Jag är som bekant ingen vän av årsbästalistor. Alltid lika förutsägbara, alltid lika tomma på aha-upplevelser.

Betydligt roligare att dra på sig huckle och spå i kaffesumpen, helt enkelt.

Men så här mellan jul och nyår borde man väl åtminstone kunna snyta ur sig någonting om 2012 i listform, kan tyckas. Som en julklapp/nyårspresent (i vissa kulturer firas nyår med en form av motsvarighet till julklapp, för er som inte visste det) i efterskott/förskott.

Nåväl. Här har ni den. Tennisbloggens årsbästalista 2012.

ÅRETS GENOMBROTT: David Ferrer

Det känns onekligen konstigt att man vid 30 års ålder kan vinna en kategori som Årets genombrott – särskilt när man redan varit en stabil topp 10-20-spelare i en herrans massa år. Men något annat går egentligen inte att säga när man summerar 2012. Ferrer vann sju titlar i år, fler än någon annan spelare – en av dem var hans första Master i karriären. Han avslutade säsongen med imponerande 76-15 i matchfacit och en femteplats (med 6,505 poäng) på världsrankningen, tätt bakom skadade landsmannen Rafael Nadal. Förlorade bara en final (mot Nadal i Barcelona) och tog sig till minst kvartsfinal i samtliga Grand Slam-turneringar (semifinal i Franska öppna och US Open). Ferrers tveklöst bästa säsong i karriären, helt enkelt.

Hedersomnämnanden: Andy Murray, Jerzy Janowicz, Sara Errani.

http://www.youtube.com/watch?v=oyJn2q2ig0c

ÅRETS ÖVERRASKNING: Jerzy Janowicz

Kom från ingenstans och tog alla med storm i Paris Masters, där han sluggade sig hela vägen fram till final efter segrar över Philipp Kohlschreiber, Marin Cilic, Andy Murray, Janko Tipsarevic och Gilles Simon.

Hedersomnämnanden: Laura Robson, Sara Errani.

http://www.youtube.com/watch?v=XL5Ls4GDm2M

ÅRETS FÖRLUSTTAL: Andy Murray i Wimbledon

Den grinige skotten har aldrig varit publikens favorit och har många gånger hjälpt till att svärta ner sitt rykte ytterligare. Men efter den svidande finalförlusten mot Roger Federer inför hemmapubliken i Wimbledon höll han ett så hjärtskärande och ödmjukt tal att inte ett enda av arenans tusentals ögon kan ha varit torrt. Murray vann säkerligen en och annan ny supporter tack vare det där historiska förlusttalet.

Hedersomnämnande: Robert Lindstedt i Stockholm Open.

http://www.youtube.com/watch?v=RltKuGkh2jg

ÅRETS SLAG: Grigor Dimitrov, Swiss Indoors

Grigor Dimitrov slår en serve från deuce court placerad nära krysset i Viktor Troickis serveruta. Troicki får över en svag retur, men Dimitrovs inside-out forehand misslyckas kapitalt, hamnar centralt i banan och mitt på Troickis racket. Den backhand serben skickar över borde ha resulterat i en miss från Dimitrov, men på något oförklarligt sätt svarar han i stället med årets – ja, kanske decenniets – märkligaste konstslag.

Hedersomnämnande: Federer mot Djokovic i World Tour Finals.

ÅRETS AVBÖN: Mikhail Juzjnyj, Franska öppna

Han blir totalt utklassad av David Ferrer. Men i stället för att slå sig själv blodig med racketen (ja, det har hänt förr) väljer Mikhail Youzhny att be den betalande publiken om ursäkt – genom att skriva ”SORRI” med foten i sanden.

ÅRETS UTBROTT: Roger Federer, Franska öppna

Den alltid så timide och kylige Roger Federer har svårt att hålla känslorna i styr i den rafflande kvartsfinalen mot Juan Martín del Potro i Franska öppna. Efter att ha slagit en boll i nät, vilket betyder två matchbollar för del Potro i andra sets tiebreak, skriker han ut sin frustration i en klassisk uppmaning till publiken (som tydligen förde för mycket oväsen): ”Håll käften!”

Hedersomnämnande: Novak Djokovic i typ ALLA turneringar – helt osannolikt hur många svordomar den killen kan klämma in i en enda mening…

ÅRETS ANONYMA NÄTHATARE: David Torstensson, 29 år, Uppsala

Den alltid lika kärvänlige uppsalabon David Torstensson sprider sitt evangelium under täckmanteln ”Ralf”/VamosRafa på diverse sajter, däribland Twitter (@svensktennis). Anonymt, givetvis – som sig bör. Det enda som saknas är väl egentligen en Guy Fawkes-mask. Inte mycket är känt om den vilt sluggande 29-åringen, förutom att han är allsmäktig. Ja, enligt egen utsago, alltså.

ÅRETS SPYA: Richard Gasquet i Franska öppna

Maratonduellen pågår i en dryg minut och 38 slag. Medan motståndaren Grigor Dimitrov faller till marken som en säck potatis böjer sig Richard ”baby-Federer” Gasquet ner – och kastar en pizza rakt på banan. Han kanske behöver lite konditionsträning, fransmannen?

http://www.youtube.com/watch?v=IDoNkEp8IPo

ÅRETS BULLSHITTER: Serena Williams

Alla vet hur bra Serena Williams. Alla vet hur dominant hon är. Alla vet hur liten chans hennes motståndare har när hon är på bra spelhumör. Ändå envisas hon med att leverera uppenbart skitsnack i form av ”jag trodde inte att det var sant när jag vann!” eller ”det är en dröm som jag inte vågade tro att den skulle gå i uppfyllelse!” när hon vunnit karriärens femtielfte titel. Hennes ödmjuka segertal känns nästan som hån mot förloraren. Lite ”let me just rub it in your face a little bit”, typ.

Hedersomnämnande: Roger Federer. Han är en fröjd att se men sannerligen inte att lyssna på. Neutral och timid in absurdum.

http://www.youtube.com/watch?v=Z_agvQcgAcc

ÅRETS COMEBACK: Brian Baker

Han missade sex år på grund av skador och operationer. När han väl kom tillbaka så gjorde han det med besked – efter att ha nått karriärens första ATP-final (i Nice), andraomgången i sin första Grand Slam-turnering (Franska öppna) sedan US Open 2005 och åttondelsfinalen i Wimbledon efter kvalspel nådde den 27-årige amerikanske olyckskorpen som högst plats 52 på världsrankningen. Inte illa pinkat.

ÅRETS ARMBÅGE: Rafael Nadal

Det står 1-1 i set och Lukas Rosol ska serva vid ställning 3-2 i tredje. Vid sidbytet tågar en uppretad världstvåa mot bänken och passar på att ge 100-rankade doldisen en liten buff med armbågen när de går förbi varandra nedanför domarstolen. Trots att Rosol stannat upp för att släppa förbi spanjoren. ”Osportsligt!”, ropade tennisälskarna på internet. ”Inte meningen”, ursäktade sig Nadal. Men skadan var skedd – och årets armbåge ett faktum.

http://www.youtube.com/watch?v=jcbJReKAWgo

ÅRETS SKITSTÖVEL: Tomás Berdych

Nicolás Almagro borde i princip prenumerera på den här kategorin, möjligen tillsammans med Radek Stepanek och David Nalbandian, men Berdych snodde åt sig priset i år efter sitt fantastiska trash-talk inför Davis Cup-finalen mellan Spanien och Tjeckien – då han pekade ut Almagro som Spaniens svaga länk, som Tjeckien skulle ”bygga sin seger på”. Underbart skitstövligt.

Hedersomnämnande: Nicolás Almagro, Radek Stepanek, David Nalbandian, Rafael Nadal (efter armbågsincidenten mot Rosol i Wimbledon).

Det kommer bli ytterst svårt för Victoria Azarenka att upprepa årets framgångar under 2013.

I alla fall om man får tro världsettan själv.

– Pressen blir större eftersom det är ett nytt år. Vad som hände under 2012, att jag etablerade en hög nivå, det blir svårt att upprepa. Men jag är i alla fall motiverad att försöka, låt oss ta en dag i taget och se vad som händer. När jag vaknar på morgonen så börjar jag direkt tänka på hur jag kan förbättra mitt spel, vad den dagen har för nytt att komma med. Jag gillar att vara världsetta, jag jobbade väldigt hårt för det, men det är inte det enda för mig, säger hon till den samlade pressen i Brasilien (där hon befinner sig på uppvisningsturné).

Personligen tror jag inte att Azarenka får några större bekymmer med att hålla sig kvar i toppen under 2013. Visst, om rivalen Maria Sjarapova är tillräckligt motiverad – eller om hela WTA-tourens stora nemesis Serena Williams bärgar alla fyra Grand Slam-bucklor och ett gäng Premier-turneringar – så kanske hon inte får behålla titeln som världsetta under säsongens samtliga veckor, men att hon skulle trilla ur topp 4 ser jag inte som troligt.

Jag ser faktiskt snarare framför mig hur damtennisen under nästa år tar ytterligare ett steg närmare en typ av Big Four. Inte en lika särpräglad och dominant sådan som på herrsidan, men väl en toppkvartett som är de i särklass största Grand Slam-utmanarna.

Dessa fyra är, som ni säkert räknat ut själva: Azarenka, Sjarapova, Williams och Agnieszka Radwanska – med Angelique Kerber knackande på dörren.

Tycker att säsongen 2012 visade tydliga prov på en sådan stabilisering. Granskar man de fem största turneringarna (de fyra GS samt OS) var det bara en spelare utanför ovan nämnda toppkvartett som nådde final – Sara Errani i Franska öppna, mot vinnaren Sjarapova.

• Australiska öppna: Azarenka – Sjarapova.

• Franska öppna: Sjarapova – Errani.

• Wimbledon: Williams – Radwanska.

• US Open: Williams – Azarenka.

• London-OS: Williams – Sjarapova.

Williams och Sjarapova i tre finaler, Azarenka i två och Radwanska/Errani i varsin. Det är så klart ett gott resultat och ett steg i rätt riktning för damtennisen, som under de senaste åren befunnit sig i en djup svacka.

Azarenka är av det rätta virket för att slåss i toppen av rankningen och utmana om Grand Slam-titlar. Hennes inställning smittar av sig och inspirerar rivalen Sjarapova, och tillsammans eldar de på uppstickaren Radwanska.

Och Williams, ja hon står ju i en klass för sig.

Men det visste vi redan…

Så är då årets sista Masters-turnering, Paris Masters, till ända.

Läge att summera och betygsätta säsongens alla Masters, alltså.

Here goes!

INDIAN WELLS
Indian Wells, USA, 5-8 mars
Finalen herrar: Roger Federer – John Isner 7-6(7), 6-3
Finalen damer: Victoria Azarenka – Maria Sjarapova 6-2, 6-3
Betyg: ++++

Det är alltid något speciellt med årets första Master. Precis som att Australiska öppna får en liten boost i anseende tack vare att det är säsongens första Grand Slam. Årets Indian Wells bjöd på några skrällar (dåvarande världselvan John Isner seger över Novak Djokovic i semin, David Nalbandians kvartsfinalplats efter segrar över Marin Cilic, Janko Tipsarevic och Jo-Wilfried Tsonga), en spännande debut (Milos Raonics första match mot Roger Federer, förlust i tre set), ett starkt semifinalfält med tre spelare ur toppkvartetten samt inledningen på ett makalöst återtåg (Federers, som senare under året återerövrade tronen som världsetta). Isner gjorde en av sina bästa turneringar och matcher (semifinalen mot Djokovic) i karriären. På damsidan visade Victoria Azarenka att hon inte blivit mätt och belåten efter segern i Australiska öppna – och återigen malde hon ner rivalen Sjarapova i en stor final. Den där rivaliteten skulle under säsongen komma att utvecklas till en blivande klassiker den är på god väg att bli.

http://www.youtube.com/watch?v=kce90X80uXE

MIAMI
Key Biscane, USA, 19 mars-1 april
Finalen herrar: Novak Djokovic – Andy Murray 6-1, 7-6(4)
Finalen damer: Agnieszka Radwanska – Maria Sjarapova 7-5, 6-4
Betyg: +++

Att Roger Federer skulle förlora mot Andy Roddick (en av blott tre förluster i karriären mot amerikanen – schweizaren har 21-3 i inbördes möten) existerade på förhand inte i någons verklighet, men på Crandon Park i Key Biscane, Miami förvandlades plötsligt planeten Tellus till en ding ding värld. Semifinalfältet var återigen starkt, men att Andy Murray bjöds på två walkover (Raonic i tredje omgången och Rafael Nadal i semifinalen) bidrog förmodligen till hans slätstrukna figur i finalen mot Djokovic. På damsidan föll favoriterna Serena Williams och Victoria Azarenka redan i kvartsfinal och Maria Sjarapova noterade sin tredje raka stora finalförlust. På det hela taget intressanta turneringar, men helhetsintrycket drogs ner av de inte så högklassiga finalerna och olägliga walkovers (både Raonic-Murray och Nadal-Murray var på förhand högintressanta matcher).

http://www.youtube.com/watch?v=S-DvJQTZEiw

MONTE CARLO
Roquebrune-Cap-Martin, Frankrike, 16-22 april
Finalen: Rafael Nadal – Novak Djokovic 6-3, 6-1
Betyg: +++

Jag älskar som bekant grusturneringar, men i och med att Monte Carlo Masters är en frivillig 1000-turnering har den inte samma nerv och hetta som övriga Masters. Men det skrevs trots allt historia i årets upplaga av turneringen då Rafael Nadal vann sin åttonde(!) raka titel, trots att Novak Djokovics sällsynt svaga insats i finalen (vilket berodde på att hans farfar gick bort under veckan då turneringen spelades) var smolk i bägaren för oss tittare.

http://www.youtube.com/watch?v=HatCrwrlmFQ

MADRID
Madrid, Spanien, 7-13 maj
Finalen herrar: Roger Federer – Tomás Berdych 3-6, 7-5, 7-5
Finalen damer: Serena Williams – Victoria Azarenka 6-1, 6-3
Betyg: +++

Det allra mesta kom att handla om det kontroversiella blåa gruset – vilket förärade turneringen smeknamnet ”Smurf Masters”. Gruset blev en stor snackis, rent spelmässigt var det dock något av en katastrof. Toppspelarna (och framför allt grusspecialisterna) klagade på att det var betydligt snabbare än vanligt grus och dessutom halt. Nadal gjorde en av sina sämsta matcher på länge när han tappade 5-2 till 5-7 i avgörande set mot Fernando Verdasco i tredje omgången, dåvarande världstvåans första förlust någonsin mot landsmannen, och Novak Djokovic föll även han mot en landsman – Janko Tipsarevic – i kvartsfinalen. De mest minnesvärda matcherna var andra omgången mellan Roger Federer och Milos Raonic (där Raonic på nytt pressade schweizaren och återigen tvingade fram ett avgörande set), semifinalen mellan Juan Martín del Potro och Tomás Berdych och finalen mellan Federer och Berdych, där Federer jobbade sig tillbaka in i en match som såg ut att glida honom ur händerna. På damsidan var Serena Williams helt överlägsen och tappade bara ett set, mot Caroline Wozniacki i åttondelsfinalen.

http://www.youtube.com/watch?v=_4iQ5aQWTWs

ROM
Rom, Italien, 14-21 maj
Finalen herrar: Rafael Nadal – Novak Djokovic 7-5, 6-3
Finalen damer: Maria Sjarapova – Li Na 4-6, 6-4, 7-6(5)
Betyg: ++++

Grussäsongens klart bästa Master. Turneringen på herrsidan bjöd på det mesta: en hemmafavorit (Andreas Seppi) som fällde jätten John Isner och räddade ett knippe matchbollar mot Stanislas Wawrinka, en Novak Djokovic som återigen var på gott spelhumör, en Rafael Nadal som stundtals såg helt omänsklig och oslagbar ut, en formstark David Ferrer som trots Nadals nämnda omänsklighet gav sin landsman skrämselhicka i semifinalen och en stukad Roger Federer som blev snudd på överkörd av Djokovic. Finalen var dessutom så välspelad som en final mellan ”Rafa” och ”Djoker” ska vara. På damsidan tog Maria Sjarapova chansen när värsta fienderna Victoria Azarenka och Serena Williams drog sig ur turneringen med skador, höll huvudet kallt i finalen mot Li Na och lyckades äntligen bärga en stor titel efter alla tillkortakommanden.

http://www.youtube.com/watch?v=ivuKSZ2g6Qs

http://www.youtube.com/watch?v=sC27w2Aw8ps

TORONTO
Toronto, Kanada, 4-13 augusti
Finalen herrar: Novak Djokovic – Richard Gasquet 6-3, 6-2
Finalen damer: Petra Kvitová – Li Na 7-5, 2-6, 6-3
Betyg: ++

På grund av London-OS, som avslutades veckan före Toronto Masters (Canadian Open/Rogers Cup), var det flera stora namn som valde att stå över årets sjätte Master – och de som valde att dyka upp i Toronto (Montréal i damernas fall) halkade ur turneringen som en kollektiv bambi på hal is. Novak Djokovic var den som visade störst vinnarinstinkt och seglade enkelt till finalen (bortsett från en liten speed bump i form av veteranen Tommy Haas), där han dansade hem säsongens tredje titel om möjligt ännu enklare. På damsidan föll favoriterna som flugor och Petra Kvitová vann en tresetsrysare mot Li Na, som alltså återigen saknade is i magen i en stor final efter en stark turnering.

http://www.youtube.com/watch?v=y84dUk4VEzI

http://www.youtube.com/watch?v=_5QO0pi0GPs

CINCINNATI
Mason, USA, 11-19 augusti
Finalen herrar: Roger Federer – Novak Djokovic 6-0, 7-6(7)
Finalen damer: Li Na – Angelique Kerber 1-6, 6-3, 6-1
Betyg: +++

Var milt uttryckt ett uppsving efter ganska avslagna Toronto Masters, och det snabba underlaget bjöd på en del riktigt intressanta händelser. Lucky losern Jeremy Chardys skrällseger över Andy Murray i raka set, till exempel. Och Milos Raonics starka insats (segrar över Richard Gasquet, Marcos Baghdatis och Tomás Berdych) som tog honom hela vägen till kvartsfinal (där det blev förlust mot Stanislas Wawrinka i en tät tresetare). Novak Djokovic fick en oförskämt bekväm resa till finalen efter riktigt lojt uppträdande från Juan Martín del Potro i semifinalen och Roger Federer var oerhört hungrig på en ny titel efter OS-frossan (förlust mot Murray i finalen). I finalen drabbades Djokovic av gummiarm redan i matchens första duell och blev fullkomligt utklassad i första set. I andra samlade han ihop sig, men föll efter ett gastkramande tiebreak – och Federer bärgade sin femte Cincy-titel (slog i och med det Mats Wilanders gamla rekord). På damsidan fick Li Na så äntligen gå hela vägen, efter de där tunga förlusterna tidigare under året. Angelique Kerber var dock den som imponerade mest – i kvartsfinalen utmanövrerade hon Serena Williams i raka set och i semifinalen kämpade hon ner Petra Kvitová i en tät tresetare. Hon tog dessutom ledningen i finalen efter ett grymt förstaset, innan Li Na tog över matchen och snuvade tyskan på titeln.

http://www.youtube.com/watch?v=MhGwjZ4Xd8o

SHANGHAI
Shanghai, Kina, 8-14 oktober
Finalen: Novak Djokovic – Andy Murray 5-7, 7-6(11), 6-3
Betyg: +++++

Andy Murray såg återigen snudd på orubblig ut i sin favoritturnering, som han vunnit två gånger (2010 och 2011). Även Novak Djokovic gasade för fullt fram till finalen, medan Roger Federer såg en smula omotiverad ut i åttondelsfinalen mot landsmannen Stanislas Wawrinka, innan han klappade ihop fullständigt mot Murray i semifinalen (turneringens samtliga fyra toppseedade spelare – Federer, Djokovic, Murray, Berdych – fanns för övrigt med i semifinalfältet). Finalen mellan Djokovic och Murray blev precis så episk som vi kunde hoppas. Murray kopplade tidigt greppet om matchen, pepprade Djokovic med blytunga forehandslag och slet upp stora hål i hans hårdhudade defensiv med obarmhärtig aggressivitet. När Murray sedan hade matchboll i egen serve vid ställning 5-4, 40-30 trodde nog de allra flesta att loppet var kört för Djokovic – men i själva verket var det inledningen på hans makalösa vändning. Resten är historia.

http://www.youtube.com/watch?v=5N33MLBaC9U

PARIS
Paris, Frankrike, 29 oktober-4 november
Finalen: David Ferrer – Jerzy Janowicz 6-4, 6-3
Betyg: +

Vi kan förvisso ha sett en ny stjärna födas i den sensationella kvalspelaren och skrällmaskinen Jerzy Janowicz, men säsongens ödesdigra schemaläggning tog verkligen död på den här turneringens nerv. Toppspelarna föll som käglor och många var direkt loja och oinspirerade i sina respektive förlustmatcher. Det för Paris så långsamma och märkliga underlaget (har för övrigt aldrig gillat grön hardcourt, men det hör egentligen inte till saken) i kombination med den trista attityden från vissa spelare gjorde att en del matcher höll smärtsamt låg kvalitet. Däremot var det givetvis roligt att äntligen få se slitvargen David Ferrer höja en Masters-buckla mot taket, samt att följa Janowicz magiska äventyr.

Victoria Azarenka medgav inför semifinalen att hon var sliten efter maratonmatchen mot Angelique Kerber och den tuffa tvåsetaren mot Li Na i går. ”Jag vaknade i morse och kände mig öm”, menade hon.

Det märktes ute på banan.

Med fyra raka hardcourt-segrar har hon i år visat vem som är herre på täppan i rivaliteten mellan världsettan och världstvåan Maria Sjarapova – men i dag var det Sjarapova som tog kontroll över skåpet och visade var det ska stå.

– Jag måste ha större tålamod och vara lite mer jämn, fast aggressivt jämn, sa världstvåan inför matchen, och menade att det var hennes egen oförmåga att ta kommandot i viktiga lägen som inneburit så många förluster mot Azarenka – inte att världsettan varit bättre.

Och det var med total fokus, självförtroende och pondus hon gick ut på banan i WTA Championships-semifinalen i dag. Hon servade stabilt och placerade sina returer djupt och med stor pricksäkerhet. Vid ställning 5-4 i första set förvaltade hon sin andra setboll i egen serve och tog rättvist ledningen i matchen.

Visst, Azarenka var inte på topp, men Sjarapova spelade precis så fokuserat och bra som hon borde ha gjort i deras tidigare möten i år (Azarenka hade dessutom 7-4 totalt i inbördes möten inför dagens semifinal).

I andra set gick hon ut stenhårt, gav Azarenka minimalt med andrum, sprang ifrån till en komfortabel 4-0-ledning, kämpade sig igenom ett 24 poäng långt servegame till 5-1, höll sedan sin serve enkelt och bärgade med det segern – och en biljett till finalen.

Vem hon möter där?

Serena Williams, så klart.

Amerikanen fullkomligt detroniserade världsfyran Agnieszka Radwanska: 6-2, 6-1. Det hela var över på drygt en timme.

Williams har nu 47 segrar på sina senaste 49 matcher. De enda två förlusterna kom i Franska öppna (mot Virginie Razzano i första omgången) och Cincinnati (mot Angelique Kerber i kvartsfinalen).

Världstrean är dessutom klar för sin femte WTA Championships-final i karriären. Hon har vunnit två (2001 och 2009) och förlorat två (2002 och 2004).

Rent statistiskt är Maria Sjarapova något av en drömmotståndare för Williams. Hon leder med 9-2 i inbördes möten och de där två enda förlusterna kom för åtta år sedan, alltså 2004 (finalerna i Wimbledon och WTA Championships).

Hon har dessutom nio raka setsegrar (sist hon tappade set var i Charleston 2008) och endast tappat totalt nio game i deras senaste tre möten.

Vill man grotta ner sig ännu djupare i statistikträsket kan vi konstatera att Williams vunnit 17 raka matcher mot topp 5-spelare.

Det är inte mycket som talar för Sjarapova i morgon, med andra ord.

Men visst vore det roligt både för damtennisen och för rivaliteten mellan Sjarapova och Williams om ryska världstvåan lyckas skrälla.

Samantha Stosur hade inte mycket att sätta emot Maria Sjarapova. Snudd på ingenting, faktiskt.

Det tog världstvåan drygt 20 minuter att få första set överstökat: 6-0 och förkrossande 24-5 i poäng totalt.

I andra set kom världsnian in lite mer i matchen och tog ledningen med 3-2 – men då lade Sjarapova i superväxeln igen och dundrade in fyra raka game till 6-3.

– Efter en riktigt lång match i min förra runda (mot Agnieszka Radwanska) så försökte jag spela väldigt aggressivt i dag och inte tillbringa så mycket tid [ute på banan] som i går. Jag visste redan inför matchen att jag var klar för semifinal men jag ville inte förlora. Jag ville göra de rätta sakerna i dag och det gjorde jag, säger hon efter matchen.

Sjarapova hade för övrigt chansen (på ett högst teoretiskt plan, förvisso) att avsluta året som världsetta, men det grusades av Victoria Azarenka. Förutsättningarna var nämligen inte bara att Sjarapova vinner hela turneringen, utan nuvarande världsettan Azarenka skulle dessutom vara tvungen att förlora mot Li Na i sin sista gruppspelsmatch.

Det gjorde hon inte.

* * *

Väldigt mycket stod på spel mellan Agnieszka Radwanska och Sara Errani, vilket märktes tydligt ute på banan – och syntes på både resultattavla och matchklocka. Efter knappt tre och en halv timme var slutligen segraren korad (Radwanska), vilket gör den här matchen till den längsta någonsin i WTA Championships-sammanhang.

Errani hade förkrossande 0-22 mot topp 5-spelare inför matchen men spelade med pondus och självförtroende, och bärgade första set efter över en timmes spel: 7-6(6).

Hon hade dessutom en 2-0-ledning och var ett game från att vinna matchen i andra set, men då plockade Radwanska tre raka game till 7-5 och ökade på till sex raka game när hon tog ledningen med 3-0 i tredje set.

Errani kämpade sig tillbaka, men världsfyran kunde slutligen triumfatoriskt hålla sin serve vid ställning 5-4 – och på så vis säkra en biljett till semifinalen.

– Jag var inte så fräsch efter min senaste match, så jag var rädd för vad som kunde hända. Jag vet inte hur jag klarade det i dag, särskilt inte efter att ha tillbringat över en och en halv timme på banan, men jag är så glad, säger Radwanska efter maratonsegern.

* * *

Även matchen mellan Azarenka och Li Na var helt avgörande för vem som skulle ta en plats i semifinalen. Och Azarenka kan andas ut på dubbla plan – hon kommer i och med sin tvåsetsseger att vara världsetta vid årets slut.

Matchen då?

Den var svängig, lite nervös och mestadels en inte särskilt fantastisk tillställning. De båda kombattanterna bjöd på inte mindre än tio servegenombrott – fördelat på sex för Azarenka och fyra för Li Na – vilket till större delen berodde på svagt servande snarare än starkt returnerande.

Första set var förhållandevis dramatiskt när de båda turades om att bärga breakbollar fram till tiebreak, där Azarenka var den klart mer kyliga spelaren: 7-6(4).

I andra set jobbade Azarenka upp en bekväm 5-1-ledning, men Li Na höll sin serve och bröt tillbaka – för att sedan, återigen, tappa sin egen serve.

Matchens absolut sista duell blev den längsta, mest nervpirrande och mest välspelade. Li Na pressade på furiöst, Azarenka försvarade sig smart och enkelt, och världsåttan pangade slutligen bollen en decimeter utanför baslinjen – till världsettans stora glädje.

6-3, ridå Li Na, säkrad semifinalplats för Azarenka.

* * *

… vilket ju betyder att mitt tips står sig så här långt, så när som på att Sjarapova slutade etta och Radwanska tvåa i vita gruppen, åtföljda av Errani och Stosur. Rätt semifinalister, men fel placeringar.

Nåväl. Röda gruppen slutar helt planenligt. Nu återstår en riktigt intressant semifinal (Azarenka-Sjarapova), en potentiellt sömnig semifinal (en Serena Williams med ångan uppe mot en fysiskt och psykiskt dränerad Radwanska) och en förutsägbar men förhoppningsvis spelmässigt värdig final (Williams mot Azarenka/Sjarapova).

Jodå, Serena Williams ångar på i WTA Champions och har fortfarande inte tappat set (trots att det var nära mot Li Na i går).

I dagens US Open-finalrepris mot Victoria Azarenka höjde hon sig som hon så ofta gör mot tuffare motstånd, bärgade första set enkelt med 6-4 och vände ett 3-0-underläge i andra set till 6-4.

Williams har nu 11-1 i inbördes möten mot Azarenka, 16 raka segrar över topp 5-spelare och bärgat sex raka set i slutspelet.

Amerikanska världstrean var klar för semifinal redan efter segern över Li Na, men efter dagens match dansar hon vidare med tre raka segrar (vilket jag förutspådde inför turneringen).

* * *

Titelförsvararen Petra Kvitová tvingades tyvärr hoppa av turneringen på grund av sjukdom efter sin match mot Agnieszka Radwanska. Hennes ersättare, världsnian Samantha Stosur, gjorde en slät figur och blev totalt krossad av Sara Errani i avgörande set: 6-3, 2-6, 6-0.

Plötsligt har Errani, som förmodligen blivit gruppens slagpåse om Kvitová varit i form och inte tvingats hoppa av, chansen att nå semifinal – men för det krävs att hon slår Radwanska. Kan således bli en intressant match, men visst ska världsfyran vinna den matchen sex av sju dagar i veckan.

Och Sjarapova-Stosur? Tja, Sjarapova lär inte gå för fullt, så Stosur har absolut en chans att göra en mer minnesvärd insats som inhoppare än i dag. Vinner samtidigt Radwanska har hon i sin tur chansen att bärga gruppsegern, trots förlusten mot Sjarapova i går.

* * *

Li Na slog Angelique Kerber i raka set: 6-4, 6-3. Inte särskilt överraskande. Dels för att den här matchen troligen var den mest öppna i turneringen, men framför allt för att Kerber säkerligen var dränerad efter den tunga förlusten mot Williams i går.

I och med segern blir nu Li Nas match mot Azarenka i morgon riktigt intressant. Vinnaren där går vidare till semifinal.

Det står 4-4 i inbördes möten mellan de båda, men Azarenka har vunnit de senaste tre matcherna – två av dem den här säsongen. Årets två bataljer gick dock till avgörande set.

Har potential att bli en riktig rysare, alltså. Tror dock att Azarenka håller nerverna i styr och kirrar biffen, även om en kinesisk skräll inte skulle förvåna mig. Det ger alltid ett visst psykologiskt övertag att slå ur underläge i sådana här situationer.

Japp, så här ser alltså årets WTA Championships i Istanbul ut. De åtta bästa spelarna i världen i två riktigt intressanta grupper.

Har överlag svårt för alternativa tävlingsupplägg i tennis (som Davis Cup/Fed Cup) men gillar av någon anledning gruppspelet i WTA Championships/ATP World Tour Finals. Har sina brister, som så mycket annat, men jag tycker att det är det (hittills) mest lyckade försöket att bryta mot tennisens traditionella tävlingsform.

Nåväl.

Två matcher har redan spelats, en pågår. Serena Williams spelade sin första match sedan hon besegrade Victoria Azarenka i US Open-finalen i september – men hade trots det inga som helst problem mot världsfemman Angelique Kerber: 6-4, 6-1.

Även världsfyran Agnieszka Radwanska svarade för en stark turneringsinledning och slog Petra Kvitová i raka set: 6-3, 6-2.

En fingervisning om vad som komma skall? Ja, förmodligen. Låt oss titta lite närmare på dessa båda grupper:

RÖD GRUPP (GRUPP A)
Serena Williams är tveklöst den stora favoriten och går troligen vidare till semifinal med tre raka segrar – om nu inte Azarenka är så vansinnigt sugen på revansch efter nederlaget i New York att hon är villig att göra i princip vad som helst för att slå Serena redan i gruppspelet.

Kerber kommer få det riktigt tufft, men har en chans att komma undan med åtminstone en seger (mot Li Na). Har svårt att se världsåttan slå Azarenka eller Williams, vilket krävs om hon lyckas besegra Kerber.

Troligen fokuserar Azarenka som mest på att slå just Kerber och Na för att säkra avancemang. Seger över Williams är bara en väldigt välsmakande bonus.

1. Serena Williams.
2. Victoria Azarenka.
3. Li Na.
4. Angelique Kerber.

VIT GRUPP (GRUPP B)
Världstvåan Maria Sjarapova är favorit, men den här gruppen känns något öppnare än grupp A. Sjarapova vet man aldrig riktigt var man har, så det är inte alls säkert att hon avslutar som gruppsegrare.

Det tror jag faktiskt att Radwanska gör. Hon slog Kvitová förhållandevis enkelt i dag och har 5-1 i inbördes möten mot Sara Errani. Har bara tappat fem game i de senaste två matcherna mot italienska världssjuan.

Matchen mellan Radwanska och Sjarapova blir gruppens nyckelmatch. Sjarapova kommer att bära favoritskapet, men trots 7-2 till världstvåan i inbördes möten är deras matcher ofta jämna och oförutsägbara. Tror Radwanska har goda chanser att slå Sjarapova. Den som vinner den matchen lär hur som helst vinna gruppen.

Errani lär bli gruppens slagpåse. Kommer med största sannolikhet inte att slå Sjarapova i kväll. Inte heller Radwanska – och Kvitová har hon aldrig vunnit ett set mot i deras tre tidigare möten (alla på hardcourt, där Kvitová är betydligt starkare).

Skrällvarning på Kvitová, som vann här i Istanbul förra året. Hon har kapacitet att slå Sjarapova, och skulle hon göra det så blir det riktigt svettigt för världstvåan.

1. Agnieszka Radwanska.
2. Maria Sjarapova.
3. Petra Kvitová.
4. Sara Errani.

SEMIFINALERNA: Williams slår Sjarapova, Azarenka slår Radwanska.
FINALEN: Williams slår Azarenka.

Ja, det har ju hänt en del, både under och efter Stockholm Open. Här kommer ett axplock av det senaste i tennisvärlden:

* * *

Sverigeettan Sofia Arvidsson gjorde en grym insats mot forna världsettan Caroline Wozniacki i semifinalen i Kremlin Cup i lördags, men föll i tre set: 3-6, 7-6(4), 6-4.

– Det är ett väldigt långsamt underlag så det är svårt att avsluta poängen, man försöker slå hårdare och börjar göra misstag. Hon har spelat väldigt bra den här veckan, slagit några riktigt bra spelare och hon har spelat bättre och bättre mot mig för varje gång vi mötts. Så jag var verkligen tvungen att höja mig där ute, sa Wozniacki, som nu leder med 7-2 i inbördes möten.

Wozniacki besegrade sedan Samanha Stosur i finalen (6-2, 4-6, 7-5), efter att ha legat under med 3-1 i avgörande set, och bärgade i och med det sin 20:e WTA-titel.

25-rankade italienaren Andreas Seppi vann herrarnas Kremlin Cup, efter finalseger över Thomaz Bellucci (3-6, 7-6, 6-3).

* * *

Venus Williams vann sin första titel sedan 2010, i Luxemburg. Storasyster Williams vann den helt oseedade finalen mot 68-rankade Monica Niculescu med 6-2, 6-3.

– Jag var tvungen att jobba så hårt för att ta mig till final. Matchen mot Andrea (Petkovic i semifinalen) var så utmanande, och även de två matcherna dessförinnan, till och med i första omgången var jag tvungen att vara riktigt fokuserad. Monica var i sin andra final här så uppenbarligen trivs hon på den här banan. Man måste slå fem, sex, sju slag mer än vanligt. Det kan vara frustrerande. Hon är knepig. Man måste vara redo, sa hon efter finalen.

Titeln är Venus Williams 44:e i karriären.

* * *

Förstaseedade Juan Martín del Potro slog kvalspelaren Grega Zemlja i finalen i Erste Bank Open i Wien: 7-5, 6-3. Argentinarens tolfte titel i karriären – blott andra inomhus. Dessutom i första turneringen på en månad, efter handledsskadan som plågat honom under hösten.

– Det har varit en fantastisk vecka. Att komma tillbaka till touren och vara förstaseedad gjorde att jag kände mig pressad. Jag är så glad nu. Att vinna en turnering betyder mycket. Det är viktigt att ha ett bra slut på året, sa världsåttan efter segern.

Juan Martín del Potro möter colombianen Alejandro Falla i första omgången i Basel den här veckan.

* * *

Forne världsettan Lleyton Hewitt, som förlorade mot Nicolás Almagro i kvartsfinalen i Stockholm Open, skrällbesegrade världstian Juan Mónaco i första omgången av 500-turneringen Valencia Open: 6-3, 6-4.

Hewitt bröt världstian två gånger i första set och tre gånger i andra. Förlusten gör det mycket svårt för Mónaco att kvalificera sig för World Tour Finals i november.

* * *

Hon har dominerat WTA-touren under årets andra hälft och triumferat i Wimbledon, London-OS och US Open.

Men någon chans att avsluta året som världsetta har inte Serena Williams.

I stället är det Victoria Azarenka som har ett gyllene läge att säkra platsen som världsetta vid säsongsavslutningen i Istanbul. Världsettan behöver nämligen endast två segrar i WTA Championships.

Azarenka och världstrean Williams spelar i samma grupp under gruppspelsfasen av turneringen.

– Jag bryr mig inte om vem jag spelar mot eller när jag spelar, så länge jag kan spela. Jag är väldigt glad över att vara här. Jag är på den röda sidan med Victoria, det kommer bli bra, säger Williams.

Gruppspelet består av två grupper med fyra spelare vardera – en röd och en vit. Mer om det i ett separat inlägg senare.

* * *

Nyligen meddelade Gaël Monfils, som svarade för ett praktfiasko i Stockholm Open och som regerande mästare förlorade mot 436-rankade svenske wildcard-spelaren Patrik Rosenholm i dennes första ATP-match någonsin, att han ställer in resten av säsongen på grund av skada.

Nu är det amerikanen Mardy Fishs tur.

Fish, som lämnade walkover i åttondelsfinalen mot Roger Federer i US Open, lider av hjärtproblem och har på grund av detta redan tvingats ställa in stora delar av sin säsong.

30-årige Fish genomförde en hjärtoperation i maj för att få bukt med en typ av arytmi.

Först en liten brasklapp: vid den här tiden på året, när alla Grand Slams är överstökade och endast ett fåtal intressanta turneringar återstår, faller det sig naturligt att se fram emot säsongens grädde på moset, World Tour Finals, försöka förutspå vilka som ta sig dit och framför allt spekulera i vem som avslutar året som världsetta.

Lite tjatigt kan tyckas, men icke desto mindre fascinerande. Att avsluta året på den absoluta toppen av världsrankningen är laddat med oerhört mycket prestige.

Jag har redan skrivit om Novak Djokovics och Andy Murrays strävan efter att (för Djokovics del återigen) bli världsetta.

Nu har turen kommit till Roger Federer. Efter minisemestern direkt efter US Open har den nuvarande världsettan kommit tillbaka från ritbordet, där han fnulat på vad som är viktigast för honom under resten av året.

Att nå drömgränsen 300 veckor totalt som världsetta står uppenbarligen högt upp på priolistan, eftersom han valt att ställa upp i Shanghai Masters (ska i och med detta väldigt mycket till för att han ska snubbla på mållinjen, trots att även Djokovic finns med i startfältet) – men att sluta året på topp är även det ett delmål.

– Jag hoppas att jag är världsetta vid slutet av året. För mig handlar det om att göra mitt allra bästa här i Shanghai och fortsätta därifrån. Om precis allt hade handlat om att vara världsetta [vid årets slut] så hade jag med största säkerhet åkt till Tokyo eller Peking, säger Federer.

Och fortsätter:

– Jag nådde mitt mål i somras, att bli världsetta igen. Det var målet för mig, att komma tillbaka dit och vinna en Grand Slam, särskilt Wimbledon. Jag känner mig väldigt tillfreds och är glad. Jag måste alltid titta tolv månader framåt också, säkerställa att jag håller mig fri från skador och hungrig efter mer. Om det funkar så är det fantastiskt, och om det inte gör det finns det någon som spelar bättre. Jag är här nu, så jag ska göra mitt bästa och så får vi se hur det går.

Ett delmål, alltså – inte ett huvudmål. Förmodligen har det med de drygt 1,500 poängen Djokovic leder med på säsongsrankningen efter sin seger i China Open (slog Jo-Wilfried Tsonga i finalen i dag: 7-6, 6-2).

För övrigt Djokovics fjärde titel i år. Väntad seger, särskilt med tanke på den enkla lottningen i turneringen.

Så, vad kan vi utröna av Federers uttalande? Ger det oss de sista bitarna till pusslet?

Både ja och nej. Spontant får man lätt för sig att Federer insett att Djokovics ledning är för stor och att han således gett upp racet.

Det är så klart helt fel.

Även om Federers chanser kan tyckas små, dels givet Djokovics ledning och att schweizaren själv uttryckt känslor av utbrändhet, döljer sig en stark drivkraft och en smart taktik i hans uttalande: drivkraften att avsluta en säsong som världsetta för sjätte gången i karriären (och på så vis tangera Pete Sampras rekord) och taktiken att utse sig själv till underdog.

Kastar vi dessutom in ytterligare en ingrediens, att han i Shanghai eller Paris Masters har chansen att bli ensam om rekordet i antalet Masters-titlar (22, och då samtidigt tangera Ivan Lendls gamla rekord, med skillnaden att turneringarna på den tiden gick under namnet Grand Prix Championship Series), och plötsligt har vi en riktigt intressant soppa till höstsäsong.

Federer har en tendens att bjuda på riktigt starka säsongsavslutningar, och efter alla finalförluster och missade mål är Djokovic mer taggad än någonsin att spela tennis efter september månad.

Även om jag tror att Djokovic tar tillbaka sin kungakrona före årets slut och med stor sannolikhet får med sig en Masters på vägen vore det dumt att räkna ut Federer i denna Clash of Kings.

* * *

Och så var det det där med China Open-finalen, ja. Första set mellan Djokovic och Tsonga var rätt så underhållande, men världssjuans ibland komplett idiotiska beslut i första sets tiebreak blev helt matchavgörande. Drev på och gasade som en dåre i helt fel lägen. Riktigt dålig tajming där.

Och han hämtade sig aldrig efter det där. Tsonga, som normalt brukar prestera som allra bäst när han sätts under stor press, vek ner sig totalt och fick ingenting att stämma i andra set.

7-6(4), 6-2, Djokovics 14:e seger i turneringen och säsongens fjärde titel kändes som sagt fullt logisk. Styrkebesked inför Shanghai? Nja. Alltid ett styrkebesked i sig att bärga en titel, men det relativt svaga motståndet ger egentligen inte en så tydlig bild av hans chanser i årets näst sista Master.

* * *

På damsidan slog Victoria Azarenka rivalen Maria Sjarapova i raka set: 6-3, 6-1 på drygt en och en halv timme.

– Jag gjorde de rätta sakerna, lät inte Maria spela det spel hon gillar, att alltid ha kontrollen och dominera. Det var självklart inte möjligt för mig att göra det i varenda poäng, men större delen av matchen försökte jag hålla samma rytm, och när jag hade chansen försökte jag kliva på och ta kontrollen själv. Jag försökte ta den möjligheten och jobba framåt, säger Azarenka efter segern.

– Att vinna i China Open är en dröm för mig, för jag har aldrig lyckats göra så bra ifrån mig här. Så att övervinna det och vinna en så stor titel i slutet av året är helt otroligt. Jag är väldigt glad över att jag kom hit och triumferade.

Det åtta minuter långa öppningsgamet satte tonen direkt för vad som skulle komma att bli ett riktigt maratonset i semifinalen mellan världstvåan Maria Sjarapova och hemmafavoriten Li Na.

Förutom en långkörare blev första set dessutom en sluggerfest, där båda spelarna försökte ta kommandot med råstyrka och aggressivitet snarare än finess och taktisk briljans.

Och det såg inledningsvis ut att gå Li Nas väg. Världsåttan bröt Sjarapovas serve tidigt, vid ställning 1-1, men i takt med att hon sedan misslyckades med att förvalta de många breakbollar hon bjöds på av världstvåan började också hennes spel att falla samman. Sjarapova bröt tillbaka till 3-3 och bärgade sedan setet i Li Nas serve vid ställning 5-4.

Det fick världsåttan att kollapsa totalt. I andra set lyckades hon bara ta nio ynka poäng och blev totalt överkörd: 6-0 till Sjarapova.

Trots den förkrossande förlusten är Li Na nöjd med veckan i Peking:

– Jag är glad över att vara i semifinal i China Open för förra året gjorde jag inte så bra ifrån mig (förlust i första omgången mot kvalspelaren Monica Niculescu) och det är den enda stora turneringen i Kina, så jag ville verkligen visa kineserna hur bra jag kan spela. Jag gjorde mitt bästa på banan i dag, men Maria var helt enkelt bättre än mig. Nu ser jag fram emot WTA Championships och nästa säsong, säger hon efter nederlaget.

Sjarapova möter världsettan Victoria Azarenka, som avfärdade världstian Marion Bartoli i raka set (6-4, 6-2).

Hur den än slutar kommer finalen att innebära slutet på en lång titeltorka: Sjarapova har inte vunnit en turnering sedan Franska öppna i juni och Azarenka bärgade sin senaste titel i Indian Wells i mars.

Azarenka leder med 6-4 i inbördes möten och har vunnit deras fyra senaste matcher på hardcourt (fyra av dem i raka set).