Kan Gomez bli förste tysk att vinna skytteligan i Champions League?

av Pierre Wingren, reporter

Först och främst ska jag säga att jag ska iväg på en liten minisemester. Det kommer kännas konstigt att vara delvis avskärmad från fotbollen och allt som händer i Tyskland. Det hör inte till vanligheterna då mitt liv i absurd stor utsträckning kretsar kring tysk fotboll. Det här innebär också, förstås, att ni får räkna med en lägre uppdateringsfrekvens och kortare inlägg den här veckan. Nu är jag förvisso helt övertygad om att ni klarar er ändå.

Champions League för Bayern München i kväll. På torsdag är det Europa League för Hannover 96 och Schalke 04. Tre matcher med tyska lag alltså. Det vore en framgång om två kan ta sig vidare.

Bayern München har en bekväm 2-0-ledning inför mötet med Olympique Marseille. Dessutom spelar rekordmästarna från södra Tyskland på hemmaplan. Bayern är en makt på Allianz Arena. Det kommer att bli löjligt svårt för ett uppgivet Marseille att uträtta något. Men det är kanske också just det här som öppnar för en skräll.

Det viskas om att Jupp Heynckes kommer att vila en handfull spelare, för att slippa avstängningar inför en eventuell semifinal och för att skona killarna från för hög belastning. Jag vet inte om det är rätt väg att gå, det kan sända fel signaler till laget. Även om jag förstår varför Heynckes vill göra så här. Marseille är trots allt inget skitlag, och nu är Steve Mandanda tillbaka i mål efter sin avstängning. München kan således inte räkna med att bli bjudna på mål. Marseille har inget att förlora men en ypperlig chans att faktiskt ”rädda säsong” och stå för en ordentlig skräll.

Som jag tidigare var inne på dock: Bayern München på Allianz Arena ska inte tappa ett 2-0-överläge. Det ska inte finnas på kartan. Men om inte inställning stämmer och Marseille får ett tidigt mål, ja, då kan det trots allt bli ängsligt. Räkna med att fransmännen kommer att spela respektlöst och med full fart framåt. Kan Bayerns försvar hålla ut så borde den här matchbilden dock passa Bayern som är ruskigt starka i omställningsspelet.

Det ska inte bli några problem det här – men det gäller att spelarna inte är alldeles för självsäkra.

Bayern München lär dock ro hem det här, och då väntar en tuff men otroligt spännande semifinal mot Real Madrid. Ett avancemang skulle även öppna upp dörren för Mario Gomez – Bayerns skyttekung.

En tysk spelare har aldrig någonsin blivit Champions Leagues skyttekung. Mario Gomez står på helt otroliga elva mål. Problemet är att en viss liten argentinare har gjort tolv mål. Att vinna skytteligan lär med andra ord bli väldigt svårt – men ingen kan beröva Gomez på hans hittills elva mål. Man kan klaga på hans teknik och hans närvaro i matcher, men han är verkligen en målskytt av allra högsta klass. 37 mål på 41 tävlingsmatcher den här säsongen säger väl allt.

***

På torsdag har Schalke 04 ett omöjligt uppdrag framför sig – men även Schalke har en målskytt av världsklass i Klaas-Jan Huntelaar. Även han har varit alldeles lysande den här säsongen. Lars Unnerstall är tillbaka i Schalke-målet efter skadeuppehållet. Men räcker det för att vända på 1-4? Jag tror tyvärr inte det. I så fall krävs ett mirakel. Men precis som Schalke-supportern Brink kommenterade här för någon dag sedan: laget från Gelsenkirchen har stått för mirakel förr. Man ska aldrig säga aldrig. Det vet exempelvis Inter om.

Det hade varit den perfekta skalpen för självförtroendet. Att slå ut Bilbao, laget som hela Europa plötsligt har blivit förälskade i, när det egentligen såg helt omöjligt ut.

Större chans har dock Hannover 96 som länge höll 1-1 nere i Spanien mot Atletico Madrid. Strax före slutet släppte Mirko Slomkas killar tyvärr in ytterligare ett mål. Men en 1-2-förlust på bortaplan är ingen katastrof. Det där bortamålet kan visa sig bli så otroligt viktigt. Hannover visade så sent som i söndags hur bra laget är. Borussia Mönchengladbach förlorade och hade väldigt svårt att skapa några riktigt heta chanser mot ett Hannover som försvarar sig otroligt bra som lag. Det är inte kul, eller lätt, att möta Hannover. Ännu värre är det på tyskarnas hemmaplan där man ännu är obesegrade. Mame Biram Diouf har verkligen visat sig nyttig och nu när Moa Abdellaoue har lite problem med målskyttet så har nyförvärvet klivit fram.

Försvaret är helt i sin ordning och offensivt är man påhittiga och flexibla med spelare som Schlaudraff, Rausch, Ya Konan, Stindl, Diouf och Abdellaoue. Fler kan nämnas, givetvis. För Hannover ser det bra ut helt enkelt.

Vad säger ni? Bayern och Hannover tar sig vidare. Schalke får tacka för den här gången?

/Wingren

Dortmund – Stuttgart: en vansinnig match som alla borde ha sett

av Pierre Wingren, reporter

Fredagens möte mellan Borussia Dortmund och VfB Stuttgart var säsongens mest underhållande match. En match som fick tränare, spelare och supportrar att kippa efter andan. En match som bjöd åskådarna på sex mål inom loppet av 20 minuter. En match som slutade 4-4. En match som kanske var den bästa matchen på flera år. En match som kan visas upp för tv-bolagen när rättigheterna ska omförhandlas. En match som var galen.

Vad var det som hände på Westfalenstadion egentligen? Det var det värsta jag har sett på väldigt länge och jag lider med alla som inte satt vid tv-soffan då. Det här är en match som man kommer att prata om i årtionden. Det var bara helt jäkla sjukt. Ett spektakel. Adrenalinnivån hos spelare, tränare och publik måste ha gränsat till livshotande nivåer. Det var en överdos av det goda. Men det var också ett typexempel på varför vi älskar fotboll.

Lite statistik och några snabba reflektioner från min sida, sen lämnar jag er i höjdpunkternas våld:

Borussia Dortmund – VfB Stuttgart 4-4 (2-0):

Skott: 24 – 11
Chanser: 16 – 8 (9-2)
Hörnor: 11-5 (6-0)
Målskyttar (minut, assist): 1-0 Kagawa (33, Kehl), 2-0 Kuba (49, Hummels), 2-1 Ibisevic (71, Niedermeier), 2-2 Schieber (77, Ibisevic), 2-3 Schieber (79, Kvist), 3-3 Hummels (82, Kehl), 4-3 Perisic (87, Schmelzer), 4-4 Gentner (92).
Åsåkådare: 80 720 (utsålt).

Där har ni statistiken. Stuttgart vänder alltså 2-0 till 2-3 på drygt åtta minuter, Dortmund vänder matchen igen drygt åtta minuter senare och Stuttgart kvitterar på tilläggstid. Vansinne.

– Mats Hummels: Ta gärna en extra titt på 2-0-målet samt 3-3-målet. Hummels är alltså mittback, men serverar en klassboll till Kubas mål och hans eget avslut senare är klass rakt igenom. Å andra sidan slarvas han vid 2-2-målet och vid 4-4-målet. Men hans offensiva bedrifter kan ingen ta ifrån honom.

– Otur med målramen: Dortmund hade ytterligare två bollar som nästan var inne, men stolpe och ribba räddade Sven Ulreich. Det var ligaledarnas 16:e och 17:e ramträff. Med det är Dortmund ”bäst” i ligan.

– Rakryggade Stuttgart: VfB Stuttgart visade moral och arbetade sig in i en match som borde ha varit död. Sist Stuttgart vände ett 0-2-underläge var den 5:e februari 2011. Då slog man till sist Borussia Mönchengladbach med 3-2.

– Uselt Dortmund: Jag vet inte om Stuttgart förtjänar nämnvärt med beröm för bedriften egentligen. Om någon där ute undrar varför Dortmund inte gick bättre i Champions League, så fick ni svaret i fredags. Givetvis skulle Dortmund ha gjort fler mål innan Stuttgart vände på matchen, men som vanligt bränner Dortmund fantastiskt mycket. Och försvaret sen. Det var under all kritik hur landslagsspelare kan göra så fatala misstag, hur defensiva mittfältare kan glömma bort sitt jobb. Jürgen Klopp har ett problem där, helt klart. Ett problem som också måste tas på allvar snart.
Med Dortmund-ögon sett så är nu Bayern München, helt i onödan, endast tre poäng bakom.

Nog tjatat – här är en länk till höjdpunkterna från matchen.

Men den som trodde att poängförlusten tog död på Dortmund-supportrarnas eufori misstar sig. I dag uppger Ruhr Nachrichten att tre människor skadade sig i biljettkön. Det är inte positivt förstås. Men alla vill se derbyt mot Schalke 04.

Bundesliga omgång 28:

Borussia Dortmund – VfB Stuttgart 4-4
Jag känner att jag har sagt det mesta redan. En fantastiskt galen match, en underhållande match, härliga mål, berusande känslor. Men också en match med pinsamt många misstag som inte ska få ske på den här nivån. En match som Dortmund hade greppet om i 70 minuter, men sen bjöd man in ett Stuttgart som verkligen fick fart då. Dortmunds poängtapp öppnar för en ohygglig titelkamp, och Stuttgart ligger på en Europa League-plats.

FC Augsburg – FC Köln 2-1
Ståle Solbakken uppgavs igår ha fått sparken, men några minuter senare kom en dementi. Solbakken får fortsatt förtroende, men en snabb förbättring krävs. Norrmannen sitter minst sagt löst – och det är inte konstigt. Är det Köln-spelarnas fel, eller är Bundesliga tuffare än vad Solbakken kanske trodde? I källarduellen mot Augsburg såg Köln konceptlöst ut och hemmalaget var klart bättre. Lånet från Wolfsburg, Koo, fortsätter att övertyga och gjorde 1-0. Sedan följde fler bra chanser men bollen vill inte riktigt in i mål. I stället fick Köln en straff som Podolski tog hand om. 1-1. Minuten senare höll dock Rafael sina nerver i schack och gjorde 2-1 – på straff. Tufft för Köln nu, men Augsburg imponerar.

FC Nürnberg – Bayern München 0-1
Bayern München ville utnyttja Dortmunds kollaps till varje pris, men visste att det skulle bli tufft. Inte bara för att Heckings lag har sett ganska bra ut under våren, utan även eftersom att Bayern inte har vunnit i Nürnberg sen 2005. Nürnberg försvarade sig tappert och säkert, och tog väl hand om sina offensiva fasta situationer. Man skapade en hel del farligheter, trots allt. Men när Schweinsteiger och Ribéry introducerades i andra halvlek blev Bayerns anfallsspel vassare och mer målinriktat. Till sist orkade inte Nürnberg hålla uppe försvaret, slarvade, och Arjen Robben utnyttjade misstaget till 0-1. Nürnberg skapade ett par farligheter mot slutet, men det räckte inte till. Bayern München imponerar genom att ta en klassisk arbetsseger – när det behövs som mest. Nu har Jupp Heynckes lag endast tre poäng upp till Borussia Dortmund, och bättre målskillnad dessutom.

FC Kaiserslautern – Hamburger SV 0-1
Det blev inte så mycket bättre med Krassimir Balakov vid rodret. Kaiserslautern har fortfarande inte vunnit på hela 18 matcher nu. Hamburg segrade välförtjänt och skapade fler målchanser, ville mer, vågade mer. Marcel Jansen hette dagens store hjälte som gjorde 0-1-målet. Ett mål som skulle visa sig vara tillräckligt. Viktiga tre poäng för Hamburg som fortfarande lever. Kaiserslautern däremot är inte matematiskt avskrivna. Men formen, och åtta poäng upp till kvalplats, vittnar om att tiden i Bundesliga är förbi. För den här gången, åtminstone.

Werder Bremen – FSV Mainz 05 0-3
Nu spelar Werder Bremen på ett sätt som jag förväntade mig inför säsongen. Visserligen har Thomas Schaaf tråkigt många spelare i sjukstugan, men att Bremen ligger där de gör förvånar mig. Nu börjar dock verkligheten komma ikapp. Mainz seger var klart välförtjänt, även om Bremen kunde fått kontakt tidigare – men Pizarros mål föregicks av en handboll. Bremens försvar bjöd, sedvanligt, på en hel del misstag. Mainz utnyttjade dessa. Szalai och Choupo-Moting X 2 stod för målen. Mohamed Zidan var inte glad efter matchen dock, då han accepterade att bli petad från startelvan, men han blev upprörd över att inte få komma in. Annars var det förstås stor lycka i Mainz då dessa tre poäng var välbehövliga. Bremen däremot halkade bort från Europa League-platserna på grund av resultatet.

Bayer Leverkusen – SC Freiburg 0-2
Ett annat bottenlag som imponerar är kollektivet vid namn Freiburg. Så till den grad att man utan några större problem åkte till Europa-konkurrerande Leverkusen och vann komfortabelt med 2-0. Robin Dutt lämnade Freiburg för Leverkusen i somras – och ödets ironi såg till att just den här matchen fick bägaren att rinna över. Dutt fick sparken. Leverkusen har fyra raka förluster, Freiburg har tre vinster i rad.

Hertha Berlin – VfL Wolfsburg 1-4
Felix Magath har hittat rätt med sitt Wolfsburg nu. Framför allt anfallsparet Helmes/Mandzukic imponerar. Det är säkra målskyttar och de skapar även chanser för varandra. Nu har Wolfsburg hittar formen och befinner sig plötsligt på 40 poäng – tillsammans med Leverkusen, Stuttgart och Bremen. Hertha Berlin däremot bränner lika många chanser som Dortmund, skillnaden är förstås att Berlin ligger näst sist. Hemmalaget började väldigt bra och energiskt och spelade över Wolfsburgs backlinje gång efter annan. 1-0 kom också helt välförtjänt. Ett Janker-självmål och ett Helmes-mål innebar dock 1-2 precis innan halvtid. Men Berlin fortsatte spela fin anfallsfotboll och radade upp riktigt heta chanser. Men något mer mål blev det inte för huvudstadslaget. I stället var Wolfsburg effektiva framför mål och gjorde ytterligare två mål genom Helmes och Mandzukic. Patrick Helmes från nerpetad amatörlagsspelare till Löws EM-trupp? En stark insats, hur som helst.

Hannover 96 – Borussia Mönchengladbach 2-1
Nog märktes det att två defensivt skickliga lag stod på plan. Den första halvleken utspelade sig mest på mittplan och just utanför straffområdet. Ett par chanser dök dock upp och framför allt Igor de Camargo borde ha gjort ett mål för bortalaget. På något vis misslyckades han med att bara sätta huvudet till bollen. Andra halvlek började på samma sätt, men när Ya Konan kunde trycka in 1-0 tog matchen fart. Gladbach tryckte upp laget och jagade en kvittering, men då slog Hannover till med ett drömanfall som avslutades av Mame Diouf. Vilket nyförvärv han har varit hittills. Strax därefter reducerade dock Nordtveit med ett fint skott. Men närmare än så kom aldrig Gladbach och Hannover får utses till omgångens stora vinnare. Slomkas lag ligger plötsligt på plats fem.

TSG Hoffenheim – Schalke 04 1-1
Schalke var givetvis sugna på en seger efter Gladbachs förlust i Hannover. Men Hoffenheim stod upp bra och visade en helt annan glöd än under stora delar av den här säsongen. Huntelaar fick matchens bästa chans men hans lyftning över Starke seglade över målramen. Det var i stället Hoffenheim som gjorde 1-0 på straff. I mål stod för övrigt Lars Unnerstall för skadade Timo Hildebrand. Andra halvlek bjöd på ett mer energiskt spel och Schalke jagade en kvittering. Hoffenheim var dock inte ofarliga och tog sig in i Schalkes straffområde då och då. Men före detta Hoffenheim-spelaren Obasi lyckades fixa en ganska billig straff som Huntelaar lugnt tog hand om. 1-1 innebär att Schalke nu har tre poängs försprång på Gladbach i kampen om direktplatsen till Champions League.

/Wingren

Hamburgs hopp: Marcus Berg

av Pierre Wingren, reporter

Ur form, kritiserad, skadad, utlånad, skadad, ur form, skadad och kritiserad. 25-årige Marcus Berg har inte haft det lätt i Tyskland och Hamburg. Den tidigare så hete anfallaren har varit iskall. När han återvände till Hamburg i somras var han skadad och led av problem med höften. När han väl kom tillbaka fick han ett par chanser – men skadade sig igen. Hamburgs nye tränare, Thorsten Fink, tror lyckligtvis på Berg. Han ville spela med svensken, men anfallarens kropp höll inte. I december var han skadefri i ungefär tio dagar – sedan hördes ett kras och nyckelbenet var brutet.

Drygt tre månader senare ligger hans Hamburg riktigt risigt till. Traditionsrika HSV har endast spelat in 27 poäng och befinner sig på en kvalplats. Som om inte det vore nog är Paolo Guerrero avstängd efter vansinnestacklingen på Stuttgarts målvakt Sven Ulreich. Fink har haft problem med anfallet. Mladen Petric vägrar att visa sig från sin bästa sida och känns mest som en dålig kopia av sig själv.

Mot VfL Wolfsburg senast fick Fink äntligen chansen att starta med Marcus Berg på topp. Jämfört med förre tränaren Michael Oenning så tror Fink på svensken. 25-åringen betalade tillbaka direkt med ett drömmål. Ett mål som betydde 1-1. Ett mål som måste ha betytt allt för Berg själv. Det var ett vackert mål – och det var i princip Bergs enda bollkontakt. Så gör en målgörare. Tyvärr räckte det inte till poäng, Wolfsburg vann med 2-1.

Men för Berg kan det här vara startskottet på en karriär som äntligen ska ta fart igen. Han har gått igenom mycket under sina år som fotbollsspelare. Från hyllad stortalang, målkung i Holland till ett skadedrabbat helvete i Hamburg. 310 spelminuter i Bundesliga har han den här säsongen. Sju matcher, fyra inhopp. Men nu står han i fokus. Han ska rädda Hamburg från att trilla ner i nästa division. Marcus Berg ska börja göra mål. Han ska visa varför han en gång i tiden kostade så mycket.

Det är aldrig för sent att injicera nytt liv i karriären. Fråga Mönchengladbachs Mike Hanke. Även han var en firad talang en gång i tiden, spelade med det tyska landslaget och njöt av livet och karriären. I Hannover tog det till sist stopp. Hanke sopades under mattan och landslaget var långt borta. 28-åringen ville göra ett sista försök att bevisa sig. Han gick till krisande Borussia Mönchengladbach som låg hopplöst sist. Han växte in i laget och i dag är han landslagsaktuell igen. Joachim Löw har stenkoll på honom och han briljerar med framför allt sitt spelsinne i ett Gladbach som har överraskat alla. Kan Marcus Berg göra detsamma? Kan han bekräfta den goda formen, rädda kvar HSV och sedan köra för fullt nästa säsong?

Fink tror på Berg. Berg tror på sig själv. Det är vad Hamburg behöver just nu. En lugn avslutare som sätter sina chanser.

”Marcus var borta ett bra tag på grund av nyckelbensbrottet, men har nu bevisat sina kvaliteter på ett övertygande sätt. I Wolfsburg hade han en chans, som han utnyttjade direkt, och precis denna effektivitet behöver vi just nu. Han har tränat utomordentligt bra den här veckan – och gjort en massa mål”, säger Thorsten Fink till klubbens hemsida.

Berg själv är optimistisk.

”När du arbetar hårt så får du också igen det någon gång, det är jag övertygad om”. Och svensken fortsätter att prata om matchen mot tabelljumbon Kaiserslautern

”Vi ska ta oss an kampen, men vi vill också spela på våra egna kvaliteter, endast på det sättet kan vi skapa våra målchanser. Fansen och folket i stan stöttar oss på ett storartat sätt, därför hoppas jag att vi äntligen kan betala tillbaka”.

Marcus Berg har plötsligt gått och blivit Hamburgs stora hopp. Men det viktigaste för Hamburg, först och främst, är att täta till försvaret och begå mindre misstag. Så att Bergs mål kan konverteras till poäng. Poäng som ska rädda Bundesligas dinosaurie. Hamburger SV – den enda klubben som har spelat samtliga säsonger i Bundesliga.

***

I går var det Europa League-kvartsfinaler. Tyskland mot Spanien. Ställningen efter gårdagens matcher:

Tyskland: 0 Spanien: 2.

Det finns egentligen inte så mycket att säga om det så här i efterhand. Schalke 04 förlorade med 2-4 på hemmaplan i Gelsenkirchen mot ett kontrande Athletic Bilbao. Hannover stod för den starkaste insatsen och lyckades spela 2-1 i Spanien, mot Atletico Madrid.

Hannover ska kunna vända på nederlaget när lagen möts i Tyskland. Hannover har varit starkt på hemmaplan den här säsongen.

För Schalkes del ser äventyret ut att vara över. Spelarna är en erfarenhet rikare, det kan vara en nyttig lärdom inför Champions League nästa säsong. Schalke var det överlägsna laget, trots att Bilbao hade gjort 0-1 efter en Hildebrand-tabbe. Men Schalke kom igen, tog tag i taktpinnen och Raúl gjorde två mål, varav ett var ett riktigt drömmål. Han är tillbaka med besked, den gode spanjoren.

Hemmalaget lyckades dock inte förvalta sina chanser. För man skapade en hel del mot ett Bilbao som fick kämpa betänkligt. Vad som hände sen är svårt att säga. En enkel förklaring är att det gamla Schalke trädde fram. Det Schalke som inte kan försvara sig. 2-2 efter en markeringsmiss på hörna och sedan två löjliga kontringar. Och Bilbao hade bud på mer. Schalke hade två bollar i stolpen också. Schalke spelade bort sig själv.

På tal om Hildebrand: han byttes ut i halvtid efter att ha ådragit sig en armbågsskada i samband med 0-1-målet. Nu missar han helgens match och Mathias Schober kommer att få chansen igen. Schalkes fjärdemålvakt alltså.

Bundesliga omgång 28:

Fredag 20:30
Borussia Dortmund – VfB Stuttgart
Två ohyggligt formstarka lag öppnar upp helgens omgång redan i kväll. Borussia Dortmund har inte förlorat på 21 matcher och Shinji Kagawa får nästan Messi att framstå som en B-lagspelare. Gästande VfB Stuttgart har hittat den beryktade vår-formen och kan stoltsera med fyra vinster på fem matcher. Dessutom har man bara släppt in två mål på dessa matcher. Dortmund vill förstås vinna för att sätta press på Bayern, och Stuttgart vill vinna för att sätta press på EL-konkurrenterna. Det är upplagt för dramatik och skön fotboll inför 80 720 åskådare. Stämningen i Dortmund är positiv efter att Mario Götze förlängt sitt kontrakt till 2016.
I Stuttgart saknas avstängde Cacau, men Vedad Ibisevic är tillbaka från sin avstängning.
Jag tror på: 1

Lördag 15:30
FC Augsburg – FC Köln
Lördagens ramas in av ett par nervkittlande bottenmöten. Augsburg tar emot Köln, och på Betzenberg gör Kaiserslautern och HSV upp om poängen i bottenstriden. Ståle Solbakken uppges sitta väldigt löst till och kan mycket väl få sparken som tränare för Köln om laget förlorar. Norrmannen har inte lyckats få någon stabilitet i försvaret och hela 56 mål har släppts in. Under veckan har Solbakken försökt få spelarna att komma närmare varandra, dra åt samma håll. Det är en bottenkamp som handlar om tre viktiga poäng. Och hemmalaget Augsburg blir ingen lätt match. Fem matcher utan förlust i Bundesliga nu, och hela sju matcher på hemmaplan utan förlust. Det luktar kamp och Podolski om den här matchen.
Jag tror på: X

FC Nürnberg – Bayern München
Hemmalaget ligger på elfte plats i Bundesliga, men är inte på något sätt säkra för det. Bottenkampen innefattar många lag den här säsongen. Nürnberg har plötsligt tre raka förluster och nu saknas även skadade Esswein offensivt. Bayern München har fått tillbaka självförtroendet, och inte nog med det, även Bastian Schweinsteiger är tillbaka. Han betyder mycket för sitt lag och kan bli en avgörande faktor. Bayern har dock haft det svårt borta mot Nürnberg och har inte vunnit sedan 2005. Frågan är förstås om Nürnbergs försvar kan stå emot formtoppade spelade – framför allt när de heter Robben, Ribéry, Gomez och Müller.
Jag tror på: 2

FC Kaiserslautern – Hamburger SV
I motsats till fredagens match är det här en match mellan två formsvaga lag. Två lag där alarmklockorna ringer dag som natt. HSV har fyra raka förluster och ligger på kvalplats. Kaiserslautern gör inga mål och ligger sist i tabellen. En vinst är ett måste för nye tränaren Balakov – annars kan det vara över innan det ens har börjat. FCK har inte vunnit på 17 matcher. Hamburgs tränare Fink har uppmanat sina spelare att ge allt och kämpa hårdare, gör man inte det så har man inget i laget att göra. Marcus Berg får en ny chans från start och Wagner ska troligtvis få äran att försöka göra mål för Kaiserslautern.
Jag tror på: 2

Werder Bremen – FSV Mainz 05
Även Mainz har gjort som Nürnberg – spelat bort ett säkert avstånd. Tre förluster på fyra matcher har får konkurrenterna att närma sig med stormsteg. Mohamed Zidan har slutat att vara strålande och måste nog hitta tillbaka till sitt spel för att hjälpa Mainz. Werder Bremen kämpar fortfarande om en Europa League-plats, och kan känna en viss optimism inför mötet med Mainz. Målsprutan, Bremens livförsäkring, Claudio Pizarro är tillbaka från sin avstängning. Även Wiese och Bargfrede tränar igen efter att ha varit skadade. Gissa om Schaaf har längtat.
Jag tror på: 1

Bayer Leverkusen – SC Freiburg
Robin Dutt tränade Freiburg, med framgång, fram till den här säsongen. I Leverkusen har han inte blivit lika uppskattad och det sägs att han får gå efter säsongen. Men rykten gör även gällande att en förlust innebär slutet för Dutt. Christian Streich däremot har gjort underverk med Freiburg som såg så avhängda ut ett tag. Tio av tolv poäng har Freiburg plockat på de senaste fyra matcherna. Leverkusen såg väldigt svagt ut mot Schalke sist, den där storförlusten mot Barcelona tycks fortfarande sitta i spelarnas huvud. Det här känns som en oviss match som kan bjuda på många överraskningar. Schwaab är ny i Leverkusens sjukstuga.
Jag tror på: 2

Lördag 18:30
Hertha Berlin – VfL Wolfsburg
Vad är det med Felix Magath och Tysklands huvudstad? Endast en av 13 matcher har han lyckats vinna mot Berlin. Hertha Berlin grep tag i ett välbehövligt halmstrå förra helgen när man vann med 3-1 mot Mainz. Ramos gjorde två av målen och Kung Otto hoppas förstås på fler. Men det är inte bara Hertha som känner nytt hopp. Även Wolfsburg har rest sig, på klassiskt Magath-vis. Plötsligt är en plats i Europa League inte alls särskilt långt borta. Och Wolfsburg vill dit. Och Wolfsburg har, äntligen, hittat ett fungerande spelsystem med spelare som presterar. Vargarna känns farliga och hungrig nu. Vargar på plan – och rävar på tränarbänkarna.
Jag tror på: 2

Söndag 15:30
Hannover 96 – Borussia Mönchengladbach
Eufori råder i Hannover. Och det med all rätt. Mirko Slomka har fått det här laget att spela smart, men också underhållande och hjärtlig fotboll. Dessutom går det ohyggligt bra för Hannover, ovanligt bra. Klubben spelar kvartsfinal i Europa League och i Bundesliga har man än en gång chans på de internationella platserna. Det är inte vardag i Hannover direkt. Borussia Mönchengladbach har förstås också skämt bort sina supportrar den här säsongen och ligger på en imponerande fjärdeplats. Marco Reus verkar ha hittat målformen igen och rivjärnet Nordtveit är tillbaka från avstängning. Hannover har en Europa-match i benen men Slomka brukar vara duktig på att rotera. Blir nog fantastiskt spännande.
Jag tror på: 2

Söndag 17:30
TSG Hoffenheim – Schalke 04
Ännu en ytterst oviss match. Hoffenheim lyckades på något sätt vinna mot Gladbach förra helgen. Schalkes form kändes starkt uppgående, eller det är den också, men sista kvarten mot Bilbao i torsdags var allt annat än förtroendeingivande. Mathias Schober får vakta Schalkes mål då Fährmann, Unnerstall och Hildebrand är skadade. Vad är det som händer? Samtliga Hoffenheim-spelare är tillgängliga för Markus Babbel, bortsett från långtidsskadade Jaissle. Chinedu Obasi återvänder till sin gamla arbetsgivare, Schalke har ju även utnyttjat köpklausulen. Ska han sänka sin gamla klubb?
Jag tror på: 1

/Wingren

Tyskland mot Spanien i EL

av Pierre Wingren, reporter

Dessvärre tickar klockan på och jag har ont om tid i dag, men jag tänkte ändå bjuda på något inför kvällens Europa League-kvartsfinaler. Som ni kanske redan vet är det följande som gäller för de tyska lagen i kväll:

Schalke 04 – Athletic Bilbao

Atletico Madrid – Hannover 96

Tråkigt nog så spelas matcherna samtidigt (21:05) vilket är trist för oss som vill följa de tyska lagens äventyr ute i Europa.

Det är alltså en duell mellan Tyskland och Spanien som väntar, något som sätter lite extra krydda på det hela. Tysk och spansk fotboll är för tillfället stormakterna i Europa. Det går bra för klubbarna ute i Europa och landslagen håller en klass för sig. Det kryllar av unga talanger som redan i tonåren upplevs som världsklasspelare. Det går bra nu, skulle man kunna säga. Det går dock bättre för Tyskland om vi ser till hur klubbarna och ligan mår. Där kan vi verkligen tala om skillnad och lyfta fram Tyskland som ett sanslöst gott exempel. För mig är det värt mer än framgång i europeiska turneringar. Mycket mer värt. Däremot är det glädjande att Hannover, Schalke och Bayern har gjort det så bra den här säsongen.

En duell mellan två kvalitativa fotbollsmakter alltså. Att jag sen inte har så mycket till övers för hur klubbarna mår i Spanien är en annan sak, och något som jag inte hinner gå in på just i dag.

Schalke 04 – Athletic Bilbao
En tuff uppgift väntar Huub Stevens lag. Men jag tror inte att någon i Gelsenkirchen hade kunnat tänka sig någon bättre tränare för uppdraget än just Huub Stevens. Det var ju han som tog Schalke till en imponerande Uefa Cup-vinst 1997. Nu väntar dock ett lag som fick Manchester United att se ut som småpojkar i åttondelsfinalen. Ett lag som anfaller snabbt och pressar intensivt. Personligen oroar jag mig för hur Schalkes försvar ska klara sig mot dessa framstormande spanjorer.

Lyckligtvis slapp Joel Matip bli avstängd för den löjliga förseelsen mot Alkmaar – som ju inte var någon förseelse. Bra agerat av Uefa till sist. Backlinjen måste vara enormt fokuserad, Jermaine Jones måste jobba som aldrig förr (vilket han kan) och bollarna måste komma fram till Klaas-Jan Huntelaar. Då kan det gå.

Schalke börjar på hemmaplan, men det är inget som oroar den gamle räven Huub Stevens: ”Att vi börjar på hemmaplan gör ingen skillnad för mig. Fördelen av hemmaplan spelar bara roll om det går till förlängning”.

Att hålla nollan i kväll känns viktigt, då jag ser Schalkes försvarsspel som lagets svaga punkt. Offensivt vet vi att Schalke kan skrämma slag på vilket lag som helst. Framför allt en viss holländare.

Atletico Madrid – Hannover 96
Hannover börjar på bortaplan och trivs nog väldigt bra med det – det har ju gått bra att avsluta på hemmaplan förr i den här turneringen. Hannover är i mitt tycke en stor överraskning, så väl i Bundesliga som i Europa League. Men Mirko Slomkas klubb får oförtjänt lite uppmärksamhet för sina bedrifter. Hannover har gjort så mycket av så lite. Som grädde på moset har man även spelat väldigt underhållande och intensiv fotboll. Det är kul att pengar och dyra investeringar inte betyder allt.

Om Hannover kan hitta den där härliga viljan och intensiteten i sitt spel så känns allt möjligt. Det har laget bevisat vid ett flertal tillfällen den här säsongen. Och varför skulle inte motivationen vara på topp? Givetvis utgör Madrid ett stort hot offensivt med spelare som Falcao och Arda Turan. Till returmötet i Tyskland förväntas även Diego kunna medverka – och honom känner vi till. 114 Bundesliga-matcher har den lille teknikern gjort för Werder Bremen och VfL Wolfsburg. 44 mål blev det i Bundesliga. Så nog förfogar tränare Diego Simeone över ett slagkraftigt lag. Men har Hannover en bra dag så är det ett av Europas jobbigaste lag att möta, och nu har även Slomka en hel del offensiva alternativ om målskyttet låser sig.

Hannovers sportchef, Jörg Schmadtke, ser Atletico som favorit i dubbelmötet – åtminstone på papperet. Och det har han givetvis rätt i. Men som jag tidigare har varit inne på så är Hannover ett fantastiskt lag. Ett ruggigt kollektiv. Precis som Schmadtke själv menar, spelar namnen i truppen ingen större roll: ”Den här duellen avgörs på plan. En spännande utmaning väntar oss. Att det än en gång är en spansk klubb gör det hela ännu mer intressant”.

Snart smäller det. Tyskland mot Spanien: rond ett.

/Wingren

Det andas storlag om Bayern…

av Pierre Wingren, reporter

…Är en positivare rubrik än vad inlägget är. Men det är också lite sant, det kan vi inte komma ifrån. Bayern München gör ingen stormatch mot ett ganska svagt och desarmerat Marseille – men man vinner ändå med 2-0. Bayern München hade väldigt få skott på mål, hade svårt att komma till riktigt heta lägen, men man gjorde ändå alldeles tillräckligt med mål. Det är en storhet och det är en förmåga som ytterst få lag besitter. Det är bara att lyfta på hatten för rekordmästarna från Tyskland.

Olympique Marseille borde dock ha gjort något mål. Vi fick bevittna varför Manuel Neuer värvades för stora pengar, vi fick se Marseille-spelare agera som nervösa tonåringar i skottlägena och vi fick se en hemsk målvakt i Andrade. Men trots att Marseille knappast förtjänar nämnvärt med beröm så hotade man ändå Bayern München på fasta situationer och med farliga långbollar.

Vi fick helt enkelt se det som jag har argumenterat för i ett år nu – Bayerns försvar håller inte på långa vägar internationell klass. Laget har ganska lätt för att freda sig på ett bra sätt när man möter lag som vill bygga upp sitt offensiva spel på ett lugnare och långsammare sätt, men när man möter lag som vill kontra snabbt eller utmana försvararna så lyser det igenom. Det är inte på topp. Det är svårt att på allvar såga ett försvar som har släppt in så få mål, men det passar inte ett mäktigt storlag som Bayern München. Och det märks – framför allt när Bayern inte får dominera spelet fullt ut.

Bayern hade tur när Mario Gomez gjorde 0-1 i den här matchen. Philipp Lahm fick bollen på armen och borde, i ärlighetens namn, fått en frispark mot sig. Det fick han inte. Spelet gick vidare. Arjen Robben bjöd på lite av sin världsklass och serverade Mario Gomez som…sköt rakt på målvakten. Elinton Andrade heter Marseilles tredjemålvakt – han släppte in bollen. Förstemålvakten Steve Mandanda är som bekant avstängd. En brutal målvaktstavla.
Det var för övrigt Gomez elfte mål i Champions League den här säsongen. Messi står på tolv.

När Marseille åter tryckte på för ett mål var det i stället Bayern som gjorde mål. Thomas Müller serverade Arjen Robben på ett ljuvligt sätt och holländaren knorrade – patenterat – in 0-2 i den här bortamatchen. Den här gången kan vi knappast lasta Andrade. Det här var bara världsklass.

På tal om Andrade dock. Hur i hel*ete kan en klubb som Marseille ha en sån kille som tredjemålvakt? Det är så pinsamt och under all kritik. Jag kände mig för tusan förnedrad när jag såg honom. Jag var trots allt målvakt en gång i tiden – och jag hade ta mig tusan gjort det där lika bra.

Matthias Sammer var en fantastisk fotbollsspelare – och jag väljer att citera honom:

”Andrade är tredjemålvakt i Marseille. I en tysk klubb hade han inte ens varit 13:e-målvakt”.

Den gode Sammer har ju rätt. Andrade bjöd München på den här segern.

Med detta sagt så ska Bayern München hyllas för vad klubben trots allt är. En mästarklubb, ett storlag. Spelarna går ut och gör jobbet i Frankrike och tar med sig en 2-0-vinst hem till Tyskland. Det är naturligtvis helt fantastiskt. Så typiskt Bayern, så typiskt ett storlag.

Bayern spelade säkert, gjorde sina mål och avfärdade trots allt Marseille relativt enkelt i sammanhanget. Så gör ett storlag. Tack för det, Bayern.

Vi fick även se Bastian Schweinsteiger i 20 minuter. Ett viktigt och vackert ögonblick.

/Wingren

Är Bayern redan vidare?

av Pierre Wingren, reporter

I San Siros skugga spelas en trevlig match mellan Olympique Marseille och Bayern München i kväll. På Stade Velodrome inför galna franska supportrar. Franck Ribéry får återvända till den arena där han en gång slog igenom.

Bastian Schweinsteiger följde med laget till Frankrike och kan förhoppningsvis göra en efterlängtad comeback. Bara det faktum att han är på plats betyder nog en hel del för Bayern München. En fältherre är aldrig fel att ha med sig.

Vidare kan vi konstatera att det mesta talar för att målsprutan Mario Gomez snart förlänger sitt kontrakt. Anfallaren har stänkt in 36 mål på 39 tävlingsmatcher den här säsongen för Bayern. Det är han och Schalkes Klaas-Jan Huntelaar som spelar i en egen liga. Gomez nuvarande kontrakt går ut sommaren 2013, men klubben vill förlänga till 2016. Mario Gomez själv, samt hans agent, låter väldigt positiva och det mesta verkar handla om att kontraktet ska skrivas på helt enkelt. Kanske glömde Nerlinger sin penna hemma i Tyskland?

Kvällens två matcher bjuder dessutom på en match mellan matcherna. Nämligen kampen om skytteligatiteln i Champions League. Barcelonas Lionel Messi har mäktat med hela tolv fullträffar – Mario Gomez står på imponerande tio. Mot Basel blev Gomez den förste tyske spelaren att göra fyra mål i en och samma Champions League-match.

Men det där är förstås mindre viktigt än att faktiskt vinna matchen, eller åtminstone få med sig ett oavgjort resultat hem till södra Tyskland. Olympique Marseille är inget skitlag bara för att det inte går som det ska i ligan och franska cupen. Det vore en sanslöst dum underskattning. Fransmännens förstemålvakt, Steve Mandanda, är avstängd i kväll och tränaren Didier Deschamps har bestämt sig för tredjemålvakten Elinton Andrade, 32. Brasilianaren har inte spelat en enda match den här säsongen och har över huvud taget bara spelat åtta matcher för Marseille sedan 2009. Inte så konstigt förstås.

Varför väljer Deschamps Andrade då, och inte andremålvakten Gennaro Bracigliano? Tja, det är väl magkänslan som avgör framför allt. Men även cup-matchen mot US Quevilly (från division tre) kan väl ha spelat in i valet av målvakt. Bracigliano vaktade målet i 2-3-förlusten och imponerade knappast. Tvärtom.

Deschamps fick förstås frågan: ”Är inte valet av Andrade en risk?”

Svaret: ”Vad är en risk? Förstemålvakten är inte tillgänglig”.

Tja, det är ju sant.

Olympique Marseille är alltså drabbat av spelarbortfall och en urusel form. Det ser inte bra ut. Bayern München däremot har hittat formen, har öst in mål och Jupp Heynckes har inte särskilt mycket huvudbry gällande startelvan. Franck Ribéry spelar som någon slags Fotbollsgud och det mesta känns väldigt harmoniskt i München just nu. Det är givetvis så att Bayern München är, och ska vara, stora favoriter i kväll. Det är dock en kvartsfinal i Champions League vi talar om. Marseilles ligaform behöver inte betyda sett skit, snarare kan det ge en positiv effekt. Spelarna behöver inte tänka på ligan, utan kan i stället spela ut i Champions League mot ett lag som är klara favoriter. De har inget att förlora, men kvalitet nog att vinna.

Marseilles vilja att spela tätt och stänga ner ytor för att sedan sticka på blixtsnabba kontringar passar inte München alls. Bayern måste vara väldigt vakna och utnyttja sina chanser. Bayern kan, och ska, vinna det här dubbelmötet. Men varför låter det som om att det redan är klart?

Från spelar- och ledarhåll låter det inte så – vilket givetvis är positivt. Man har lärt sig att respektera sitt motstånd och inte underskatta det. Lyssnar man däremot på diverse journalister, experter, fotbollsälskare, supportrar och vilken tänkbar målgrupp som helst, så är Bayern redan i semifinal. Hur kan det vara så? Ingen ska försöka lura mig att fotbollen är så förutsägbar att Bayern redan står i semifinal mot Real Madrid? Visst ska Bayern München ta sig vidare, men det kan väl aldrig betyda att de har tagit sig vidare på förhand?

Vem trodde, i ärlighetens namn, att Schalke 04 skulle spela semifinal mot Manchester United förra året? Schalke var för tusan nära att åka ur Bundesliga förra säsongen! Varför skulle inte Marseille kunna chocka Bayern i kväll? Eller rentav på Allianz Arena?

Med det sagt så tror och hoppas även jag på att Bayern München vinner det här dubbelmötet. Finalen på Allianz Arena skulle då vara ett steg närmre. Men klart är det först när domaren har blåst av matchen i München.

/Wingren

Vilket lag vinner Bundesliga?

av Pierre Wingren, reporter

Så återstår det endast sju omgångar. Läget är oförändrat. Bayern München vann mot Hannover, Borussia Dortmund krossade Köln. Fem poäng skiljer lagen åt. När kommer ett trendbrott? När får vi se ett titelryck från Dortmund? Eller när får vi se Bayern hämta in tre poäng?

Säsongens riktiga läckerbit bjuds vi på i omgång 30. Då tar Borussia Dortmund emot Bayern München på Westfalenstadion. Då kan allt avgöras, men inte nödvändigtvis.

Så här ser lagens spelschema ut:

Borussia Dortmund:
Omgång 28: Stuttgart (H)
Omgång 29: Wolfsburg (B)
Omgång 30: Bayern (H)
Omgång 31: Schalke o4 (B)
Omgång 32: Borussia Mönchengladbach (H)
Omgång 33: Kaiserslautern (B)
Omgång 34: Freiburg (H)

Bayern München:
Omgång 28: Nürnberg (B)
Omgång 29: Augsburg (H)
Omgång 30: Borussia Dortmund (B)
Omgång 31: Mainz (H)
Omgång 32: Werder Bremen (B)
Omgång 33: Stuttgart (H)
Omgång 34: Köln (B)

De regerande mästarna ska alltså spela mot formstarka Stuttgart och Wolfsburg, som kämpar om en Europa League-plats. Rekordmästarna från München har under samma period matcher mot två bottenlag. Fördel München så långt.

Sedan möts storklubbarna i Dortmund. Efter det har Dortmund ett ruggigt derby mot Schalke, och ni kan lita på att killarna från Gelsenkirchen vill ge igen på Dortmund och vara laget som sätter stopp för rivalens titeldrömmar. Sedan väntar nästa Champions League-lag i form av Mönchengladbach.

Borussia Dortmund avslutar mot två bottenlag. Det är svårt att säga hur klurigt det blir. Allt beror på om framtiden redan är bestämd. Kommer Kaiserslautern att vara rökta? Kommer Freiburg ha ett säkrat Bundesliga-kontrakt?

Bayern München har efter mötet med Dortmund matcher mot Mainz, Bremen, Stuttgart och Köln. Bremen har inte imponerat mot topplagen den här säsongen, däremot kan matcherna mot Stuttgart och Köln bli svettiga. Stuttgart vill till Europa, Köln vill spela i Bundesliga även nästa säsong.

Nyktert betraktat är Borussia Dortmunds spelschema jobbigare och svårare än Bayern Münchens. Samtidigt ska vi inte glömma bort att Jupp Heynckes lag förhoppningsvis går en strålande vår till mötes i Champions League. Om man lyckas avfärda Olympique Marseille väntar två energikrävande matcher mot Real Madrid (eller APOEL). Det är en aspekt som måste vägas in när vi diskuterar de återstående matcherna.

I Bayern väntar man på Bastian Schweinsteiger, i Dortmund väntar man på Mario Götze. Hyggliga förstärkningar.

Det kommer att bli en gastkramande titelstrid. Det känns säkert redan nu. De resterande matcherna går att diskutera fram och tillbaka – men vi återvänder ständigt till omgång 30. Om Dortmund vinner mot München känns det nästan klart. En seger för Dortmund innebär att man ”bara” behöver elva poäng från de andra sex matcherna. Med tanke på Dortmunds 21 matcher i rad utan förlust känns det ganska troligt.

En München-vinst däremot skulle injicera ordentligt med självförtroende i Münchens trupp, och beroende på hur det går i matcherna innan stormötet skulle Bayern till och med kunna rycka i toppen vid en vinst. Skulle Dortmund orka ta sig tillbaka på så kort tid?

Den som lever får se. Jäkligt spännande och njutningsfullt att följa kommer det att bli oavsett vad. Som vanligt är det dock nästa match som gäller och ingenting annat. På fredag kan Dortmund tvinga München att vinna borta mot Nürnberg, eller öppna dörren för en riktigt tät titelstrid.

Hur tror ni att det slutar? Vilka matcher blir avgörande?

Bundesliga omgång 27:

VfL Wolfsburg – Hamburger SV 2-1
HSV såg bättre och mer koncentrerat ut än senast mot Freiburg. Första halvlek bjöd inte på mycket fotbollsgodis, snarare ett ständigt ställningskrig. I början av andra halvlek brakade det dock loss ordentligt. Mandzukic gjorde omgående 1-0 för Wolfsburg, bara för att se Marcus Berg kvittera direkt efteråt. Det var svenskens första mål för säsongen – och ett riktigt läckert sådant då han vackert lyfte bollen över Bengalio i mål. Chanserna avlöste varandra ett tag efter målen men sedan drogs tempot ned en aning igen. Drobny fumlade med Schäfers frispark och 2-1 var ett faktum. Wolfsburg fortsätter att vinna och ligger nu bra till för en Europa-plats. HSV sjunker som en sten och ligger nu på kvalplats. Fink fortsätter att envisas med att allting är bra.
En kvalkamp mellan HSV och St. Pauli hade väl varit något?

Werder Bremen – FC Augsburg 1-1
Thomas Schaaf tvingas fortsatt förlita sig på ungdomlig kraft då skadeläget är allt annat än gott. Füllkrug tackade för förtroendet och gjorde sitt första Bundesliga-mål. Men det skulle inte räcka mot ett sedvanligt hårt kämpande Augsburg. En lite tursam kvittering kom till under tilläggstiden. Augsburg går fortsatt starkt och kämpar hårt för varje poäng. Werder Bremen har fortsatt svårt och tappade viktiga poäng i kampen om Europa-platser. Schaaf väntar nog ivrigt på att några spelare ska komma tillbaka från skada, men redan nästa vecka är Pizarro tillbaka. Han är Bremens livförsäkring.

FSV Mainz 05 – Hertha Berlin 1-3
Otto Rehhagel fick en mycket viktig seger mot Mainz – och helt välförtjänt. När vi trodde att Berlin var ett slaget lag, och Mainz ett säkert lag, så ställdes allt på kant på bara 90 minuter. Ben-Haira gjorde 0-1, Ramos utökade ledningen. Men Mainz kämpade på och lyckades också göra 1-2 genom Choupo-Moting. Det räckte dock inte långt när Ramos återigen la bollen i mål. En välförtjänt, och otroligt viktig, seger för huvudstadsklubben. Mainz tvingas åter vakna upp och inse att ingenting är klart.

Bayern München – Hannover 96 2-1
En välförtjänt seger för München, även om spelet inte var lika överlägset lysande som matcherna mot Hoffenheim och Berlin. Kroos chippade elegant in 1-0-målet när Zieler kom utrusande. Målet kom vid ett perfekt tillfälle då Hannover var på väg att äta sig in i matchen. I andra halvlek kom sedan Gomez in från bänken och fick målgörandets konst att se så enkelt ut när han rullade in 2-0. Hannover försökte och försökte, men Slomkas lag hade svårt att etablera något spel mot ett smart Bayern. Ya Konan skulle dock få göra ett drömmål med ungefär en kvart kvar av matchen och plötsligt blev det lite nerv igen. Hannover skapade chanser, Boateng försökte göra självmål men Neuer var med på det hela. München spelade av matchen när de fick bollen och vann rättvist.

SC Freiburg – FC Kaiserslautern 2-0
En mardrömsinledning för nye tränaren Krassimir Balakov. Efter bara en kvart hade Freiburg utnyttjat två individuella misstag och ledde helt välförtjänt med 2-0. Kaiserslautern förbättrade spelet men utgjorde aldrig något reellt hot mot Freiburg som vann helt välförtjänt. Kaiserslautern har nu sju poäng upp till Hamburg som ligger på kvalplats. Det ser riktigt hopplöst ut och Balakov får plocka fram alla trick han kan tänkas ha i rockärmen. Freiburg klättrar dock allt längre upp ur källaren och har tagit imponerande tio poäng på fyra matcher.

Borussia Mönchengladbach – TSG Hoffenheim 1-2
Hemmalaget såg onekligen lite slitet ut efter den tuffa semifinalen mot Bayern München i onsdags. Gladbach var inte lika tempostarkt som vanligt, men kontrollerade ändå spelet. Marco Reus gjorde sitt 15:e mål för säsongen i mitten av första halvlek och sedan handlade det mesta om Gladbach. Publiken väntade på 2-0-målet. I andra halvlek jobbade dock Hoffenheim in sig i matchen och gjorde livet allt jobbigare för Gladbach som började se allt tröttare ut. Firmino kvitterade och bara några minuter senare stod Vukcevic för 1-2-målet. Hoffenheim är det enda laget som har vunnit mot Gladbach på bortaplan den här säsongen. Moralbildande för Babbels gäng, Favres Gladbach tvingas nu ladda batterierna för att orka ta upp kampen med Schalke som gick förbi.

Schalke 04 – Bayer Leverkusen 2-0
Schalke dominerade den första halvleken och Huntelaar, vem annars, nickade in 1-0 efter ett fint inlägg från Fuchs. Hemmalaget hade gott om chanser, spelade snabb anfallsfotboll och såg ut att ha kul. Men det där andra, eventuellt matchavgörande målet, kom aldrig. Efter en usel första halvlek såg Leverkusen lite piggare ut i andra och försökte störa Schalke. Men anfallsspelet kändes obefintligt och försvarsspelet var fortsatt rörigt. Huntelaar nickade in sitt 22:a mål för säsongen strax före slutet. Vinsten innebar att Schalke tog sig förbi Gladbach och ligger nu på en direktplats till Champions League, Leverkusens formsvacka blir allt tydligare och klubben jagas nu av en handfull konkurrenter om Europa League-platserna.
Rykten gör gällande att Robin Dutt lämnar efter säsongen – om inte tidigare. Ralf Rangnick viskas det om som ersättare.

VfB Stuttgart – FC Nürnberg 1-0
En otroligt rolig match med ett högt tempo och positiv anfallsfotboll som bjöd åskådarna på rikligt med målchanser. Resultatet speglar inte matchbilden alls. Det borde ha blivit fler mål, framför allt borde det ha blivit Nürnberg-mål. Heckings lag var bättre än Labbadias dito, men det var Stuttgart som lyckades göra mål. Cacau fick göra sitt femte mål för säsongen. Stuttgart ligger nu på en Europa League-plats medan Nürnberg tvingas kika nedåt i tabellen igen.

FC Köln – Borussia Dortmund 1-6
München satte press på Dortmund med vinsten mot Hannover. I andra halvlek svarade Dortmund på bästa sätt – med fem mål och en galaföreställning. Första halvlek var inte särskilt välspelad eller temporik. Dortmund lyckades inte med sina kombinationer, pressen var inte lika vansinnig som vanligt och Köln spelade med mod och kloka anfallsförsök. Novakovic gjorde också 1-0 när Subotic och Weidenfeller såg svaga ut. Dortmund kvitterade dock genom Piszczek och vi hade 1-1 i halvtid. Sedan brände Dortmund av ett fyrverkeri och krossade Köln och bjöd åskådarna på fotbollsgodis. Kagawa än en gång stor matchvinnare för Dortmund. Köln föll ihop efter 1-3-målet och krisen blir allt mer påtaglig för Solbakken. Ishak fick speltid men Köln hade inte mycket till spel över huvud taget.

/Wingren

Så här stiger man ner – och så här håller man sig kvar

av Pierre Wingren, reporter

Det är väldigt många lag i årets upplaga av Bundesliga som riskerar att åka ur. Men vi kan väl försöka vara realistiska och åtminstone konstatera att VfL Wolfsburg, på nionde plats med nio poäng ner till kvalplats, ligger ganska säkert till. Men från plats tio och neråt blir det spännande och nervöst. Och det här gör ju Bundesliga till en så fängslande tillställning. Det är inte bara toppstriden som är intressant – vi har även en dramatisk bottenstrid att se fram emot.

Så här ser den nedre halvan av tabellen ut:
Placering, klubb, spelade matcher, segrar, oavgjorda, förluster, mål +/, målskillnad, poäng.

10. 1. FC Nürnberg    26 9 4 13 25:37 -12 31
11.
1. FSV Mainz 05  26 7 9 10 38:41 -3 30
12. TSG Hoffenheim  26 7 9 10 29:37 -8 30
13. 1. FC Köln           26 8 4 14 33:50 -17 28
14. Hamburger SV    26 6 9 11 30:48 -18 27
15. FC Augsburg       26 5 11 10 27:40 -13 26

16. SC Freiburg        26 6 7 13 33:53 -20 25

17. Hertha Berlin      26 5 8 13 26:47 -21 23
18. 1. FC K’lautern   26 3 11 12 17:36 -19 20
(OBS: jag ber om ursäkt för hur tabellen ser ut, verkligen).

Upplagt för dramatik alltså. För er som vill studera tabellen extra noga kan ni klicka här. Då kan ni även välja ”Heimtabelle” och ”Auswärtstabelle”. Varför skulle det vara så intressant i sammanhanget då? Jo, här följer nämligen Bundesligas statistiska sammanställning över hur man klarar sig kvar i finrummet, eller vad man ska misslyckas med för att åka ur Bundesliga.

Minst antal gjorda mål: 63 procents risk för avstigning (that’s right, det ordet använder jag nu):
I 30 av 48 Bundesliga-säsonger har laget med minst gjorda mål åkt ur. Under de senaste tio säsongerna har laget med minst gjorda mål lyckats rädda sig kvar. Det var Nürnberg via kval (2009/10) samt Arminia Bielefeld (2005/06).

Flest antal insläppta mål: 81 procents risk för avstigning (javisst!):
I 39 av 48 Bundesliga-säsonger har laget med flest insläppta mål fått tacka för sig. Hannover är det enda laget som har lyckats hålla sig kvar två säsonger i rad, trots flest insläppta mål (2008/09 och 2009/10).

Sämsta bortalaget: 75 procents risk för avstigning:
I 36 av 48 Bundesliga-säsonger har det sämsta bortalaget fått packa väskorna och förbereda sig för en säsong i 2. Bundesliga. Men Wolfsburgs supportrar behöver inte känna sig särskilt oroliga. Senast detta hände var nämligen säsongen 2006/07 och det ser onekligen relativt bekvämt ut för Wolfsburg som snarare jagar en Europa League-plats.

Sämsta hemmalaget: 90 procents risk för avstigning:
I 43 av 48 Bundesliga-säsonger har det sämsta hemmalaget fått lämna det tyska finrummet. Säsongen 1997/98 lyckades Hamburg göra något som inget annat lag har lyckats med de senaste 23 säsongerna: de höll sig kvar trots att de låg sist i hemmatabellen. Å andra sidan låg de femma i bortatabellen.

Minst 80 insläppta mål: 100 procents risk för avstigning:
Inget lag som har släppt in så här många mål, eller fler, har någonsin klarat kontraktet. Säsongen 1983/84 stod KFC Uerdingen för en stor bedrift och säsongen 1986/87 gjorde även FC Homburg det – men dessa klubbarna hade ”bara” släppt in 79 mål.

Inte mer än fem segrar på en säsong: 100 procents risk för avstigning:
Inget lag har lyckats med konststycket att hålla sig kvar i Bundesliga med fem, eller färre, segrar. Kaiserslautern kan alltså sakteliga börja svettas då endast har blivit tre segrar hittills.

Och så här klarar man sig kvar i Bundesliga:

Minst tolv segrar: 100 procents chans att klara sig kvar:
Inget lag har behövt börja om i andradivisionen efter minst tolv vinster under en och samma säsong. Säsongen 1979/80 fick Werder Bremen skutta ner en division, men då hade laget bara tagit elva segrar.

Minst 54 gjorda mål: 100 procents chans att klara sig kvar:
Säsongen 1976/77 fick Karlsruher SC stiga av, precis som Stuttgarter Kickers fick göra 1991/92. Dessa klubbarna hade dock bara mäktat med 53 mål. Med 54 gjorda så är man, statistiskt sätt, säker.

***

Veckans skönaste citat står Freiburgs tränare, Christian Streich, för. Hans lag spelar hemma mot tabelljumbon Kaiserslautern och tre poäng är givetvis oerhört viktiga. På presskonferensen frågade en journalist om Freiburg måste vinna, varpå Streich i all enkelhet och jordnära visdom svarade: ”Vi måste inte vinna, bara dö. Dö måste vi, vinna måste vi inte”. Så enkelt.

***

På tal om bottenmötet: Kaiserslautern har ersatt sparkade Marco Kurz med legendaren från Bulgarien – Krassimir Balakov. Han har ett tufft jobb framför sig, det må jag säga.

***

Ernst Tanner har fått sparken från TSG Hoffenheim. Det var på tiden tycker jag. Frågan är vem som ska ta över som sportchef nu? Dietmar Hopp själv tro? Nja.

Bundesliga omgång 27:

Fredag 20:30
VfL Wolfsburg – Hamburger SV
Aogo och Westermann är tillbaka för HSV vilket onekligen känns viktigt. Men har Fink lyckats ställa in sina grabbar på nedflyttningsstrid, har han lyckats pränta in defensiva riktlinjer? Hamburg har inte gått särskilt starkt på hemmaplan och förlorade senast mot Freiburg. Wolfsburg har dock gått väldigt svagt på bortaplan, men vann faktiskt med 3-1 mot Nürnberg sist och borde tankat lite mer självförtroende. Känns som en väldigt öppen historia mellan två lag som kämpar för olika saker – för Europa och mot degradering.
Jag tror på: 1

Lördag 15:30
Werder Bremen – FC Augsburg
Thomas Schaafs unga lag gjorde det egentligen ganska bra mot Dortmund senast. Men några riktigt heta målchanser skapade man aldrig. Pizarros onödiga örfil har ställt till det för Bremen och peruanen kommer även att missa den här matchen. Rosenberg ska stå för målproduktionen. I Junuzovic och Ekici finns det dock spelare som kan skapa bra chanser för Bremen, men Augsburg har visat upp ett förträffligt fint försvarsspel på sistone och ligger plötsligt ovanför strecket. Självförtroendet finns i Augsburg, men räcker det för en vinst på bortaplan? Nykomlingen är, tillsammans med Wolfsburg, det sämsta bortalaget den här säsongen.
Jag tror på: X

FSV Mainz 05 – Hertha Berlin
Thomas Tuchel, 38, mot Otto Rehhagel, 73. Yngst mot äldst, äldst mot yngst. En intressant tränarduell. Berlin måste helt enkelt haka av sig 0-6-förlusten mot München och fokusera på det viktiga i stället. Men helt klart är att Rehhagel-effekten hittills har uteblivet. Kobiashvili är tillbaka från avstängning. Mainz nyförvärv i vintras, Mohamed Zidan, gjorde sex mål på sex matcher. Men mot Augsburg tog det stopp. Kan han starta en ny serie och leda sitt lag till säkrare i mark i tabellen?
Jag tror på: 1

Bayern München – Hannover 96
I ligan har Bayern visat upp en mästerlig form då man har avfärdat Hoffenheim med 7-1 och Berlin med 6-0. Och på hemmaplan är rekordmästarna brutalt starka. I cupen mot Gladbach ville dock inte bollen in trots ett antal fina målchanser. München är mänskliga – men har Hannover något att sätta emot när matchen spelas på Allianz Arena? Mirko Slomkas lag slog Köln med 4-1, men släppte till en hel del målchanser. Men kan man spela så engagerat och fysiskt som i vissa andra matcher den här säsongen så har man en chans att störa Bayern.
Jag tror på: 1

SC Freiburg – FC Kaiserslautern
Nytt blod i Kaiserslautern alltså, nye tränaren Balakov kommer att sitta på bänken redan på lördag. Det kan givetvis bli ett mentalt lyft för spelarna, en välbehövlig omstart. Men Freiburg har verkligen växt ihop som lag och kämpar för varandra match efter match. Och det har gett resultat. Kaiserslautern måste börja göra mål, kan Balakovs ankomst lösa upp anfallarnas nervknutar? Senast Kaiserslautern vann var faktiskt mot just Freiburg under hösten…
Jag tror på: 1

Borussia Mönchengladbach – TSG Hoffenheim
2-1-vinsten mot Bayer Leverkusen gav Mönchengladbach det självförtroende som de nästan hade tappat. Patrick Herrmann gjorde comeback i cupen mot München, men norrmannen Nordtveit saknas på grund av avstängning. Gladbachs största svaghet är trots allt bredden i truppen. Hoffenheim har inte gått alls särskilt bra och spelar fortfarande för överlevnad, således kan vi räkna med att Babbel försöker tvinga fram rätt inställning från sina spelare. Men räcker det? Försvaret måste se bättre ut än vad det har gjort på sistone.
Jag tror på: 1

Lördag 18:30
Schalke 04 – Bayer Leverkusen
Leverkusen missade chansen förra helgen. Förlusten mot Gladbach innebär att laget nu har tio poäng upp till Schalke som ligger fyra, och därmed innehar kvalplatsen till Champions League. Så hoppet känns ute för Leverkusen, däremot måste man se till att försvara sig mot lagen under dem i tabellen. Schalke har siktet inställt på Gladbachs tredjeplats, särskilt hett blir det om Gladbach tappar poäng halv fyra. Huntelaar är i en faslig målform och hela Schalkes offensiv känns hyperfarlig. Kan Leverkusen freda sig mot det, i Gelsenkirchen?
Jag tror på: 2

Söndag 15:30
VfB Stuttgart – FC Nürnberg
Nürnbergs mittback, Wollscheid, är tveksam till spel. Det hade ställt till det för Dieter Hecking. Bruno Labbadia och Stuttgart får klara sig utan förra helgens tvåmålsskytt, Vedad Ibisevic, som är avstängd. Stuttgart siktar på plats sju, den ack så viktiga Europa-platsen. Efter ett par fina matcher är Nürnberg nu tillbaka i verkligheten och måste fortfarande rikta blicken nedåt i tabellen. Vilket lag tar det nödvändiga klivet i denna södra maktkamp?
Jag tror på: X

Söndag 17:30
FC Köln – Borussia Dortmund
När Köln och Dortmund vandrar ut på plan så vet spelarna precis vad som gäller. Hur litet avståndet ner är, hur mycket man kan rycka eller vad som krävs för att helt enkelt försvara sin nuvarande position. Matcherna mellan Köln och Dortmund, i Köln, har på sistone varit spektakulära och ganska galna. Många sena avgöranden och en hel del mål. Jürgen Klopps Dortmund är ligans bästa bortalag och har gott om självförtroende även om chanserna måste sitta snart. Detsamma går att säga om Kölns insats mot Hannover då laget brände alldeles för många lägen. Podolski är tillbaka så vi lär hitta Ishak på bänken. Dortmund har inte förlorat på tio matcher mot Köln – vilken serie upphör?
Jag tror på: 2

Precis som förra veckan frånsäger jag mig allt ansvar angående matchresultaten. Den som vill spela, spelar på egen risk. Personligen tycker jag att det är för många ”1:or”, men jag kan inte göra mycket åt det…

/Wingren

Drömfinal väntar i Berlin

av Pierre Wingren, reporter

Då var det klart. Det blir en drömfinal i Berlin den 12 maj. Borussia Dortmund ställs mot Bayern München. Den tyska fotbollens två giganter för tillfället. Allting talar för att det blir en dramatisk, tät och svettig uppgörelse om ligatiteln. Bayern München ligger fem poäng efter Borussia Dortmund, men rekordmästarna har hittat vinnarformen igen. Nervkittlande nog så möts lagen i Dortmund i april. En match som mycket väl kan avgöra allt.

Och så bara en vecka efter att Bundesliga har spelats klart drabbar storklubbarna samman i Berlin. På Olympiastadion. I final i DFB-Pokal. Det låter ljuvligt.

Tisdagens och onsdagens matcher var ganska lika varandra. Det fanns ett bättre lag matchen igenom, men som inte lyckades sätta sina chanser och därför kunde motståndarlaget sticka upp och hota i perioder. Båda matcherna gick till förlängning. Den ena avgjordes i 119:e minuten, den andra avgjordes på straffar. Vi fick även två ofrivilliga syndabockar.

Vi börjar väl i Fürth. Borussia Dortmund ägde den första halvlek mot den starka ligaettan i 2. Bundesliga. Men precis som i ligaspelet hade Dortmund svårt att ta tillvara på målchanserna. Greuther Fürth spelade fenomenal fotboll hela match och försökte verkligen spela på ”lika villkor” mot de regerande mästarna. Hemmalaget blev bättre och bättre, farligare och farligare. Matchen slutade 0-0 efter 90 minuter och gick, trots allt, helt rättvist till förlängning. Här kändes Fürth till och med som det farligare laget.

Men det var ändå Dortmund som skulle vinna. Det är helt sjukt vilken vinnarkultur det här unga laget besitter just nu. Med matchens sista spark lyckades Ilkay Gündogan göra mål. Och hur skönt var inte det för mittfältaren som kom i somras för att ersätta Nuri Sahin? Lägger vi ihop matchens 120 minuter så var Dortmund det bättre laget, och den värdiga vinnaren. Men Greuther Fürth förtjänar all respekt efter en modig, uppoffrande och bra insats. Jag är helt övertygad om att vi får se Fürth i Bundesliga nästa säsong.

Och så var ju det här med syndabocken. En ofrivillig sådan. 25-årige Jasmin Fejzic blev rikskänd på två minuter. Fürths tränare, Mike Büskens, valde att göra ett målvaktsbyte med två minuter kvar av förlängningen. Storspelande Max Grün gick ut, Fejzic kom in. Varför? För att Fejzic enligt uppgifter är en jäkel på att rädda straffar, men även att själv göra mål på straffar. Olyckligtvis för honom var inte matchen över. Dortmund försökte fortfarande. Och när Gündogan sparkade iväg bollen mot mål slängde Fejzic sig mot sin högra stolpe, missade bollen, bollen studsade i stolpen och träffade Fejzic i ryggen. Bollen rullade in i mål. Matchen var över. Dortmund hade slagit ut Fürth med 1-0.

I Mönchengladbach utspelade sig en snarlik match. Bayern München var laget som förde spelet, som skapade flest chanser. Men om inte Marc-André ter Stegen gjorde fantomräddningar så stod stolpen i vägen. Om inte stolpen eller ter Stegen var i vägen så skyfflade Bayern-spelarna bollen ovanför målet, eller vid sidan av. Borussia Mönchengladbach försvarade sig ypperligt och visade att Bayern inte skulle få göra några sex eller sju mål här inte. Hemmalaget rusade även iväg på farliga anfall när chansen gavs. Marco Reus var fri med Manuel Neuer två gånger, bland annat. Men i går lyckades Manuel Neuer ta revansch för de två senaste matcherna mot Gladbach.

Matchen gick till förlängning. En förlängning som inte bjöd på särskilt mycket. Det var först mot slutet som Bayern München än en gång tryckte gasen i botten. Gladbach var trötta. Men med snubblande anfallare och storspelande Gladbach-försvarare så slutade det 0-0. Vilken överraskning att matchen skulle avgöras på straffar när Europas två bästa försvar ställdes mot varandra.

Även om det inte krävdes lika många straffar som finalen 1984, så finns det ändå en del paralleller att dra. Givetvis att Bayern München vann (4-2), men även en kille som missade en straff. Dante. Den duktige mittbacken har under ett bra tag kopplats väldigt intensivt till Bayern München. Övergång har länge varit så gott som klar i media. Dante brände sin straff. Lothar Matthäus brände sin straff 1984 – sen gick han till Bayern München.

Två värdiga vinnare i Borussia Dortmund och Bayern München. Två jämna och nervkittlande semifinaler. Och två väldigt värdiga förlorare i Greuther Fürth samt Borussia Mönchengladbach.

Det ger oss en drömfinal i Berlin. Den 12 maj.

Och just det ja: det här innebär även att laget som slutar på plats sju i Bundesliga får kvala till Europa League.

***

Ni som följer tysk fotboll har väl säkert inte missat Kevin Großkreutz aktion efter matchen. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om det, då jag inte vill konstatera eller kommentera något innan vi har alla kort på bordet. Givetvis var det sjukt onödigt av Großkreutz att springa fram till en deppig Asamoah för att fira. Om han sedan sa något rasistiskt också, så är det helt åt helvete och bör bestraffas hårt. Asamoah själv har ju dock inte anklagat Kevin för det här och just nu är tysk media ett hönshus som inte skiljer på fakta och anklagelser. Så får det inte gå till.

Jag lämnar den här händelsen med följande kommentar: Großkreutz firande var onödigt. Ja. Asamoahs ständiga hån inför matchen var onödiga när han vet att en ”halv-ulltra, halv-spelare” återfinns i motståndarlaget. Behöver Großkreutz håna honom för det, när han står som vinnare och Asamoah står som förlorare? Nej. Borde Asamoah räknat med det? Ja. Har Tyskland gjort en elefant av en snabel i väntan på sanningen? Ja.

Har den här händelsen överskuggat det faktum att det spelades en semifinal mellan Dortmund och Fürth – där Fürth spelade på samma nivå som tyska mästarna? Ja, tyvärr. Och det är förbannat tråkigt.

Ett möte mellan ligaledarna och ett klassikermöte – underbart!

av Pierre Wingren, reporter

Vårsolen är framme i stora delar av Europa. Den sprider ljus, värme och glädje. Ta tillfället i akt mina vänner. Plocka fram ett par kalla Altbier, släng några Bratwurst på grillen och påbörja uppladdningen inför kvällens och morgondagens Pokal-drama!

För det är där vi står nu. Det är äntligen dags för den riktigt heta delen av säsongen. Ligan ska avgöras och vi har kommit till semifinalerna av DFB-Pokal. Tyska cupen. Det är inte vilka matcher som helst som ska spelas. Det känns, och ser, riktigt förbannat intressant ut.

Först ut har vi Greuther Fürth mot Borussia Dortmund – serieledarna i Zweite respektive Erste Bundesliga drabbar alltså samman. I morgon väntar klassiker-mötet mellan Borussia Mönchengladbach och Bayern München. Det kunde inte ha sett mycket bättre ut. Det är upplagt för en ruggig urladdning i båda matcherna. Pokal-kvällar när de är som bäst. Ta tillfället i akt och bara njut. Njut av allt det som gör fotbollen till vår mest älskade sport. Dramatiken, ovissheten, kampen, orättvisan, rättvisan, skönheten och knallen. Det kommer att smälla.

Greuther Fürth – Borussia Dortmund (Tisdag 20:30)
Det känns nästan som att man kan tala om en sportslig skräll, eller en statistisk skräll. Vilket lag ska övervinna sig självt? Greuther Fürth har allt att vinna, och skulle givetvis stå för säsongens knall om laget skickar ut Borussia Dortmund.

Greuther Fürth gör det fantastiskt bra och leder för tillfället andraligan i Tyskland. I klubben återfinns gamla Dortmund-spelare i form av Sebastian Tyrala och Christopher Nöthe. Det blir säkert ett kärt återseende. Men mötet väcker säkerligen starkare känslor hos tränaren Mike Büskens och spelaren Gerald Asamoah. De båda är sanna Schalke-ikoner, det är blått blod som rinner i deras ådror. Båda två har talat om sin kärlek till Schalke inför mötet med Borussia Dortmund. Och det kommer att fungera som extra tändvätska – om det nu behövs när Greuther Fürth för första gången kan ta sig till cupfinal.

”Sebastian Tyrala är värst. Han var med Lüdenscheidarna på deras hotell när de spelade här i Nürnberg. Och när han senare kom tillbaka, så sa han: jag skulle hälsa så gott från Kevin Großkreutz. Då sa jag bara tack så mycket…”

Citatet behöver kanske förklaras lite? Tidningen der Westen gjorde en dubbelintervju med Büskens och Asamoah. Det här var en del av Asamoahs svar på frågan ”Hur kommer du egentligen överens med Nöthe och Tyrala?”. Vidare är ”Lüdenscheid” ett populärt smeknamn på Borussia Dortmund bland Schalke-fansen, eftersom att man helt enkelt inte vill ta så fula ord i mun. Kevin Großkreutz som omnämns i texten är, som ni kanske alla vet, en Dortmund-spelare, men även en fanatisk Dortmund-supporter sedan barnsben.

SpVgg Fürth, som klubben hette innan man slog sig samman med TSV Vestenbergsgreuth, har faktiskt skrällt ordentligt mot Dortmund en gång tidigare. Lagen möttes den 4:e augusti 1990 i Pokalens första omgång. Dortmund hade vunnit cupen för bara 406 dagar sedan – Fürth spelade i Landesliga. Efter bara två minuter fick Fürth-spelaren David Schneider rött kort. Men Oliver Zettl gjorde 1-0 för Fürth, Dortmunds Flemming Povlsen kunde dock kvittera. Vad som sedan hände vet nog ingen. Och än i dag skäms spelarna för sin insats. Det fanns ingen vilja, ingen kamp. Det gjorde det däremot i Fürth. 2-1 genom Achim Beierlorzer och 3-1 efter ytterligare ett mål från Zettl. Dortmund var utslaget, Fürth var vidare.

Dortmund å andra sidan kämpar mest mot sig själva. Bortsett från finalen 2008, som Bayern München vann med 2-1 efter förlängning, har klubben länge haft det svårt i cupen. Senaste triumfen kom 1989 när Werder Bremen besegrades med 4-1 och Norbert Dickel blev en stor hjälte för Dortmund. I dag är han speaker på Westfalenstadion och kommentator på BVB:s netradio. Det var ett tag sedan alltså, och för att hitta Dortmunds andra vinst i DFB-Pokal måste vi backa bandet ordentligt: det var 1965.

Över huvud taget är Dortmunds statistik lite lustig. Och mycket talar för att Fürth egentligen borde vinna. Men vad vore väl fotboll om statistiken avgjorde matcherna på förhand? Borussia Dortmund har tidigare varit i nio semifinaler. Fyra på hemmaplan, fem på bortaplan. Samtliga hemmamatcher slutade med avancemang, samtliga bortamatcher slutade med uttåg ur cupen.

Det kommer förstås att vara fullpackat på läktarna när Fürth ska försöka göra det sportsligt omöjliga – och Dortmund ska vinna över sin egen historia. Det kan inte bli annat än fantastiskt.

För övrigt lär väl stora delar av Tyskland sitta och smyghålla på just Dortmund i kväll. Inte för att man inte unnar Fürth en plats i finalen, utan för att ett Dortmund-avancemang innebär att laget på sjundeplats i Bundesliga får kvala till Europa League. Om Fürth däremot tar sig vidare så kommer Nürnbergs lillebror att få kvala till EL.

Borussia Mönchengladbach – Bayern München (Onsdag 20:30)
På onsdag bjuds vi på en riktig läckerbit när ligatrean tar emot ligatvåan. Och det är ju inte bara den här säsongens bedrifter som gör det här till ett stormöte. Det är två traditions- och vinstrika föreningar som möts. I en semifinal. I DFB-Pokal. Det är så bra det bara kan bli.

Bastian Schweinsteiger var uträknad, men i dag kommer uppgifter om att han kanske kan medverka trots allt. För Borussia Mönchengladbachs del ser det ut som om att Lucien Favre kan räkna med Patrick Herrmann igen. Lagens två tidigare möten den här säsongen har slutat med två Gladbach-vinster. 1-0 och 3-1. Bayern vill förstås ta revansch, och gå segrande från det här riktiga testet. På onsdag kommer Bayern att få ett riktigt kvitto på sin form.

Bayern München har vunnit 14 av sina senaste 15 Pokal-matcher. Endast tre förluster har rekordmästarna inkasserat på 40 matcher i DFB-Pokal. Det är ett starkt cuplag, som dessutom kan tangera Schalkes rekordsvit på tio raka segrar i cupen. Men Borussia Mönchengladbach på hemmaplan är ingen lek. Klubben har hittat tillbaka till det stolta 70-talet. Senast Gladbach förlorade på hemmaplan var den 18:e mars 2011.

Vi kan räkna med en het match, men även med en hel del mål om vi ska förlita oss på historisk statistik. Bayern har endast gått mållöst från en av de 47 senaste matcherna i cupen – det var förra årets semifinal mot Schalke. Mönchengladbach har gjort mål i alla, förutom en, av sina hemmamatcher i cupen sedan 1977.

Som sagt: det här är ett klassiskt möte mellan två storlag, även om det onsdagens hemmalag länge har varit på dekis. Mellan 1969 och 1977 avlöste lagen varandra som tyska mästare. Bayern blev det fyra gånger, Borussia blev det fem gånger. I tyska cupen har lottats mot varandra fem gånger. En snabb tillbakablick:

31/5 1984: Final
70-talets giganter stötte på varandra i final. Dagens Bayern-tränare, Jupp Heynckes, satt då på die Fohlens tränarbänk. Frank Mill gjorde 1-0 för Gladbach, men Wolfgang Dremmler kvitterade med åtta minuter kvar. Förlängningen spelades, men målvakterna kunde freda sig. För första gången skulle en final avgöras på straffar. Matchen avgjordes först med den 16:e straffen när Michael Rummenigge la in bollen i mål, tidigare hade Gladbachs Norbert Ringels prickat stolpen.

1/4 1985: Semifinal
Inte ens ett år hade gått sedan den dramatiska finalen. Jupp Heynckes var fortfarande tränare i Mönchengladbach. Det var mållöst efter 90 minuter dock. I förlängningens 101:a minut tog Sören Lerby hand om en straff och sköt ledningen till Bayern München. Matchen slutade 1-0.

25/10 1987: Andra omgången
Nu var Jupp Heynckes tränare för Bayern München – precis som han är i dag. Michael Rummenigge gjorde 1-0 efter 72 minuter, men endast sex minuter senare gjorde Christian Hochstätter 1-1. Och i förlängningens skulle det bli lika galet. Hans Dorfner gav Bayern ledningen på nytt, men med tio minuter kvar såg Gunter Thiele till att det blev omspel. På den här tiden avgjordes endast finalen på straffar.

11/11 1987: Andra omgången, omspel
Thiele var fortfarande i målform och gav Gladbach ledningen i andra halvlek. Lothar Matthäus (som ju även han spelade i Mönchengladbach tidigare) kvitterade med en kvart kvar. Förlängning – igen. Och den här förlängningen blev minst lika dramatisk. Rummenigge satte Bayern i ledning, lite senare kvitterade Gladbach genom Hans-Jörg Criens. En minut senare stod Rummenigge dock för ytterligare ett mål, och nu orkade inte Gladbah hämta in underläget.

2/10 1996: Andra omgången
Hemmalaget Gladbach tog ledningen genom Jörg Neun efter bara nio minuter. Men efter en halvtimmes spel stod det 1-1 efter att Thomas Strunz fixat ett mål för Bayern. Fem minuter före slutsignalen kunde Alexander Zickler utöka bortalagets ledning. Bayern hade än en gång slagit ut die Fohlen.

31/10 2007: Andra omgången
Det här var senaste Pokal-mötet lagen emellan. Och ni som kan er historia vet att skiljde mycket mellan lagen nu. München ledde Bundesliga, Mönchengladbach låg tvåa i Zweite Bundesliga. Men det stod ändå 0-0 i halvtid, helt i enlighet med Pokalens egna lagar. Till sist var Bayern München dock för starka för bortalaget. Luca Toni slog till två gånger om i början av andra halvlek. Men Gladbach gav inte upp och fortsatte att kämpa. Marcel Ndjeng lyckades också göra 2-1 efter 70 minuter, men Miroslav Klose satte spiken i kistan med sju minuter kvar av matchen.

21/3 2012: Semifinal
Ja, vad ska det så här i framtiden? Borussia Mönchengladbach är tillbaka i gammal god form, Jupp Heynckes är ”tillbaka” på Bayerns tränarbänk. Två lag som vet hur man vinner, två lag med en rik tradition. Två lag i form. Det kommer att smälla på onsdag.

/Wingren

Sida 27 av 41
  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB