Ordningen är återställd. Hertha Berlin är klart för spel i Bundesliga nästa säsong. Den tyska toppdivisionen berikas åter av en klubb från huvudstaden. Ett turbulent fjolår skakade om laget och spiken i kistan sattes när Fortuna Düsseldorf gick segrande ur ett dramatiskt och stökigt kval. Den här säsongen har således spelats utan en huvudstadsklubb i Bundesliga. Hertha Berlin har hållit till nere i 2. Bundesliga och inför den här säsongen valde sportchefen Michael Preetz att satsa på Jos Luhukay som tränare. Då hade han precis säkrat ett nytt Bundesliga-kontrakt med FC Augsburg, men interna stridigheter gjorde att Luhukay sa upp sig i somras. Lagbyggaren hamnade i huvudstaden.

Ett par nervösa premiäromgångar spelades, de stora traditionsklubbarna inledde förvånansvärt svagt. Men Hertha Berlin gick aldrig bort sig och spelet blev bättre för varje vecka. Efter 30 omgångar är de fortfarande obesegrade hemma på Olympiastadion och efter gårdagens match fick de äntligen dricka ur de där överdimensionerade ölglasen – med 66 inspelade poäng står det klart att Hertha Berlin är klart för spel i Bundesliga nästa säsong.

Det blev dock en nervös väntan för de 52 135 supportrarna i Berlin. Bottenlaget SV Sandhausen var på besök och hade bestämt sig för att sabba festen i huvudstaden. Bortalaget ställde upp med en fembackslinje och ett lågt liggande mittfält. Jos Luhukay valde att byta in ytterligare en anfallare efter bara 25 minuter. Hemmalaget styrde och ställde, chanserna var dock få.

Med fem minuter kvar av matchen nickade Adrian Ramos i stolpen och Pierre-Michel Lasogga högg på returen. 1-0. När domaren blåste i pipan för sista gången bröt glädjen ut, stor fest i Berlin. Synnerligen välförtjänt.

Eintracht Braunschweig ligger fortfarande på en stabil andraplats och ser ut att få premiärspela i Bundesliga nästa säsong. 1. FC Köln och 1. FC Kaiserslautern slåss om kvalplatsen med näbbar och klor.

Grattis, Hertha.

***

Uli Hoeneß. Klart jag måste nämna det. Tyvärr. Ni har väl koll på läget vid det här laget – det som går att ha koll på det vill säga. Vi har inte alla fakta, alla kort ligger inte på bordet än. Vad vi vet är att FC Bayern Münchens president har anmält sig själv i början av året, han utreds nu för skattefusk. Det rör sig om en okänd, men troligtvis ganska saftig summa pengar, som ska finnas på ett konto i Schweiz. Pengar som ej är beskattade i Tyskland. Hoeneß riskerar fängelse, men han kan också gå fri. Jag kan bara spekulera om anledningen till hans självangivelse – men troligtvis ser han en chans till strafflindring, och framför allt, ett visst mått av kvarvarande förtroende.

Som sagt, jag säger det igen, Uli Hoeneß är inte dömd för något. Den här utredningen lär pågå ett bra tag innan vi får svar på hur det ligger till. FC Bayern och Uli Hoeneß själv har valt att hålla tyst och vägra kommentarer. FC Bayern-bossen har dock bekräftat att en utredning pågår, han har sagt att han inte tänker avsäga sig sina uppdrag i klubben och han har hotat med att stämma några tidningar för förtal.

Allting som skrivs och sägs nu är enbart spekulationer, det är upp till det tyska rättsväsendet att presentera fakta vid ett senare tillfälle.

Men vad kan det här betyda för Hoeneß och FC Bayern? I skrivande stund är det inte lönt att spekulera i eventuella straff, men redan nu står det klart att bilden av Uli Hoeneß inte bara fått sig en törn, den har snarare gått igenom dokumentförstöraren.

Uli Hoeneß var redan som spelare mer intresserad av affärer och pengar än någon annan, han var nästan en affärsman i fotbollskläder. Nu har han blivit Bayern München, han är klubben. Och han har gjort ett helt fenomenalt jobb. Vem vet vad FC Bayern hade varit i dag utan hans skarpa hjärna? Han har gjort klubben till vad den är.

Men Hoeneß är inte bara ”Herr Bayern”. Han har varit fotbollens moralförespråkare nummer ett, han har haft inflytande på politiken. Han som alltid har sträckt ut en hjälpande hand till de som behöver. Han har attackerat Fifa och Sepp Blatter, han har ifrågasatt den ekonomiska situationen i spanska klubbar, han har kritiserat ”ekonomiskt dopade” klubbar. Han har lyft frågan huruvida en drogberoende Christoph Daum skulle kunna träna ett tyskt landslag. Han har varit tysk fotbolls språkrör – och han har kommit med väldigt många viktiga och riktiga poänger.

Men nu?

Om Uli Hoeneß hade kunnat kritisera Uli Hoeneß hade han gjort det. Han hade slaktat ”skattefuskaren” verbalt. Inte kan man sitta och predika om skattemoral i tv om man själv är kriminell?

Uli Hoeneß har alltid varit den personen, han har alltid varit den trovärdige moralförespråkaren, mannen som vill göra allting bättre och vara säker på att allting går rätt till.

Oavsett om han fälls eller inte har hans rykte skadats. Och frågan är om han ens kan sitta kvar som ledare för FC Bayern München? Men vem kan tänka sig ett FC Bayern utan Hoeneß?

Tysk fotboll har skakats om den här helgen.

Om det betyder något för laget i slutspurten av säsongen? Nej, inte det minsta.

***

Bundesliga omgång 30

Borussia Mönchengladbach – FC Augsburg 1-0
Mönchengladbach arbetade sig till en viktig seger i kampen om Europa League-platserna. Det var hemmalaget som försökte ta tag i taktpinnen men Augsburg försvarade sig bra och spelade smart – men efter en halvtimme fick hemmalaget straff och Vogt visades ut. Som vanligt satte Filip Daems straffen och efter det hade Gladbach koll på läget. Hanke och Mlapa träffade stolpen och lyckades inte sätta spiken i kistan, men det gick vägen ändå.

Borussia Dortmund – FSV Mainz 05 2-0
Vad kan man säga om matchen? Reus gjorde mål efter 32 sekunder, Lewandowski gjorde mål för tolfte matchen i rad när han nätade i slutet av matchen. De övriga spelminuterna bjöd oss på ett försvarande Mainz och ett kontrollerande Dortmund. Jürgen Klopps lag är nu klart för CL-spel nästa säsong, Mainz har inte vunnit på fem matcher och riskerar att gå miste om Europa.

Bayer Leverkusen – TSG Hoffenheim 5-0
Hoffenheim har fortfarande inte lyckats vinna mot Leverkusen och i lördags såg det värre ut än vanligt. Nye tränaren Gisdol hade annars fått Hoffenheim att spela lite bättre, men nu såg det ut som vanligt igen. Leverkusen tog ett stort steg mot att säkra CL-platsen. Kießling och Schürrle gjorde vars två mål och den förstnämnde närmar sig nu Lewandowski i skytteligan (21/23). Polanski fick tidigt ett rött kort och orsakade en straff som dock Casteels räddade, men det slutade med en överkörning.

Hannover 96 – Bayern München 1-6
26 segrar på 30 matcher för FC Bayern, ligarekord. Jupp Heynckes roterade som vanligt ordentligt, men som vanligt spelade det ingen roll. Stindl bjöd på ett självmål och efter det orkade inte Hannover ta kampen längre. FC Bayern körde över Mirko Slomkas lag och bland annat gjorde Mario Gomez och Claudio Pizarro vars två mål. Nederlaget innebär troligtvis att Hannover går miste om en plats i Europa League till nästa säsong.

Hamburger SV – Fortuna Düsseldorf 2-1
Nye lagkaptenen vad der Vaart har blommat ut på allvar med bindeln runt armen. Holländaren nickade in 1-0 innan han dribblade in 2-0. Giefer i Fortuna-målet hade inte sin bästa dag. I andra halvlek kunde Schahin reducera och i slutet av matchen satte Latka en boll i ribban – men Düsseldorf kom aldrig närmare än så och nedflyttningshotet växer för varje omgång. Hamburger SV har än en gång gått från krislag till CL-aspirant.

Eintracht Frankfurt – Schalke 04 1-0
Gamlingen Oka Nikolov hade en bra dag på jobbet som Trapps ersättare i mål. Schalke började friskt men fick inte in bollen i mål, Nikolov passade även på att rädda Bastos straff. Innan halvtidsvilan nickade Russ in 1-0 för Frankfurt. I andra halvlek fortsatte Schalke att skapa chanser, men Nikolov höll tätt och Frankfurt tog tre viktiga poäng i fajten om Europa-platserna.

Werder Bremen – VfL Wolfsburg 0-3
Werder Bremen har inte vunnit på nio matcher och det var aldrig ens nära mot Wolfsburg. Tränare Thomas Schaaf ska dock få sitta kvar ett tag till sägs det, men nu är klubben indraget i bottenstriden. Wolfsburg däremot landade på säker mark i tabellen efter de tre viktiga poängen mot ett svagt Bremen. Ynglingen Arnold börjar växa ut till en publikfavorit i Wolfsburg och gjorde mål mot Bremen, Olic fick fira sitt 50:e Bundesliga-mål.

VfB Stuttgart – SC Freiburg 2-1
Stuttgart var ett nummer för stort även i ligan, tidigare i veckan slutade semifinalen i DFB-Pokal som bekant 2-1. Nu gjorde även ligamatchen det och Freiburg lyckades inte ta över fjärdeplatsen från Schalke. Båda lagen öppnade bra och Makiadi gjorde 1-0 för Freiburg, men målet dömdes korrekt bort för offside. Gentner nickade in 1-0 för hemmalaget efter 33 minuter, tio minuter senare slarvade Freiburg och Harnik serverade Ibisevic till 2-0. I andra halvlek försvarade sig Stuttgart ganska bekvämt och Santinis tröstmål kom för sent.

1. FC Nürnberg – Greuther Fürth 0-1
Fürths öde kändes skrivet i sten, och är det nog fortfarande, men i derbyt mot Nürnberg tog bottenlaget en prestigefylld seger – och de kan fortfarande klara sig kvar i Bundesliga. Som grädde på moset grusade de dessutom Nürnbergs Europa-drömmar. Ynglingen Geis drog på från långt håll och gjorde sitt första mål i Bundesliga. Hemmalaget hade det mesta av spelet och skapade chanser, men Hesl i målet ville hålla nollan, och som vanligt saknade Nürnberg den där skärpan i de avgörande lägena. Första förlusten för der Club sedan den 29 september.

/Wingren

Tre nya pliktpoäng är inspelade. Joachim Löws Tyskland är ohotad etta i VM-kvalgruppen. För tillfället tycks det tyska landslaget bara ha ett problem: de är för bra. Det låter kanske inte som ett problem, men i kombination med att det här nya och unga landslaget saknar förmågan att stänga matcher blir det ibland problematiskt. Som i 4-4-matchen mot Sverige.

Tyskland är så bra att de kan gå ut och avgöra matchen redan i första halvlek. 3-0 i går, 3-0 mot Sverige. Då händer något i omklädningsrummet i halvtid. Vi får se ett annat Tyskland i andra halvlek, ett lag som slappnar av lite väl mycket. I Berlin resulterade det i 4-4. En besvikelse. I går resulterade det i att Kazakstan tilläts göra mål på Tyskland – de kunde dock inte hota och utmana på allvar. Men där har Joachim Löw något att fundera på, vad saknas för att spelarna ska vara på topp i 90 minuter?

Nåväl. Det var njutbart att se hur de tyska underbarnen (Reus, Götze, Özil, Gündogan) snurrade upp Kazakstans handbollsförsvar. Faktum är att den offensiva kvartetten hade så roligt att Thomas Müller lämnades utanför – han hängde inte alls med i svängarna. Det säger en hel del om den offensiva virvelvind som drog fram i Nürnberg. Tyskland hade två bollar i stolpen innan Marco Reus öppnade målskyttet. Minuter senare fick vi se en fantastisk soloraid signerad Philipp Lahm – han serverade Mario Götze och plötsligt stod det 2-0 till Tyskland.

Efter en halvtimme skickade Mesut Özil in en boll i straffområdet och där drog Ilkay Gündogan till och gjorde därmed sitt första landslagsmål. Det tyska anfallsspelet i första halvlek var som hämtat ur skolboken.

Andra halvlek började med att Manuel Neuer personifierade lagets koncentrationssvårigheter – han slarvade betänkligt på Lahms bakåtpass och Greuther Fürth-spelaren Heinrich Schmitdgal kunde ta bollen och rulla in reduceringen. En bjudning.

Tyskland stabiliserade spelet men saknade frenesin från första halvlek, vilket trots allt är fullt förståeligt då det vankas viktiga liga- och CL-matcher. Med ett par minuter kvar av matchen fastställde Marco Reus slutresultatet till 4-1. De tre pliktpoängen var i säkert förvar.

De fyra målen gjordes alltså av Borussia Dortmund-spelare. Som jag var inne på redan inför matchen är inte Kazakstan den värdemätare som Tyskland behöver, men det är helt klart så att konkurrensen har tätnat i landslaget. Vad ska Joachim Löw göra med Mario Götze och Ilkay Gündogan?

Visst är det ett lyxproblem, men fortfarande ett problem. Efter EM har Marco Reus tagit över Lukas Podolskis startplats, men det är först nu som Götze och Gündogan på allvar knackar på dörren. Båda spelarna var med i Polen/Ukraina, men Götze hade varit skadad i ett halvår och Gündogan hade precis gjort sin första säsong på toppnivå. De var inga riktiga alternativ då.

Nu är det annorlunda. Mario Götze är ett geni som rimligtvis inte kan hållas utanför en tysk startelva. Men vem plockar man bort – Özil, Müller, Reus eller Klose?

Angående Ilkay Gündogan är det framför allt Joachim Löw själv som öppnar för startelvan. Mittfältarens insats var lysande i går – men det var Kazakstan som stod för motståndet. Det var dock längesedan som en spelare hyllats så mycket och ofta av Löw. I skrivande stund är Bastian Schweinsteiger och Sami Khedira givna i startelvan – och det med all rätt. Men jag tror att den gode Löw redan nu har ångest, han bara väntar på att Gündogan ska stå med två fötter i startelvan i stället för en – men vem ska bort då? Det var ett tag sedan förbundskaptenen hade så här stora konkurrensproblem och det ska bli intressant att följa utvecklingen.

Ett kanske större problem är dock Manuel Neuer. Världens bästa målvakt i FC Schalke 04, en av många riktigt bra tyska målvakter i Bayern München. Visserligen har han gjort färre misstag den här säsongen, men han utstrålar inte alls den pondus och klass som han gjorde i Schalke. Missförstå mig inte, Manuel Neuer är en fantastisk målvakt, men inte lika oövervinnlig som förr.

Det här skriver jag inte på grund av misstaget i går, det är snarare en känsla som har gnagt på mig ett tag. Han missar fler höjdbollar, gör fler misstag och färre monsterräddningar. En Neuer i gammalt gott slag hade inte låtit Sverige göra fyra mål på Tyskland. Han hade inte misslyckats med sin fotteknik och bjudit Kazakstan på ett mål.

I Joachim Löws ögon är Manuel Neuer ohotad etta i landslaget – jag tillhör inte den skaran längre.

Vad tycker ni? Ska Neuer förbli landslagets nummer ett?

***

På tal om Manuel Neuer och en sämre andra halvlek: det som skedde i Nürnberg i går var givetvis inte okej. Missnöjda burop spriddes över arenan när Tyskland inte körde på för fullt i offensiven och det hela kulminerade när Neuer bjöd på baklängesmålet. Efter det buades landslagsmålvakten ut varje gång han hade bollen, ironiska applåder ekade när han fick iväg bollarna.

En tråkig utveckling som antagligen hänger ihop med förbundets envisa prispolitik. De ”riktiga” supportrarna har inte råd att se landslagets matcher, i stället fylls arenorna av en publik som vill bjudas på underhållning och mål – får den inte det vänder den sig mot laget.

/Wingren

Det är lite svårt att tända till. Tyskland möter Kazakstan i Nürnberg i kväll. Precis som i fredags handlar det bara om tre pliktpoäng. Matchen ska bara vinnas, så enkelt är det. Det är förstås alltid trevligt med fotboll men den där nerven saknas.

Inför en tävlingsmatch brukar det alltid finnas en krok att hänga upp en text på. I det här fallet är de tre poängen redan ”hemma” och berättelserna blir få. Skulle Kazakstan vinna matchen, vilket givetvis inte kan uteslutas, då kommer alla journalister som sysslar med tysk fotboll få mycket att göra.

Det känns lite smått absurt att det är Kazakstan som står för motståndet i kväll igen. I stället för Astana är det Nürnberg som är scenen för spektaklet. Inför bortamatchen handlade det mesta om den ”falska nian” – det var ämnet som intresserade i brist på annat. Men med tanke på motståndet skulle det bli svårt att skriva ett facit.

Nu har de tyska tidningarna hittat något annat att fokusera på. Bastian Schweinsteiger vs Ilkay Gündogan. Jag har tidigare lyft ämnet här på bloggen. Bayern München-spelaren är avstängd och Joachim Löw har beslutat att spela med Borussia Dortmund-mittfältaren från start. Precis som i fallet med den falska nian kommer vi dock inte kunna skriva något facit efter matchen. Inget ont om Kazakstan – men det är ett för svagt motstånd.

I brist på annat blir Ilkay Gündogan det hetaste samtalsämnet. Joachim Löw överöste honom med komplimanger. Assisterande tränaren, Hansi Flick, sa att ”Gündogan är inte bara nära startelvan, snarare mycket nära” (och då syftade han alltså på den permanenta startelvan, inte kvällens). Ilkay Gündogan själv är nöjd med att äntligen ha fått fotfäste i landslaget men han medger också att Bastian Schweinsteiger har en välförtjänt startplats.

Det är just den här diskussionen som florerar i Tyskland nu. Marco Reus tog Lukas Podolskis plats, Mats Hummels tog Per Mertesackers plats och Sami Khedira tog Michael Ballacks plats. Kommer Ilkay Gündogan att ta Bastian Schweinsteigers plats, och när i så fall?

Med andra ord gäller det först och främst att göra en bra match mot Kazakstan. Precis som Mario Götze gjorde som anfallare i fredags. Vi kommer fortfarande inte att kunna skriva något facit, men diskussionen kommer att hållas vid liv.

Joachim Löw hyllar inte spelare varje dag precis, därför vet vi att han är genuint förtjust i Gündogan. Och det viktigaste med det är faktiskt att vi slipper se Toni Kroos som central mittfältare när Schweinsteiger eller Khedira saknas.

Trolig startelva:

Neuer
Lahm, Boateng, Mertesacker, Schmelzer
Khedira, Gündogan
Müller, Özil, Reus
Götze

Jag ska även uppmärksamma er på att Marcel Jansen (HSV), Patrick Herrmann (Borussia Mönchengladbach) och Sven Bender (Borussia Dortmund) har anslutit till landslaget. Mario Gomez, Benedikt Höwedes och Bastian Schweinsteiger har lämnat gruppen.

***

Efter mycket om och men meddelade Armin Veh att han förlänger sitt kontrakt med Eintracht Frankfurt till 2014. Tränaren funderade på att över Schalke 04 i sommar, men till sist kom bestämde han sig för att stanna i Frankfurt. Det var väl förvisso inte bara Schalke-ryktet som gjorde Veh tveksam till ett nytt kontrakt. Sedan i somras har tränaren knorrat över för klena finansiella medel. Enligt uppgifter har klubben nu frigjort lite mer pengar till spelare i somras – och Armin Veh leder laget minst en säsong till. Goda nyheter för Frankfurt.

Det mest intressanta är fortfarande vad Schalke 04 planerar att göra i sommar. Vem tar över laget? Jag har svårt att se Jens Keller sitta kvar.

***

Bayern München och Karl-Heinz Rummenigge försöker köpa loss Arturo Vidal från Juventus enligt italienska Tuttosport. En fantastisk mittfältare – men med tanke på dispyten med Uli Hoeneß när spelaren lämnade Bayer Leverkusen för Juventus har jag svårt att se honom i München. Jag lägger snarare mina pengar på att det här är ett klassiskt försök att skapa lite oro i Turin.

***

Vad gör man i juli när det inte vankas VM eller EM? Tja, man kan alltid ta en titt på Jürgen Klopps första möte med Pep Guardiola. Den 20 och 21 juli spelas Telekom Cup i Borussia Mönchengladbachs stadion. Borussia Dortmund ställs mot Bayern München och Borussia Mönchengladbach ställs mot Hamburger SV. Dagen efter spelas final och bronsmatch. Notera i era kalendrar.

/Wingren

I fotboll ska man aldrig ta ut något i förskott. Men efter i går är Tyskland väldigt nära VM i Brasilien. En 3-0-vinst borta mot Kazakstan, samtidigt som Sverige spelade usel fotboll i en 0-0-match mot Irland. Då börjar det kännas klart.

Om allt förflyter planenligt ska Tyskland alltid vinna mot Kazakstan. Men matcherna ska spelas också och ibland spelas matcherna utan anfallare, och utan två ordinarie mittbackar. Det hindrade inte Tyskland från att vinna enkelt i går. Hemmalaget försvarade sig bra och försökte stänga ner ytorna. Sist Tyskland mötte Kazakstan på bortaplan stod det 0-0 i halvtid. Den här gången var matchen avgjord i halvtid.

Bastian Schweinsteiger trollade med bollen och fick iväg ett skott som gick via Thomas Müller och in i mål. Då var 20 minuter spelade. Två minuter senare fick Mario Götze stå fri i straffområdet och lät bollen segla in till 2-0. Där och då god matchen.

Kazakstan spelade modigare i andra halvlek och sökte sig framåt. Tyskland såg lite väl avslappnat ut och Manuel Neuer fick faktiskt göra två viktiga räddningar. Thomas Müller satte spiken i kistan med en kvart kvar av matchen. En enkel seger för Tyskland i en fotbollsmatch som bara var lite mer underhållande att titta på än Sverige – Irland.

För första gången spelade Tyskland med en ”falsk nia” i en tävlingsmatch. Mario Götze axlade rollen och det offensiva spelet fungerade bra och bjöd på en del härliga kombinationer. Men det här var en match mot Kazakstan, det ska vi inte glömma.

Nu väntar än en gång Kazakstan – på tisdag möts lagen i Nürnberg. Bastian Schweinsteiger drog på sig ett gult kort och är därmed avstängd. Influensasjuke Sven Bender känner sig frisk igen och anlände i dag till laghotellet för att ersätta Schweinsteiger. Det är inte helt uteslutet att fler reserver kallas in då Julian Draxler, Benedikt Höwedes och Mario Gomez är tveksamma till spel.

Tyskland spatserar mot gruppsegern – mer än så vill jag inte tillskriva den här matchen. Spelarna gjorde vad som behövdes. Men 3-0-vinsten får mig inte att hoppa av glädje och välkomna ”det spanska spelsystemet”.

Ha en fortsatt trevlig lördag – hur nu det går till utan Bundesliga-fotboll.

/Wingren

Bloggen har tidigare tagit upp förbundskapten Joachim Löws laguttagningar. Med Miroslav Klose skadad är Mario Gomez den enda naturliga anfallaren i truppen. En av ligans hetaste anfallare, Stefan Kießling, lämnas ständigt utanför. Löw är inte heller intresserad av att låta spelare som Julian Schieber, Nils Petersen eller Mike Hanske visa upp sig. Visst, bortsett från Kießling så finns det inte riktigt heta anfallare i Tyskland förutom de som redan är med i landslaget. Men Joachim Löw borde bry sig om framtiden och åtminstone ge någon chansen.

Den sorgliga sanningen är att Miroslav Klose inte kommer att spela fotboll i evigheter. Det smärtar att skriva det, men så är det. Klose börjar bli gammal. Mario Gomez har fortfarande många år kvar av karriären, men han har inte riktigt hittat sin plats i det tyska landslaget. Han är mer av en boxspelare, en målskytt, än vad Klose är. Det har fört med sig problem för landslaget. Spelet blir oftast lidande mot riktigt bra motstånd. Jag kan med andra ord se problemet. Vad jag inte kan förstå är varför Stefan Kießling inte får chansen, han är rör sig betydligt mycket mer än Gomez och skulle säkert göra ett gott jobb för Tyskland.

När man lyssnar på Joachim Löw blir det allt tydligare att han intresserar sig för ett tyskt landslag utan en renodlad anfallare. Han vill spela med en falsk nia, precis som Spanien och Barcelona har gjort med framgång. Visst, det kryllar av offensiva mittfältare som håller världsklass. Det är ett lyxproblem att behöva välja mellan Thomas Müller, Mesut Özil, Mario Götze och Marco Reus. Då har jag inte ens nämnt spelare som André Schürrle, Lukas Podolski och Julian Draxler.

Så ja: det finns ett överflöd av tekniskt begåvade och oförutsägbara spelare. Avslutningsstarka spelare. Passningsspelare av världsklass. Klart att Joachim Löw vill ställa upp med dessa. Men är ett spelsystem med en falsk nia framtiden? Är det den sista pusselbiten som behöver läggas för att Tyskland inte ska åka ut i semifinal i en stor turnering?

Nej, det är det inte i min bok. Anledningen till att Tyskland inte har räckt hela vägen beror inte på att laget spelar med en renodlad anfallare. Anledningen, som jag ser det, är att Joachim Löw alltid blir feg när det gäller som mest. Sedan 2008 har mönstret upprepat sig i de stora avgörande matcherna – Joachim Löw vågar inte ställa upp med de formstarkaste spelarna, han väljer hellre de som har varit med längst. Han låter laget släppa sitt eget spel för att möta och bearbeta motståndet i stället. Han försöker hellre radera ut motståndarnas styrka i stället för att använda sitt lags starka egenskaper. Så vinner man inte stormatcher i dag. Inte med den typen av feghet. Det var min senap på den här falska nia-korven.

Med det sagt är jag övertygad om att ett tyskt landslag hade mått bra av att kunna spela utan en Miroslav Klose eller Mario Gomez. Det är givetvis bara bra att ha fler ess i rockärmen, och med de mittfältarna som finns till förfogande bör det kunna bli ett dödligt vapen.

Det är dock tydligt att Joachim Löw inte är så intresserad av de tyska anfallarna. Inför kvällens match mot Kazakstan har dessutom Mario Gomez skadat sig, vilket innebär att vi definitivt kommer få se ett tyskt landslag som spelar med ”en falsk nia”. Mycket tyder på att det blir Mario Götze som fyller den rollen, men det finns fler alternativ i Özil, Müller och Reus (som dock är avstängd i kväll).

Tyskland har testat det här förr – men bara i träningsmatcher. I den urtråkiga 0-0-matchen mot Holland spelade Mario Götze på topp. I 2-1-vinsten mot Frankrike inledde Mario Gomez på topp men fick lämna planen efter 60 minuter. Det var också då de tyska spelarna började hitta varandra och spela bättre fotboll. De vände 0-1 till 2-1. Då spelade Mesut Özil längst upp och experimentet lyckades den gången.

Det är klart att det kommer gå vägen i kväll, det är inte Spanien som står för motståndet direkt. Så visst är det klokt att sjösätta projektet i afton. Men det är inte klokt att landslagstruppen saknar anfallare bara för att Miroslav Klose och Mario Gomez saknas.

Joachim Löw borde rannsaka sig själv innan han målar in sig i ett hörn lagom till VM 2014 – förutsatt att Tyskland tar sig dit.

Trolig startelva:

Neuer
Lahm, Boateng, Mertesacker, Schmelzer
Khedira, Schweinsteiger
Müller, Özil, Podolski
Götze

/Wingren

Det tyska landslaget leder VM-kvalgrupp C med tio inspelade poäng på fyra matcher. Sverige skuggar dock efter krysset i Berlin och ligger på sju poäng – Sverige har dock bara spelat tre matcher. Med andra ord är det två viktiga matcher som väntar Tyskland mot Kazakstan.

Den 22 mars möts Tyskland och Kazakstan i Astana, den 26 mars spelar lagen i Nürnberg. När Joachim Löw presenterade landslagstruppen i dag bjöd han inte på några överraskningar. Miroslav Klose, Mats Hummels och Holger Badstuber är skadade och missar dubbelmötet – och som väntar lämnades Stefan Kieβling utanför.

Bayer Leverkusens 29-årige anfallare har levererat konstant under en lång tid nu. På 25 ligamatcher har han gjort 16 mål och nio assist, vilket uppenbarligen inte är tillräckligt bra enligt den gode Löw. Förbundskaptenen har bara med en anfallare i truppen (Mario Gomez) och satsar hellre på Mario Götze eller Marco Reus på topp om Gomez skulle skada sig. Jag kommer aldrig att förstå Joachim Löw i den här frågan. Mycket märkligt.

Löw försökte förklara situationen, men inte blev det särskilt begripligt. ”Kanske har Leverkusen en annan offensiv filosofi än vad vi har”. Va?

Kieβling är inte något tekniskt under – men jämfört med Gomez deltar han mycket mer i spelet. Joachim Löw föredrar anfallare som är delaktiga i spelet, så särskilt mycket klokare har vi inte blivit.

Holger Badstuber och Mats Hummels är landslagets ordinarie mittbackspar – men nu är båda två skadade. Om det sa Joachim Löw så här:

”I första hand tycker jag synd om Mats. Jag håller tummarna för att han ska kunna spela så snart som möjligt. Vi förfogar dock över många spelare som kan ge nödvändig stabilitet till backlinjen”, säger han.

Här är den tyska landslagstruppen:

Målvakter:

René Adler, Hamburger SV
Manuel Neuer, Bayern München
Ron-Robert Zieler, Hannover 96

Försvarare:

Jerome Boateng, Bayern München
Benedikt Höwedes, Schalke 04
Philipp Lahm, Bayern München
Per Mertesacker, Arsenal
Marcel Schmelzer, Borussia Dortmund
Heiko Westermann, Hamburger SV

Mittfältare:

Lars Bender, Bayer Leverkusen
Sven Bender, Borussia Dortmund
Julian Draxler, Schalke 04
Mario Götze, Borussia Dortmund
Ilkay Gündogan, Borussia Dortmund
Sami Khedira, Real Madrid
Toni Kroos, Bayern München
Thomas Müller, Bayern München
Mesut Özil, Real Madrid
Lukas Podolski, Arsenal
Marco Reus, Borussia Dortmund
André Schürrle, Bayer Leverkusen
Bastian Schweinsteiger, Bayern München

Anfallare:

Mario Gomez, Bayern München

Mittfältet alltså. Oj.

/Wingren

Vi bjöds på en ordentligt häftig afton i går. Den tidiga kvartsfinalen mellan FSV Mainz 05 och SC Freiburg utvecklade sig till ett riktigt spektakel.

För första gången i SC Freiburgs historia har de nu äntligen nått en kvartsfinal. Glädjen var givetvis stor och jag måste erkänna att jag verkligen unnar Christian Streich den här framgången.

Det var en vansinnigt tokig kvartsfinal som började med två extremt snabba Mainz-mål. Hemmalaget gasade på när Freiburg fortfarande försökte ta sig in i kvartsfinalstämningen. Parker och Zimling hade gjort 2-0 efter bara fyra minuter. Freiburg arbetade sig in i matchen och tog över spelet – men de hade svårt att skapa farliga målchanser. Samtidigt låg Mainz och lurade, spelarna stack iväg blixtsnabbt och skapade bra möjligheter som mycket väl kunde ha resulterat i 3-0.

Ett tag tycktes inte Fotbollsguden stå på Freiburgs sida den här aftonen. Bortalaget träffade ribban, stolpen eller så räddade Müller bortalagets försök. Men så tog matchen en vändning, en typisk cupvändning.

Hemmalagets högerback drog på sig ytterligare ett gult kort och visades ut med 25 minuter kvar av matchen. Innan utvisningen hade Mainz koll på ett bollrullande Freiburg, men nu kände Freiburg-spelarna att det fick bära eller brista.

Fler ribbträffar och bra lägen – det ville sig inte. Men inhopparen Santini lyckade rulla in bollen i mål efter att Ginter just prickat stolpen. 2-1 i den 86 minuten. Vad hade Fotbollsguden planerat egentligen?

Äkta DFB-Pokal-dramatik hade hen planerat in.

Fyra minuters tilläggstid. I den 93 gjordes Santini ner i straffområdet, domaren pekade på straffpunkten. Caligiuri traskade fram och förvaltade säkert. 2-2. Förlängning.

Mainz-spelarna förstod inte riktigt vad som hade hänt. Vad hände med 2-0? Så snabbt? Och nu var de trötta och i psykologiskt underläge. Freiburgs Caligiuri gjorde så det där ack så förlösande 2-3-målet i 108 minuten. Mainz orkade inte vända på matchen. För första gången någonsin är nu SC Freiburg i semifinal. En magisk cupafton utspelade sig i Mainz i går, jag tackar så hjärtligt.

Det blev dock inte någon pokalsaga i Offenbach. 3. Liga-laget Kickers Offenbach kämpade länge och väl mot ett bollförande VfL Wolfsburg. Sagan fick sitt slut när Wolfsburg stod som segrare med 2-1 efter 90 minuter. Helt välförtjänt, men kudos till hemmalaget som har fajtat ordentligt den här säsongen i tyska cupen. Ärligt talat hade Offenbach den bästa chansen i första halvlek, men tidigt i andra så satte Olic ledningsmålet för gästande Wolfsburg. Olic gjorde också 2-0-målet för Wolfsburg efter 71 minuter. Stadel fixade tröstmålet med en frispark, då återstod nio minuter av matchen men det ville sig inte riktigt.

Det blev inget mirakel. Det blev en välförtjänt plats i semifinal för VfL Wolfsburg.

SC Freiburg och VfL Wolfsburg ska ackompanjeras av ytterligare två lag.

19:00
VfB Stuttgart – VfL Bochum

20:30
Bayern München – Borussia Dortmund (sänds på Viasat fotboll)

***

Kvällens första kvartsfinal är den mellan Stuttgart och Bochum. Båda klubbarna har haft en ganska tung säsong hittills – även om Bochums givetvis smärtar lite mer. Ruhrklubben som har varit van vid att pendla mellan Bundesliga och 2. Bundesliga ligger på plats 13 i andradivisionen, vägen till det tyska finrummet är långt. Vad passar då bättre än att få byta ut den dystra vardagen mot en härlig cupfajt i Stuttgart?

Bruno Labbadias gäng bestämde sig redan i somras för att satsa på DFB-Pokal. I ligan ligger de och lurar, väntar på att hitta formen och skutta upp på en Europa-plats. I Europa League är Stuttgart faktiskt kvar, de ska möta Lazio i åttondelsfinal. Men nu är det Bochum och cupen som gäller.

VfL Bochum har inget att förlora, pressen ligger på Stuttgart i kväll. Stuttgart får förlita sig på anfallaren Vedad Ibisevic som har nätat i samtliga i cupmatcher den här säsongen.

***

Senare på kvällen bjuds vi på jättemötet mellan Bayern München och Borussia Dortmund. Allianz Arena är sedan länge utsålt – 71 000 åskådare får chansen att följa kampen mellan de tyska jättarna på plats. Miljontals människor får nöja sig med att sitta framför tv-apparaterna.

Det här är ett möte med tradition, av förklarliga skäl har det dock fått den där extra kryddan igen under de senaste åren. Borussia Dortmund och Jürgen Klopp har gått från klarhet till klarhet, hyllats i pressen och vunnit två raka ligatitlar samt en cuptitel så sent som i maj. Då besegrades FC Bayern med 5-2 i finalen i Berlin – något som givetvis inte faller Bayern München i smaken.

Två titellösa år är inte okej i München. Än värre har det blivit av att FC Bayern inte har lyckats vinna någon av de senaste sex tävlingsmatcherna mot Dortmund (de vann förvisso supercupen inför säsongen, men den räknas inte i sammanhanget).

Nu är det dags för revansch. Och det har präglat ett fantastiskt Bayern München den här säsongen. I somras breddade man och spetsade truppen, knöt näven i byxfickan och har sedan dess fyrat av en kavalkad av toppenfina fotbollsmatcher. De tyska rekordmästarna leder Bundesliga överlägset, ångar på i Champions League och nämns i flera sammanhang som Europas bästa lag.

Då vore det själve fan om de inte skulle lyckas tvåla dit den kaxiga uppstickaren från Ruhr.

Den här kvartsfinalen handlar så mycket mer om vilken jätteklubb som vinner, vilket lag som är bäst för tillfället i Tyskland. Givetvis är finalen i Berlin ett åtråvärt mål, men i kväll är den slutgiltiga destinationen oväsentlig. Det handlar om att gnida salt i såren, eller återta sin position som de oslagbara.

Bayern München har onekligen en god chans. De har hemmaplan, de tycks ha lagt de senaste säsongernas trauma bakom sig och de spelar en helt utomordentligt bra fotboll. De möter ett Dortmund som de så gärna vill slå, ett Dortmund som inte riktigt har orkat prestera match efter match. De har blandat och gett lite väl mycket den här säsongen.

Men de möter också ett spelskickligt och hårt arbetande Dortmund. Ett Dortmund som är bättre än Arsenal eller Werder Bremen.

Eller för att citera tränaren Jürgen Klopp:

”Vi vet att vi är ett av få lag i världen som kan slå Bayern”, säger han på presskonferensen.

Bayern München vill ta sin revansch nu. Bundesliga-titeln är redan i hamn, och den har de säkrat på ett fantastiskt sätt, men den betyder lite mindre om de inte lyckas vinna över Dortmund den här säsongen heller.

Jupp Heynckes fick den givna frågan inför matchen: är Dortmund er skräckmotståndare?

”Det kan ni glömma, Borussia är helt enkelt ett lag som spelar på samma nivå som oss”, säger han.

Borussia Dortmund å andra sidan har inte lika mycket att förlora som Bayern München. Det betyder dock inte att de inte vill vinna – givetvis vill de det. Jürgen Klopp och hans spelare har fått se FC Bayern segla i väg i tabellen, nu vill de visa att de fortfarande är att räkna med, den här enda matchen. Sett över 34 omgångar i ligan har Dortmund redan fått kasta in handduken, men det här är cupen, det här är en drabbning mellan tysk fotbolls två giganter.

…Hur ser det ut i lagen?

Franck Ribéry är avstängd för Bayern München, ett tungt tapp men Arjen Robben är ingen dålig fotbollsspelare. Holger Badstuber är långtidsskadad, Rafinha är förkyld. I övrigt ska Jupp Heynckes ha en komplett trupp att tillgå.

Mats Hummels sägs ha åkt till sjukhuset i München, ryktena säger att han missar matchen. Mycket tungt för BVB om ryktena stämmer, i så fall ersätter Felipe Santana, han har dock sett skakig ut på sistone. I övrigt är det långtidsskadade Patrick Owomoyela som saknas.

Jag förväntar mig en intensiv match, en häftig cupknall. Jättematchen hela Tyskland har väntat på är här. Nu är det dags. Tysklands två bästa lag drabbar samman. Det här, det här blir häftigt. Jag begär en tvättäkta fotbollsupplevelse – låt oss få det.

/Wingren

Die 1 steht für den Anfang, für Gott und das Universum.
Die 2 bedeutet Zweifel, Gegensatz und Widerspruch.
Die 3 steht für das Gute und für die Dreieinigkeit.
4 ist die Ordnung, Himmelsrichtung und Jahreszeit.

Die 5 steht für den Menschen, die 6 für Vollkommenheit.
8 ist die Glückszahl, 9 die Potenz aus der heiligen 3.
Doch die 7 ist für mich alles und nichts kommt an sie heran.
Ja, die 7 ist einfach alles, es ist die Zauber- und Märchenzahl.

Die Toten Hosens gamla, och smått okända låt, om favoritsiffran sju. ”Die 7 ist alles. Kanske måste vi snart ta och ändra om i texten och låta siffran två vara favoriten. Det är den siffran som syns på Ilkay Gündogans ryggtavla i landslaget, det är med den traditionellt fotbollsförstörande siffran som mittfältaren briljerar och charmerar.

Ilkay Gündogan har tagit flera jättekliv i utvecklingen på bara ett år. 22-åringen är plötsligt given i sitt Borussia Dortmund. Han vinner boll, han fördelar boll och han gör det smart. Instinktivt. Nu är Gündogan på väg att på allvar konkurrera om en plats i det tyska landslaget. Mot Frankrike var han en av de bättre spelarna, Mesut Özil och Thomas Müller gjorde honom sällskap i kategorin. Ilkay hade flest bollkontakter och arbetade aggressivt mot bollen, slog passningen som Müller på ett snyggt sätt gjorde 1-1 på. Sedan var det Mesut Özil som gjorde 2-1 mot Frankrike.

Det finns inte så mycket att säga om matchen. Som vanligt var försvarsspelet för dåligt, Joachim Löw har en hel del att jobba på där. Men Tyskland vann trots allt mot Frankrike, i Frankrike, för första gången sedan 1935. Även om DDR faktiskt segrade i Frankrike 1987. Det var en psykologiskt viktig seger, det kan vi konstatera. Och förhoppningsvis har även Löw insett att han faktiskt måste jobba med landslagets defensiva spel.

Men den som stal rubrikerna efter matchen var alltså Ilkay Gündogan. Det här inlägget ska inte handla så mycket om hur bra Gündogan är, snarare vilka tänkbara perspektiv som finns. Die Zeit kallade Gündogan för ”en bättre version av Schweinsteiger”, Die Welt funderar på om Ilkay är bättre än Bastian. Lokaltidningen Ruhr Nachrichten funderar på om siffran två blir ungarnas nya favoritsiffra.

Klart är att Bastian Schweinsteiger snart inte har råd att missa fler vänskapsmatcher (nio i rad) om han vill behålla sin plats. Samtidigt har Gündogan bara spelat toppfotboll i ett år nu, Schweinsteiger har varit en stöttepelare i vad som känns som evigheter. Givetvis har Bastian en säker plats på mitten när Joachim Löw tar ut en startelva och det handlar om tävlingsmatch. Och det med all rätt.

Jag tror dock att den här konkurrenssituationen är precis vad det tyska landslaget behöver. Löw måste åtminstone kunna låtsas att kampen om startplatserna är tuff. Annars riskerar det tyska landslaget att stagnera. Lukas Podolski petades inte av Marco Reus förrän efter EM-slutspelet. Löw älskar Podolski, det var ett tufft beslut för förbundskaptenen. Men landslaget har mått bra av det, det behövs nytt blod då och då.

Den gode Löw är inte en förbundskaptenen som kastar komplimanger omkring sig. Det gör att hans ord om Gündogan väger tyngre.

”Han imponerade på mig. Men han såg bra ut även mot Holland. Han är även en bra spelare för defensiven då han är aggressiv i pressen”, sa Löw om Gündogan.

Så, kära läsare, frågan är om vi har ny konkurrenssituation att se fram emot. Tyska media har redan hoppat på Gündogan-tåget, men det är fortfarande Bastian Schweinsteiger som är lokförare. Hur ser det ut i Brasilien 2014 om Tyskland tar sig dit?

Finns det en chans att Löw väljer bort en av sina trotjänare? Det ska han givetvis inte göra än, men jag hoppas att han håller dörren öppen för Gündogan. För det tyska landslagets skull, för Bastians skull.

Klart är att Joachim Löw har en hel del lyxproblem att ta ställning till.

***

Lördagsgodis när FC Bayern tar emot Schalke 04

Tyvärr har vi ingen härlig fredagsmatch att njuta av i kväll, vi får vandra omkring i blindo efter något vi kan sysselsätta oss med en kväll som denna. En fredag utan Bundesliga är en mindre bra fredag. Men i morgon drar det i gång på allvar. Personligen tänker jag ägna denna fredag till att fira feberns nederlag – den får se sig slagen nu. Nu väntar en ny febersläng i morgon, men då fotbollsfeber. Den är alltid välkommen.

Flertalet intressanta möten inleder omgången 15:30 innan det är dags för stormatchen på Allianz Arena. 18:30 vandrar Bayern München och Schalke 04 ut på Allianz Arena. FC Bayern har varit otroligt bra hela säsongen och går från klarhet till klarhet. Det finns egentligen inget som tyder på att Jupp Heynckes lag ska börja tappa poäng. Frågan är snarare om de kan gå obesegrade resten av Bundesliga-säsongen.

Det har varit ett sant nöje att följa säsongens upplaga av Bayern München. Det är sällan en klubb visar upp så få brister på den här nivån. Visst åkte man på en förlust mot Bayer Leverkusen i höstas, visst var en del matcher i Champions League mindre imponerande, men tillsammans med Barcelona är Bayern München Europas bästa lag för tillfället. Särskilt sett över en hel säsong (lite mer än en halv just nu). Om de kan hålla den här nivån till mitten av maj ser saker och ting riktigt bra ut.

I Gelsenkirchen och FC Schalke 04 är situationen en annan. Ruhr-klubben fick en drömstart på säsongen och vann sin Champions League-grupp, i ligan jagade man FC Bayern. Framtiden såg ljus ut och Huub Stevens var tillbaka som en frälsare. Precis som hösten blev även Schalke 04 mörkare och dystrare för varje dag som gick. Till sist fick Stevens sparken och klubben hade börjat dala i tabellen.

Nye tränaren Jens Keller har inte lyckats vända på trenden och det är ett sårat Schalke som reser till München. Ett Schalke utan Huntelaar, ett Schalke med spelare ur form. Det är dock det som gör stormatchen på lördag så intressant. För ett halvår sedan hade Schalke något att vinna när de mötte Bayern München – nu har de inget att förlora. Släng in Manuel Neuer som extra krydda i det här mötet och lördagsmenyn är given. FC Bayern mot FC Schalke 04.

Bundesliga omgång 21

Lördag 15:30

Hannover 96 – TSG Hoffenheim
Hannover får äntligen spela hemma igen, 0-2-förlusten mot Bremen svider och konkurrensen om EL-platserna är riktigt tuff. Klubben måste bli bättre på bortaplan för att klättra lite i tabellen, på hemmaplan är dock Mirko Slomkas lag riktigt starkt. På lördag får man besök av Hoffenheim, som är svagt på bortaplan. Det är förvisso svårt att säga hur bra eller dåliga Hoffenheim är för tillfället då klubben äntligen fick smaka på segerns sötma mot SC Freiburg förra helgen. I den matchen startade tre nyförvärv i form av Gomes, Abraham och de Camargo. Har Hoffenheim hittat rätt till sist?

Borussia Dortmund – Hamburger SV
Lite typiskt av HSV att ständigt tappa mark på Europa-platserna när de äntligen är inom räckhåll, och lördagens blir inte någon enkel uppgift. Tränare Fink måste klara sig utan mittfältsmotorn Milan Badelj som är avstängd, men Rudnevs ska dock kunna spela matchen. Försvarsspelet blir den viktigaste biten mot ett Dortmund som har gjort elva mål på tre matcher, hela nio av dessa under den första kvarten i matcherna. Jürgen Klopp dras dock med stora skade- och sjukdomsproblem. Götze, Reus, Schmelzer, Weidenfeller, Piszczek och Großkreutz riskerar att missa matchen. Startdebut för Nuri Sahin?

Borussia Mönchengladbach – Bayer Leverkusen
Det brukar kunna bli härligt kittlande möten mellan Leverkusen och Gladbach – och den här gången är det två vinstsugna lag som ställs mot varandra. De båda klubbarna åkte på förluster förra helgen, men målet att nå ut i Europa kvarstår. Leverkusen spelade en mycket bra andra halvlek mot Dortmund och om de kan spinna vidare på den formen får Gladbach det tufft. Men Lucien Favres lag är svårspelat. Båda tränarna får bygga om i backlinjen då Leverkusens Toprak och Gladbachs Brouwers är avstängda.

Greuther Fürth – VfL Wolfsburg
Ska bli oerhört intressant att se vad som händer med Fürth nu. Klubben har ännu inte vunnit på hemmaplan i Bundesliga, över huvud taget har de bara vunnit två matcher. Men segern senast borta mot Schalke var viktig och kanske har nervknutarna lösts upp en aning. Dessutom fick ex-Helsingborgaren Djurdjic göra mål. Wolfsburg och nye tränaren Dieter Hecking har inte fått någon drömstart, försvaret är inte stabilt nog och offensiven är för beroende av en Diego i form. Blir intressant att se hur Hecking formerar laget mot Fürth – det är trots allt en match man ska vinna.

VfB Stuttgart – Werder Bremen
Stuttgart är den enda klubben som inte har tagit något poäng sedan serien vände – och de har fyra raka förluster på kontot. Nu krävs det att spelarna visar en reaktion mot Bremen på lördag, annars kan det snabbt bli ett jobbigt läge i tabellen. Werder hittade tillbaka till sin spelstyrka senast mot Hannover och Nils Petersen blev stor hjälte med sina två mål. Dåligt självförtroende möter gott självförtroende.

Eintracht Frankfurt – 1. FC Nürnberg
Vi får väl snart sluta kalla Frankfurt för årets överraskningslag – det är väl ingen som är överraskad längre? Armin Veh har helt enkelt fått spelarna att ha kul på fotbollsplanen, med det kommer också resultaten. Nyförvärvet Lakic fick en drömstart och gjorde direkt två mål mot HSV. Det är fortfarande försvaret som är sämre än offensiven i Frankfurt, men det är inte så många lag som orkar stå emot Frankfurts virvlande offensiv. Nürnberg är dock ett disciplinerat och taktiskt skickligt lag som dessutom tog en fin skalp när man slog solida Gladbach med 2-1.

Lördag 18:30

Bayern München – Schalke 04
Klassikermöte lagom till lördagkväll, men situationen är en annan nu jämfört med för ett halvår sedan. Då var Schalke och FC Bayern i toppen av tabellen, men nu är det bara de tyska rekordmästarna kvar där uppe. Jupp Heynckes lag går från klarhet till klarhet och tränaren har råd att ha spelare som Gomez och Robben på bänken. Speciell match för ex-Schalkern Manuel Neuer förstås. Schalke å andra sidan är ett av ligans krislag för tillfället. Blott en seger på nio matcher och nye tränaren Jens Keller gör skäl för sitt namn, men sportchef Horst Heldt har sagt att Keller sitter kvar säsongen ut. Huntelaar saknas precis som Fuchs. En del förändringar är att vänta då Schalke måste rycka upp sig. En poäng, eller rentav en vinst, borta mot seriesuveränen hade varit den bästa medicinen. Men en Bayern-vinst är att vänta.

Söndag 15:30

FC Augsburg – FSV Mainz 05
Söndagens matcher blir spännande att följa då vi i Mainz och Freiburg har lag som slåss om EL-platser, i Düsseldorf och Augsburg har vi lag som koncentrerar sig på Bundesliga-kontraktet. Augsburg har redan spelat in fem poäng under våren och har plötsligt lite självförtroende. En vinst mot Mainz hade smakat ljuvligt. Bortalaget, som leds av Thomas Tuchel, åkte på ett väntat nederlag när FC Bayern stod för motståndet förra helgen. Nu gäller det att slicka såren och försvara EL-platsen. Lagets målkung Szalai återvänder efter avstängning.

Söndag 17:30

SC Freiburg – Fortuna Düsseldorf
Fortuna hittade tillbaka till höstens framgångsrika spel när Stuttgart besegrades med 3-1. Düsseldorf var återigen tätt, disciplinerat och farligt i kontringsspelet. Freiburg åkte däremot på en något överraskande förlust mot bottenlaget Hoffenheim. Det har inte varit något fel på lagets försvarsspel men offensivt har det sett lite väl tamt ut, på söndag gäller det att spelarna är mer på tårna offensivt. En match som andas ställningskrig.
Daniel Caligiuri tveksam för Freiburg.

/Wingren

Jag är trots allt lite tacksam. Feber är ett jäkla skit, bedrövligt och tråkigt. Men jag vill ändå tacka min kropp, troligtvis är det mitt undermedvetna som har styrt sjukdomen. Det passar trots allt ganska bra att vara sjuk just nu. Inget Champions League, ingen engelsk vecka i Bundesliga. Blott en ljummen träningslandskamp. Ganska bra tajming trots allt.

Det som stör mig mest är att jag missade inspelningen av Euro Talk. Såg som vanligt fram emot att prata fotboll i studion i Stockholm. Det får bli en annan gång.

Nåja, nog tjatat om min hälsa. Låt mig säga som så att en bärbar dator är bra på många sätt – bland annat för att blogga i sängen. Så nu kör vi.

Årets första landskamp står för dörren. Klockan 21:00 möter Tyskland Frankrike i Paris. Inte så mycket att hetsa upp sig över, men det är förståeligt att Joachim Löw vill träffa sina spelare då och då. Inte bara när det är dags för riktiga tävlingsmatcher.

Det har dock hänt en hel del med den tyska truppen. Den består nu av 19 spelare.

Som vanligt saknas Bastian Schweinsteiger. Efter matchen mellan Bayer Leverkusen och Borussia Dortmund stod det klart att även Mario Götze, Marco Reus och Marcel Schmelzer missar matchen.

Lazios sympatiske anfallare, Miroslav Klose, har dessvärre tvingats kasta in handduken på grund av en knäskada. Oerhört tråkigt.

Dortmunds mittfältare Sven Bender har kallats in i truppen, det är allt Löw väljer att göra. Fortfarande ingen Kießling alltså.

Kvällens match blir med andra ord ett ypperligt tillfälle för Mario Gomez att visa upp sig. Anfallaren var smärtsamt given i Bayern München förra säsongen, men en skada i somras gjorde att nye konkurrenten Mario Mandzukic fick chansen. Sedan dess har kroaten spelat bra och en frisk Mario Gomez sitter nu på FC Bayerns bänk. Nu får han chansen att visa upp sig mot Frankrike.

En kille som inte kan visa upp sig är Marcel Schmelzer. Vänsterbacken kritiserades av Löw men har inte kunnat spela sedan dess på grund av skador. Han hade nog gärna visat upp sig från en god sida innan VM-kvalet åter drar i gång.

Jag tänder inte särskilt mycket på den här typen av landskamper, det gör jag inte. Men kvällens match är trots allt relativt viktig. Tyskland förlorade det förra vänskapsmötet mot Frankrike och behöver återställa sitt ego. Det handlar om att få en bra start på 2013. Och det handlar om att visa upp ett godtagbart försvarsspel, ett rörligt mittfält. Och det gäller att klara sig utan spelare som Klose, Schweinsteiger, Reus och Götze.

Följande startelva är tänkbar i kväll:

Adler
Lahm, Mertesacker, Hummels, Boateng
Khedira, Gündogan
Müller, Özil, Kroos
Gomez

Det blir intressant att se om Gündogan kan spinna vidare på sin fina form. Kan han bli ett riktigt alternativ för Löw?

***

1. FC Kölns svenske anfallare Mikael Ishak, 19, lånas ut till schweiziska FC St. Gallen. Han har för all del fått speltid i Bundesliga och 2. Bundesliga men tanken är att han ska få gott om regelbunden speltid i Schweiz. Och kanske till och med hitta målet. Han återvänder till Köln i sommar. Frågan är om han återvänder till en Bundesliga-klubb då.

Lycka till i Schweiz, Ishak.

***

På tal om anfallare då: Robert Lewandowski. Borussia Dortmunds anfallare är en mycket viktig pjäs i Jürgen Klopps lagbygge, vilket han inte minst visade senast mot Bayer Leverkusen. Robert är en spelande anfallare, en stark anfallare, en hårt jobbande anfallare, en hyggligt målfarlig anfallare och en perfekt del av Klopps Dortmund.

Många gul-svarta supportrar har varit beredda på att den polske anfallaren lämnar klubben i sommar eller nästa sommar, när hans kontrakt går ut. Men i förrgår tog Lewandowski-sagan en ny vändning när det plötsligt hette att ”Bayern München och Robert Lewandowski är överens”. ´Sedan dess har fler och fler kockar slängt sina ingredienser i den soppa som är Lewandowski-ryktet.

Det vore en chock för Dortmund att tappa Lewandowski till största konkurrenten. Tidigare har det mest talats om Premier League. I skrivande stund har Dortmund dementerat det påstådda ryktet om att anfallaren får lov att prata med andra klubbar, Lewandowski själv säger att han tar beslut om sin framtid i sommar och FC Bayern vill inte uttala sig.

Läser man lite mellan raderna känns det 1) högst troligt att Lewandowski lämnar Dortmund och 2) ganska troligt att han hamnar i Bayern München hos Pep Guardiola. Framtiden får förstås utvisa det hela.

Att Dortmund blir försvagat av en sådan affär är helt klart. Men om affären genomförs sätts även andra krafter i rullning. På ett sätt är det bra för Bundesliga som får behålla sina stjärnspelare, på ett sätt kan det försvaga ligan om FC Bayerns särställning förstärks. Sommaren blir onekligen intressant i södra Tyskland, det står helt klart.

Anmärkningsvärt är också Dortmunds problem. De har undvikit att bli sönderköpta efter framgångarna, men de tappar hela tiden en nyckelspelare inför varje säsong. Nuri Sahin, Shinji Kagawa och nu Robert Lewandowski, antagligen.

Vad känner ni för Lewandowski-ryktet? Passar han in i Bayern? Ska han stanna i Dortmund, eller ska han testa livet i England?

***

Hur slutade matcherna omgång 20? Låt oss ta en titt på det.

Werder Bremen – Hannover 96 2-0
VfL Wolfsburg – FC Augsburg 1-1
Schalke 04 – Greuther Fürth 1-2
FSV Mainz 05 – Bayern München 0-3
Fortuna Düsseldorf – VfB Stuttgart 3-1
TSG Hoffenheim – SC Freiburg 2-1
Hamburger SV – Eintracht Frankfurt 0-2
1. FC Nürnberg – Borussia Mönchengladbach 2-1
Bayer Leverkusen – Borussia Dortmund 2-3

***

Till sist vill jag bara önska Per Nilsson, Oscar Wendt och Marcus Berg ett stort lycka till mot Argentina. Otroligt roligt att Nilsson äntligen får sin välförtjänta chans i landslaget och helt rätt att åter kalla in Wendt.

/Wingren

Vinterns transferfönster är stängt. Blott ett litet drag i form av försäljningar till östeuropeiska klubbar återstår. De tyska klubbarnas sportchefer har alltså handlat färdigt. Låt oss ta en titt på vad som har hänt. Jag försöker hålla kommentarerna relativt kortfattade då bloggen redan har tagit upp de flesta övergångarna – men vill ni diskutera vidare så tveka inte att lämna en kommentar. Den här gången listar jag inte de spelare som ansluter till sommaren, som Jan Kirchhoff till exempel.
Betygen sätts enligt den tyska skalan där ett (1) är bäst och sex (6) är sämst. En fyra (4) är godkänt.

Bayern München
In: –
Ut: Mitchell Weiser (1. FC Kaiserslautern, lån).
Kommentar: Det går inte att säga så mycket om FC Bayerns agerande på transfermarknaden eftersom att det inte har hänt något. Truppen är sedan tidigare otroligt bred och det enda vettiga som fanns att göra gjorde man också – talangfulle Weiser lånades ut till Kaiserslautern. Helt rätt agerat. På grund av Jerome Boatengs avstängning i Champions League ser det lite tunt ut i backlinjen då även Holger Badstuber är skadad. Men att värva en spelare för två matcher överlåter vi till schejk-klubbarna.
Betyg: 4

Bayer Leverkusen
In: Arkadiusz Milik (Gornik Zabrze)
Ut: Renato Augusto (Corinthians), Zvanko Pamic (Dinamo Zagreb), Carlinhos (Jahn Regensburg, lån)
Kommentar: Stefan Kießling öser in mål för Bayer Leverkusen, men om han skulle saknas på grund av skada eller avstängning har det sett tunt ut i truppen. Nu har man plockat in en av Polens största talanger, anfallaren Milik är lite som ”Polens Zlatan”. Ett namn för framtiden, men säkert en kille som kan göra några fina inhopp redan nu. I övrigt har Leverkusen rensat upp lite och skickar även bort Renato Augusto som har haft en tung tid på sistone. Bra agerat av Rudi Völler. Truppen är dock relativt tunn fortfarande.
Betyg: 3

Borussia Dortmund
In: Nuri Sahin (Real Madrid, lån)
Ut: Ivan  Perisic (VfL Wolfsburg), Chris Löwe (1. FC Kaiserslautern)
Kommentar: Den förlorade sonen har vänt hem och ger Jürgen Klopp en mängd alternativ. Visserligen har Ivan Perisic lämnat laget, men han slog aldrig riktigt igenom i Dortmund ändå. Värvningen av Sahin lyfter såväl moral som kvalitet i truppen.
Chris Löwe, vänsterbacken, lämnar för 1. FC Kaiserslautern. Helt rätt av Löwe, men lite svagt av Dortmund som nu har en ganska tunn försvarstrupp. Klubbens stora problem har dock varit på det skadedrabbade centrala mittfältet, och det är nu åtgärdat.
Betyg: 2,5

Schalke 04
In: Raffael (Dynamo Kiev, lån), Michel Bastos (Lyon, lån), Edu (Greuther Fürth, åter från lån)
Ut: Lewis Holtby (Tottenham), Sergio Escudero (FC Getafe, lån)
Kommentar: Jag tycker om att sportchef Horst Heldt täcker upp för skadade Ibrahim Afellay, det behövde Schalke som lider av lite offensiva problem när någon faller bort. Jag har dock svårt att förstå den direkta försäljningen av Lewis Holtby. Visst trillar det in en del pengar, men den inkomsten har redan blivit en utgift i form av två inlånade spelare. Raffael kan vara riktigt härlig när han är på rätt humör och han känner till Bundesliga, Bastos däremot känner inte till Tyskland och Schalke. Det kan således ta tid för honom att hitta in i laget. Och tid är något som Schalke inte har. Det väntar åttondelsfinal i CL och i ligan börjar de halka efter. De borde ha släppt Holtby i sommar i stället. Skönt att bli av med Escuderos lönepost. Det är okej nyförvärv som kommer in, men helt onödigt enligt mig.
Betyg: 4,5

Borussia Mönchengladbach
In: –
Ut: Matthias Zimmermann (Greuther Fürth, lån), Elias Kachunga (SC Paderborn, lån), Igor de Camargo (TSG Hoffenheim, lån)
Kommentar: Här har det inte hänt så mycket – och det behövdes inte heller. Tränare Lucien Favre fick ett gäng nya spelare i somras som fortfarande väntar på hitta rätt i klubben och det går sakteliga i rätt riktning. Gladbach har de spelare som de vill ha och nu är även sommarens stora nyförvärv, Luuk de Jong, skadefri igen. Man har valt att låna ut en del spelare som behöver speltid, i de Camargos fall handlar det om att han inte längre behövs i klubben. Givetvis kunde klubben mått bra av ytterligare någon kvalitetsspelare, men en hållbar ekonomisk utveckling måste gå före.
Betyg: 4

VfB Stuttgart
In: Felipe (VfL Wolfsburg, lån), Federico Macheda (Manchester United, lån), Alexandru Maxim (Pandurii Targu Jiu)
Ut: Francisco ”Maza” Rodriguez (América), Zdravko Kuzmanovic (Inter)
Kommentar: Stuttgart har agerat bra, Fredi Bobic har inte några pengar att röra sig med men ändå har man lyckats förstärka truppen på ett bra sätt. Jag tror visserligen inte särskilt mycket på Macheda, men med tanke på priset är det ändå en okej reserv bakom givne Vedad Ibisevic i anfallet. Felipe lånas in från Wolfsburg och ersätter missnöjde Maza. Mest intressant blir det att se hur den tekniske vänsteryttern Maxim klarar det nya livet i Bundesliga. Stuttgart fortsätter med sin rumänska tradition.
Missnöjde Kuzmanovic har skickats iväg för en okej peng, och det är verkligen ingen spelare som kommer att saknas i Stuttgtart. Vidare har man lyckats förlänga Bruno Labbadias kontrakt till 2015.
Betyg: 2

Hannover 96
In: Andre Hoffmann (MSV Duisburg), Johan Djourou (Arsenal, lån), Franca (Noroeste), Sébastien Pocognoli (Standard Liege)
Ut: Henning Hauger (IF Elfsborg)
Kommentar: Hannover har varit ovanligt aktivt på transfermarknaden, vilket givetvis är en sund reaktion på situationen i ligan. Klubbens mål är att etablera sig i Europa, men den här säsongen har det tidigare stabila försvarsspelet sett direkt uselt ut under långa perioder. Det är idel defensiva spelare som har hämtats in, ett frågetecken kan sättas efter Francas namn då han tydligen är för dålig scoutad (med tanke på att längden inte stämde). Hoffmann är en talangfull spelare som kan spela på flera defensiva positioner, Djourou är rutinerad och Pocognoli har haft en fin tid i Belgien. Sunt och långsiktigt agerat, paradoxalt nog rådde det stundtals kaos.
Betyg: 3

VfL Wolfsburg
In: Ivan Perisic (Borussia Dortmund)
Ut: Michael Schulze (Energie Cottbus, lån), Marco Russ (Eintracht Frankfurt, lån), Felipe (VfB Stuttgart, lån), Hrvoje Cale (fri agent), Emanuel Pogatetz (West Ham, lån), Srdjan Lakic (Eintracht Frankfurt, lån), Rasmus Jönsson (FSV Frankfurt, lån), Giovanni Sio (Sochaux, lån), Mateusz Klich (PEC Zwolle, lån)
Kommentar: Wolfsburg fungerar som Tysklands, och Europas, lånebank. Det är dock inte Klaus Allofs fel, sportchefen gör det bästa av situationen och det är givetvis svårt att sälja läktarspelare under vintern. Wolfsburg har en på tok för stor trupp sedan Magath-tiden och Allofs tvingas lägga mycket energi på att banta spelartruppen. Wolfsburg har bara gjort ett nyförvärv och det på en position där det kändes nödvändigt. Perisic bubblar av potential men lyckades aldrig slå igenom i Dortmund men känns som ett fint nyförvärv för Wolfsburg. Konkurrens för Olic.
Betyg: 3

Werder Bremen
In: Mateo Pavlovic (NK Zagreb)
Ut: Florian Trinks (Greuther Fürth), Francois Affolter (Young Boys, lån avslutat)
Kommentar: Werder Bremen har inte varit särskilt aktivt på transfermarknaden. Klubben har justerat mittbackspositionen där Young Boys-lånet Affolter har ersatts av Pavlovic. Det är inte så mycket att tala om, Affolter lyckades aldrig i Bremen och i stället har man köpt in en mittback som man tror på. Unge Trinks har lämnat för Fürth och lämnar knappast ett tomrum efter sig. Thomas Schaaf får arbeta med den trupp han har då det saknas pengar, och i ärlighetens namn bör man fokusera på att jobba med de spelare som redan finns i laget. Förstärkningar som hade hjälpt Bremen fanns inte till rätt pris på marknaden.
Betyg: 3,5

1. FC Nürnberg
In: Berkay Dabanli (Kayserispor), Mu Kanazaki (Nagoya), Muhammed Ildiz (Rapid Wien)
Ut: Philipp Klement (Hansa Rostock, lån)
Kommentar: Nürnberg har valt att förstärka laget med billiga nyförvärv, vilket givetvis är helt rätt. Der Club har gått förhållandevis bra och stabilt i Bundesliga och nu vill man undvika att dras in i någon onödig bottenstrid – kanske kan man till och med utmana om en plats i Europa. Dabanli blir ett alternativ till Pelle Nilsson och Timm Klose, en position som tidigare har varit utsatt. Kanazaki bidrar med fart och kreativitet på högerkanten och Ildiz är ett namn för framtiden på det centrala mittfältet. Bra förstärkningar men den kanske viktigaste positionen har glömts bort, eller ignorerats, nämligen anfallet. Nürnberg saknar en kille där fram som är god för 12-15 mål på en säsong. Där borde man ha lagt ut lite pengar på ett spännande namn.
Betyg: 2,5

TSG Hoffenheim
In: Guilherme Biteco (Gremio), Junior Ponce (Alianza Lima), Luis Advincula (Tavriya), David Abraham (Getafe), Afriyie Acquah (Palermo), Eugen Polanski (FSV Mainz 05), Heurelho Gomes (Tottenham, lån), Igor de Camargo (Borussia Mönchengladbach, lån)
Ut: Guilherme Biteco (Gremio, lån), Junior Ponce (Pelotas-RS, lån), Marvin Compper (Fiorentina)
Kommentar: Precis som i somras händer det väldigt mycket i Hoffenheim. Sommarens satsning bar inte frukt och nu handlar klubben i panik för att klara Bundesliga-kontraktet. Lite som Tysklands QPR. Tim Wiese degraderas och Gomes tar över nummer ett i målet, Polanski och Acquah ska förstärka på det centrala mittfältet och Abraham ska försöka hålla rent i backlinjen. Vidare plockar man in utsorterade de Camargo i anfallet. Ponce, Biteco och Advincula är spännande namn för framtiden. Compper skeppas iväg till Italien efter att ha meddelat att han inte kan motivera sig för nedflyttningskampen i Hoffenheim. Och lite det är klubbens problem, de plockar bara in spelare efter spelare utan att fundera över hur laget ska styras. Problemen kan fortsätta även under våren trots flertalet förstärkningar, känslan är att de griper efter halmstrån.
Betyg: 4

SC Freiburg
In: Hendrick Zuck (1. FC Kaiserslautern)
Ut: Garra Dembélé (Wuhan Zall F.C)
Kommentar: Hendrick Zuck trivs bäst till vänster på mittfältet men kan spela på samtliga offensiva positioner. Ganska spännande 22-åring som har levererat en del mål och assist i 2. Bundesliga. En typisk Freiburg värvning då han är ung med utvecklingspotential, men också flexibel. Dembélé har ingen framtid i Freiburg och lånas ut. Bra agerat av Freiburg som förlitar sig på flera målskyttar i stället för en målspottande anfallare – och laget har redan bevisat att defensiven sitter som en smäck.
Betyg: 2,5

FSV Mainz 05
In: Niki Zimling (Club Brügge), Petar Sliskovic (Dynamo Dresden, åter från lån)
Ut: Eugen Polanski (TSG Hoffenheim), Malik Fathi (1860 München, lån)
Kommentar: Mainz, precis som Freiburg, har spelat en fin höstsäsong och hade ingen tanke på att agera i vinter, inte heller något speciellt behov. Men så kom Hoffenheim med en skattkista med pengar och knackade på dörren – klart att man säljer Polanski då. Mittfältaren har haft en lite jobbigare säsong och Mainz valde att ta pengarna och lägga en del på att plocka in fajtern, dansken Zimling, från Brügge. Inget som blir bättre av att ändra om i truppen på det här sättet, men troligtvis ingen jätteförsvagning heller.
Betyg: 4

FC Augsburg
In: Michael Parkhurst (Nordsjaelland), Dong-Won Ji (Sunderland, lån), Somen Tchoyi (fri agent), André Hahn (Kickers Offenbach)
Ut: Giovanni Sio (VfL Wolfsburg, lån avslutat), Dawda Bah (fri agent)
Kommentar: Tjusigt gjort av Augsburg som med nye sportchefen Stefan Reuter har fått en önskad nystart i vår. Sio och Bah, två spelare som inte höll måttet, har skickats bort och i stället har man gjort ett par bra nyförvärv. Ji har redan gett laget en ny dimension i den tidigare sirpas-sega offensiven och nu tillkommer även Tchoyi. Den sistnämnde är en liten chansning, men han gjorde det riktigt bra som släpande anfallare i österrikiska Bundesliga innan det bar av till England 2010/11. Hahn och Parkhurst ger laget alternativ och truppen är nu mindre känslig för skador, samtidigt som den har blivit kvalitativt förstärkt.
Betyg: 2

Hamburger SV
In: –
Ut: Tom Mickel (Greuther Fürth), Robert Tesche (Fortuna Düsseldorf, lån), Paul Scharner (Wigan, lån)
Kommentar: HSV behöver spara pengar men det visade sig vara svårt att sälja oönskade spelare. Scharner och Tesche lånas åtminstone ut och Hamburg sparar in lite lönepengar. Truppen är fortsatt relativt bred på sina håll och med tanke på att tränare Fink äntligen börjar hitta rätt med laget vore det enbart dumt att göra en panikvärvning för pengar som ändå inte finns. Det är egentligen i försvaret man hade behövt förstärka, men det är givetvis bättre att sanera ekonomin först. Scharner ville bort och lånas ut till Wigan.
Betyg: 4

Greuther Fürth
In: Nikola Djurdjic (Haugesund), Matthias Zimmermann (Borussia Mönchengladbach, lån), Tom Mickel (Hamburger SV), Jung-Bin Park (VfL Wolfsburg, lån), Florian Trinks (Werder Bremen), Jozsef Varga (Debreceni VSC, lån), Kingsley Onuegbu (SV Sandhausen, lån avslutat)
Ut: Kevin Kraus (1. FC Heidenheim, lån), Tayfun Pektürk (Istanbul BB), Tobias Mikkelsen (Rosenborg BK), Fabian Baumgärtel (Stuttgarter Kickers, lån), Edu (Schalke 04, lån avslutat)
Kommentar: Stort plus för att de lyckades landa Nikola Djurdjic som har potential att lyckas i Bundesliga och alla förutsättningar i världen att faktiskt lyckas direkt, vilket Fürth givetvis behöver. Spelmässigt har Mike Büskens lag oftast hängt med ganska bra, men det blir inga mål framåt. Mike Büskens börjar antagligen sitta lite löst på tränarbänken och förhoppningen är att nyförvärven ska hjälpa honom att lyckas. En tuffing till mittfältet ansluter i form av Varga och lite offensiv flärd med Trinks och Park. Frågan är om det räcker? Bortsett från Djurdjic känns Fürths agerande lite väl planlöst.
Betyg: 3

Eintracht Frankfurt
In: Marco Russ, Srdjan Lakic (VfL Wolfsburg, lån)
Ut: Erwin Hoffer (1. FC Kaiserslautern), Vadim Demidov (Celta Vigo, lån), Benjamin Köhler (1. FC Kaiserslautern), Rob Friend (1860 München, lån), Dorge Kouemaha (Club Brügge, lån avslutat)
Kommentar: Armin Veh ville ha en mittback och en anfallare – och precis det fick han. Lakic har inte lyckats med målskyttet sedan han lämnade Kaiserslautern för Wolfsburg, men potentialen finns där och oavsett blir han knappast någon försvagning. Russ har tidigare spelat i Frankfurt och ska gå att lita på, men han har en bit kvar till matchformen. Bra förstärkningar även om de inte är permanenta, vilket säkert har att göra med att Frankfurt vill avvakta och se vad man lyckas med i Rückrunde. Man släpper spelare som inte är önskade i laget, inte så mycket att snacka om.
Betyg: 3

Fortuna Düsseldorf
In: Genki Omae (S-Pulse), Mathis Bolly (Lilleström), Robert Tesche (Hamburger SV, lån), Martin Latka (Slavia Prag), Cristian Ramirez (Independiente)
Ut: Timo Furuholm (Hallescher FC, lån), André Fomitschow (Energie Cottbus, lån), Jeron Hazaimeh (Chemnitzer FC), Mazin Ahmed Al-Huthayfi (Al-Ittihad, lån avslutat)
Kommentar: Düsseldorf plockade in massvis med spelare i somras och jag trodde aldrig att tränare Meier skulle lyckas forma ett lag – men det gick, som vi vet, ganska bra för Fortuna under hösten. De två första matcherna i Rückrunde har varit sämre, men det beror nog inte på den åter kraftiga spelarrotationen. I vinter har man rättat till några misstag och i stället plockat in mer kvalitet. Särskilt vänsterbacken Ramirez spås en finfin framtid och den investering bör löna sig oavsett hur säsongen slutar för Düsseldorf. Tesche blir ett bra alternativ i stället för diverse dussinspelare på mittfältet och Bolly en snabb joker att slänga in. Plus för framtidstänket.
Betyg: 2,5

***

Joachim Löws landslagstrupp – Gomez tillbaka

Onsdagen den 6 februari är det dags för årets för landskamp. Den här gången flyger Joachim Löw och det tyska landslaget till Paris och givetvis är det Frankrike som står för motståndet. Ett bra test för det tyska laget, men som vanligt relativt avslaget med den här typen av träningsmatcher mitt i veckan. Matchen börjar klockan 21:00.

Joachim Löw bjuder inte på några överraskningar. René Adler kommer dock att få chansen mellan stolparna, men förbundskaptenen har varit noga med att poängtera att Manuel Neuer är given som nummer ett. Än en gång saknas den bäste målskytten i Bundesliga – Stefan Kießling. Den här gången är dock Mario Gomez och Miroslav Klose skadefria och med i truppen, med andra ord slipper Mario Götze agera anfallare.

Inte så mycket att hetsa upp sig över, även om det alltid är trevligt att titta på det tyska landslaget.

Här är truppen i sin helhet:

Målvakter
René Adler, Hamburg
Manuel Neuer, Bayern München

Försvarare
Jerome Boateng, Bayern München
Philipp Lahm, Bayern München
Benedikt Höwedes, Schalke 04
Mats Hummels, Borussia Dortmund
Marcel Schmelzer, Borussia Dortmund
Per Mertesacker, Arsenal
Heiko Westermann, Hamburg

Mittfältare
Lars Bender, Bayer Leverkusen
André Schürrle, Bayer Leverkusen
Mario Götze, Borussia Dortmund
Ilkay Gündogan, Borussia Dortmund
Marco Reus, Borussia Dortmund
Lukas Podolski, Arsenal
Toni Kroos, Bayern München
Thomas Müller, Bayern München
Bastian Schweinsteiger, Bayern München
Julian Draxler, Schalke 04
Mesut Özil, Real Madrid
Sami Khedira, Real Madrid

Anfallare
Mario Gomez, Bayern München
Miroslav Klose, Lazio

***

Bundesliga omgång 20

Fredag 20:30

Werder Bremen – Hannover 96
En sammandrabbning som luktar målkalas lång väg. Werder har släppt in åtta mål på två matcher, men gjorde också två mål i derbyt mot HSV. Schaafs gäng är i behov av poäng annars kommer snart ”krisen” smygandes. Samtidigt är Hannover i behov av poäng då de vill ut i Europa igen men försvaret har läckt som ett gammal båtskrov. Nu saknas dessutom hela sex stycken (!) defensiva spelare och Slomka måste bygga om ordentligt. Som vanligt finns det dock gott om offensiv kraft i laget. Urladdning.

Lördag 15:30

VfL Wolfsburg – FC Augsburg
Fyra Rückrunde-poäng efter två matcher och plötsligt har Augsburg passerat Hoffenheim i tabellen. Och plötsligt finns det en hel del självförtroende i laget. Nu väntar Wolfsburg på bortaplan, ett Wolfsburg som vill ut i Europa. Då kan man inte förlora med 1-2 mot Hannover när man är en man mer på plan. Wolfsburg saknade effektivitet framför mål och mittbacksparet, Naldo och Kjaer, stod för en dålig insats senast. Uppryckning krävs mot ett hungrigt Augsburg.

Schalke 04 – Greuther Fürth
Mike Büskens kommer hem till sin stora kärlek, till ”sitt” Schalke 04. Men han gör det som bottenlaget Fürths tränare – och han bara måste börja vinna poäng. Ingen lätt uppgift borta mot Schalke förstås, men å andra sidan vet vi inte riktigt hur det står till med laget från Gelsenkirchen. Holtby är nu borta och Bastos kan mycket väl få spela från start, då flyttar ynglingen Draxler in i mitten. Två lag, som av olika anledningar, behöver tre poäng. Två lag som har det tufft just nu. Två tränare som kanske inte har överdrivet mycket förtroende kvar.

FSV Mainz 05 – Bayern München
FC Bayern är fortfarande det mest dominanta laget i Tyskland, nu behöver de inte ens ta ut sig för att vinna match efter match. Jupp Heynckes är nöjd och vill inte rotera särskilt mycket, med andra ord lär åter Robben och Gomez få nöja sig med en plats på bänken. Mainz har gått bra den här säsongen och vann fint med 3-0 mot Fürth, men nu saknas lagets klart bäste målskytt Szalai, ungraren är avstängd. Vem som ska göra hemmalagets mål återstår att se. Klart är att det krävs ett mindre under för att besegra serieledarna.

Fortuna Düsseldorf – VfB Stuttgart
I höstas blev vi alla förvånade över Fortunas fina inledning, elva poäng och noll insläppta mål efter fem matcher. Nu ser det annorlunda ut. Försvaret slarvar ordentligt och bjuder motståndarna på mål och vårens två matcher har slutat med förlust. Langenekes comeback kan bli räddning. VfB Stuttgart gjorde det bra mot München men det räckte inte hela vägen, särskilt inte efter Molinaros bjudning. Men truppen har förstärkts under vintern och Labbadia har äntligen förlängt sitt kontrakt. Jakten på Europa kan börja.

TSG Hoffenheim – SC Freiburg
Christian Streichs Freiburg spelar fortsatt en imponerande fotboll och kan till och med slå ett nytt klubbrekord om de spelar minst oavgjort – då har man inte förlorat på sju bortamatcher i rad. Mycket talar för Freiburg ska lyckas, laget är harmoniskt och man har endast släppt in ett mål på fyra matcher. Hoffenheim ligger näst sist och måste börja vinna matcher, klubben har endast tagit en poäng på åtta matcher. De Camargo, anfallaren från Mönchengladbach, kan mycket väl få chansen från start. Även Gomes lär återfinnas i startelvan då Tim Wiese har degraderats. Kaos.

Lördag 18:30

Hamburger SV – Eintracht Frankfurt
HSV har tagit sikte på Europa och endast en poäng behövs för att ta anspråk på en Europa-plats. I Hamburg menar spelarna att lördagens match är oerhört viktig, och visst är det så. Det är nu laget ska bekräfta den uppåtgående trenden, det är nu de ska ta ner Frankfurt på jorden igen. Överraskningslaget ligger fortfarande på plats fyra i tabellen och nu har dessutom Veh fått sin önskade anfallare – Lakic får säkert spela från start. En intressant match där tre viktiga Europa-poäng står på spel.

Söndag 15:30

1. FC Nürnberg – Borussia Mönchengladbach
Gladbach har inte förlorat på nio matcher nu och sakteliga går det att känna igen Lucien Favres lag. Nu ska man även få igång Luuk de Jong i anfallet, det är trots allt han som ska stå för de flesta målen. Klubben har sikte på att åter ge sig ut i Europa, men det kan bli tufft på söndag då Nordtveit och Xhaka ser ut att missa matchen. Nürnberg ligger komfortabelt till i tabellen men spelarna är noga med att påpeka att kontraktet är långt ifrån säkrat, en sund inställning förstås. Ny offensiv kraft har anslutit i form av Kanazaki, kanske bildar han en drömduo med Kiyotake.

Söndag 17:30

Bayer Leverkusen – Borussia Dortmund
Omgångens höjdpunkt avslutar också denna 20:e omgång. Tvåan mot trean, Lars Bender mot Sven Bender, Stefan Kießling mot Robert Lewandowski, André Schürrle mot Marco Reus. Oerhört många intressanta dueller, många landslagsspelare, två offensiva lag och endast en poäng skiljer lagen åt. En riktigt smaskig fotbollskaramell att se fram emot. Leverkusen har varit väldigt starka på hemmaplan den här säsongen. Nu väntar de regerande mästarna och Leverkusen har en gås att plocka med Jürgen Klopps gäng efter 0-3-förlusten i höstas. Om ni ska se någon match i helgen, se detta toppmöte.

/Wingren