vi pratar beach 2019, en allmänt vältränad allround-fysik eller specifika milstolpar (likt drömbröllopet eller nyårslöftet). Här kommer träningspassen som utförs under dygnets morgontimmar (innan frukost) hjälpa dig på traven!

Anledningen bakom det fysiologiska fenomenet är att kroppens kolhydratsförråd hinner krympa under nattens vila, något som innebär att träningspasset tarvar energi direkt från kroppens fettdepåer istället för energin vi stoppat i oss under den gångna dagen.

 

 

 

 

Kroppslig inlärning
Alla tränande människor möter förr eller senare övningar och rörelser som känns omöjliga. Tekniskt besvärliga, obarmhärtigt tunga, sinnesförvirrande komplexa –  ja listan kan göras lång. Känner du igen dig?

Genom att utföra just nya, eller extra svåra, övningar under morgontimmarna kommer kroppens inlärningskurva nå nya nivåer. Varför?
Nattens skönhetssömn gör inte bara underverk för musklernas återhämtning, den tillåter även vårt kroppsliga ”system” att vila upp sig. På detta sätt är vi fysiskt mer ”lättlärda” och kan ta oss ann utmaningar med bättre förutsättningar.
Så, nästa gång du önskar lära in en ny – eller rätta till en felaktig – rörelse, gör det på morgonen!

 

 

 

 

 

 

Hur ser egentligen en nyttig frukost ut?
Vi vet svaret!

 

 

 

 

Oavsett om du drömmer om att stå på en fitnesscen, tävla i CrossFit eller ”bara” komma i bättre form finns alltid en gemensam nämnare. Nämligen din kosthållning.
Och visst, vi må äta olika mängder och ingredienser – men en sak är säker, hur du startar dina dagar kommer påverka dina surt förvärvade träningsresultat.

 

 

 

 

Av just ovanstående anledning bestämde jag mig för att skriva en artikel om nyttiga frukostar som passar alla – inte bara redan insvurna och kräsna frulleälskare.

Allt kokades ned till fem näringsriktiga och hälsoboostande frukostar som passar en uppsjö av olika smaklökar. Här blandas snabba smoothies för dig som lever med vind i seglen, till dig som inte kan tänka dig ett liv utan långdragna brunchtillfällen varje helg.

 

 

 

 

Så, om du vill sluta fundera kring vad du ska äta varje morgon – läs Aftonbladet PLUS kommande lördag (6/10).
Undertecknad utlovar en smakfest som sällan skådat motstycke, oavsett hur dina morgonrutiner ser ut idag!

 

 

 

 

 

 

Äntligen tillbaka!
Innan vi hoppar in i veckans första inlägg är det hög tid att be om ursäkt för den passerade radioskuggan. Ni som följer bloggen vet att jag spenderat en vecka i Los Angeles, en resa som inleddes med datakrasch redan innan jag hann sätta fötterna på amerikansk mark…

 

 

 

 

Innan bildkavalkaden från träningsäventyren i ”det stora landet i väst” spolar vi tillbaka bandet till träningsutmaningen jag presenterade i samband med min födelsedag.
Jag bad er läsare skicka in era tokigaste, jobbigaste och mest utmanande träningspass – allt för att sedan lotta fram ett vinnande bidrag och genomföra kalaset helt utan kompromisser. Och hjälp vad ni kickade på den idéen!

Totalt trillade över 300 (!) förslag in, det ena jobbigare än det andra.
Här snackar vi bland annat förslag med rötterna inom CrossFit, traillöpning, poledance, balett och brottning. Sjukt läskigt, men ack så roligt.

Ett vinnande bidrag är draget och kommer presenteras inom kort, anledningen bakom fördröjningen är att jag ännu inte lyckats komma i kontakt med hen som skickade in det diaboliska förslaget. Men utan att spoila för mycket kan jag avslöja att passet kommer bestå av lika stora delar mjölksyra som total förnedring för undertecknad.

 

 

 

 

Men okej, vad passar då en träningsgalen turist på att göra under sitt besök i fitnessindustrins moderskepp Los Angeles? Just det, träna, träna och träna.

Redan innan avfärd hade jag skapat en plan med några av de sakerna jag ville checka av under vistelsen. Alla punkter hanns inte med, men bland sinnessjuka mängder jetlag och skräpmat kunde åtminstone några pojkdrömmar förverkligas.

 

 

 

 

 

 

 

 

Förutom Gold’s passade jag också på att doppa tårna i landets CrossFit-kultur, det omtalade utomhusgymmet ”Muscle beach” och några filmiska löpturer längst Venice beach strandpromenad. Allt för att komma fram till konklusionen att USA må vara trendsättande i vårt rådande träningsuniversum, men långt bakom Sverige när det kommer till kvalité och passion.

Jag har sedan barnsben varit Usa-romantiker, tänkt och trott att ”allt” måste vara bättre där borta. Det verkar ju alltid så på film.
Och trots att den här resan varit otrolig måste jag erkänna att den viktigaste lärdomen jag packade med mig i bagaget hem är insikten om hur fantastiskt vårt land är som tränings- och hälsonation.
Så, tack för sju fullspäckade och inspirerande dagar – men ordspråket ”borta bra men hemma bäst” har aldrig känts mer relevant än i skrivande stund.
Nu kavlar vi upp ärmarna och kickar igång tränings- och jobbhösten 2018. Äntligen!

 

 

 

 

 

 

Är du lika trött som jag på att genomföra situps från morgon till kväll för slagkraftiga resultat?
Eller ännu värre – att lyssna till den uppsjö av skrönor om hur många miljoner repetitioner var och varannan Hollywoodstjärna krigar sig igenom på daglig basis?
Om så är fallet har du hamnat rätt. Här kommer nämligen texten för dig som vill effektivisera din mag- och bålträning, ur såväl ett resultat- som tidsmässigt perspektiv. 

 

 

 

 

Magträning och drömmen om det ”perfekta sexpacket” har hängt med ända sedan Arnolds glansdagar. Idag, 40 år senare, utgör det estetiska muskelpaketet ett självklart inslag på närmast alla motionärers önskelista, något som fått oss att fullkomligt älska den brännande känslan då vi förlorar oss i högrepetitiva träningsset. Men funkar det verkligen?

Sanningen är att mängder av studier påvisar att komplexa skivstångsövningar, likt marklyft, knäböj och pressar, påverkar kroppens muskulära mittsektion betydligt mycket mer än mängder av stånkande situps. En vetenskaplig sanning som i klarspråk innebär att ”mindre träning” resulterar i bättre resultat – så länge vi är smarta nog att välja rätt övningar.

 

 

 

 

Jag beslutade mig för att dyka huvudstupa ned i ämnet. Allt för att reda ut vad som egentligen gäller för alla oss som önskar en såväl stark som atletisk mage – men kanske inte besitter varken tiden eller lusten att bosätta oss i gymmet med en triljard situps på den dagliga agendan. Resultatet blev, milt uttryckt, chockerande bra.

Vilka kick-ass-övningar, tips och trix vi ska tänka på för tidseffektiva och stärkande resultat kommer publiceras ut under sedvanligt Aftonbladet PLUS-flagg kommande lördag. Ett läsmässigt måste för dig som stagnerat eller helt enkelt tröttnat på att viga all ledig tid åt slentrianmässiga (läs: zzzömniga) situps.

Länk kommer givetvis återfinnas här på bloggen, håll ut!

 

 

 

Yes, nästa vecka är det äntligen dags igen! 
Min födelsedag väntar runt hörnet och den 23:e september vaknar jag officiellt upp som fullt utblommad 33 åring. Något som traditionsenligt bör firas med mjölksyra, svettt-tsunamis och en gnutta ångest. 

 

 

 

 

Jag tänker så här; för att ständigt hålla sig ajour och aldrig stagnera är det livsviktigt med återkommande utmaningar. Sjuka grejer som påminner oss om att det fortfarande finns mängder av saker vi ännu inte bemästrar. Därför uppmanar jag er att utmana mig!

Upplägget är smärtsamt enkelt.
För att inte jag ska riskera kalla fötter när det väl bjuds upp till dans kommer jag lotta fram ett av de inskickade träningsuppläggen (maila: me@thomasskoglund.com eller DM:a på @karlthomasskoglund) och helt sonika inte ha något val än att genomföra spektaklet. Hur jobbigt, smärtsamt eller pinsamt det än må vara.

Som någon form av sadistisk kick-back kommer dessutom personen bakom det vinnande bidraget ”belönas” (sanning med grav modifikation) med ett kostnadsfritt pt-pass tillsammans med undertecknad på min hemmabox.

 

 

 

 

Till saken hör att jag kommer fira födelsedagen i soliga Los Angeles, något som sannerligen bjuder in till ren och skär förödmjukelse om passet kan dokumenteras bland hårdingarna på muscle beach. För det är vad som väntar runt hörnet, passet måste dokumenteras och ”redovisas” här på bloggen.

Aaja, jag ångrar mig redan – men nu gör vi det här tillsammans.
Hit me with your best shot!

 

 

 

Internet har gjort det igen!
Du har väl inte missat händelsen som fullkomligt vält cybernätet och skapat en av de största dietdebatterna i modern tid?
Jag pratar självklart om Brian Northrup, amerikanen som åt pizza varje dag i ett helt år – och gick ned 2,6 kilo.

 

 

 

 

Brian Northrup ville visa världen att vi kan äta pizza varje dag utan att fullständigt rasera utseendet. Allt genom att själv agera försöksperson och helt sonika skrida till verket.
Reglerna för utmaningen var enkla, Brian var tvungen att äta en hel pizza på daglig basis – men också träna minst 20-30 minuter varje dag.

 

”Så länge man håller igång och tränar så ämnesomsättningen hålls uppe kan vi i princip äta vad vi vill” 

 
 

 
 
 

Så, hur gick det för den unge amerikanen?
Förutom att stöka till det rätt rejält för många ”kostexperter” och dietister med den enorma klickstormen höll Brian sitt löfte. Pizza och träning förblev på schemat i 365 sammanhängande dagar, och resultaten talade sitt tydliga språk.
Efter den avslutade tidsperioden hade Brian tappat 2,6 kilo och samtidigt lyckats behålla all muskelmassa. En milt uttryckt imponerande bedrift.

 

Vad lär vi oss av allt det här? 
Självklart kan experiment likt dessa fungera som viktig motvikt till alla extrema dieter som cirkulerar runt, och framförallt understryka vikten av att faktiskt våga unna sig någonting med jämna mellanrum. Kroppen är smartare än vi vågar tro.

Att däremot äta pizza varje dag? Tummen upp ur ett estetiskt perspektiv (tydligen) men starkt ”njae” sett från hälsans synsätt.
 
 
 

10 000 steg om dagen har länge agerat ”posterboy” för god hälsa och fullvärdig vardagsmotion, men inte längre. 
Nu visar studier att vi behöver röra oss mer för att lyckas gynna allmänhälsan. 

 

 

 

 

Idéen om att dagligen behöva tillskansa kroppen mer än 10 000 steg kommer inte från någon partisk och hemmablind träningsentusiast, nej – den här gången står modern forskning bakom promenadhysterin.

En av studierna som bevisar tesen ägde rum bland en slumpmässigt utvald folkgrupp i Bolivia (anledningen bakom landsvalet är att Bolivia sägs ha den bästa hjärthälsan i världen, allt tack vare deras höga mängd av daglig fysisk aktivitet) och resulterade i en kartläggning som visar att kroppens positiva hälsostatus mycket riktigt påverkas positivt av högre stegtal.

Bland de Bolivianska testdeltagarna uppvisade männen ett generellt stegsnitt om 17 000 steg per dag, kvinnorna låg inte långt efter med deras imponerande 15 000 steg per dag. Forskarna menar att siffrorna fungerar likt ett direkt bevis för sambandet mellan befolkningens exemplariska hjärthälsa och återkommande vardagsrutiner.

 

 

 

 

Så, den nya siffran som gäller lyder alltså 15 000 raska steg.
På detta sätt håller vi oss inte bara i form, utan gynnar dessutom hjärt- och kärlhälsan på ett sätt som motsvarar världens friskaste folkgrupp. Win, win!

Forskarna bakom studien är dock noga med att poängtera att 10 000 steg givetvis är bättre än ett liv på sofflocket, detsamma gäller all aktivitet.

Kort och gott – stressa inte upp dig, all fysisk aktivitet förblir för evigt bättre än ingenting.

 

 

 

 

Ont i hälen vid löpning och explosiva träningsformer? Då kan du ha drabbats av hälsporre.
Här är tillvägagångssätten som påskyndar läkeprocessen och knuffar återhämtningen i rätt riktning. Snabbt. 

 

 

 

 

 

1 av 10 aktiva drabbas
Idag drabbas en av tio fysiskt aktiva någon gång av långvarig och besvärande hälsmärta. Bland de olika skadorna utgör hälsporre den vanligaste, inte sällan med symptom så besvärliga att träningen behöver pausas.
Men hälsporre behöver inte alltid vara synonymt med evighetslånga träningsuppehåll – en strukturerad och smart rehabiliteringsplan kan påskynda läkeprocessen snabbare än många vågar tro.
Så, hur ska en tänka, planera och ”göra” för att så snabbt som möjligt bli fullt återställd?
Det beslutade jag mig för att skriva en artikel om.

 

 

 

 

Konkreta tips och komplett träningsupplägg
För att inte fastna i skrivträsket där problem bara lyfts till ytan – utan några egentliga svar i slutändan – kretsar artikelns röda tråd om att ge läsarna konkreta tips och råd. Tillvägagångssätt som faktiskt fungerar.

Under gårdagen (läs: lördag 8/9) publicerades artikeln under sedvanligt Aftonbladet PLUS-flagg, och redan idag utgör den hälsoavdelningens mest klickade artikel. Något som givetvis känns fenomenalt roligt, men också skrämmande då klickstatistiken understryker att hälsporre är en diagnos som drabbar många.

För att inte trilla in i det tidigare nämnda, och ack så luddiga krimskrams-facket, får du som läser artikeln ta del av information kring ”fenomenet” hälsporre (vad är det egentligen?), övningarna som påskyndar läkeprocessen och lindrar smärtbilden samt ett tolv veckor långt rehabiliteringsprogram som passar de allra flesta.
Kort och gott – paketlösningen som visar vägen mot en fortsatt aktiv och glädjefylld träningshöst!

 

 

 

 

Vad väntar du på?
Så, klicka på länken nedan och börja förkovra dig.
Oavsett om du, just nu, själv är skadefri menar den hårda statistiken att du eller någon i din bekantskapskrets dessvärre riskerar att trilla dit med liknande symptom någon gång. Plus, kunskap är aldrig tungt att bära.

 

 

Så blir du kvitt din onda hälsporre