Torsdag. Tåg. Fullsatt. På väg hem till föräldrahemmet. Julledigt. Jag kan inte påstå att det här är den bästa arbetsmiljön för mig. Personligen har jag aldrig förstått reklamen som menar att jag får mycket gjort – och kan koppla av – om jag väljer att åka tåg. Jag är glad om jag kommer fram i tid, jag är glad om ljudnivån i vagnen håller sig på en rimlig nivå, ungefär som på en bondgård eller så.

Nog om det. Det har ju hänt en massa saker sedan jag senast publicerade ett inlägg här. Tågresandet till trots tänkte jag försöka sammanfatta det hela lite kort. Givetvis kommer vi att gotta ner oss i Champions League, Europa League och den gångna höstsäsongen senare.

***

DFB-Pokal, åttondelsfinaler:

Borussia Dortmund – Hannover 96 5-1
VfB Stuttgart – 1. FC Köln 2-1
VfL Wolfsburg – Bayer Leverkusen 2-1
VfL Bochum – 1860 München 3-0
FC Augsburg – Bayern München 0-2
Kickers Offenbach – Fortuna Düsseldorf 2-0
Schalke 04 – FSV Mainz 05 1-2
Karlsruher SC – SC Freiburg 0-1

Där har ni resultaten. Vad tar vi med oss från åttondelsfinalerna då?

Bayern München dansade derby med Augsburg och till och med Manuel Neuer fick ingripa i matchen, men det var trots allt en kontrollerad Bayern-seger trots det röda kortet på Franck Ribéry som nu missar kvartsfinalen och ytterligare en match. I det stora hela var det en perfekt avslutning på en perfekt höst för FC Bayern.

Borussia Dortmunds 20-åring Mario Götze hade lekstuga med Hannover i onsdags. En frispark tryckt under muren grundlurade Zieler i mål, en direktvolley fick åskådarna att le och det första målet var påpassligt. Tre mål och ett ständigt orosmoment för Hannover. Det var Mario Götzes kväll, hans stora galaföreställning.

Schalkes kris fortsätter även med nye tränaren Jens Keller. Nu uppges dock klubben vara nära att förlänga med Klaas-Jan Huntelaar. Alltid något. Mainz spelade smartare, stod mer på tårna, och vann således matchen. Dessutom meddelade Schalke att klubben nu har inlett ett samarbete med avskydda viagogo – ingen kul julstämning i Gelsenkirchen alltså.

Kickers Offenbach skrällde och skickade ut Fortuna Düsseldorf. Efter matchen var Fortuna-ordföranden Jäger ordentligt upprörd på supportrar som hade varit tysta i protest under matchen.

Kan man säga att VfL Wolfsburg skrällde mot Leverkusen? Tittar vi på tabellen så skulle Leverkusen ha vunnit, men namnmässigt matchar de här lagen varandra ganska bra. Leverkusen spelade inte sin bästa fotboll i onsdags heller.

Och det är nu det blir lite roligt. Lorenz-Günther Köstner ryckte in och hjälpte till när Felix Magath fick sparken i höstas – och han fick omgående ordning på laget. Glädjen var tillbaka hos spelarna och spelmässigt såg det hundra gånger bättre ut. Okej, det blev inte någon otrolig segersvit men en hel del poäng spelades in, man vann borta mot mästarna Dortmund och nu slog man ut Leverkusen och säkrade en plats i kvartsfinal.

Vad gör klubben då?

Säger tack och hej till Köstner. Åter till U 23-laget för 60-åringen. Han hade gärna fortsatt har han sagt – och han har väl egentligen goda argument för sin sak. Men Klaus Allofs vill redan nu tänka långsiktigt och ta in någon med perspektiv – jag förstår bara inte varför Bernd Schuster nödvändigtvis måste lyckas bättre med Wolfsburg? Det är just Schuster som är det troliga namnet att ta över i vinter. Nåja.

Det har även lottats kvartsfinaler, de ser ut på följande vis:

Kickers Offenbach – VfL Wolfsburg
VfB Stuttgart – VfL Bochum
FSV Mainz 05 – SC Freiburg
Bayern München – Borussia Dortmund

Matcherna spelas i februari. Förre Schalke-spelaren Olaf Thon fick äran att dra lagen som skulle mötas – och vilken knall han letade fram! Vi får alltså en repris på finalen 2012 redan i februari när Bayern München tar emot Borussia Dortmund. En drömlottning för alla fotbollsälskare, en drömlottning för Viasat som har köpt de svenska rättigheterna.

När vinterdepressionen slår till på allvar, tänk då bara på den här fantastiska matchen i slutet av februari. Wow.

Kul också att Kickers Offenbach från 3. Liga har tagit sig till kvartsfinal som sagt och fint med en hemmamatch.

***

I dag var även dagen då Uefa lyckades ”lotta” exakt samma lag mot varandra som man gjorde under gårdagens genrep. Hrm.

Oavsett om någon har fifflat med något eller ej: vi fick flera högintressanta möten. Real Madrid mot Manchester United blir en batalj, och det eviga Milan mot Barcelona går väl alltid hem.

För de tyska lagen ser det ut så här:

Sjachtar Donetsk – Borussia Dortmund
13 februari borta, 5 mars hemma.

Arsenal – Bayern München
19 februari borta, 13 mars hemma.

Galatasaray – Schalke 04
20 februari borta, 12 mars hemma.

Min första tanke var att Borussia Dortmund sannerligen inte har någon tur med lottningar den här säsongen. Först dödens grupp, sedan Bayern München i kvartsfinal i DFB-Pokal och nu Sjachtar i åttondelsfinal i CL. Sjachtar var ju det laget som Dortmund-fansen absolut inte ville ha. Ett kallt Ukraina, oberäkneligt lag, extrem offensiv och en av de bättre grupptvåorna. Men Borussia Dortmund måste ändå hållas som favoriter i det här mötet. Troligtvis får vi se otroligt underhållande fotboll i det här mötet.

Bayern München fick Arsenal, då blev Philipp Lahm glad eftersom att han aldrig har spelat mot Arsenal och eftersom att Per Mertesacker och Lukas Podolski återfinns i laget. Här håller jag FC Bayern som stora favoriter. De har mer rutin, de spelar en bra säsong och de har en vindsnabb och obehaglig offensiv när Franck Ribéry sätter fart – Arsenals försvar kommer inte stå pall. Två storklubbar drabbar samman och allt kan givetvis hända, en bra lottning på alla sätt är det i alla fall. Frågetecken sätter vi för tyskarnas backlinje då Jerome Boateng är avstängd och Holger Badstuber är långtidsskadad.

Schalke 04 fick Galatasaray. Jag vet inte vad jag ska tro eftersom att Galatasaray alltid är Galatasaray och Schalke befinner sig i någon sorts kris för tillfället. Jens Keller är inte rätt man att leda det här laget i Champions League, inte i mitt tycke. Samtidigt vet vi hur bra Schalke kan spela när alla spelare är tillgängliga och det råder harmoni. Schalke kan se helt annorlunda ut efter juluppehållet. En fantastisk publikmatch ska vi väl få oavsett.

Sammantaget är det förvånansvärt jämna lag som ställs mot varandra, eller lika. Det är alltid roligt och det ska förhoppningsvis kunna bli öppen och sevärd fotboll när lagen möts. Mer om Champions League senare, som sagt.

***

Efter CL-lottningen så lottades även Europa League-matcherna. Här gick det betydligt mycket sämre för de tyska lagen, samtidigt som det är ganska roligt med motstånd som Lazio och Benfica.

Så här ser det ut för de tyska lagen:

Borussia Mönchengladbach – Lazio

Anschi Machatschkala – Hannover 96

VfB Stuttgart – KRC Genk

Bayer Leverkusen – Benfica

Gladbach får påhälsning av Miroslav Kloses Lazio, två klassiska klubbar. Upplagt för fotbollsfest och kul med Miro på tysk mark igen. Inte någon enkel uppgift för tyskarna dock då Lazio uppenbarligen satsar på Europa League.

Hannover möter fotbollsmördarna från Ryssland – det kan bli en vinst för fotbollen. Troligtvis blir det en tuff match för Hannover dock, Det ska dock bli intressant att se laget efter juluppehållet då spelarna helt uppenbart har gått på knäna mot slutet av hösten.

Stuttgart kan väl vara mest nöjda med sin lottning tycker jag, även om begliska Genk inte ska underskattas – framför allt lär de ge allt i den här turneringen. Men ett normalt Stuttgart ska ta det här, frågan är bara om Bruno Labbadia lyckas stabilisera spelet snart.

Slutligen har vi Leverkusen som ställs mot Benfica. Portugiserna åkte som bekant ut ur Champions League och är i mina ögon en av de värsta grupptreorna man kan stöta på i Europa League. De lär nämligen vara lika motiverade i den här turneringen, att jämföra med jättar som Chelsea. Det är min känsla i varje fall. En attraktiv match dock och kanske kan även BayArena bli fullsatt i Europa League.

Kan det inte bli februari snart – här finns mycket godbitar att se fram emot, det vill jag då lova.

Hur ser ni på…allt?

/Wingren

Fasen, vi drar en runda till med det här ligasnacket. Som beundrare av tysk fotboll är det svårt att inte känna stor glädje en dag som denna. Jag har tidigare skrivit att jag för några år sedan gav upp tanken på att tyska lag skulle kunna hävda sig i Europa – förutom mäktiga Bayern München. Den ekonomiska situationen i fotbollen var, och är, fullständigt vidrig och de tyska medlemsägda föreningarna fick det allt svårare. Hur skulle Borussia Dortmund, utan hjälp av en rik oligark, någonsin kunna gå långt i Champions League? Hur skulle Hannover 96 kunna hävda sig i Europa när man stöter på oljepengar och annat trams?

Den tyska fotbollen bygger på en sund klubbekonomi. När omvärlden investerade pengar de egentligen inte hade på all världens spelare kändes loppet kört. Tråkigt på många sätt, men Bundesliga skulle bestå och jag var nöjd med det. Arenorna var fulla, passionen glödde i varje hörn och fotbollen var attraktiv. Unga tyska spelare växte på träd och tog plats i klubbarnas lag. Men framgångsrikt deltagande i de stora europeiska turneringarna kändes avlägset.

Men dra mig baklänges, det gick ju!

Här står vi i dag. Ynglingar i startelvorna, sund ekonomi, fullsatta och stämningsfulla arenor och strålande resultat. Hårt arbete och en tro på det man gör. Fotboll är fortfarande fotboll och inte bara pengar. Givetvis är det dock så att även tyska lag, framför allt Bayern München, investerar enorma summor i lagen. Skyhöga summor jämfört med de mindre ligorna i Europa. Men det som är fint är att pengarna kommer från klubben. Inte från någon uttråkad miljardär som har spelat Football Manager alldeles för länge för att det ännu ska vara underhållande.

Och framför allt: supportrarna, medlemmarna, är en del av det hela.

Bundesliga skickar sju av sju lag vidare till slutspel i Europa. Sju av sju tyska klubbar övervintrar i Europa. Det är första gången det händer, otroligt imponerande. Och av samtliga ligor i Europa är det faktiskt bara Tyskland som kan skicka vidare samtliga lag. Ett glädjens och styrkans tecken.

Och på sättet man gör det på. I Champions League vann Schalke 04, Borussia Dortmund och Bayern München sina respektive grupper. Endast FC Bayern åkte på en förlust när BATE Borisov lyckades vinna i Vitryssland.

I Europa League har Hannover 96 och Bayer Leverkusen tagit sig vidare som gruppettor. Borussia Mönchengladbach och VfB Stuttgart går vidare som grupptvåor.

Nu väntar en spännande lottning den 20 december.

Faktum är att Bundesliga-lagen har gjort så bra ifrån sig att engelska Premier League måste se upp – på allvar. Uefas femårs-ranking visar ”hur bra” ligorna är i Europa och avgör hur många lag respektive nation får skicka till CL och EL. Tyskland tog sig förbi Italien och fick skicka ett extra lag till Champions League den här säsongen. Men Bundesliga går som en raket.

I skrivande stund ser rankingen ut så här efter gruppspelsfasen i turneringarna:

1. Spanien 84.168
2. England 77.677
3. Tyskland 75.043
4. Italien 60.481
5. Frankrike 57.333

England och Premier League har alltså ännu lite marginal på Tyskland och Bundesliga men måste prestera bra i vårens slutspel för att inte passeras av Tyskland. Till nästa säsong faller resultatet från säsongen 2008/09 bort. Det var en säsong då England gick bättre än Tyskland. Skulle vi alltså göra bokslut redan nu skulle kampen mellan Tyskland och England se ut så här:

2. England 62.677
3. Tyskland 62.356

Det är dags att börja svettas borta i England. Om Uefas FFP genomförs och efterlevs utan kompromisser väntar troligen en gyllene era för tysk fotboll och Bundesliga. Personligen är jag dock tveksam till de finansiella regelverkets effekter, jag har svårt att se Uefa genomföra det hela konsekvent. Drömma kan man alltid göra. Det är en spännande tid som väntar oss. För er som undrar ska det dock påpekas att antalet lag som får spela i Europa inte förändras för England om de blir passerade av Tyskland.

Just nu är allting möjligt. Eller för att citera Alexander Hleb: ”Varför inte en final mellan Bayern och Dortmund?”.

Hur det än går framöver var den här säsongen ett gott exempel på att fotbollsklubbar kan fungera och konkurrera trots 50+1-regeln och trots ekonomisk hållbarhet. Det kan gå åt skogen för de tyska lagen väldigt snabbt, men det gör mindre efter höstens fina kvitto. Nu har de destruktiva rösterna i Tyskland ett argument mindre och det är jag tacksam för.

Tack för uppvisningen.

***

Sascha Lewandowski och Sami Hyypiä har fått ordentlig fart på Bayer Leverkusen. Den eviga tvåan, som faktiskt ligger tvåa i Bundesliga just nu, har hittat något nytt. Tränarduon har fått Leverkusen att kämpa dag ut och dag in, det är en kamp om varje millimeter. Mentaliteten i klubben har på något abstrakt sätt förändrats till det positiva. Det TSG Hoffenheim uppvisar den här säsongen har ofta varit Leverkusens problem. Spelarnas inställning har varit bristfällig över 34 matcher vilket genererar i onödiga poängtapp, formsvackor som inte kan kämpas bort och en avsaknad av konstans.

Nu sitter två mycket kompetenta herrar vid rodret och det ser bättre ut, det till och med låter bättre (”Det är den här viljan, lidelsen och löpvilligheten som vi har visat upp den här säsongen som är avgörande”, säger Lars Bender). Sami Hyypiä, den en gång så ståtlige mittbacken, har det sista ordet och är den som drar mest i de taktiska trådarna. Men det är Lewandowski som motiverar laget, som eldar på laget. Det är han som får fart på spelarna.

Sascha Lewandowski växte upp i Ruhrområdet. På grund av skador fick han ge upp sin spelarkarriär i VfR Sölde. När han var 22 år tog han över U17-laget i Wattenscheid 09 och tjänade pengar genom att skriva för Ruhr Nachrichten. Men Lewandowskis tränarkarriär hade börjat långt tidigare när han som 16-åring tog över ett av Eintracht Dortmunds D-ungdomslag (ungefär som svenska P 13).

Sascha flyttade från Wattenscheid 09 till VfL Bochum där han arbetade med ungdomslagen. 2007 flyttade han vidare till Bayer Leverkusens ungdomssektion. Och i dag står han är, 41 år gammal och bildar en framgångsrik duo tillsammans med förre världsspelaren Sami Hyypiä.

Lewandowski har alltså redan 25 år som tränare bakom sig och fler lär det bli för 41-åringen. Baye Leverkusen ligger tvåa i Bundesliga och har tagit sig vidare i Europa League. Sami Hyypiä har gnuggat taktik med laget, han har framgångsrikt styrt upp ett tungt och tätt centralt tremannamittfält, kvicka kanter och ett fint defensivt förhållande. Leverkusen är ett flexibelt lag.

Men det är Sascha Lewandowski som får det att hända, det är han som får spelarna att alltid gå för 100 procent även när allting känns tungt.

***

Bundesliga omgång 16

Fredag 20:30

Hamburger SV – TSG Hoffenheim
Första matchen för Hoffenheim utan Markus Babbel på bänken – något som säkerligen kommer att göra laget gott. U 23-lagets tränare Frank Kramer har tagit över för tillfället, men har även chans på vidare anställning. HSV har fortfarande lite skadeproblem och saknar nu även Beister. Viktig match på många sätt.

Lördag 15:30

Borussia Dortmund – VfL Wolfsburg
Dortmund ställde upp med ett b-lag mot City, något som inte lär ske på lördag. Men Jürgen Klopp har en hel del skador (Bender, Kehl) och en drös frågetecken (Subotic, Götze, Blaszczykowski, Piszczek). I Wolfsburg är spelgeniet Diego tveksam till spel, något som säkert uppskattas i Dortmund då laget står utan defensiva mittfältare. Wolfsburg har under Köstner börjat spela riktigt fin fotboll men resultaten har inte alltid gått klubbens väg. Dortmund vill hänga på i den absoluta toppen och har inte förlorat mot Wolfsburg på sex matcher.

VfB Stuttgart – Schalke 04
Även Schalke ställde upp med ett b-lag mot Montpellier och spelade 1-1 i Frankrike, Timo Hildebrand gjorde en fin insats i mål och har nog en säkert startplats nu. Schalke är inne i en tung period men har nu en god möjlighet mot Stuttgart då Labbadias lag spelade i Europa så sent som i torsdags – och 0-1-förlusten mot Molde var knappast imponerande. Dessutom saknar hemmalaget lagkapten Tasci, som är avstängd.

1. FC Nürnberg – Fortuna Düsseldorf
Düsseldorf har aldrig lyckats vinna borta mot Nürnberg i Bundesliga – men det var en herrans massa år sedan de båda lagen möttes i det tyska finrummet. Fortuna är formstarkt för tillfället och har spelat in sju av nio poäng på tre matcher – då har man ändå bortaspelat mot mästarna Dortmund. Nürnberg har sakteliga vaknat till liv igen efter en tung formsvacka. Hemmalagets kreatör, japanen Kioytake, är sjuk och därmed tveksam till spel.

SC Freiburg – Greuther Fürth
Fürth är ett annat lag i kris. Precis som Augsburg spelar Mike Büskens killar bra fotboll, men gör man inga mål vinner man inga matcher. Senast mot Stuttgart brände Fürth tre jättelägen och förlorade också med 0-1. Vänsterback Schmidtgal avstängd. Freiburg spelar oförskämt bra fotboll sedan Streich tog över klubben efter Sorg förra säsongen. Laget har det tredje bästa försvaret i ligan efter Dortmund och suveränen Bayern. Nu saknas dock Schuster och Diagné på grund av avstängningar.

FC Augsburg – Bayern München
Det ser riktigt illa ut för Augsburg och tränare Weinzierl som inte har vunnit på åtta matcher. Nu saknas dessutom duktige vänsterbacken Ostrzolek. Som om inte formkrisen vore trubbel nog så heter lördagens motstånd Bayern München. Jupp Heynckes lag är redan klara höstmästare och leder ligan komfortabelt – dessutom vilades viktiga spelare i 4-1-vinsten mot BATE i onsdags. Skadade Holger Badstuber är ensamt orosmoln på den sydtyska himmelen. Augsburg är det lag som släpper in flest mål under de första 15 minuterna – hur ska det gå mot de tyska rekordmästarna?

Lördag 18:30

Eintracht Frankfurt – Werder Bremen
Antagligen helgens behållning. Två lag som älskar att anfalla, som saknar nödvändig struktur för att tråka ut sin motståndare och två lag som hemskt gärna vill ha tre poäng. Det här kan bli fantastiskt underhållande. Eintracht inledde ligaspelet alldeles strålande men har börjat tappa på stistone, nykomlingen har plockat fem poäng på de senaste sju matcherna. Armin Veh vill ha förstärkningar under vintern, särskilt i försvaret där skadeproblemen bidrar till den försvagade formen. Bremen har åkt berg- och dalbana hela säsongen och det är svårt att veta hur 4-1-vinsten mot Hoffenheim ska följas upp. I den matchen hade Arnautovic stor show, kan han äntligen följa upp det?

Söndag 15:30

Borussia Mönchengladbach – FSV Mainz 05
Adam Szalai är för en gångs skull skadefri (ta i trä och så där) och då har han också lyckats bevisa sin klass, anfallaren har gjort nio mål för FSV Mainz så här långt. Tränare Tuchels största problem är inte i anfallet längre utan på målvaktspositionen: vem av Karius och Müller ska få chansen mot Gladbach? Lucien Favres Gladbach vann med 3-0 mot Fenerbache i torsdags och har börjat bättra på resultaten i Bundesliga, nu gäller det att bekräfta formen mot Mainz. Rekorddyre anfallaren Luuk de Jong är tillbaka från skada och nätade i torsdags.

Söndag 17:30

Hannover 96 – Bayer Leverkusen
Två EL-lag som drabbar samman, två gruppvinnare dessutom. Leverkusen är FC Bayerns främste förföljare inför omgången och Lars Bender är nöjd ”Nu är vi i toppen, och där vill vi stanna ett tag”. Leverkusen är i bra form och spelarna verkar trivas under Hyypiä/Lewandowski. Hannover ser äntligen ut att lyckas förlänga med tränare Mirko Slomka – det har varit en evig följetong. Blir även spelet bättre när klarhet råder? Haggui är avstängd och vi lär få se ett provisoriskt mittbackspar bestående av Eggimann och Schulz.

/Wingren

Mario Gomez hyllar Bundesliga som Europas bästa liga. Jürgen Klopp har övergivit drömmen om att träna ett lag i Premier League då han tycker att attraktiviteten har förskjutits. Det är Tyskland som är fotbollens hemland i dag, lyder andemeningen.

Det har folk förstås olika åsikter om – med all rätt. Man får tycka om precis vad man vill. Det är förstås ingen hemlighet att jag är förälskad i tysk fotboll, det är därför jag med stor glädje kan konstatera att Borussia Dortmund, Schalke 04 och Bayern München vann sina grupper i Champions League. På ett mer eller mindre fantastiskt sätt.

Och det är ingen hemlighet att de tyska klubblagen håller en vansinnigt hög nivå.

De tyska lagen vann före klubbar som Real Madrid, Manchester City, Arsenal och Valencia. En historiskt bra bedrift av Bundesliga-lagen. Det har aldrig hänt förr att samtliga tyska CL-lag tar sig vidare som gruppettor. När ett av lagen dessutom spelade i dödens grupp – eller mästarnas grupp – är det än mer imponerande. När det laget dessutom inte heter Bayern München och är ett budgetprojekt i jämförelse med de spanska och engelska mästarna så är det än mer imponerande.

Men det är nu allvaret börjar. Gruppspelsfasen är en sak, slutspelsfasen en helt annan. Om Bundesliga på allvar vill hävda sig i Europa så räcker det inte med ett fullgott gruppspel.

Anmärkningsvärt från veckans matcher är att FC Bayern, Schalke 04 och Borussia Dortmund ställde upp med så kallade ”b-lag”. Bayern och Dortmund vann med 4-1 respektive 1-0 mot BATE och Manchester City. Schalke spelade 1-1 i Frankrike mot Montpellier. Jag kan väl säga som så att inför gruppspelet så hade jag aldrig trott att de tre lagen skulle kunna ställa upp med reserver i den sista omgången.

Och jag trodde inte att Borussia Dortmund skulle vara det näst bästa laget i Champions League efter gruppspelet. 14 inspelade poäng toppas enbart av PSG, som ju i ärlighetens namn inte ens hade en särskilt tuff grupp.

Låter det som oreserverade hyllningar till de tyska lagen? Det kan ni ger er fasen på – tysk fotboll ska med all rätt hyllas.

Slutligen önskar jag mig ett möte mellan Borussia Dortmund och Celtic i åttondelsfinalen – även om jag tror att Dortmund skulle få det onödigt tufft.

Vilka åttondelsmöten hoppas ni på? Hur långt går de tyska lagen?

Annat jag tar med mig från CL-gruppspelet…

…Skadeglädje är sann glädje, sägs det. Det låter väl lite hemskt. Jag ska dock inte försöka förneka att jag njuter av Manchester Citys totalflopp i turneringen.

…Bayern Münchens styrka på hemmaplan och Mario Gomez målfacit i Champions League är imponerande.

…Mario Götze och Marco Reus. Borussia Dortmunds mittfältspar är världens bästa enligt Franz Beckenbauer. Jag får hålla med, fyra mål och fem assist har de stått för tillsammans.

…Sjachtar Donetsk som spelar en härligt offensiv fotboll, visar inte mycket respekt för de stora lagen.

…BATE Borisovs knall på hemmaplan mot FC Bayern – vad i hela världen hände egentligen?

…Montpelliers tränare som visade Huub Stevens fingret.

…Jerome Boateng som drar på sig ett onödigt rött kort mot BATE. Holger Badstuber är korsbandsskadad och i åttondelsfinalen tvingas Jupp Heynckes hitta på något i mittlåset.

…Dortmund-fansens tifo inför sista hemmamatchen mot City:

Och innan jag glömmer det: inget är officiellt ännu, men tyska tidningar skriver att CL-finalen 2015 spelas i Berlin.

***

Den tyska succén i Champions League är ett faktum. I kväll kan VfB Stuttgart se till att samtliga tyska Europa League-lag tar sig vidare. En vinst hemma mot norska Molde och allt är klart. Ska förstås inte bli några problem, men med tanke på hur många olika ansikten Bruno Labbadias lag har visat upp den här säsongen så är inget säkert.

Bayer Leverkusen, Borussia Mönchengladbach och Hannover 96 lär göra som lagen i Champions League och vila nyckelspelare.

Premier League måste på allvar se upp – fortsätter det så här passerar Bundesliga snart i Uefas ranking. Tysk fotboll mår fantastiskt bra.

/Wingren

I gårdagens inlägg nämnde jag som hastigast att TSG Hoffenheim har sparkat Markus Babbel. Tränaren är nu åter arbetslös och gårdagens tillkännagivande kom knappast som någon överraskning.

Babbel efterträdde Holger Stanislawski i februari 2012 – med hopp om att han skulle bidra med en stark röst och vilja i ett lite själlöst Hoffenheim. Han fick även äran att själv bygga om laget under sommaren då han fungerade som både tränare och sportchef. Nio spelare köptes in och klubben pratade om spel i Europa. Det här skulle bli säsongen då Hoffenheim åter blev ett lag – och ett slagfärdigt sådant.

30-årige Tim Wiese får statuera ett exempel över Markus Babbels misslyckande. Den förre landslagsmålvakten var ett av många namnkunniga nyförvärv. Eftersom att Wiese hämtades in sparkades Tom Starke ut. Något som jag aldrig kommer att förstå. Troligen handlade det om att Starke helt enkelt hade en för stark röst, han föll inte alltid Dietmar Hopp och andra inom klubben i smaken. Således skeppades han iväg till Bayern München där han nu trivs ganska bra med livet, även om han inte spelar så mycket fotboll längre.

Tim Wiese har varit ett problem för Hoffenheim hela säsongen. Han har bara gjort ett par bra insatser, många tabbar och har dessutom inte integrerats i laget. Och Wiese är ingen lätt typ att ha att göra med. Därför är det nu han som är sinnebilden för Babbels misslyckande.

Nu har klubbens nye sportchef Andreas Müller tryckt på ”reset”. Markus Babbel med assisterande tränare är borta. Ralf Kramer från U 23-laget tar över. Än en gång får alltså Babbel sparken i december (som i Hertha Berlin 2011 och VfB Stuttgart 2009).

Hoffenheim har spelat som en nedflyttningskandidat den här säsongen. Talande för Babbels problem har även varit att startelvan aldrig har sett likadan ut, att han har tvingats till tidiga byten. Något grundkoncept har inte gått att se. Babbel har varit en reagerande tränare sedan februari 2012 – det håller inte för en klubb som satsar mot Europa.

Tolv poäng på 15 matcher den här säsongen. 36 insläppta mål. Müller var sannerligen tvungen att göra något. Faktum är att Markus Babbel bara vunnit sju av 29 matcher som tränare för Hoffenheim, 14 har slutat med förlust. Nu återstår det att se vad Ralf Kramer kan göra åt situationen.

Vad som händer med Markus Babbel nu är frågan, han lämnade Berlin som en tränare med gott rykte men med en infekterad kamp i bagaget. Nu frågar man sig hur lämplig den förre storspelaren är som tränare. Sejouren i TSG Hoffenheim har varit allt annat än personlig marknadsföring.

Personligen kan jag tycka att spelarmaterialet i Hoffenheim ska räcka ganska långt i Bundesliga. Kanske kan Kramer omgående få ut truppens potential, kanske kan Tim Wiese bli en jätte i målet. Det blir intressant att följa utvecklingen, det är en sak som är säker.

***

Det är tisdag och det kan bara betyda en sak: Champions League-fotboll.

I kväll reser Schalke 04 till Frankrike och Montpellier, en match där Schalke behöver tre poäng för att säkra gruppsegern före Arsenal. Och de behöver tre poäng för att hela själen.

Borussia Dortmund tar emot ett Manchester City som spelar för äran, och kanske en Europa League-plats. BVB är redan klar gruppetta före Real Madrid, ett skadedrabbat hemmalag ska alltså försöka spela för fansen.

Bayern München möter i morgon BATE Borisov på Allianz Arena. Som ni säkert kommer ihåg kontrade BATE bort FC Bayern senast lagen möttes och nu behöver de tyska rekordmästarna en seger för att placera sig som etta i gruppen. Visserligen kan Valencia tappa poäng mot otroligt svaga Lille.

Det finns inte så mycket att säga om de tyska lagens matcher egentligen, på sätt och viss har allt redan blivit sagt. Det är en mäktig och imponerande uppvisning vi har fått se – samtliga tyska lag är redan vidare i Champions League.

Men låt oss ta en titt på Schalke 04, det har ändå varit så mycket Dortmund och FC Bayern i bloggen på sistone. Gelsenkirchen-laget har gjort det bra i CL så här långt och har välförtjänt säkrat en plats i åttondelsfinalerna till våren. Men det är en jäkla tur att Schalke redan är klart för nästa fas. Jag är inte så säker på att de hade fixat uppgiften i Frankrike annars. Maskineriet hackar för tillfället – och då har tränare Huub Stevens åter börjat knorra och morra.

Den holländske tränaren är en ikon i Gelsenkirchen. Han blev framröstad till århundradets tränare av fansen, han tog klubben till en Uefa Cup-titel 1997. Han återvände när Ralf Rangnick gick in i väggen i början av förra säsongen och han lyckades väldigt bra. Dessutom framstod han ofta som en ny och mer harmonisk människa. Stevens är inte direkt känd för sitt goda humör.

Men det märktes inte mycket av det, visst kunde han svara med en gliring eller två på presskonferenser och i intervjuer, visst kunde han bli upprörd för en stund som vilken annan tränare som helst. Det var dock en lyckligare Stevens vi fick se.

Och det var en Huub Stevens som fick en hel sommar på sig att jobba med laget inför den här säsongen. Det har, minst sagt, märkts. Plötsligt har han fått de kvalitativa spelarna i truppen att prestera och han har nött in det defensiva spelet i perfektion. Precis som det ska vara när Stevens styr skutan – nollan ska stå.

De senaste veckorna har dock något hänt. Stevens verkar lika omedgörlig som vissa spelare. Klaas-Jan Huntelaar har inte förlängt sitt utgående kontrakt, inte heller Lewis Holtby. Det är två stöttepelare i laget. Stevens kontrakt går också ut efter säsongen och inte heller i det fallet råder det klarhet.

”Vi kommer att sätta oss ner någon gång och diskutera i lugn och ro”, säger sportchef Horst Heldt angående Stevens kontrakt.

Kanske är Huub Stevens upprörd över spelarna som inte kan bestämma sig, kanske är det så enkelt att han vill gå i pension. Något är det i varje fall som inte stämmer i Schalke just nu och Horst Heldt har mycket jobb framför sig.

Schalke har bara spelat in fem poäng på de senaste sex matcherna. Delar av publiken buar ut spelarna. Huub Stevens är på riktigt dåligt humör. Spelarna ser trötta ut, de saknar idéer i spelet. Är det det intensiva matchschemat som har tagit ut sin rätt eller vad är det som har gått snett i Schalke?

Nu ska jag inte blåsa upp det här till någon kris, för så långt är det verkligen inte gånget. Men fotbollens värld snurrar snabbt och något måste hända snart.

Skönt för Schalke att juluppehållet närmar sig, skönt för Schalke att man ligger fyra i Bundesliga. Och en förbannad tur att åttondelsfinalen redan är bokad i Champions League. En rejäl urladdning i kväll hade gjort laget gott.

/Wingren

Sju Bundesliga-lag har spelat matcher ute i Europa och ska nu ställa om och spela matcher i Bundesliga i stället. Inte alltid en helt enkel övergång, ett stundtals krävande spagat. Hur mycket ska roteras? Vilka småskador kan man ignorera, vilka bör man vara försiktig med? Hur motiverar man sina spelare, hur får man truppen att ladda om?

Att fotbollsspelare hellre spelar match än tränar är ett faktum, att fotbollsspelare klarar av att spela två matcher i veckan vet vi. Men för de sju lagen ute i Europa, de flesta med ett ansenligt antal landslagsspelare, börjar matchandet att märkas av. Vi har sett Schalke sakna fräscha ben en gång den här säsongen, Leverkusen likaså. Men hur har lagen egentligen klarat av det?

Borussia Mönchengladbach har ”bara” spelat in 16 poäng den här säsongen – men hör och häpna – 14 av dessa har kommit efter matcher ute i Europa. Fyra vinster och två oavgjorda är Lucien Favres facit.

Bayern München och Schalke 04 ligger också bra till, de har hanterat belastning bra. Lagen har vunnit tre av fyra matcher efter spel i Champions League. Borussia Dortmund däremot har inte orkat med mer än sju poäng på fyra matcher efter spel i samma turnering.

Hannover 96 och Bayer Leverkusen har lyckats lika bra efter spel i Europa League. Två segrar, två oavgjorda och två förluster. Ett okej facit.

VfB Stuttgart och Bruno Labbadia har haft störst problem – men har också en relativt tunn trupp och en hel del skador. Dessutom har laget, som vanligt, visat upp en allmänt ojämn form under hösten. Endast en seger på sex matcher efter spel i Europa League för Stuttgart.

Så vad säger det här oss? Nja, inte särskilt mycket egentligen. Lagen är olika bra och i olika form, det har varit olika svårt motstånd och skadeläget har sett olika ut. Det är för tidigt på säsongen för att vi ska kunna dra en ordentlig slutsats. Anmärkningsvärt är dock Borussia Mönchengladbachs fina svit efter spel i Europa, kanske passar ett intensivt matchtempo detta Gladbach som ännu söker efter fotfäste och automatism i spelet.

Stuttgart ser ut att ha det extra svårt, men jag är inte så säker på att dubbelbelastning är den skyldiga faktorn till det.

I går följde Europa League-lagen upp CL-lagens insatser. Även om Bayer Leverkusen vilade spelare och förlorade med 0-2 mot Metalist så är laget redan klart för sextondelsfinal. Detsamma gäller Hannover 96 som var klart för slutspel redan innan matchen mot Twente som slutade 0-0.

Borussia Mönchengladbach spelade tålmodigt mot Limassol och inhopparen Igor de Camargo kunde göra 1-0 och 2-0 i slutet av matchen. Segern, i samband med Marseilles förlust mot Fenerbache, innebär att Gladbach nu är klart för sextondelsfinal. Hatten av för hur Favre och laget har arbetat sig in i den här gruppen och slutligen fixat biffen. Starkt.

Det är bara ett tyskt lag som inte är klart för slutspel ännu – VfB Stuttgart. Men de hade en vansinnig uppvisning i Bukarest när de krossade hemmalaget Steaua med hela 5-1. En ordentlig urladdning mot gruppettan och en vinst som innebär att Stuttgart nu har allt i egna händer inför mötet med gruppjumbon Molde.

Fina tyska tider ute i Europa. Hela veckan har varit ett ordentligt slag i ansiktet på många som menar att Bundesliga-lagen endast bemästrar Europa League. Plötsligt bemästrar man inte bara Europa League utan även Champions League. Jag sprang över den här talande bilden nyss:

Och just det: rubriken. Den var kanske inte given att förstå. Låt mig förklara. Efter tisdagens, onsdagens och torsdagens Europaspel har vi nu en uppdaterad femårsranking att tillgå från Uefa. Och just nu är faktiskt tyska Bundesliga den mest framgångsrika i Europa.

Den här säsongen har de tyska lagen spelat in 9,785 poäng. Spanien har gjort näst bäst ifrån sig och står på 9,571 poäng. Fotbollens hemland England har 8,857 poäng. Fyran Italien har 8,250 poäng.

Bundesliga rockar Europa – och det är förbannat roligt.

Det har varit ljuvligt att följa de tyska lagens frammarsch i Europa, det är glädjande att den tyska fotbollsfilosofin inte hindrar klubbarna från att lyckas på den riktigt stora scenen. En gång för alla har vi fått bevis på att en sund ekonomi, otroliga supportrar, medlemsstyrda föreningar och även en avsaknad av oligarker fungerar i de stora turneringarna. Som jag tidigare har varit inne på gör det åtminstone mig väldigt glad. Pengar vinner inte matcher, pengar avgör inte gruppspelet. Det är fint.

Fotbollen lever ännu.

Det vi så länge har fått uppleva, och njuta av, i Bundesliga fungerar nu även i Europa. Engelsk fotboll nämns ofta som en förebild. Jag tror att många engelsmän drömmer om Bundesliga om nätterna, här finner vi det engelsk fotboll en gång var.

Nu låter det kanske som om jag menar att de tyska klubbarna inte har några pengar. Det vore förstås löjligt att påstå för så är det inte alls. Även den tyska fotbollen har moderniserats, globaliserats och kommersialiserats. Klubbarna investerar stora summor i spelare och ungdomsanläggningar, bland annat. Men det har inte nått sjuka proportioner ännu och det är ingen som lever på konstgjord andning. Tacka fan för det.

Låt oss nu i stället rikta blickarna mot en stekhet Bundesliga-omgång där bland annat Naldo, Diego och Allofs möter sin gamla klubb, där ligatvåan spelar mot ligatrean, där Klopp vänder hem till Mainz och där FC Bayern ska mäta sig med Hannover. Och dessutom har vi ett stekhett derby – för första gången i Bundesliga.

Bundesliga omgång 13:

Fredag 20:30

Fortuna Düsseldorf – Hamburger SV
Fortuna inledde säsongen starkt, Hamburg inledde svagt. Det är nu lite ombytta roller inför kvällens match då HSV har samlat på sig ett gäng vinster och förbättrat spelet, Fortuna har däremot rasat samman efter det att nollan sprack. Düsseldorf har inte vunnit på sju matcher, Marcus Berg kan få chansen från start för HSV.

Lördag 15:30

Bayern München – Hannover 96
Bayern München har gjort en strålande säsong men efter 1-1 mot Nürnberg och Valencia har Rummenigge börjat knorra och oron för ett liknande tapp som förra säsongen växer. Skillnaden är dock stor, FC Bayern har en bättre trupp och spelar en annan typ av fotboll. Men det gäller att vara på sin vakt när Hannover kommer på besök. Men allt är inte frid och fröjd där heller. Förlust mot Freiburg och en tråkig 0-0-match mot Twente sitter i benen (och huvudet) på spelarna. Stor kamp att räkna med från Hannovers sida, FC Bayern hoppas på en bättre Ribéry.

Schalke 04 – Eintracht Frankfurt
Ännu en lördagsmatch att se fram emot när tvåan välkomnar trean. Frankfurt är säsongens stora överraskning och även om det har sett lite jobbigare ut på sistone så har de försvarat sin topplacering genom hårt slit och en fenomenal Alex Meier. Schalke vill förstås behålla kontakten med FC Bayern men kommer att behöva spela lite bättre än i de senaste matcherna, känslan är att Schalke hamnade i en liten formsvacka när Afellay skadade sig. Men Huub Stevens har arbetat med laget en hel sommar nu och det märks, det finns en nyfunnen stabilitet. Spännande.

VfL Wolfsburg – Werder Bremen
Klaus Allofs, Klaus Allofs och Klaus Allofs. Sportchefen lämnade sitt uppdrag i Bremen efter 13 långa år och nu sitter han intill Köstner på Wolfsburgs tränarbänk. Inte helt uppskattat i Bremen förstås och mycket handlar förstås om vilken Werder-ikon som får jubla (Schaaf eller Allofs). Men det ska förstås spelas vanlig hederlig fotboll också. Wolfsburg har vaknat till liv sedan Magath försvann och är på väg att lämna tabellträsket. Bremen går också bra och det kan man tacka formstarke Aaron Hunt för. I skrivande stund står det även klart att ex-spelaren Frank Baumann blir ny sportchef i Werder Bremen.

FSV Mainz 05 – Borussia Dortmund
För Dortmunds del gäller det att göra jobbet och vinna i Mainz om man vill hänga på i toppen. Självförtroendet lär det knappast vara något fel på efter 4-1-vinsten mot Ajax. Mainz har prickat in formen men förlorade senast mot HSV och upptäckte att laget är beroende av en fungerande Szalai på topp. För Klopp och Subotic blir det att vända hem till Mainz.

Greuther Fürth – 1. FC Nürnberg
Första Bundesliga-derbyt mellan klubbarna, två gamla stormakter där Nürnberg sedan länge har haft övertaget. Klubbarna hoppas på ett derby utan större bråk och skandaler, en fotbollsfest helt enkelt. Det hoppas förstås jag med på. Greuther Fürth såg ovanligt svagt ut mot Dortmund senast men har annars visat ganska god form på sistone – dock har man inte vunnit på hemmaplan ännu. Räkna med att Mike Büskens lag kommer att ge allt. Nürnberg spelade oavgjort borta mot FC Bayern och har förstås tankat lite välbehövligt självförtroende.

Söndag 15:30

SC Freiburg – VfB Stuttgart
Freiburg fortsätter att imponera under Christian Streichs ledning. Inför matchen ligger man på samma poäng (16) som större och starkare Stuttgart. Det är imponerande. Stuttgart fick äntligen tanka ordentligt med självförtroende ute i Europa efter 5-1-krossen men vi har lärt oss att laget blandar och ger. Labbadia har dessutom en drös med skadade spelare.

Söndag 17:30

TSG Hoffenheim – Bayer Leverkusen
Markus Babbel har rimligtvis inte många potatisar kvar att sätta i Hoffenheim. En vinst mot starka Leverkusen skulle förstås åter stärka hans aktier. Leverkusen ställde upp med ett B-lag mot Metalist och förlorade följaktligen med 0-2. Men laget var redan klart för slutspel och Lewandowski/Hyypiä ville säkerligen spara på krafterna. Boenisch kan få göra debut om Hosogai inte kan medverka.

FC Augsburg – Borussia Mönchengladbach
Augsburg spelade återigen en bra match senast mot Frankurt och gjorde dessutom två mål – just målskyttet är vanligtvis problemet. Men så släppte Augsburg också in fyra mål. Nu väntar ett Gladbach som sakteliga börjar vakna men formen är ännu ojämn. Gladbach blev som sagt klart för slutspel efter 2-0 i torsdags, men spelmässigt var det en insats som lämnade mer att önska.

/Wingren

Jag har följt tysk fotboll i många år nu och även om Werder Bremen, Bayern München och Bayer Leverkusen tog sig till åttondelsfinal säsongen 2004/05 så är det här något alldeles extra. Jag måste nypa mig lite i armen.

Alla tyska lag är vidare. Schalke, Dortmund och Bayern. Alla ska de spela åttondelsfinal i Champions League. Vansinne. Bundesliga rockar Europa.

Bayern München styrde skutan i hamn i tisdags. Inte helt övertygande, men smart och tillräckligt. 1-1 borta mot Valencia räckte.

Schalke 04 visade prov på tålamod, styrde spelet mot Olympiakos men saknade den där genomslagskraften. Till sist fick Fuchs på ett fint långskott och det stod 1-0. Välförtjänt, men knappast bländande. Huub Stevens lyckades dock ruska tillräckligt med liv i spelarna efter 0-2-förlusten mot Bayer Leverkusen. Det räckte, tre viktiga poäng spelades in.

Det är dock Borussia Dortmund som har målat det största och fetaste utropstecknet i Champions League den här säsongen. Kollega Erik Niva har redan skrivit bra om det, men även jag måste förstås stämma in i hyllningskören.

Dortmund hamnade i grupp D – dödens grupp – med ligamästarna från Spanien, England och Holland. Utdömda på förhand av många, själv trodde jag att en andraplats var möjlig, men tredjeplatsen kändes troligare. Inte fan trodde jag att Dortmund skulle stå som klara gruppsegrare innan hemmamatchen mot Manchester City. Det är galet egentligen. Med tanke på hur katastrofalt det oerfarna Dortmund-laget uppträdde i CL förra säsongen så kändes en åttondelsfinal ganska långt bort.

Det fanns orosmoln på den förr så förorenade Ruhr-himmelen. Matcherna mot City och Real Madrid hade varit excellenta, välspelade, smarta. Hemmamatchen mot Ajax har faktiskt varit den svåraste matchen för Dortmund, trots 1-0-vinsten. Det fanns en oro för att det skulle upprepa sig, en oro att Dortmund skulle få det svårt när de själva var favoriter i matchen.

De tyska mästarna visade att det inte fanns någon anledning till oro.

Jürgen Klopp skickade ut elva spelare, ett sammansvetsat kollektiv. De brydde sig inte om att äga bollen, de sprang kopiöst, störde sina motståndare och täckte ytor. När de stötte upp och vann boll gick det snabbt framåt. Blixtsnabbt. Och för första gången sedan Klopp tog över Dortmund var det även en uppvisning i effektivitet. Reus, Götze och Lewandowski x 2 satte sina chanser. Sex skott, fyra mål. Ett Dortmund som vi aldrig tidigare har sett.

Och så Mario Götze. Vilken kille. 20 år gammal och bäst på plan. Jag skrev ett dokument om honom för ett och ett halvt år sedan. Han var bra då, man såg ett geni lura i en pojkes kropp. I dag är han på allas läppar. Han är ett fotbollsgeni. Ett mål och tre framspelningar. Det är ett okej facit. Minst sagt. Han är redan en spelare av världsklass. Jag vet inte om jag ens vågar tänka på hur bra han kan bli om han fortsätter att utvecklas så här. Magi. Det här är en av många anledningar till att vi tittar på fotboll – till att vi lever fotboll.

Snart borde det väl dock vara dags för spelarna i Borussia Dortmund att bära hjälm under matcherna.

Bundesliga rockar alltså Europa. De tre Champions League-lagen har representerat tysk fotboll på allra bästa vis. Jag kan bara lyfta på hatten och åter nypa mig i armen. Tack för den här upplevelsen, den här uppvisningen.

Bayer Leverkusen och Hannover 96 är redan klara för avancemang till nästa runda i Europa League. I kväll har Borussia Mönchengladbach och VfB Stuttgart chansen att göra dem sällskap. Får sju av sju tyska lag övervintra i Europa?

/Wingren

Det var inte någon uppvisning i går, det var ingen show. Men resultatet fick de med sig, grabbarna från södra Tyskland. Biljett till åttondelsfinalen är fixad – nu är frågan om det blir som etta eller tvåa.

Valencia förtjänar beröm för insatsen, de spelade bra mot ett Bayern München som var en man mer på plan i drygt en timme. Att då ta ledningen, skapa en del chanser och hålla upp spelet väl förtjänar beröm. Egentligen vaknade Valencia till först när det röda kortet gjorde sitt framträdande, innan dess hade tyskarna varit det bättre laget. Sammanfattningsvis: ett välförtjänt kryss som båda klubbarna kan vara nöjda med. Även Valencia är klart för åttondelsfinal, och det vet ni att det är viktigt.

Men vad fasen är det med Bayern München och november? Varför hamnar laget så ofta i en svacka just då? Okej att Luiz Gustavo och Jerome Boateng saknades, okej att Franck Ribéry spelade med smärtor och hade en dålig dag. Det är inte bara det. Känslan är att någon seg hinna lägger sig över de tyska rekordmästarna när höstmörkret är som mest deprimerande. Jag är likadan själv, jag vantrivs. Ett fotbollslag ska helt inte drabbas av höstdepressioner dock. Nej, det är konstigt, men också alldeles uppenbart hur mycket Ribéry betyder för FC Bayerns spel.

Karl-Heinz Rummenigge har erkänt att så är fallet. Laget är lite väl beroende av Ribéry, men han menar också att samtliga storlag har dessa betydande nyckelspelare. Vi fick även se Mario Gomez göra comeback i går och det var han som serverade Thomas Müller till 1-1-målet.

För att återgå till tidigare resonemang om november: låt oss minnas inledningen av säsongen. Då kunde Jupp Heynckes rotera bäst han ville och kompensera skador med likvärdig kvalitet. Truppen har inte förändrats, det borde ännu vara lika lekande lätt. Det borde gå att spela bra fotboll i 90 minuter även om Ribéry är blek. Men inte i november, tydligen.

FC Bayern gjorde alltså jobbet och behöver inte svettas och våndas inför gruppspelets sista match. Grattis.

Och för er som undrar: David Alaba säger att han mår bra, inget gick sönder i smällen.

Schalke 04 och Borussia Dortmund vill förstås upprepa FC Bayerns bedrift. Båda klubbarna har chansen att bli klara för åttondelsfinalerna i kväll.

För Borussia Dortmund räcker det med en poäng borta mot Ajax. Inte en enkel uppgift, men en uppgift Jürgen Klopps lag bör klara av. Intressant blir att se vem som får ”den lediga platsen” på det offensiva mittfältet. Marco Reus och Mario Götze är givna – men blir det Jakub Blaszczykowski eller Kevin Großkreutz som tar sista startplatsen? Inte Ivan Perisic, väl? De tyska mästarna har sagt att de kommer att gå för en vinst, de känner inte till något annat. Tyska lag brukar dock ha det svårt i Amsterdam, Ajax har vunnit tolv av 13 hemmamatcher mot Bundesliga-lag.

Om Schalke 04 vinner hemma mot ett formstarkt Olympiakos är Ruhrklubben i åttondelsfinal. Men en del har hänt sedan lagen möttes i september. Huub Stevens lag gick och förlorade mot Bayer Leverkusen i helgen, en match där Schalke spelade uselt. Olympiakos däremot har verkligen hittat formen och har tio segrar samt ett kryss på elva matcher i ligan. ”Vi har lagt matchen bakom oss. Vi vet att allt som kan gå snett gick snett mot Leverkusen. Nu gäller det att åter trampa på gaspedalen och enbart fokusera på matchen mot Olympiakos”, säger mittfältaren Roman Neustädter. Om Schalke lyckas med det, och med tanke på att matchen spelas hemma i Gelsenkirchen, ja, då är inte en vinst för mycket begärt.

Det är förstås helt underbart att bollen är rund, som vanligt. Precis allt kan hända i kväll. Jag hoppas att vi har tre tyska lag i åttondelsfinal klockan 22:40.

/Wingren

Tre tyska lag i Champions League. Tre tyska lag som kan bli klara för åttondelsfinal redan den här omgången. Tre tyska lag som har imponerat. Tre tyska lag som vill smasha till den där matchbollen för att undvika en ”liten final” i sista omgången. Tre tyska lag som ännu kan tappa allt.

Och så har vi ett spanskt lag som inte förtjänar att spela fotboll, som inte förtjänar att ta upp en plats i Champions League. Äsch, det var kanske lite tillspetsat, lite magstarkt. Jag vet inte. Jag är bara så oerhört trött på ekonomiskt ansvarslösa fotbollsföreningar, än värre blir det i en tid då delar av Europa står vid ruinens brant. Valencia hamnar ofta i skymundan när vi diskuterar ekonomisk fotbollspolitik. De har ingen rik investerare som gör folk upprörda – men de har skulder. Jag är väl medveten om att det spanska ligasystemet inte ser ut som det tyska. Men varför gör det inte det? Landet lider, arbetslösheten är hög. Pengarna sinar. En sund ekonomi, eller åtminstone en väldigt strikt och detaljerad plan för att lösa problemen, borde vara ett krav för att erhålla den licens som berättigar laget till spel i högstaligan. Det hade varit så enkelt och så sunt.

I Spaniens tredje största stad Valencia håller Bayern Münchens motståndare för kvällen till. Klubben Valencia är en motpol till FC Bayern. Här har vi en klubb i ekonomiskt kaos, FC Bayern däremot har ett av de största sparkonton i fotbollsvärlden. När man bestämde sig för att flytta från gamla Olympiastadion till nybyggda och moderna Allianz Arena visste man vad man gjorde. Uli Hoeneß var tvärsäker på att ekonomin skulle gå ihop och att man skulle kunna betala av skulderna i tid – eller till och med innan.

Valencia däremot, som då styrdes av president Juan Soler, tog sig vatten över huvudet. I ärlighetens namn var det som skedde ganska likt det som hände med Borussia Dortmund i Tyskland. Skillnaden är att Dortmund tvingades börja om och sanera sina skulder och ligga väldigt lågt. Valencia är fortsatt i kaos, så kaotiskt att ingen riktigt vet hur stora skulderna är längre. Experter uppskattar klubbens skulder till någonstans mellan 200 och 400 miljoner euro. Om jag kan komma ett antal seriösa klubbar som förtjänar en plats i Europas finrum i stället? Ja.

Juan Soler led av storhetsvansinne, precis som hönshuvudena i Dortmund. När Valencia hade vunnit ligan och Uefa Cupen 2004 började Solo planera för klubbens ekonomiska undergång. Han ville vinna fler titlar, bli en riktig storklubb. Så inledde han projektet Nou Mestalla – nya Mestalla – ett dyrt projekt. Han räknade med att sälja gamla stadion, fin mark i mitten av stan. Det skulle finansiera det redan påbörjade nybygget. Givetvis slutade det med att han inte hittade någon att lasta över den gamla arenan, och marken den står på, på. I februari 2009 avbröt klubben projektet. Nu står ett betongskelett och spökar i staden, en arena som är klar till 80 procent. Om Valencia någonsin kommer att spela sin fotboll där är högst oklart.

Soler är givetvis inte president längre. Nu sköter Manuel Llorente projektet Valencia. Och det är inte så att han och klubben är helt blinda. Han tvingas jobba med ett enormt skuldberg, sälja spelare som David Silva, Juan Mata och David Villa. På grund av ekonomin förstås. Det existerar något som tycks likna skuldsanering. Sparpaket. Helt naturligt. Men det är inte så att saneringen känns helhjärtad, Spanien-expeterna där ute får mer än gärna rätta mig förstås. Men grejen är ju den att, skulderna till trots, Valencia köper ännu spelare. I somras kom Canales, Gago och Cissokho exempelvis. Okej att Valencia inte spenderade mer än vad de sålde för, men sju miljoner euros överskott på transferaktiviteter klingar inte seriöst. Samtidigt måste förstås Valencia hålla sig kvar i toppskiktet och då krävs en viss kvalitet – de har inte råd att missa spel i Champions League. Det är en överjäkligt tråkig situation för klubben, helt klart.

Nu när jag har skrivit det här undrar jag själv vad jag vill ha sagt. Jag hyser inget agg mot Valencia som klubb, inte dess supportrar och inte spelarna. Men jag hyser agg mot den här vidrigt äckliga situationen som så många klubbar sitter i. Det är inte okej, det borde inte få vara okej.

Om Valencia vinner i kväll är laget klart för åttondelsfinal, det hade varit en otrolig lättnad för klubben. Även Bayern München siktar förstås på att vinna, skulle då Lille också ta en poäng mot BATE är förstaplatsen klar. Möjligtvis får vi också se Mario Gomez göra comeback och förhoppningsvis kan den småskadade trollkonstnären Franck Ribéry spela från start.

Det kan bli en väldigt underhållande match mellan två otroligt olika klubbar.

/Wingren

Så var det dags att summera ännu en Europa-vecka. Framgångar var inte lika slående rent poängmässigt den här gången. Men faktum kvarstår att Bundesliga rockar Europa. Hittills har de tyska lagen spelat sig förbi de engelska den här säsongen. Det är vansinnigt starkt.

Borussia Dortmund kryssade borta mot Real Madrid, Schalke gjorde detsamma på hemmaplan mot Arsenal och Bayern München demolerade Lille på Allianz Arena.

I Europa League fixade Hannover 96 och Bayer Leverkusen en biljett till slutspelet efter segrar mot Helsingborg och Rapid Wien. En kul grej från Leverkusen-matchen var när bortasupportrarna sjöng ”Ni blir aldrig tyska mästare” riktat mot den eviga tvåan Leverkusen. Faktum är att Rapid Wien blev tyska mästare 1941.

Borussia Mönchengladbach frälstes av Juan Arango som fixade 2-2 i slutminuterna och har därmed övertaget på Olympique Marseille i gruppen. VfB Stuttgart tog en nödvändig seger borta mot FC Köpenhamn med 2-0. Livet leker för de tyska klubbarna ute i Europa, fotbollen leker och lever i Bundesliga. Potentialen i den här ligan är våldsam.

Tråkigt nog behövde Hannover 96 mer än lite tur med domaren i går. Hemmalaget spelade en suverän första halvlek, tog en snabb 1-0-ledning genom Diouf och i början av andra utökade Diouf till 2-0. Hannover var överlägset. Men så hände något. Hannover föll tillbaka och slappnade av. HIF utnyttjade det här på ett mycket bra och viljestarkt sätt.

2-0 blev 2-1, 2-1 blev 2-2. Djurdjic mål på Lindströms vackra assist var en läckerbit. Matchen levde i allra högsta grad, Hannover såg desillusionerat ut. Så kom nyss insatte Sobiech i en löpning mot straffområdet, Peter Larsson gör en, enligt mig, klockren glidtackling. Vad gör domaren? Pekar på straffpunkten. Och det här var upprörande på så många sätt.

För det första bör det nog inte vara en avblåsning. Men om man vill blåsa, det är faktiskt inte lätt att vara domare, då ska man åtminstone ha koll på att det skedde utanför straffområdet. Att sedan langa upp ett rött kort för snack (eventuellt?) och sedan ett rött kort för nödbroms – det känns bara helt jäkla fel. På den här nivån får det inte under några omständigheter se ut så här. Jag förstår Helsingborg-spelarnas frustration.

Inte blev det bättre av att Hansson är på Husztis straff men bollen går via ribban och in ändå.

På sätt och vis är det, med neutrala ögon sett, en rättvis hemmavinst. Hannover borde rimligtvis ha fått en straff redan i första halvlek när Peter Larsson får bollen på armen. Och Hannover var inte sämre än Helsingborg sett över 90 minuter.

Men en så här viktig match, i en Uefa-organiserad turnering, får inte lida av så många konstiga domslut. Det är pinsamt. När till och med Hannover-spelarna ställer sig tveksamma till domaren efter matchen vet man att det har gått riktigt galet till. Jag förstår svenskarnas irritation. Det var helt enkelt bedrövligt och ett mycket tråkigt sätt att avgöra en match på.

Gjort är gjort och dömt är dömt. Men låt den gode fransmannen få vila ett bra tag innan han får döma i Uefa-sammanhang igen. Om de vill köra vidare med honom i Frankrike är det fritt fram. Det var ju inte bara det att han dömde fel, han visade uppenbara brister i kommunikationen med spelarna. Det hör inte hemma i en fotbollsindustri som omsätter miljarder.

***

Tyskland spelar en träningsmatch mot Holland på onsdag. Klockan halv nio sparkar matchen igång i Amsterdam och vi kan väl hoppas på en hyfsat intressant match med tanke på rivaliteten. Jag avskyr dock dessa eviga träningslandskamper.

Det var inte längesedan jag skrev om René Adler här på bloggen. Jag önskade honom en ny chans i landslaget – det har han fått nu. Även Schalkes Roman Neustädter är med i truppen och kan alltså få göra debut i den tyska landslagströjan. Hela Bundesligas hetaste anfallare för året, Kießling, saknas dock fortfarande. Miroslav Klose kör vidare som ensam anfallare i truppen. I mina ögon är det fortfarande ett fantastiskt dåligt beslut av Joachim Löw.

Här är hela truppen:

Mål: Manuel Neuer (Bayern München), Rene Adler (Hamburger SV)

Försvar: Jerome Boateng, Philipp Lahm (Bayern München), Mats Hummels, Marcel Schmelzer (Borussia Dortmund), Benedikt Höwedes (Schalke 04), Per Mertesacker (Arsenal), Heiko Westermann (Hamburger SV)

Mittfält: Lars Bender (Bayer Leverkusen), Mario Götze, Ilkay Gündogan, Marco Reus (Borussia Dortmund), Julian Draxler, Roman Neustädter (Schalke 04), Mesut Özil (Real Madrid), Toni Kroos, Thomas Müller, Bastian Schweinsteiger (Bayern München), Lukas Podolski (Arsenal), Andre Schürrle (Bayer Leverkusen)

Anfall: Miroslav Klose (Lazio)

***

Bundesliga omgång 11:

Fredag 20:30

FSV Mainz 05 – 1. FC Nürnberg
Mainz har hittat formen och har sett riktigt bra ut de senaste matcherna. En stor anledning till det är att anfallaren Adam Szalai har börjat leverera på allvar. Nürnberg har, åtminstone för tillfället, jobbat sig ur krisen. 1-0-vinsten mot Wolfsburg var välbehövlig. Samtidigt förlorade faktiskt Mainz mot Bremen i en välspelad match. Mak är tillbaka för Nürnberg efter twitter-kritiken.

Lördag 15:30

Bayern München – Eintracht Frankfurt
Vem hade trott att det här skulle vara en toppmatch? Frankfurt reser till serieledande FC Bayern där en tuff match väntar. Överraskningslaget har spelat positiv fotboll och imponerat, men på sistone har det sett sämre och svårare ut. Nu väntar alltså rekordmästarna som har en 6-1-vinst mot Lille i ryggen och en fin hemmahistorik mot Eintracht: på 41 matcher har FC Bayern vunnit 32 och bara förlorat tre stycken. Occean kan petas från startelvan till förmån för Hoffer eller Matmour. Bayern behöver vi inte säga så mycket om – toppform!

Schalke 04 – Werder Bremen
Tillbaka i vardagen och då väntar ett offensivglatt Werder Bremen på Schalke som tog en meriterande moralisk vinst mot Arsenal i Champions League. Huub Stevens får dock klara sig utan Uchida och Höger som skadade sig i matchen. Höwedes lär få rycka ut och ta hand om högerbacken. Werder Bremen tycks ha hittat lite stabilitet i spelet, och det är just då man brukar falla ihop igen. Hunt är het.

SC Freiburg – Hamburger SV
Freiburg har fortsatt att imponera under tränare Streich och kommer säkerligen att spela modigt mot ett mer namnkunnigt HSV. Ginter lider av ryggproblem och missar eventuellt matchen, Flum ska däremot vara spelklar igen. Hamburg hade fin form innan FC Bayern kom och förstörde allt med 3-0. Men Fink blickar framåt och vill nu se segrar mot Freiburg, Mainz och Düsseldorf.

FC Augsburg – Borussia Dortmund
Även Borussia Dortmund återvänder till vardagen när FC Augsburg står för motståndet i stället för Real Madrid. Augsburg har spelat bra fotboll i de flesta matcherna, men laget gör alldeles för få mål. Något man vill passa på att ändra på när mästarna kommer på besök. Dortmund är i stort behov av tre poäng och måste snart hitta spelet även i Bundesliga om inte topp-tåget ska gå. Mölders lär göra comeback för Augsburg, som så desperat behöver någon som gör mål.

Fortuna Düsseldorf – TSG Hoffenheim
Fem matchen, fyra förluster och ett kryss. Verkligheten är på väg ikapp nykomlingen Düsseldorf. En fin insats senast mot Leverkusen räckte inte till då laget vaknade för sent. Nu väntar Hoffenheim som äntligen vann en match förra omgången. Reisinger tillbaka för Düsseldorf men den tänkte stjärnan Voronin lär än en gång stå utanför startelvan. Viktig poängmatch för båda lagen.

Söndag 15:30

VfL Wolfsburg – Bayer Leverkusen
Vad har Düsseldorf, Fürth och Wolfsburg gemensamt? Långt ner i tabellen, visst. Men framför allt, och det här är mer oroväckande (eller snarare anledningen till tabellplaceringen), de tre lagen har ännu inte vunnit någon hemmamatch den här säsongen. Bayer Leverkusen vill befästa sin position som ett topplag och är i bra form, Wolfsburg åkte på en 0-1-smäll mot Nürnberg när alla trodde att det äntligen skulle gå bättre. Blir nog en riktigt intressant tillställning med ett sylvasst kontringsspel från Leverkusen.

Söndag 17:30

VfB Stuttgart – Hannover 96
Ett möte mellan två Europa League-lag, som båda vann sina nyckelmatcher i torsdags. Hannover har spelat många lustiga matcher den här säsongen och det svänger ordentligt. Kan ett stabiliserat Stuttgart utnyttja det? Labbadias lag har sett bra ut på sistone och Ibisevic är lika stekhet framför mål som Hannovers Diouf. En intressant kamp där. Precis som den mellan Ulreich och Zieler i mål. Här lär det kunna gå undan.

Greuther Fürth – Borussia Mönchengladbach
Även Fürth hoppas som sagt på en första hemmavinst och laget har sakta men säkert börjat anpassa sig till Bundesliga. Senaste matchen mot Frankfurt var bra, framför allt andra halvlek tillhörde ett ineffektivt Fürth. Gladbach har kommit på benen igen efter en slarvig och svag säsongsinledning. 2-2 borta mot Marseille var starkt gjort och formen är på uppgående i alla fall. Favre har fortfarande problem med att kompensera Reus och Neustädter – Dominguez har sakteliga börjat fylla Dantes skor.

/Wingren

”Jag förstår inte hur det här laget bara kan ligga femma i sin liga”.

Orden ovan tillhör Real Madrid-målvakten Iker Casillas. Han, precis som hela det spanska mästarlaget, imponerades av Borussia Dortmunds insatser i dubbelmötet. Ett dubbelmöte som Dortmund gick vinnande ur. Det var det nog inte många som hade räknat med.

Jag tror inte heller att många hade räknat med att Borussia Dortmund skulle spela ut Manchester City på bortaplan. Jag tror inte att många hade räknat med att Manchester City skulle vara så gott som avhängda efter fyra omgångar i dödens grupp.

Jag tror inte många hade räknat med att Schalke 04 skulle vara det klart bättre laget i dubbelmötet med Arsenal. Jag tror inte att många hade räknat med att Schalke skulle vara gruppetta efter fyra omgångar. Jag tror inte att många hade räknat med att Schalke 04 skulle kunna hämta upp ett 2-0-underläge mot Arsenal i Champions League.

Det har liksom aldrig riktigt varit Bundesliga-lagens grej i Champions League. Bayern München är givetvis det klara undantaget.

Det har givetvis funnits starka uppstickare i Champions League. Bayer Leverkusen och Schalke 04 är två relativt aktuella exempel på detta.

Men det som vi bevittnar just nu är något annat. Det är frukten av ett långsiktigt och professionellt arbete. Att Bundesliga är på frammarsch har länge varit bekant, att det är en av Europas bästa ligor är givet. Dock har det ofta blivit problem för alla lag, förutom Bayern München, när man ska hävda sig i Champions League.

”Tyskland kan bara Europa League”. Det har varit en ständigt återkommande fras för många. Det är dags att tänka om nu.

Att Bayern München körde över franska Lille med 6-1 säger mer om Lille än om FC Bayern. De tyska rekordmästarna gjorde inte sina bästa match för säsongen, men de spelade givetvis otroligt bra. Men så är det också ett komplett och mycket bra lag. Lille har ingenting i Champions League att göra, det är ett hån mot turneringens namn. Lille är sannerligen inga mästare. De kan tacka sin lyckliga stjärna för att Bayern München slog av på takten när förnedringen redan var ett faktum.

Jupp Heynckes sa själv efter matchen att det här var knappast något högklassigt motstånd. Även om det så klart var en mycket fin insats av FC Bayern. De lekte, och levde, fotboll. Sympatiske Claudio Pizarro fick dessutom göra en storartad comeback på den internationella scenen med sina tre mål. Så oerhört välförtjänt.

Nej, det är inte krossen i Bayern som är kvittot på de tyska lagens kvalitet. Det är snarare Schalkes och Dortmunds insatser som är kvittot på hur bra Bundesliga faktiskt är. Den har länge varit sensationell, men utanför landgränsen hade klubbarna oftast svårt att hävda sig i Champions League. Vilket till stor del beror på att tyska klubbar inte är rikemansleksaker, det är fortfarande fotbollsföreningar. Inte något sjukt oljeprojekt. Och den ekonomiska skillnaden har ofta gjort sig påmind för samtliga klubbar förutom FC Bayern – som välförtjänt och målmedvetet har etablerat sig som en europeisk storklubb. Men man har också kämpat för det under flera årtionden. Det hände inte över en natt, det hände inte för att klubben såldes till en uttråkad miljardär.

Nu har en del andra klubbar börjat närma sig FC Bayern i Tyskland. Ekonomiskt skiljer det ännu mil mellan FC Bayern München och konkurrenterna. Men Bundesliga har kvalitetshöjts sakta men säkert. Och det är först nu det börjar bära frukt på den riktigt stora scenen. Det är glädjande. Nu är det Dortmund som stör City och det är Schalke som stör Arsenal. Det är ombytta roller mina vänner.

För inte så många år sedan konstaterade jag för mig själv att Bayern München är den enda klubben som kan representera Bundesliga i Champions League, möjligtvis VfL Wolfsburg eller Bayer Leverkusen också. Det kändes lönlöst att tro att fler klubbar skulle kunna konkurrera med miljardbyggena ute i Europa. I så fall hade Tyskland behövt ge upp 50+1-regeln – något jag absolut inte ville se.

De flesta Bundesliga-lagen vill spela anfallsfotboll, vinna matcher genom att göra fler mål än motståndaren. Genom att ösa framåt när man får chansen. Det har fota straffats sig ute i Europa, de tyska lagen har blivit avklädda. Det ser annorlunda ut den här säsongen och det är bara till att gratulera fotbollen.
Nu har de tyska klubbarna visat att det går att hävda sig i CL ändå. Med fanatiska supportrar, en jäkla vilja, en långsiktig satsning och fin talangutveckling går det. Och nu får vi förhoppningsvis se Uefas FFP-regler träda i kraft på allvar. Då är samtliga tyska klubbar i en suverän situation. Ljusår före de flesta konkurrenterna.

Att driva sunda fotbollsklubbar i ett semi-socialistiskt fotbollsklimat låter kanske overkligt. Men se på fan, det går trots allt. Det gör åtminstone mig väldigt glad.

För att ni verkligen ska förstå vad jag menar med ekonomisk skillnad har jag lånat duktige Swiss Rambles diagram. Nu är förvisso inte Schalke med på den här tre års-listan över spenderade pengar på spelare, men med tanke på årets nollsatsning så hade klubben trots allt legat ganska blygsamt till. Men tänk att det går att hävda sig i Europa ändå. Det gör mig hoppfull.

***

Matcherna som spelades då? Tja, Bayern München tryckte direkt på gaspedalen och körde över Lille. Jag ska erkänna att jag såg slutet på Chelsea-matchen efter att Toni Kroos gjort 6-1. Det var liksom inte ens riktigt kul. Självklart ska vi sätta en fjäder i Bayern-hatten, men än mer ska vi ifrågasätta vad fasen Lille gör i den här turneringen.

Schalke var det bättre laget mot Arsenal men två misstag renderade i två mål för bortalaget. Det kändes typiskt, det kändes som en typisk insats av ett tyskt lag i Champions League. Men Schalke gav inte upp och fortsatte sin forcering – som också gav resultat. Huntelaar bombade in reduceringen, Farfan bombade in kvitteringen med hjälp av Arsenal-försvararen.

Borussia Dortmund spelade en magnifik första halvlek på bortaplan mot Madrid. Det här laget har mognat oerhört, har i åtanke att samma lag gick bort sig totalt mot Marseille, och Olympiakos, för bara ett år sedan. En välförtjänt 2-1-ledning i halvtid signerad Reus och Götze. Men i andra tryckte Real på med allt man hade och i matchens slutminut fick Özil in en frispark som Weidenfeller borde ha räddat. Fortfarande lite typsikt Dortmund att tappa ledningen, men 2-2 är väl godkänt ändå.

Efter fyra spelade omgångar i Champions League, och tre i Europa League, behåller Tyskland kontakten med Spanien och England i Uefas rankning.

Tyskland har spelat in 7 357 koefficient-poäng och ligger för tillfället på 69 043 poäng totalt. England har spelat in 8 285 poäng och har nu totalt 74 820. Spanien toppar fortsatt med 8 857 inspelade poäng och en total på 79 168.

Italien, som totalt sett ligger fyra i tabellen med 55 814 poäng, har spelat in 6 083 poäng den här säsongen. Med stor sannolikhet kommer Portugal att ta sig förbi Italien till nästa säsong. Totalt har landet 53 834 poäng och den här säsongen har man spelat in 6 416 poäng. Men framför allt blir Portugal av med en bottennotering på 6 785 från säsongen 2008/09, Italien å andra sidan tappar hyfsade 11 375 poäng.

Ursäkta, jag råkade visst bjuda på en liten avstickare.

***

Förra omgången av Europa League gick riktigt bra för de tyska lagen med tre segrar och ett kryss. Laget som spelade oavgjort var VfB Stuttgart och det är just Bruno Labbadias gäng som verkligen behöver en vinst mot FC Köpenhamn i kväll. Även Borussia Mönchengladbach har en viktig bortamatch mot Marseille då båda lagen har fyra poäng efter tre omgångar.
Hannover 96 kan bli klart för slutspel om man besegrar Helsingborg hemma i Hannover. Rimligtvis ska det inte vara några problem. Samtidigt måste dock Levante vinna, eller spela oavgjort, mot Alkmaar för att Hannover ska bli klart.
Bayer Leverkusen kan också bli klart för slutspel i kväll – en vinst mot Rapid Wien är allt som krävs.

19:00
Olympique Marseille – Borussia Mönchengladbach

FC Köpenhamn – VfB Stuttgart

21:05
Bayer Leverkusen – Rapid Wien

Hannover 96 – Helsingborgs IF

Får vi ytterligare en fantastisk afton i Europa?

/Wingren