Så var det äntligen dags för de tyska ungdomarna att spela final i kväll. Istället för sedvanlig blogg slänger jag in en artikel som jag har skrivit ihop:

”Dagsformen avgör”

För tredje gången på fyra år ställs Tyskland mot Holland i finalen av U17-EM.
Holland är regerande mästare, men tyskarna har vunnit 28 av 29 matcher under tränare Stefan Bögers ledning.
– Jag är väldigt glad över att vi är här igen och att vi har chansen att försvara titeln. Förra årets match har dock inget med den här att göra, allting är annorlunda, säger Albert Stuivenberg, Hollands tränare.

U17-EM i Slovenien avgörs i kväll. Klockan 18:00 blåser domaren igång matchen mellan två av Europas största fotbollsnationer. Det här är tredje gången på fyra år som lagen ställs mot varandra i en final. Förra året vann de unga holländarna med 5-2. Men det är ett annat Tyskland som väntar i kväll.
Den tyske U17-förbundskaptenen, Stefan Böger, har vunnit 28 av 29 matcher som ansvarig för laget. Och han har inte behövt förlora någon match ännu. I årets turnering har tyskarna inte ens behövt hämta bollen ur eget mål.

– Förhoppningsvis får vi lön för vårt arbete och vår otroliga statistik i kväll. Men det här blir en tuff uppgift. Båda lagen är precis lika bra. Dagsformen kommer att avgöra, säger Böger till förbundets hemsida.

”Vi är inte favoriter”
På gårdagens presskonferens lät det som om endast en person blev intervjuad. De båda förbundskaptenerna och lagkaptenerna hade egentligen bara samma sak att säga: inget lag är favoriter, spelarna ska njuta och det kommer att bli jämnt.

– Vi måste ta oss an den här matchen som vilken match som helst. Vi måste behålla lugnet, spela vårt egna spel och hjälpa varandra. Bara för att vi är regerande mästare så ser vi inte oss som favoriter, det här är ett nytt lag, precis som Tyskland, säger Nathan Ake, Hollands lagkapten, på presskonferensen.

Turneringens stjärna
Spelaren som har stått för årets genombrott är den tyske mittfältaren Maximilian Meyer, 16, till vardags i Schalke 04. Den offensive mittfältaren förfogar över en strålande teknik och speluppfattning. Så här långt har det blivit tre mål och ett assist på fyra matcher för Meyer, som leder skytteligan inför finalen.
– Vi litar på Max på plan, och han har en speciell karaktär då han är väldigt tyst. Han har spelat bra den här turneringen och vi är glada över att ha honom, säger lagkapten Leon Goretzka.

Slovaken Ivan Kruzliak, 28, dömer kvällens match.

***
Angående gårdagens kvalkaos kan ni läsa en artikel som sammanfattar en del av läget här. Själv är jag alldeles för matt för att även blogga om det just nu. Jag laddar för kvällens final istället, det känns bra mycket roligare. Men vad jag kan konstatera är att den icke skötsamma minoriteten än en gång har spottat, sparkat och våldfört sig på den stora, fotbollsälskande massan. I tyska tidningar går det inte att läsa om annat än alla utredningar som ska startas, diskussionen om ståplats, pyroteknik och vandaler.

Fortuna Düsseldorf förtjänade verkligen att vinna det här kvalet. Tyvärr uppmärksammas deras bedrift i andra hand. Och det är så tråkigt.

/Wingren

Jag är glad och nöjd. Inte för att Bundesliga-säsongen är över för den här gången, utan för att EM fortfarande är någon månad bort. Det ger mig tid att sortera mina tankar, försöka summera säsongen, lyfta fram det bedrövliga och spektakulära, hylla, kritisera och gräva i allt väsentligt. Det görs inte på en dag.

Men så här måndagen efter omgång 34 tänkte jag bjuda på det mest självklara – tabellen i sin helhet efter 34 fantastiska omgångar. Jag tar mig även en snabb titt på mästarna Dortmunds rekordsäsong i siffror, kaoset i Köln och det stundande kvalet mellan Hertha Berlin och Fortuna Düsseldorf.

Vi börjar väl med tabellen då?

Bundesliga säsongen 2011/2012:

1. Borussia Dortmund +55 81p
2. Bayern München +55 73p
3. Schalke 04 +30 64p
———
4. Borussia Mönchengladbach +25 60p
———
5. Bayer Leverkusen +8 54p
6. VfB Stuttgart +17 54p
7. Hannover 96 -4 48p
———
8. VfL Wolfsburg -13 44p
9. Werder Bremen -9 42p
10. 1. FC Nürnberg -11 42p
11. TSG Hoffenheim -6 41p
12. SC Freiburg -16 40p
13. FSV Mainz 05 -4 39p
14. FC Augsburg -13 38p
15. Hamburger SV -22 36p
———
16. Hertha Berlin -26 31p
———
17. 1. FC Köln -36 30p
18. 1. FC Kaiserslautern -30 23p

Vi får tre riktigt starka lag direkt till Champions League, ett spännande Gladbach som åtminstone får spela i Europa League och ytterligare tre stabila och starka klubbar som får chansen i Europa League. Det hade inte kunnat bli mycket bättre, sett till chanserna i Europa. Werder Bremens säsong räddades av sommaren – tio matcher till och jag tror att Bremen hade fått kvala i stället för Hertha.

Hertha Berlin vann mindre snyggt, men effektivt, mot Hoffenheim med 3-1. Det innebär att König Otto och huvudstadslaget lever ännu. I kvalspelet väntar Fortuna Düsseldorf. Det blir ingen lätt uppgift, inte alls. Men chansen att klara sig kvar finns där och då kommer plötsligt sportchefen Michael Preetz billigt undan. Detsamma gäller Otto Rehhagel, som i ärlighetens namn, inte har gjort något starkt intryck. Skulle han nu rädda kvar Hertha så blir det en perfekt avslutning på en sällsynt storslagen tränarkarriär. Men Rehhagels stora räddning var helt enkelt att Köln var ännu sämre än Berlin. Lite synd är det att vi blir berövade på jättederbyt mellan Köln och Düsseldorf – men det kanske är lika bra med tanke på vilket humör Köln-supportrarna har varit på den här säsongen.

Ett stort grattis till framför allt Freiburg (Streich) och Augsburg (Luhukay) som har gjort det omöjliga möjligt och hållit sina lag kvar i Bundesliga. Jos Luhukay kommer dock inte att träna Augsburg nästa säsong då han har valt att träda tillbaka på grund av interna problem.

Kaiserslauterns säsong var aldrig någonsin rolig och det blir återigen dags för nya tag i Zweite. Men vad fasen händer med Köln? Mer om det sen…

***

Skytteligan 2011/2012

Schalkes Klaas-Jan Huntelaar har blivit en trofé och 50 000 euro rikare då han snuvade Mario Gomez på skytteligavinsten.

1. Klaas-Jan Huntelaar, Schalke 04, 29 mål
2. Mario Gomez, Bayern München, 26 mål
3. Robert Lewandowski, Borussia Dortmund, 22 mål
4. Lukas Podolski, FC Köln, 18 mål
-. Claudio Pizarro, Werder Bremen, 18 mål
– Marco Reus, Borussia Mönchengladbach, 18 mål

Klaas-Jan Huntelaar med den symboliska kanonen.

Och det är bara att erkänna: de tre herrar som toppar listan håller absoluta världsklass. Mycket roligt att få följa dem i Bundesliga.

***

Borussia Dortmund tyska mästare 2012 – i siffror

81: Borussia Dortmund är tyska mästare – och det med 81 poäng efter 34 matcher. Aldrig tidigare har en klubb plockat så många poäng i Bundesliga. Därmed är BVB ”rekordmästare” och tar över det rekord som Bayern har hållit sedan början av 70-talet (79 poäng). Stort. Bayern är dock fortfarande tyska Rekordmästare – med överlägset flest ligatitlar.

80: Tyska mästarna 2012 gjorde 80 mål. Det är ett nytt klubbrekord.

47: Borussia Dortmund tog 47 av 51 poäng i Rückrunde. Rekord.

28: BVB är obesegrat i 28 matcher. Ett nytt ligarekord. Hannover slog Dortmund med 2-1 den 18:e september 2011, sen dess har ingen lyckats ta tre poäng mot Klopps lagbygge.

25: Borussia Dortmund tangerar Bayern Münchens rekord på 25 segrar från säsongen 1972/73. Nytt klubbrekord.

15: Så många matcher höll laget nollan, Nytt klubbrekord.

Südtribüne i Dortmund var full med flaggor i lördags.

80 521: Publiksnittet på Westfalenstadion. Sammanlagt besökte 1 368 860 människor Dortmunds hemmaborg den här säsongen. Mäktigt.

Hatten av till Jürgen Klopp och hans lagbygge. En värdigare mästare får vi leta väldigt länge efter.

***

På tal om åskådare och publiksnitt

Bundesliga är fortsatt attraktiv. Här spelas fantastiskt fotboll och spänningen är stor. Det märks även på alla fantastiska supportrar som stöttar sina lag. Än en gång har ett nytt publikrekord satts. I snitt besökte 45 116 åskådare varje match. Totalsumman landar den här säsongen på 13 805 496 besökare, förra säsongen var det 13 057 899. En markant och imponerande ökning.

Borussia Dortmund har satt nytt klubb- och ligarekord med snittet på 80 521 (högst i Europa dessutom). Bayern München kan stoltsera med en fullsatt stadion i samtliga 17 hemmamatcher.

Åskådartoppen:

1. Borussia Dortmund, 1 368 860, 80 521
2. Bayern München, 1 173 000, 69 000
3. Schalke 04, 1 040 714, 61 218
4. VfB Stuttgart, 936 524, 55 090
5. Hamburger SV 908 910, 53 465

Placering, klubb, totalt, snitt

Hur ser det ut i botten då?

Klubbar med mindre än 30 000 i snitt:

15. Bayer Leverkusen, 484 397, 28 494
16. TSG Hoffenheim, 476 450, 28 026
17. VfL Wolfsburg, 469 446, 27 614
18. SC Freiburg, 385 500, 22 676

***
Kaoset i Köln

Det är sant som de säger. Köln är den klubb där mål och verklighet ligger längst ifrån varandra. Klubbledningen och fansen drömmer alltid om fornstora dagar, och sätter höga krav på laget. Hoppas mycket, tror på mycket, vill mycket och begär mycket. Verkligheten är dock en annan, men det är det ingen som vill inse eller erkänna. En omstart känns nödvändig. En riktig, äkta omstart. För man tycker ju att Köln borde sluta fundera på att, rent sportsligt, vara en storklubb. Köln har tvingats ner i Zweite Bundesliga fyra gånger tidigare. Helgens 20:e förlust för säsongen (1-4 mot Bayern) innebär att det blir en femte gång. Och vi snackar om åren 1998, 2002, 2004 och 2006. Kanske är det dags att inse sanningen?

Den här säsongen kanske varit ännu mer kaotisk. Champions League-tränaren Ståle Solbakken misslyckades fatalt och fick sparken bara några veckor efter att sportchefen, Volker Finke, sparkats. 75 insläppta mål gör att Köln dessutom kan stoltsera med att ha ligans sämsta försvar. Någon president fanns inte i klubben under en bra tid och Lukas Podolski har nu gjort sitt. Och man åker som sagt ner i Zweite Bundesliga, man lyckades inte ens fixa kvalplatsen. En ordentlig och kostsam missräkning. Nu måste Köln göra sin läxa.

En tårögd Podolski lämnar sitt Köln som förlorare. En trist avslutning. Tröja nummer tio kommer att pensioneras i Köln så länge Poldi fortfarande spelar fotboll.

Tyvärr har även fansen uppträtt dåligt allt för många gånger. Det har kastats sten på bussar, det har varit slagsmål och allmänt kaos. Inte var det bättre i lördags. Rökbomber och knallskott brändes av på hemmaklackens sektion och domaren valde att blåsa av matchen i förtid. En stor polisinsats krävdes för att hålla läget under viss kontroll när en del huliganer försökte storma planen. Spelarna flydde direkt till omklädningsrummen.

Besvikna ”supportrar” ställde till med kaos.

Mario Gomez till Sky efter matchen: ”Redan 30 sekunder innan slutsignalen så sa domaren till oss att vi skulle ta oss till omklädningsrummen direkt när han blåste av. Det är inte fans, det där är idioter som använder sig av fotbollen”.

Väl talat, Gomez.

Nu ska det bli sanslöst spännande att följa Köln nästa säsong. En klubb som verkligen hör hemma i Bundesliga, men nu är det verkligen dags att stå med båda fötterna på jorden. I media pratas det redan om Fürths succétränare Mike Büskens eller arbetslöse Holger Stanislawski som efterträdare till tillfällige lösningen Frank Schaefer.

Kaotiska Köln, alltså.

***

Zweite Bundesliga 2011/2012

Jag ska väl kunna bjuda på andraligans slutplaceringar också:

1. Greuther Fürth, +46, 70p
2. Eintracht Frankfurt, +43, 68p
– – – – –
3. Fortuna Düsseldorf, +29, 62p
– – – – –
4. St. Pauli, +25, 62p
5. SC Paderborn, +9, 61p
6. 1860 München, +16, 57p
7. Union Berlin, -3, 48p
8. Eintracht Braunschweig, +2, 45p
9. Dynamo Dresden, -2, 45p
10. MSV Duisburg, -5, 39p
11. VfL Bochum, -14, 37p
12. FC Ingolstadt, -15, 37p
13. FSV Frankfurt, -16, 35p
14. Energie Cottbus, -19, 35p
15. Erzgebirge Aue, -24, 35p
– – – – –
16. Karlsruher SC, -26, 33p
– – – – –
17. Alemannia Aachen, -17, 31p
18. Hansa Rostock, -29, 27p

Greuther Fürth har gjort en ”Augsburg”. Inte för att klubben härstammar från Bayern, jag tänker snarare på det tålmodiga och långsiktiga arbetet. Nu står man helt välförtjänt, och välmående, som mästare och är klara för spel i Bundesliga. Äntligen får man väl säga. Nu återstår det att se om man får behålla tränaren Mike Büskens.

Eintracht studsar upp direkt, precis som Berlin gjorde förra säsongen. Även Frankfurts försäsong och agerande på transfermarknaden blir intressant att följa. Tränare Armin Veh ville som bekant ha vissa garantier för att stanna.

Fortuna Düsseldorf har gjort en jättesäsong, men likt Gladbach en division högre, så har det gått tyngre och tyngre. Nu fixade man en kvalplats till sist, även om det var på håret.

St. Pauli har inget att skämmas för, men en del onödiga förluster förstörde säsongen. SC Paderborn förtjänar mycket beröm och en stor eloge. Med en minimal budget var man med och spelade om kvalplatsen. Imponerande.

Imponerad blir jag även av Dynamo Dresden som, likt många andra gamla öst-klubbar, alltid måste brottas med ekonomin. En farlig och delikat balansgång. Dresden kvalade sig upp från trean och slutar på en stark och säker mittenplacering. Kul.

Besviken blir jag på Cottbus, Bochum, Duisburg, Karlsruhe, Aachen och Rostock som kan bättre. Som ska kunna bättre. Nu är det riktigt tufft för Aachen och Rostock som tappar livsviktiga intäkter. Rostock ligger allra värst till och snart får vi ett svar på hur framtiden blir.

Karlsruher SC klarade att hålla fast vid kvalplatsen och ställs nu mot SSV Jahn Regensburg.

För övrigt är det SV Sandhausen och VfR Aalen som tar steget upp till Zweite från Dritte Bundesliga. Carl Zeiss Jena har fortsatta problem och tvingas ner till Regionalliga tillsammans med Rot-Weiß Oberhausen och Werder Bremen II.

***

Kval till Bundesliga och 2. Bundesliga

Alltså, kvalmatcherna ser ut som följer:

10.05.2012
Hertha Berlin – Fortuna Düsseldorf

11.05.2012
SV Jahn Regensburg – Karlsruher SC

14.05.2012
Karlsruher SC – SV Jahn Regensburg

15.05.2012
Fortuna Düsseldorf – Hertha Berlin

Så där, det var åtminstone en början. Puh. Vilken säsong.

Och jag tackar er för ert sällskap så här långt! Det har varit roligt hela vägen.

/Wingren

Nu ska jag inte gå som katten runt het gröt, här har ni Joachim Löws trupp på 27 spelare – som ska reduceras till 23 spelare:

Målvakter:
Manuel Neuer (Bayern München)
Marc-André ter Stegen (Borussia Mönchengladbach) (D)
Tim Wiese (Werder Bremen)
Ron-Robert Zieler (Hannover 96)

Försvarare:
Holger Badstuber (Bayern München)
Jerome Boateng (Bayern München)
Benedikt Höwedes (Schalke 04)
Mats Hummels (Borussia Dortmund)
Philipp Lahm (Bayern München)
Per Mertesacker (Arsenal)
Marcel Schmelzer (Borussia Dortmund)

Mittfältare:
Lars Bender (Bayer Leverkusen)
Sven Bender (Borussia Dortmund)
Julian Draxler (Schalke 04) (D)
Mario Götze (Borussia Dortmund)
Ilkay Gündogan (Borussia Dortmund)
Sami Khedira (Real Madrid)
Toni Kroos (Bayern München)
Thomas Müller (Bayern München)
Mesut Özil (Real Madrid)
Lukas Podolski (FC Köln)
Marco Reus (Borussia Mönchengladbach)
André Schürrle (Bayer Leverkusen)
Bastian Schweinsteiger (Bayern München)

Anfallare:
Cacau (VfB Stuttgart)
Mario Gomez (Bayern München)
Miroslav Klose (Lazio)

Namn, (klubb), (debutant)

27 spelare ska alltså bli 23 efter ett intensivt träningsläger. Den 29 maj vill Uefa har Joachim Löws definitiva EM-trupp. Noterbart är att Löw spolar Dennis Aogo (Hamburg), Simon Rolfes (Leverkusen) och Christian Träsch (Wolfsburg). Det faller mig i smaken, det måste jag säga. Löws största överraskning är förstås unge Julian Draxler samt Marc-André ter Stegen. En del ögonbryn höjdes förstås när det stod klart att Bender-tvillingarna är med och att Ilkay Gündogan knep en plats tack vare en snabbt stigande formkurva.

En snabbt stigande formkurva hjälpte dock inte Wolfsburgs Patrick Helmes. Trotjänaren Cacau fick åter Löws förtroende som tredje anfallare i truppen. Helmes har tio mål på tio matcher den här våren i Bundesliga, Cacau har gjort åtta mål på 33 matcher (13 inhopp).

Jag bjuder på en mer ingående analys när truppen har sorterats och förminskats till 23 namn. Nu nöjer jag mig med att säga att Tyskland har målvakter som håller absoluta världsklass, ett extremt imponerande mittfält och ett träffsäkert anfall. Löws största huvudbry blir att få ihop ett fungerande försvar – för en gångs skull.

Marcel Schmelzer, men inte Aogo, fick en plats i truppen. I min värld tyder det på att Löw skickar tillbaka lagkapten Philipp Lahm till högerbacken. Det känns rätt.

Jag är positivt överraskad, även om jag tycker det är lite onödigt och taskigt att inte ge Helmes chansen innan truppen spikas. I stället väljer Löw en fjärde målvakt, det kan förstås diskuteras.

Löw tycker att det är lite besvärligt att många av hans spelare kommer att anlända sent. Dortmund-spelarna ansluter den 15:e maj, Real-spelarna den 16:e maj och Bayern-spelarna den 25:e maj. Det kommer att bli intressanta förberedelser – vilka spelare tvingas lämna?

Spontant skulle jag gissa på att Marc-André ter Stegen, Sven Bender, Julian Draxler och Ilkay Gündogan får åka hem i slutet av maj.

Vad tycker ni om truppen? Saknar ni någon? Vilka får lämna?

En sak är säker – Europa kan redan nu börja darra och svettas över tanken på Tysklands offensiv.

/Wingren

Så har den tragiska, vemodiga och dystra dagen ställt sig för dörren. I morgon spelas säsongens sista Bundesliga-matcher. Det är förstås även en ljuvlig, vacker och glädjefylld dag. Det sista bollsparkandet i solskenet inför supportrar som sliter av sig sina tröjor i värmen. En chans att tacka publiken för det som har varit, en chans att tillsammans gråta ut, en chans att tillsammans fira fenomenala framgångar. Allt och alla vältrar sig i känslor, som oftast är så svåra att ta på, att förstå, att vi förstår det först när första midsommar-snapsen rinner ner i strupen.

Det är fotboll. Det finns kanske inget lika vackert och dystert som när en säsong tar slut. Så många upplevelser, så många glädjeskrik, så många tårar, så mycket frustration, så mycket lycka och så många minnen.

Förra säsongen var det två Dortmund-ikoner som stod för det starkaste avskedet i mina ögon. Och då menar jag avsked från Bundesliga, inte klubbyten inom landet. Mittfältsstrategen, tillika Dortmund-sonen, Nuri Sahin tackade för sig. Lite halt av sin knäskada, och med tårar i ögonen, tackade han för tiden i Borussia Dortmund och Bundesliga. Ett avsked med blandade känslor för supportrarna. Vissa önskade honom lycka till, andra tyckte att han var en förrädare som lämnade för Real Madrid – för en sådan struntsumma dessutom. Bundesliga tappade oavsett en stjärna.

Men det tyngsta avskedet den där soliga helgen i maj, det stod Leonardo Dede för. Den brasilianske vänsterbacken hade spenderat 13 år i Dortmund. Trots ekonomisk och sportslig kris valde Dede att tacka nej till alla lukrativa erbjudanden. Han ville stanna i Dortmund – det hade blivit hans hem, hans familj. Dede gjorde flera intervjuer, där han grät och inte kunde prata. Han skulle för evigt ha klubben, människorna och fansen i sitt hjärta. Den där helgen i maj fick han fira en överraskande ligatitel. Hans kontrakt gick ut, Marcel Schmelzer hade tagit hans plats i startelvan och Dede bestämde sig för att avrunda proffskarriären i Turkiet. Där är han nu en firad hjälte. En sann ikon lämnade Tyskland för ett år sedan.

Imorgon tappar Bundesliga ytterligare några ikoner. Några spelare som har satt sin prägel på en hel klubb, ett helt land, en hel kontinent och en hel värld.

Bayer Leverkusen säger tack och hej till Michael Ballack. De två åren i Leverkusen blev knappast som den förre landslagskaptenen hade tänkt sig. Och ärligt talat hade han verkligen förtjänat bättre. Stackars Michael Ballack har haft en helt fantastisk fotbollskarriär, men kantad av så många missöden och ödets ironiska nyck att vi kommer att komma ihåg honom som en nästan-vinnare. Han är Bayer Leverkusen personifierad. Så många nästan. Ändå har Ballack präglat en hel generation fotbollsspelare, han bar det tyska landslaget på sina axlar när det såg som mörkast ut och han spelade alltid för laget. Helt accepterad blev han aldrig av alla, Ballack har alltid varit den där typen som är älskad eller hatad. En åsikt har alla.

Bye bye, Ballack. USA nästa?

Ballacks senaste säsonger har tyvärr varit mer sorg än glädje, mer skandal än succé. Skadan som petade honom från VM-truppen 2010 var en perfekt avslutning på det som varit Ballacks landslagskarriär. Så typiskt, så oturligt och så oförtjänt. Joachim Löw upptäckte dock att hans unga och nya landslag fungerade riktigt bra utan Ballack, och lämnade den tidigare kaptenen utanför. Ballack blev arg och frustrerad och sedan dess har hans två år i Leverkusen kantats av just negativa rubriker och bråk. Bråk med Löw, Völler, Dutt och några spelare. Även om han har fått speltid sedan Sami Hyypiä tog över så är det hela ändå en oförtjänt avslutning på en så stor ledare och spelares karriär.

En annan ikon, ja, legendar, som lämnar Bundesliga är Schalke 04:s Raúl. Spanjoren grät och fansen grät förra helgen. Det var ju sista hemmamatchen och Raúl fick sitt egentliga avsked då. Men han har en match kvar att spela innan äventyret går vidare. Raúl har på två säsonger hunnit göra ett starkt intryck. Han har vunnit sympatier från många människor, han har spelat in sig i folks hjärtan med sin ärliga stil. Han har haft två fantastiska säsonger i Bundesliga – egentligen precis tvärtemot Michael Ballack. Raúl lämnar med huvudet högt och med allas respekt. Ballack lämnar med, som vanligt i hans karriär, blandade känslor.

Raúl har betytt mycket för Bundesliga och Schalke. Men jag hoppas och tror att Ballack, med tiden, kommer att bli mer ihågkommen för det goda.

Hatten av till de båda dock. Vilka fotbollsikoner.

Lukas Podolski, prinsen i Köln, lämnar till sist kärleksklubben men även Tyskland och Bundesliga. Det har blivit dags för Podolski att mäta sig med stjärnorna i Arsenal och Premier League. En mer mogen Podolski, en hungrigare Podolski. En Podolski som vill vinna titlar. Han lämnar ett tomrum efter sig, inte bara i Köln utan i hela Bundesliga. En stjärna tackar för sig.

Tre spelare som har skänkt oss olika mängder lycka, rubriker, glädje och sorg lämnar Bundesliga. Vi tackar för det som har varit, det har varit en fantastisk resa.

Raúl tackar för sig.

Det finns förstås fler tongivande spelare som lämnar Bundesliga till sommaren, som Marko Marin (Bremen till Chelsea) och Lucas Barrios (Dortmund till Guangzhou). Sen återstår det att se om spelare som Kagawa, Naldo, Huntelaar eller Tasci kan hållas kvar. Tyska klubbars anseende ökar ständigt i Europa och detsamma gäller tyska spelare. Toppklubbarna ute i Europa blir intresserade och det lockar uppenbarligen, för nu är det inte Sunderland, utan Chelsea som ropar. Samtidigt är det hela säkert en medveten strategi från samtliga klubbar (nästan). Bayern München vill hävda sig på en annan nivå och är det största undantaget. FC Bayern är dock en välmående klubb – för det är just det jag vill komma in på.

Tyska klubbar mår överlag väldigt bra, till och med oförskämt bra jämfört med europeiska konkurrenter. Och det har sin grund i ett sunt arbete, men framför allt att man inte leker Football Manager i verkligheten. Man inser sina begränsningar och lever efter sin resurser. Samtidigt vet man vilka fantastiska ungdomsspelare som finns i landet och man väljer att gå samma väg som förde Borussia Dortmund till en ligatitel.

Det finns alltså ingen anledning att vara ledsen eller orolig för att etablerade halvstjärnor, eller stjärnor, lämnar sina tyska klubbar. Man kan vara glad i stället. Glad och stolt. Glad över att få se fantastiska talanger och stolt över att klubbarna mår bra. Det är viktigt.

Men visst är det tråkigt när favoriter, ikoner eller stjärnor lämnar, det kan man inte sticka under stol med. En sak är dock säker: det kommer inte att vara en brist på nya stjärnor på väldigt länge.

***

Europa League och nedflyttning – en brinnande kamp

1. FC Köln och Hertha Berlin, två riktiga traditionsföreningar, slåss om vem som ska få ”äran” att kvala. Det andra laget flyttas ned direkt till Zweite Bundesliga. Lukas Podolski har varit magsjuk och självaste Bayern München väntar. Visserligen ett Bayern som inte har mer än form och ära att spela för, men ett sådant Bayern tryckte till St. Pauli med 8-1 förra säsongen.

Hertha Berlin ställs mot TSG Hoffenheim – ett på papperet lättare motstånd som inte heller har något att spela för. Men lagets tränare, Markus Babbel, sänker nog gärna sin gamla arbetsgivare, och då syftar jag främst på Michael Preetz (sportchefen). Hertha som klubb har han inget emot, men efter det infekterade avskedet i vintras så lär han elda på sina Hoffenheim-spelare.

Förutsättningarna då? (kopierat från tidigare inlägg i brist på tid).

_ _ _

16. 1. FC Köln 30p -33
_ _ _

17. Hertha Berlin 28p -28
_ _ _

Fördel Berlin trots allt, då Köln garanterat inte kommer att spruta in mål på Bayern. Då kan en Berlin-vinst bli guld värd även om Köln makalöst nog lyckas kryssa mot München.

Det som lockar mest är det kommande kvalet. Tänk om vi får Köln mot bittra rivalerna från Düsseldorf – då är det ett möte som ingen får missa. Det kommer att bli hett. Helt jävla galet hett.

Och hur ser det ut i den heta kampen om den sista Europa League-kvalplatsen? Den där platsen som kan bringa in några välbehövliga miljoner och som underlättar jakten på nyförvärv och jobbet med kontraktsförlängningar.

_ _ _

7. Hannover 96 45p -5
_ _ _

8. VfL Wolfsburg 44p -12
9. Werder Bremen 42p -8
10. FC Nürnberg 42p -8
_ _ _

Det behövs inte några vidare kommentarer va? Det blir en kamp in på mållinjen för dessa klubbar vars målskillnad dessutom är förhållandevis jämn. Sista omgången ser ut så här för de stridande lagen:

FC Nürnberg – Bayer Leverkusen
Werder Bremen – Schalke 04
Hannover 96 – FC Kaiserslautern
VfB Stuttgart – VfL Wolfsburg

Visst får vi väl helt enkelt ge Hannover klar fördel här? Slomkas lag ligger redan på den åtråvärda placeringen och möter dessutom tabelljumbon Kaiserslautern som bara har någon sorts ära att spela för – inte ens framför sin egna publik utan på bortaplan. Men ett tidigt bortamål där och det lär ta hus i helvete i de andra matcherna.

***

Bundesliga omgång 34:

Lördag 15:30

FC Nürnberg – Bayer Leverkusen
Hemmalaget har en liten chans, förvånansvärt nog, att nå en Europa League-kvalplats. Det skulle krävas ett mindre mirakel dock, då så många matcher måste gå Heckings väg. Men motivation nog att bjuda Leverkusen på en tuff match är det förstås. Hyypiä har säkrat internationellt spel, men målet är fortfarande femteplatsen då man slipper kvala in till Europa League. Två högt motiverade lag, som under sina tränare kan spela taktiskt väl genomförda matcher. Kan bli tillknäppt i hopp om det där viktiga segermålet.
Jag tror på: 2

FC Köln – Bayern München
Om Hertha vinner så måste även Köln vinna mot Bayern på grund av sämre målskillnad. Knappast något lätt utgångsläge även om vi lär få se ett par Bayern-stjärnor vilas då det väntar final i tyska cupen och Champions League. Det är dock inga engelska veckor för Bayern, så ett helt nytt lag lär knappast mönstras. Köln har haft försvarsproblem hela säsongen och framåt handlar det mesta om Podolski. Förhoppningen är att stjärnan ska kunna spela på lördag, det blir hans sista match för Köln. Åtminstone för den här gången. Extra motivation i Bayern lär Mario Gomez har, som inför omgången ligger ett mål bakom Schalkes Huntelaar.
Jag tror på: 2

Werder Bremen – Schalke 04
Bremen måste vinna mot tredjeplacerade Schalke och sedan hoppas på att konkurrenterna faller. Kanske vore det bästa för Bremen att missa Europa i år och bygga om i lugn och ro. Det här kan vara Pizarros sista hemmamatch, det är definitivt Rosenbergs, Wieses, Marins, Silvestres, Borowskis och Thys sista match i Bremen-tröjan. En vinst hade varit ett värdigt avsked. Schalke har redan tredjeplatsen säkrad, och därmed spel i Champions League, men lär spela motiverat för att hjälpa Klaas-Jan Huntelaar att vinna skytteligan.
Jag tror på: 2

FC Augsburg – Hamburger SV
En avslappnad match där det bara handlar om vilken placering lagen ska erhålla på den nedre halvan. I dag ryktas det friskt om att succétränaren Jos Luhukay kommer att träda tillbaka, då han inte kommer överens med ledningen. Ett jättetapp för Augsburg i så fall, som har Luhukay att tacka för att det omöjliga blev möjligt den här säsongen. Mladen Petric gör sin sista match för HSV innan karriären fortsätter någon annanstans.
Jag tror på: 1

Borussia Dortmund – SC Freiburg
Två lag i fantastisk form – och som inte har tröttnat på att spela fotboll trots att allt redan är ”klart”. Dortmund målfestade mot Kaiserslautern (5-2) och Freiburg gjorde detsamma mot Köln (4-1). Dortmund är redan mästare, är det bästa bortalaget i Bundesliga-historien och kan vid en vinst bli det lag som har plockat flest poäng i Bundesliga. Finfina rekord för Klopps mästarlag. En rolig match att vänta innan die Meisterschale delas ut och Dortmund stad försätts i undantagstillstånd. Spelarna får dock ta det lugnt med kröken då finalen i tyska cupen väntar nästa lördag.
Jag tror på: 1

Hannover 96 – FC Kaiserslautern
Hannover sitter verkligen i förarsätet trots en ganska sviktande form. En poäng och noll gjorda mål på tre matcher för ett Hannover som visar att den långa säsongen har tagit ut sin rätt och sportchef Schmadtke vill bli uppsagd. Men trots detta är det fördel Hannover. Laget är starkt på hemmaplan och Kaiserslautern är verkligen ett dålig lag. Tar Hannover tre poäng kvittar det vad förföljarna gör. Och nog tusan ska man klara av det? Det skulle innebära Europa-kval för andra säsongen i rad. Imponerande. Kaiserslautern får ta nya tag i Zweite.
Jag tror på: 1

Hertha Berlin – TSG Hoffenheim
En vinst är ett måste för huvudstadslaget, men med tanke på den bedrövliga förlusten mot Kaiserslautern och den svaga insatsen sist mot Schalke så ser det mörkt ut. Man undrar om energin finns kvar? Hoffenheim kommer att vara på tårna, framför allt tack vare Markus Babbel. Niemeyer och Kobiashvili är spelklara och kaptenen har vädjat till fansen om ett extraordinärt stöd. Om det räcker? Hertha har blott tre vinster på hemmaplan denna säsong – och tio förluster.
Jag tror på: 2

VfB Stuttgart – VfL Wolfsburg
Precis som Leverkusen är även Stuttgart helt klart för åtminstone Europa League-kval, men vill ta hand om den där femteplatsen. Och precis som Nürnberg, så har Wolfsburg en chans på sjundeplatsen som ger kvalspel till Europa League. Stuttgart har varit heta framför mål under våren, precis som Patrick Helmes i Wolfsburg som jagar en plats i Löws EM-trupp. Kan bli målglatt i södra Tyskland.
Jag tror på: 1

FSV Mainz 05 – Borussia Mönchengladbach
Även här en betydelselös och således avslappnad match, som förhoppningsvis kan bjuda oss på några läckra fotbollsmål. Gladbach firar en enorm triumf då laget höll (nästan) hela vägen ut och har säkrat en fjärdeplats. Thomas Tuchel har än en gång fått Mainz att överleva en Bundesliga-säsong och har som tack för det fått ett nytt och lukrativare kontrakt. Reus, Szalai, Zidan och Herrmann vill säkert visa upp sina offensiva kvaliteter en sista gång. För Reus, Neustädter och Dante är det även sista matchen i Gladbach-tröjan. Tunga förluster för Favre inför äventyret i Europa.
Jag tror på: 2

Skeppet tar in vatten och är på god väg att gå under. Folkmassorna rör sig i panik, försöker göra sina röster hörda och kämpar för sin överlevnad. Men räcker det? Finns det någon som kan få det här skeppet att hålla sig flytande? Igår fylldes hela lastutrymmet med vatten och sakteliga sjunker det väldiga skeppet allt längre ner under vattenytan. Endast övre däck och masterna är synliga, men än är det inte för sent. Räddningen kan finnas runt hörnet.

FC Hansa Rostock. Det traditionsrika skeppet är minst sagt i gungning. FC Hansa, från staden Rostock, är ett av få lag från gamla öst som har spelat i Bundesliga med en viss konstans. När Tyskland återförenades, när väst och öst blev ett, var det inte bara företagen, arbetarna och städerna i gamla öst som fick problem med att anpassa sig till det kapitalistiska Västtyskland. Fotbollsklubbarna har gått samma tuffa och krävande väg. Balansen är fortfarande inte återställd.

För att förenkla problemet och peka på en viktig faktor till varför vi inte har något gammalt öst-lag i Bundesliga, kan man säga att klubbarna i väst har gjort en ekonomisk och kommersiell tjuvstart. Med tanke på i vilken brutal takt som fotbollen kommersialiseras, moderniseras och globaliseras är det inte särskilt förvånande att öst-lagen inte hänger med. Strukturen finns inte där, och den är svår att uppnå när du inte ens får spela i Bundesliga.

FC Hansa Rostock är dock ett av få lag som på allvar lyckades ta upp kampen under ett tiotal säsonger i Bundesliga – från mitten av 90-talet till mitten av 00-talet. Säsongen 2007/08 stack Hansa upp igen, men den här gången orkade inte klubben hålla sig kvar. Det var en bitter sanning som stack laget i ögonen. Detsamma gäller Energie Cottbus, ett lag som har pendlat upp och ner mellan första- och andradivisionen, men som nu sakta men säkert tappar mark även i Zweite Bundesliga. För Rostock är det värre än så, igår blev det helt klart att klubben får återvända till Dritte Bundesliga. Det blev bara en säsong i Zweite. Ännu värre är dock det faktum att klubben står på ruinens brant – konkursen lurar bakom hörnet som ett stort, fett och obehagligt monster.

Freddy Borg är nu ensam svensk i Hansa. Sen övergången i vintras har anfallaren gjort fem mål.

Hansa Rostock hade en mängd profiler i laget under Bundesliga-tiden, och lyckades knipa ett par fina sjätteplatser. Mest handlade det förstås om att överleva. Det gjorde FC Hansa bland annat med hjälp av svenska spelare. I december 2002 blev svenskarna, och Hansa Rostock, historiska när Prica, Lantz, Wibrån, Jakobsson, Arvidsson och Persson stod i startelvan. Det var första gången ett Bundesliga-lag ställde upp med sex utländska spelare från samma land.

Men den här långvariga kampen kan alltså vara över nu. Allt fint och imponerande som Rostock har uträttat kan gå i graven under kort. Det öst-tyska flaggskeppet kan gå under. Det vore allt bra synd, och det visar tyvärr exakt hur sjuk fotbollens värld är.

Igår spelade Hansa Rostock mot Union Berlin i Zweite Bundesliga. En match som inte betydde särskilt mycket för klubben från huvudstaden då de inte kan åka ur eller kämpa för att ta sig upp. För Hansa betydde dock matchen oerhört mycket, matchen var det där sista halmstrået att gripa tag i. Det började fantastiskt bra. Hansa ledde med 2-0 efter bara tio minuter. Men hemmalaget kom igen och gjorde ett, två och tre mål på bara 18 minuter. Galet. Och värre skulle det bli.

0-2 hade alltså blivit 3-2 och första halvlek var inte ens färdigspelad. Gusche nickade in 3-3 strax före halvtid. I andra halvlek dröjde det inte länge innan hemmalaget tog ledningen med 4-3. Men ikonen Mintal, vem annars, vägrade att ge upp och stänkte in 4-4. Hansa Rostock hade på mindre än en timme tappat en 2-0-ledning, hamnat i underläge och kvitterat två gånger om. Vilket spektakel. Vilken överlevnadskamp. Det skulle dock inte räcka. I 69:e minuten fastställde Göhlert resultatet till 5-4. Union Berlin vann, Hansa Rostock förlorade och bokade därmed biljetten till Dritte Bundesliga. Kanske var det även dödsstöten.

Ett lag som i sin kamp för överlevnad tappar en sån här match förtjänar antagligen att åka ur. Hansas säsong har sett ut så här, det har varit upp och ner, högt och lågt. Dessvärre har det varit mer dalar än toppar. Om det är svårt att få ihop ekonomin i Bundesliga två så behöver jag väl knappast meddela att det är ännu svårare i trean.

Hansa Rostock, ett av få gamla öst-lag som har spelat en betydande roll i Bundesliga, är på väg att gå i graven. Skeppet tar in vatten. Och nu är det upp till staden Rostock att rösta ja till klubbens räddningspaket – föreningens öde ligger i politikernas händer. Den nionde maj ska vi få ett beslut. Blir det en omstart i tredjeligan – eller sjunker det tidigare så stolta skeppet till havets botten?

Hansa Rostocks supportrar vädjar till politikerna..

Det minsta jag kan göra är att tacka Hansa Rostock för att de, tillsammans med Union, bjöd oss på den galnaste matchen i Europa den här helgen. Tack.

***

Hur ser det ut kring de viktiga strecken i tabellen efter söndagens omgång då?
_ _ _

3. Fortuna Düsseldorf 61p +29
_ _ _

4. SC Paderborn 61p +14
5. St. Pauli 59p +20
_ _ _

Düsseldorf i förarsätet, som har allt i egna händer inför mötet med MSV Duisburg. Värre är det för St. Pauli som gick och förlorade mot Dynamo Dresden. Intressant nog är det just Paderborn och Pauli som möts i sista omgången, skulle rapporter från Düsseldorf börja komma in om att Duisburg leder så kan jag bara tänka mig hur galen den matchen blir.

I botten ser det ut på följande vis, observera att Hansa ligger sist på 26 poäng och inte har någon chans att nå kvalplatsen längre.
_ _ _

14. Energie Cottbus 32p -20
15. Erzberige Aue 32p -25
_ _ _

16. Karlsruher SC 30p -27
_ _ _

17. Alemannia Aachen 28p -18

Karlsruhe lär inte uppskatta det faktum att Aachen har en bättre, eller mindre dålig, målskillnad. En vinst för Aachen och ett kryss för KSC innebär nämligen att lagen byter plats. Samtidigt kan inte Cottbus eller Aue känna sig säkra på att få spela i Zweite nästa säsong, även om det ”bara” är en kvalplats som hotar. Vi har en spännande, men garanterat dyster, avslutning att se fram emot.

***

Borussia Dortmunds superstjärna Shinji Kagawa kommer med största sannolikhet att lämna mästarna för spel i England. Japanen har tackat nej till ett nytt kontrakt efter långdragna förhandlingar, det bekräftade sportchefen Michael Zorc igår. Kagawa har varit en starkt bidragande anledning till Dortmunds två mästerskap, men engelska Premier League ropar på honom nu. Kontraktet sträcker sig till 2013 och Dortmund måste sälja om man vill ha några pengar för succévärvningen.

Det är oroväckande att se Borussia Dortmund tappa ännu en nyckelspelare (Nuri Sahin förra säsongen). Kagawa är en speciell spelare som inte går att ersätta rakt av, innebär detta att klubbens uppträdande i Champions League blir lika miserabelt som den här säsongen? Eller hinner Klopp och gänget spela in Marco Reus i tid? Risken känns faktiskt överhängande.

Angående Shinji, som ryktas till Manchester United och Chelsea, så hoppas jag för hans skull att det blir Chelsea. Så som United spelar har jag svårt att se hur Kagawa skulle passa in och komma till nytta. Men en sak är säker: en världsstjärna anländer till England. En kille som dansar fotboll i klass med Messi.

***

Och just det ja, det som vi har varit säkra på så länge är nu helt officiellt: Lukas Podolski flyttar från Tyskland och Köln till England och London. Där ska han tillsammans med Per Mertesacker spela för Arsenal. Ännu en tysk Bundesliga-stjärna tackar för sig. Det är lite trist, men inte det minsta konstigt att han vill testa sina vingar på riktigt nu.

***

Bundesliga då, för det har spelats fotboll även i det tyska finrummet. Vad kan man säga? Borussia Dortmund på rekordmarsch, Bayern vässar CL- och DFB-Pokal-formen, Europa League-platserna bjuder på en svettig kamp och Köln samt Berlin är helt enkelt urusla. Egentligen förtjänar inget av lagen att klara sig kvar, men det gör å andra sidan inte Kaiserslautern heller. Men hur kan det gå så snett? Varför är det de större traditionsklubbarna som uppvisar problem i Tyskland medan mys-föreningar som Freiburg, Fürth och Augsburg imponerar? Är det en självgodhet som står ivägen för ärligt och hårt arbete? Hur som helst, den sista omgången blir väldigt intressant. Köln möter Bayern München och Hertha Berlin möter – just det – Markus Babbels TSG Hoffenheim. Vilket lag är starkt nog att vinna? Eller förlorar båda igen? Just nu lutar det ändå åt att Rehhagels Hertha Berlin har en större chans. Samtidigt vore det oerhört typiskt om just Babbel fick hamra i sista spiken i kistan.

Schalke 04 krossade Berlin i lördags och är därmed garanterade spel i Champions League nästa säsong då Borussia Mönchengladbach inte längre har någon chans att ta tredjeplatsen.

Bayer Leverkusen och VfB Stuttgart har säkrat Europa League-spel, eller åtminstone en kvalplats. Men den sista EL-platsen, plats sju, bjuder fortfarande på en nervkittlande kamp. Fyra lag gör upp om den ack så viktiga platsen nästa omgång.
_ _ _

7. Hannover 96 45p -5
_ _ _

8. VfL Wolfsburg 44p -12
9. Werder Bremen 42p -8
10. FC Nürnberg 42p -8
_ _ _

Det behövs inte några vidare kommentarer va? Det blir en kamp in på mållinjen för dessa klubbar vars målskillnad dessutom är förhållandevis jämn. Sista omgången ser ut så här för de stridande lagen:

FC Nürnberg – Bayer Leverkusen
Werder Bremen – Schalke 04
Hannover 96 – FC Kaiserslautern
VfB Stuttgart – VfL Wolfsburg

Visst får vi väl helt enkelt ge Hannover klar fördel här? Slomkas lag ligger redan på den åtråvärda placeringen och möter dessutom tabelljumbon Kaiserslautern som bara har någon sorts ära att spela för – inte ens framför sin egna publik utan på bortaplan. Men en tidigt bortamål där och det lär ta hus i helvete i de andra matcherna.

Botten då? Som sagt, Hertha har Hoffenheim kvar att möta och FC Köln går upp mot rekordmästarna från München.

_ _ _

16. 1. FC Köln 30p -33
_ _ _

17. Hertha Berlin 28p -28
_ _ _

Fördel Berlin trots allt, då Köln garanterat inte kommer att spruta in mål på Bayern. Då kan en Berlin-vinst bli guld värd om Köln makalöst nog lyckas kryssa mot München.

Det som lockar mest är det kommande kvalet. Tänk om vi får Köln mot bittra rivalerna från Düsseldorf – då är det ett möte som ingen får missa. Det kommer att bli hett. Helt jävla galet hett.

Vad kan vi mer säga om helgen som gick? Patrick Helmes fortsätter att visa EM-form i Wolfsburg, Stephan Keißling likaså och även Markus Rosenberg måste ha stärkt sina EM-aktier på sistone.

Ett stort grattis säger vi till Augsburg som makalöst nog är klart för spel i Bundesliga även nästa säsong – och det med en omgång kvar att spela. Även Hamburg har rest på sig, borstat av sig skiten och spelat till sig ett Bundesliga-kontrakt. Nu kan Frank Arnesen åter planera framtiden.

TSG Hoffenheim då? Vad händer där? Var det inte Dietmar Hopp som sa att han skulle ta handen ifrån föreningen, låta den stå på egna ben och satsa på unga talanger från regionen? Jo, tjena. Tim Wiese kopplas starkt ihop med Hoffenheim, Eren Derdiyok sägs vara klar och Delpierre är redan klar till nästa säsong. Det är inga billiga eller unga talanger från regionen direkt. Hmpf.

Bundesliga omgång 33:

VfL Wolfsburg – Werder Bremen 3-1
Rutinerade gamlingen Salihamidzic gjorde 1-0 för Felix Magaths vargar, som jagar en Europa League-plats precis som Werder Bremen. Men Markus Rosenberg, som har gjort en stark säsong och dessutom fått till målskyttet mot slutet, nickade in kvitteringen. Patrick Helmes var dock den anfallaren som skulle visa sig vara starkast. Han har gått från att vara petad skogsmotionär till den viktigaste pjäsen i Wolfsburg. Hans två mål sätter rejäl press på Hannover.

Får vi se Patrick Helmes typiska målgest i EM?

Bayer Leverkusen – Hannover 96 1-0
En Europa League-duell mellan två lag som har bytt formkurva de senaste matcherna. Nu är det plötsligt Hannover som inte kan vinna, som har svårt att göra mål och som saknar det där flytet. Leverkusen däremot lever igen efter Sami Hyypiäs inträde på tränarbänken. Hyypiä har faktiskt inte förlorat någon match ännu. Ya Konans ledningsmål blev felaktigt bortdömt för offside, tungt för Slomka och Hannover då man just nu har problem med målskyttet. I stället kunde Kießling göra sitt tionde Rückrunde-mål och skickade därmed upp Leverkusen på plats fem i tabellen – vilket innebär att man slipper kvala till Europa League.

Hamburger SV – FSV Mainz 05 0-0
HSV säkrade Bundesliga-kontraktet genom att spela 0-0 mot Mainz. Paolo Guerrero var tillbaka i startelvan efter sin åtta matcher långa avstängning. Det finns väl inte så mycket att säga om matchen i övrigt, det märktes att det var två lag som kände sig säkra på spel i Bundesliga nästa säsong.

TSG Hoffenheim – FC Nürnberg 2-3
Så fick Nürnberg äntligen sin första seger mot Hoffenheim. Och det i en inte alls betydelselös match. Markus Babbels Hoffenheim hade givetvis som mål att göra ett sista ryck och utmana om sjundeplatsen. Nu blev det i stället Nürnberg som åtminstone skaffade sig en teoretisk chans att ta hand om den platsen. Och det var tack vare Pekharts Doppelpack och lysande Didavis mål. För Hoffenheim fick lagkapten Andreas Beck göra sitt första mål och fansen stöttade målvakten Tom Starke, som ryktas vara på väg bort till fördel för Wiese.

Bayern München – VfB Stuttgart 2-0
Jupp Heynckes förändrade laget på åtta positioner jämfört med Madrid-matchen. Och det var inte bara för att ge spelarna välbehövlig vila, Heynckes ville även studera vilka spelare som ska ersätta Alaba, Gustavo och Badstuber i Champions League-finalen. Det måste ha varit skönt för den nykomponerade backlinjen att få hålla nollan mot ett målfarligt Stuttgart. München var det bättre laget, särskilt under den första halvtimmen. Mario Gomez fick också göra sitt 26:e mål för säsongen efter 32 minuter. Nu vaknade Stuttgart till liv och pressade Bayern, men trots ett par heta chanser blev det inget mål. I andra halvlek fortsatte Stuttgart att spela modigt, men sista passningen och genomslagskraften saknades. Mot slutet kunde i stället Thomas Müller fastsställa slutresultatet till 2-0. Hans-Jörg Butt sa tack och hej till Allianz Arena och höll nollan.

SC Freiburg – FC Köln 4-1
Historien upprepade sig för Köln. Ståle Solbakken är borta, Frank Schaefer har kommit in och klubben har till och med en president igen. Efter krysset mot Stuttgart fanns tron där, och Lukas Podolski kunde spela trots lite problem under veckan. Och Freiburg skulle vara ett överkomligt motstånd då de redan är klara för spel i Bundesliga nästa säsong. Men Michael Rensing presenterade sig på ett mindre smickrande sätt när hemmalaget gjorde 1-0. Till andra halvlek satsade Schaefer offensivt och satte in Novakovic, Podolski gjorde också 1-1 omgående. Men så gjorde Guedé 2-1, och helt traditionsenligt föll Köln ihop som ett korthus. 4-1 blev slutresultatet, det kan ha varit kostsamma baklängesmål i streckstriden.

Borussia Mönchengladbach – FC Augsburg 0-0
Inte så mycket att tala om. Precis som för Hamburg räckte det att uppträda ordentlig och hålla nollan för Augsburg, därmed är klubben garanterade spel i Bundesliga nästa säsong. För Borussia Mönchengladbach var resultatet en besvikelse då det nu är kval till CL som gäller. Å andra sidan finns det egentligen inget att klaga på, trots en formsvag vår, för det Lucien Favre och Gladbach har gjort tillsammans är extraordinärt bra. Hatten av till båda lag.

FC Kaiserslautern – Borussia Dortmund 2-5
Jürgen Klopp förändrade laget på en hel del positioner, mycket på grund av skadekänningar, och gav bland annat Barrios, Santana, Löwe, Owomoyela och Langerak speltid. Även Mario Götze var åter med i startelvan – sist han var det var den elfte december mot just Kaiserslautern. Santana gjorde självmål efter att FCK försökt trycka på framåt. Då startade Dortmund igång sin offensiv och Barrios gjorde två mål innan just Götze placerade in 3-1 innan halvtid. Kaiserslautern vägrade dock att ge upp och när Subotic och Langerak stod för ett litet misstag nickade de Wit in 2-3. Barrios skulle dock utnyttja Sippels huvudlösa dribbling och fullbordade sitt hattrick. Just Barrios av alla. Perisic knorrade sedan in slutresultatet. Dortmund har nu inte förlorat på otroliga 28 matcher, och kan dessutom slå Bayerns poängrekord för tidigt 70-tal. En seger mot Freiburg skulle innebära 81 poäng, Bayerns rekord ligger på 79 omräknat till tre poängs-regeln.

Schalke 04 – Hertha Berlin 4-0
Hertha Berlin hoppades på ett under mot Schalke, som i sin tur ville säkra direktplatsen till CL. Det här var även Raúls sista hemmamatch innan resan går vidare för spanjoren. Huntelaar gjorde 1-0 och sen brände Schalke flera klara målchanser. Men det skulle inte straffa sig mot ett underlägset Hertha. Holtby gjorde 2-0, Raúl gjorde 3-0 och Huntelaar gjorde 4-0. En helt välförtjänt seger för Schalke, och Berlin står med ett ben i Zweite Bundesliga. Raúl har nu gjort 28 mål på 66 Bundesliga-matcher, gamlingen kan ännu. Och en annan som kan, det är Huntelaar som nu står på 27 mål – ett mer än Mario Gomez.

/Wingren

Den som har följt Bundesliga på sistone kan knappast ha låtit bli att imponeras av Hannover 96. En klubb som stod vid ruinens brant för bara några år sedan. Hannover låg riktigt pyrt till i tabellen, riskerade att åka ur, och hela Fotbollsvärlden, och framför allt Hannover, hade skakats av målvakten Robert Enkes tragiska bortgång. Hur overklig situationen än var, hur satans hemskt det än var, så var livet tvunget att gå vidare. Men man ville absolut inte att det skulle gå vidare i Bundesliga två.

Hannovers ordförande, Martin Kind, anställde Jörg Schmadtke som sportchef sommaren 2009. Den nu 48 år gamle Schmadtke tog sin an uppdraget efter en lång tid som sportchef i Alemannia Aachen där han hade gjort ett bra jobb. Innan dess var Jörg målvaktstränare i Fortuna Düsseldorf och hade även tillbringat några månader som assisterande tränare i Borussia Mönchengladbach innan det nya millenniet ringdes in.

Men Hannover 96 blev alltså hans nya utmaning. En klubb med potential och visioner, men med begränsade resurser. Schmadtke skulle passa perfekt in efter sitt effektiva jobb med Aachen.

Första tiden i nya klubben blev kaotisk. I november skakades en hel värld av Robert Enkes självmord. Stor och ofattbar sorg, givetvis. Men som jag nämnde ovan måste, hur jäkla cyniskt det än låter, livet gå vidare. För Hannover radades förlusterna upp. Dåvarande tränaren Andreas Bergmann fick till sist sparken i januari, och inte långt senare presenterades Mirko Slomka, han som nästan hade fört Schalke 04 till en Bundesliga-titel, som ny tränare. Det började bedrövligt. Det blev inga vinster.

Men i motsats till Michael Preetz agerande i Berlin den här säsongen, så behöll Schmadtke och Kind lugnet. Det visade sig också vara helt rätt beslut. Hannover 96 hade överlevt den värsta mardrömssäsongen i klubbens historia.

Så var det dags för en ny säsong och Mirko Slomka hade haft en hel sommar på sig att forma spelarna och laget. Hannover 96 gjorde en sällsynt bra och imponerande säsong, en vacker balansgång mellan rätt tränare och en sportchef som fick ut så mycket, av så lite.

Jörg Schmadtke är på samma nivå som Borussia Dortmunds Michael Zorc och FSV Mainz Christian Heidel – det absoluta toppskiktet av sportchefer.

Klubbchefen Martin Kind hade länge drömt om ett sånt här scenario. Han har ledningen i Werder Bremen som förebild. Sportchef och tränare som följs åt, år efter år. Hade han äntligen hittat det i Slomka och Schmadtke?

Nja, det har länge viskats om att Slomka och Schmadtke inte drar jämnt. I dag bekräftar Jörg Schmadtke själv att han har bett Kind om att få riva kontraktet. Jörg Schmadtke vill bort, officiellt eftersom att han tänker på sin familj, heter det. Familjen bor inte i Hannover.

Samtidigt har det länge ryktats om att Jörg Schmadtke är aktuell för 1. FC Köln – en klubb i desperat behov av en stark, smart och bestämd sportchef med en tydlig idé. Han hade passat perfekt i Köln, men om han är stark nog för att överleva kaoset där låter jag faktiskt vara osagt.

Om Schmadtke vill ta en paus och tillbringa tid med sin familj (som bor i Düsseldorf, vilket är nära Köln) återstår att se, det kan vara jobbet i Köln som lockar. Men oavsett vad så är det en enormt tung förlust för Hannover 96. En klubb som mot alla odds placerade sig fyra förr säsongen, gick till kvartsfinal i Europa League och har chans på en ny Europa League-plats den här säsongen. Makalöst starkt gjort. Nu försvinner med största sannolikhet en av nyckelpersonerna (jag utgår ifrån att kontraktet kommer att rivas). Vad kommer att hända med Hannover nu? Vem kommer att ta över rollen som sportchef? Orkar Martin Kind, 68, börja på ny kula igen?

Så många frågor och för tillfället så få svar. Något har onekligen gått snett i Hannover. Orkar man hålla uppe fasaden, orkar man hålla sig i det tyska toppskiktet framöver?

Tja, vi får se helt enkelt.

***

Bayern Münchens finfina prestation i Champions League, tillsammans med Schalkes och Hannovers insatser i Europa League, gör att Bundesliga befäster sin plats som tredje bästa liga. Fler poäng kan dessutom spelas in om Bayern vinner på Allianz Arena den 19.e maj. Tysk fotboll mår bra nu.

Aktuell ställning:

Land 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 Totalt

1. England 17,875 15,000 17,928 18,357 15,125 84,285
2. Spanien 13,875 13,312 17,928 18,214 20,571 83,898
3. Tyskland 13,500 12,687 18,083 15,666 15,083 75,0194.
4. Italien 10,250 11,375 15,428 11,571 11,357 59,981
5. Portugal 7,928 6,785 10,000 18,800 11,833 55,346

Som ni kan se börjar avståndet ner till Italien bli riktigt behagligt, och då England tappar en kanonsäsong kommer Tyskland att närma sig ytterligare. Men då måste fler lag än Bayern München bära den tyska fanan i Europa.

På tal om Bayern München så presenterade i dag klubben det nya bortastället, som kommer att invigas redan i morgon. Jag tycker att det är fantastiskt stilrent, det andas fotboll. Men andas det verkligen Bayern München? Vad hände med det röda? Vad tycker ni?

Schweinsteiger i nya tröjan (copyright adidas)

***

Ingen fredagsmatch eller söndagsmatch. Samtliga matcher spelas på lördag klockan 15:30. Helt jäkla underbart. Även om vissa saker redan är bestämda, så finns det faktiskt en hel del dramatik kvar trots allt. Vinner Huntelaar eller Gomez skytteligan? Kan Borussia Dortmund slå det eviga poängrekordet i Bundesliga? Och framför allt: vilka lag tar en Europa League-plats, blir Schalke eller Gladbach trea – och vilket lag åker ur, vilka klarar sig kvar och vem får kvala?

Ljuvligt då att alla matcher spelas samtidigt. Fotboll när det är som bäst. Lite synd är det dock att Kaiserslautern redan är avhängt och att Dortmund redan är klara mästare.

Bundesliga omgång 33:

VfL Wolfsburg – Werder Bremen
Werder Bremen är det lag som flåsar Hannover mest i nacken i jakten på en Europa-plats. Det blev nästan en viktig poäng mot Bayern München senast, men bortslösade målchanser och viss Franck Ribéry förstörde festen. Tränare Thomas Schaaf har fått tillbaka en hel del spelare från sjukstugan och har nu lite mer att välja på. Wolfsburg har dock en chans att nå Europa, och efter några trötta och oinspirerade insatser är det hög tid för Felix Magath att stå med blåslampan i baken på sina spelare. En intensiv match är att vänta.
Jag tror på: 2

Bayer Leverkusen – Hannover 96
Kanske en av omgångens mest intressanta matcher, då två EL-utamanare träffar på varandra. Leverkusen är egentligen så gott som klart för EL-kval nästa säsong, men Hannover tvingas fortfarande titta nedåt i tabellen. Mirko Slomka firar 100 matcher som Hannover-tränare, men gör det mot ett lag som inte har förlorat under Hyypiäs ledning, och oroar sig över offensiven som har gått i baklås. Hur påverkar Schmadtke-såpan laget? Slomka får även klara sig utan pigge Rausch som missar sin första tävlingsmatchen den här säsongen. Han är avstängd. I Leverkusen vill säkert Schürrle och Kießling bevisa sin form och spela sig till EM.
Jag tror på. 1

Hamburger SV – FSV Mainz 05
Hamburg och Augsburg är två lag som fortfarande kan råka riktigt illa ut, men jag har svårt att se någon större fara. Fast det är klart, det gäller att spelarna inte tänker så. Bundesliga är känd för att förvåna oss. Hamburg och Thorsten Fink får tillbaka Paolo Guerrero efter dennes åtta matcher långa avstängning, dessutom verkar Son äntligen ha hittat formen. Hamburg har tagit situationen på allvar och spelat smart på sistone. Mainz är klart för spel i Bundesliga även nästa säsong och har en skara offensiva spelare som nog vill bevisa sig nu innan det ska gallras i truppen. Ingen helt lätt uppgift för HSV trots allt. ”Mot Mainz vill vi fira att vi håller oss kvar i Bundesliga tillsammans med våra fans”, säger Fink inför matchen. Ja, chanserna är trots allt goda.
Jag tror på: 1

TSG Hoffenheim – FC Nürnberg
Även Hoffenheim är ett lag med en teoretisk chans att nå en Europa-plats, även om det ser svårt ut. Men hoppet är det sista som överger en. Markus Babbel har redan börjat planera inför nästa säsong och vill sätta sin prägel på ett, sett över tre säsonger, ganska oinspirerat och hjärtlöst Hoffenheim. Under Babbel har det sett bättre ut. Nürnberg är redan klart för spel i Bundesliga nästa säsong, och har dessutom aldrig lyckats vinna mot Hoffenheim.
Jag tror på: 1

Bayern München – VfB Stuttgart
Jupp Heynckes lär väl återigen rotera en hel del, det var trots allt en ordentlig urladdning i onsdags. Samtidigt tror jag också att man vill tacka sin hemmapublik för den här säsongen genom att bjuda på bra spel. Bayern kan inte klättra upp eller ned i tabellen. Stuttgart ligger femma och lär vara väldigt motiverade att dels få vinna mot självaste Bayern, dels att faktiskt befästa tabellpositionen. Det lär bjudas på positivt och öppet spel på Allianz Arena. Stuttgart får klara sig utan lagkapten Tasci som är skadad.
Jag tror på: 2

SC Freiburg – FC Köln
Freiburg är redan klart för spel i Bundesliga nästa säsong, och kan nu spela utan någon vidare press inför sin hemmapublik. Laget är i vansinnigt bra form och har inte förlorat på nio matcher. Köln måste alltså höja sig, spela med hjärta och hjärna. Jag tror nämligen inte att Freiburg kommer att slå av på takten. Frank Schaefer fick ett viktigt kryss mot Stuttgart senast och ett visst mått av hopp har återuppstått i Köln. Sereno och Novakovic ska kunna spela igen. En vinst för Köln är sanslöst viktigt, nästa match är nämligen mot Bayern.
Jag tror på: 2

Borussia Mönchengladbach – FC Augsburg
Augsburg har fyra poäng mer än Köln och dessutom en bättre målskillnad. Det ska inte kunna gå snett. Men fotboll är fotboll, Bundesliga är Bundesliga och Köln är Köln. Det blir ingen lätt uppgift för Augsburg att säkra kontraktet på egen hand på lördag. Borussia Mönchengladbach är väldigt hemmastarka och kommer nu att ge allt för att ta sig förbi Schalke som ligger på plats tre i tabellen – vilket innebär att man slipper kvala till Champions League.
”Den rollen som 1. FC Kaiserslautern har i dag, den var egentligen reserverad för oss”, säger Augsburgs tränare Jos Luhukay. Och det är ju sant.
Gladbach å andra sidan är beroende av Schalke tappar poäng om man vill ta sig förbi.
Jag tror på: 1

FC Kaiserslautern – Borussia Dortmund
Den kanske mest betydelselösa matchen den här omgången. Men ändå intressant. Högt mot lågt, bra mot dåligt. Jürgen Klopp har uppmanat sina spelare att vara fokuserade och ta det på allvar, det väntar trots allt en final i tyska cupen den tolfte maj. Kaiserslautern vann äntligen en match senast mot Hertha Berlin och vill säkert säga adjö till sina fans på ett ärorikt sätt. Borussia Dortmunds stora mål i Bundesliga nu blir att ta Bayern Münchens poängrekord från 70-talet. Då krävs två segrar. ”Kuba” missar matchen, Schmelzer och Bender är tveksamma men annars har inte Klopp planerat någon större rotation.
Jag tror på: 2

Schalke 04 – Hertha Berlin
Om Köln vinner mot Freiburg, så har Hertha inte råd att vara lika usla som sist mot FC Kaiserslautern. Det här är dock ingen lätt uppgift för huvudstadslaget. Schalke spelar allt som oftast starkt på hemmaplan och kämpar dessutom om tredjeplatsen. Motivation torde inte vara någon bristvara hos något av lagen. Berlins problem är dock att man inte har gjort ett enda mål på de senaste fem besöken i Gelsenkirchen. Dessutom har Rehhagel en hel del spelare på skadelistan, Niemeyer är avstängd och lagkapten Kobiashvili är högst tveksam till spel. Schalkes offensiva kvaliteter behöver vi inte prata om, framåt är Stevens lag sylvasst. Kan Hertha stå emot det? Nej, inte om man spelar som förra helgen – det står klart. Men faktum kvarstår att Schalke inte har vunnit på tre matcher.
Jag tror på: 1

Och för den som redan nu vill räkna lite och fundera över vad olika resultat innebär – här har ni tabellen.

/Wingren

FC Kaiserslautern lyckades ta sin första vinst sedan den tionde omgången mot Hertha Berlin. Matchen slutade 2-1 till gästande Kaiserslautern. En bedrövligt resultat. Att ett av de sämsta lagen någonsin i Bundesliga (den här säsongen alltså) lyckas vinna med 2-1 på Olympiastadion säger egentligen allt om hur rättvis en Hertha-degradering skulle vara. Kan man inte mäkta med att vinna mot ett lag som är avhängt, ofarligt och mer eller mindre värdelöst så har man inget i Bundesliga att göra. Tyvärr. En bitter sanning.

Publiken, Otto Rehhagel och spelarna visste hur viktig en seger skulle vara. Huvudstadslaget har trots allt ett enklare spelprogram kvar än konkurrenten på kvalplats – 1. FC Köln. En vinst hade, med facit i hand då Köln spelade oavgjort, tagit upp Hertha på en kvalplats. Samma poäng som Köln men med en bättre målskillnad.

Det var bara det att spelarna såg oinspirerade och nervösa ut redan från minut ett. Hertha tog visserligen kontroll över matchen och förde spelet, men man hade svårt att skapa målchanser mot ett säkert bortaförsvar. Hertha ville framåt, det måste jag ge dem. Men det var för oinspirerat och omständligt. Hemmalaget höjde successivt tempot, men det innebar bara mer slarv även om Kaiserslauterns backlinje darrade mer.

Sen kom kallduschen. Kaiserslautern utnyttjade Berlin-försvarets kollaps och till allas förvåning kunde Kirch göra 0-1. Nu försvann även det sista självförtroendet hos hemmalaget. I 37:e kontrade bortalaget in 0-2 genom Wooten. Vad hände, Berlin?

Rehhagel kunde dessutom bara vara glad över att bortalaget inte gjorde fler mål innan halvtid.

Andra halvlek såg bättre ut, Berlin försökte mer framåt. Men försvaret såg fortfarande katastrofalt ut. Som ett nedflyttningslags försvar så ofta gör. Niemeyer kunde dock nicka in det där viktiga reduceringsmålet på Eberts hörna i den 60:e minuten. Game on.

Bara någon kvart senare skulle just Niemeyer dra på sig sitt andra gula kort dock. Då var det ridå. Hertha hade redan haft problem med att verkligen dominera matchen och trycka tillbaka Kaiserslautern. Nu såg spelarna uppgivna ut. Thomas Kraft fick göra några kalasräddningar för att hålla ned siffrorna dessutom.

Match slutade med en, trots allt, välförtjänt Kaiserslautern-seger. Det säger dock mer om Hertha än Kaiserslautern.

Grattis Michael Preetz, får vi väl passa på att säga. Sportchefens halvlöjliga dust med Markus Babbel har kostat Hertha Berlin Bundesliga-kontraktet. Jag kan inte tänka mig att Berlin hade legat så här pyrt till om Preetz bara haft lite mer tålamod, och lite mindre ego, och låtit Babbel stanna säsongen ut. Visst finns det fortfarande en chans för Hertha att klara sig kvar – men inte fan om man spelar så här. Och det är trist. Hertha Berlin hör hemma i Bundesliga. Tysk fotboll behöver sitt huvudstadslag.

Säsongen kan verkligen ställas på sin spets när Berlin möter Hoffenheim i den sista matchen för säsongen. Där finner vi, som bekant, Markus Babbel. Det hade slutet cirkeln på något sätt om det är just Babbel som sätter sista spiken i nedflyttningskistan.

Schalke 04 väntar i omgång 33, det är ingen lätt match. Hertha måste höja sig flera nivåer samtidigt som Köln sänker sin nivå igen. 1-1 blev det mot Stuttgart i lördags. Och det är starkt.

Det är knappast någon tillfällighet att just Hertha och Köln återfinns på, och under, kvalstrecket. Det är föreningar som har misskötts i år. Köln har en lång historik av just detta, men den här säsongen har varit värre än vanligt. Och i Berlin har Preetz ställt till det. Klubbarna förtjänar att ligga illa till. Men det är förbannat tråkigt.

Finansiellt kan jag dock komma med glädjande rykten för alla Hertha-fans där ute. I jakten på en ny sponsor tycks lyckan le mot Berlin. Enligt uppgifter är det mer eller mindre klart att Etihad Airways blir ny sponsor, skriver Kicker. Ett avtal som skulle gälla även om Berlin trillar ur finrummet.

Men ärligt talat – vad hände Hertha?

***

Stort grattis säger vi i stället till SC Freiburg som nu har gjort det omöjliga möjligt. Sorg fick sparken när han låg sist med sitt Freiburg, Christian Streich tog över och har förvandlat detta splittrade lag till en enhet. Ett kollektiv, som utan Demba Cissé, har rest sig och dessutom bjudit publiken på sevärd fotboll. Efter 0-0 mot Hannover i söndags står det klart att Freiburg får spela i Bundesliga även nästa säsong. En otrolig bedrift måste jag säga.

Den hårde och tuffe Streichs tårar och omfamningar efter slutsignalen var vackert att se. Och det här var helt välförtjänt.

***

Ingen har väl missat att Borussia Dortmund blev tyska mästare i lördags antar jag. Det har varit vild fest i Dortmund hela helgen och jag lyfter på min hatt. En eloge vill jag även tillskriva Mönchengladbach och Lucien Favre som uppträdde som riktigt goda förlorare efter matchen. Härligt.

26 matcher utan förlust tillskriver vi Dortmund nu. Och dessutom en chans på klubbens första dubbel samt det eviga poängrekordet i Bundesliga. Jürgen Klopp alltså, vilken kille.

För övrigt kan vi även konstatera att Borussia Dortmund har ett högre publiksnitt än Barcelona, Manchester United eller Real Madrid. Ja, helt enkelt högst i Europa. Hade Westfalenstadion bara varit större så hade snittet varit bra mycket högre. Ett fint kvitto på tysk fotbolls dragningskraft.

***

Bundesliga omgång 32:

FSV Mainz 05 – VfL Wolfsburg 0-0
Thomas Tuchel firade 100 matcher som Bundesliga-tränare och Wolfsburg kom på besök. Magath och hans lag har Europa-ambitioner, men visade med all tydlighet varför det inte lyckades den här säsongen. På bortaplan har man varit svaga och Mainz var i fredags det bättre laget. Szalai och Zidan borde givetvis ha gjort något mål, men Wolfsburg var inte bättre när de väl lyckades spela till sig några hyggliga lägen. Tuchel fick kvällen till ära fira att Mainz är helt klart för spel i Bundesliga även nästa säsong. Rasmus Jönsson fick 45 minuter utan att lyckas imponera.

TSG Hoffenheim – Bayer Leverkusen 0-1
Plötsligt ligger Leverkusen bara två poäng bakom Stuttgart på plats fem i tabellen. Hyypiä fick fira en härlig och viktig vinst mot Europa-konkurrenten Hoffenheim. Schürrle gjorde matchens enda mål, och kanske är han på väg att hitta den efterlängtade formen igen. Det var dock en jämn tillställning som mycket väl kunde ha slutat avgjort. Men Bernd Leno räddade Salihovics straff och säkrade de tre poängen.

Werder Bremen – Bayern München 1-2
Jupp Heynckes vilade hela backlinjen samt Robben, Ribéry och Gomez. Werder Bremen jagar en Europa League-plats och behövde verkligen ta poäng mot ett Bayern som mest tänkte på Madrid. En jämn första halvlek bjöd bland annat på ett stenhårt ribbskott från Petersen. I andra halvlek höjde Bremen trycket en aning och i mitten av halvleken kunde Naldo göra det förlösande 1-0-målet. På topp var Rosenberg väldigt pigg och högst delaktig i att Bremen fortsatte att hota rekordmästarna. Svensken borde dock ha gjort ett mål också. I stället hjälpte Naldo Bayern med ett självmål, och i matchens slutminut gjorde inbytte Ribéry 1-2. Tungt poängtapp för ett tappert, men slarvigt, Bremen. Bayern visade varför de alltid är ett topplag.

FC Nürnberg – Hamburger SV 1-1
En riktig traditionsduell mellan två klubbar som har en så rik historia. Nu handlade det mer om överlevnad, även om Nürnberg faktiskt var klart för spel i Bundesliga redan innan matchen. HSV gjorde 1-0 genom Son, som alltså gjorde mål för andra matchen i rad. Tänk om han kan blomma ut till det som alla hoppas på? Stuttgart-lånet, förlåt, succélånet, Didavi kvitterade dock matchen. Poängen innebär att Hamburg inte kan åka ur direkt längre, och man har hela fem poäng ner till kvalplatsen. Det ska vara fixat nu.

Hertha Berlin – FC Kaiserslautern 1-2
Ja, vad ska man säga? Se ovan skrivna text om matchen. Sammanfattningsvis kan man säga att Berlin såg oinspirerat ut, hade en skadedrabbad backlinje och låg under med 0-2 i halvtid. Niemeyer gjorde 1-2 och gav hopp åt en besviken publik, men drog sedan på sig sitt andra gula kort. En miserabel insats i ett så här kritiskt skede av säsongen. Kaiserslautern kunde fira sin första seger på 21 matcher, men är redan klart för spel i Bundesliga två.

FC Köln – VfB Stuttgart 1-1
Frank Schaefers andra match som tränare för krislaget Köln var betydligt mycket bättre. Det såg stabilare och säkrare ut och framför allt kunde man även skapa ett offensivt hot. Peszko gjorde också det viktiga 1-0-målet för hemmalaget, men som så många gånger förr höll inte Köln hela vägen. Cacau drog till med en stolpe-stolpe-in och kvitterade matchen. Men det var framför allt en viktig poäng för Köln, men även positivt att laget inte föll ihop som vi har vant oss vid. Visserligen tvingades Rensing göra en kalasräddning mot slutet, men 1-1 höll matchen ut. Köln kan tacka Berlin och har nu fortsatt hopp om att åtminstone klara kvalplatsen. Stuttgart är obesegrat i tio matcher och andas europeisk luft.

Borussia Dortmund – Borussia Mönchengladbach 2-0
Precis som förra året säkrade Dortmund mästerskapet med en 2-0-vinst i den 32:a omgången. Den här gången stod Gladbach för motståndet i stället för Nürnberg. Marco Reus, framför allt, försökte hela tiden bryta igenom med sina farliga djupledslöpningar. Någon gång blev han felaktigt avvinkad för offside, och någon gång räddade Schmelzer när Weidenfeller var överspelad. Men bortsett från det var Dortmund det klart bättre laget, stundtals var det snudd på utklassning. Perisic nickade in 1-0 i första halvlek, Lewandowski serverade Kagawa en perfekt boll som den kvicke japanen tog med sig förbi ter Stegen i mål. 2-0 och sedan var ledningen aldrig hotad. Stor fest. En välförtjänt titel.

FC Auhsburg – Schalke 04 1-1
Augsburg satsade verkligen allt på ett kort och de visade varför de förtjänar att stanna kvar i Bundesliga. Precis som Freiburg så har även Augsburg förbättrat sig betydligt och i söndags spelade man ut Schalke inför sin hemmapublik. 1-0-ledningen kom tidigt men sedan syntes det också varför Augsburg är ett bottenlag. Man lyckades inte döda matchen med fler mål, i stället var Schalke lika kyliga som vanligt framför mål och Huntelaar kunde kvittera. Augsburg fortsatte att dominera matchbilden, men Schalke stack upp i farliga anfall emellanåt. Augsburg klarade inte kontraktet men det såg lovande ut. Kampen mellan Schalke och Gladbach fortsätter.

Hannover 96 – SC Freiburg 0-0
13 poäng hade Freiburg samlat på sig under hösten. Christian Streich kom och plötsligt leker livet i Freiburg igen. Laget står nu på 37 poäng och är ett av ligans formstarkaste, 0-0-matchen mot Hannover innebär även att Freiburg spelar i Bundesliga nästa säsong. Grattis. Hannover var det laget som försökte mest, men Freiburgs försvar var väldigt stabilt. Men även bortalaget hotade gång efter annan. 0-0 känns helt enkelt väldigt rättvist efter en välspelad match. Hannover har tre poäng poäng ner till Werder Bremen på åttonde plats.

En målsnål omgång med många kryss är över. Nu kvarstår endast två omgångar och det finns mycket att spela för. Vilka lag behåller nerverna?

/Wingren

Mot den moderna fotbollen. För den moderna fotbollen. Positiv till kommersialisering och globalisering. Eller negativt inställd. Traditionalist, eller ej. Det är en gigantiskt stor och bred fråga som jag inte tänkte ge mig i kast med nu. Då hade jag fått sitta här framför skärmen i flera veckor. Det hade känts olustigt. Jag ska givetvis tillägga att det är en förbannat intressant och viktig fråga – där för- och nackdelar avlöser varandra i lika rapp takt som kulorna från en gevärseld. Argumenten slår med samma kraft, borrar in sig i blodet och medvetandet.

En liten, men ack så viktig del, från denna breda fråga tänkte jag dock lyfta här och nu. Tv-matcherna, tv-sändningarna och tv-avtalen. Om någon har missat det, så har den tyska fotbollsligan (DFL) tecknat ett mycket lukrativt avtal med Sky som börjar gälla säsongen 2013/2014. Sky får hosta upp 628 miljoner euro per år, att jämföra med de tidigare 412 miljonerna. En finfin ökning, en värdesättning för Bundesliga och nya förutsättningar för klubbarna att utvecklas. Kanon.

Jag befarar dock att vi kommer att få se fler förändringar i spelschemat med fler matchtillfällen som följd.

Kanske blir det en match på lördag förmiddag, en på söndag förmiddag. Eventuellt går det kanske att sparka igång en sen kvällsmatch på lördagen också? Det här är mina personliga funderingar och inget som baserar sig på fakta. Förutom på vad dåtiden har lärt oss förstås. Det är trots allt inte särskilt längesedan som fler matchdagar och matchtillfällen infördes i Bundesliga. Allt för att kunna sända fler matcher på tv, utspritt på olika tider för att därmed locka fler tittare. Tyskland är långt ifrån värst och har trots allt arbetat på ett sätt som knappast har gjort tv-bolagen glada. Man har spjärnat emot. Det går dock inte att motarbeta den moderna, kommersiella och globaliserade fotboll

Och tro mig, jag förstår det. Jag förstår att det är nödvändigt, åtminstone så länge man vill ha någonting att säga till om i Europa och världen. Så länge man vill vara konkurrenskraftig. Då måste produkten (Bundesliga) göras mer attraktiv. Vi har redan det högsta publiksnittet och kanske Europas mest positiva och offensiva fotboll i Tyskland Det är klart att det är en produkt man kan marknadsföra hårdare. I Tyskland, men framförallt utanför Tyskland. DFL har vaknat till liv och har intensifierat sina marknadsföringskampanjer och finslipat marknadsföringstekniken.

Resultatet ser vi redan nu – en större summa pengar flödar in och produkten Bundesliga blir allt mer respekterad även utanför Tyskland. Låt oss säga att DFL har lyckats.

I jämförelse med många andra ligor har DFL dessutom lyckats med detta utan att inkräkta alltför mycket på supportrarnas intressen och fotbollens traditioner. I förhållande till andra länder, alltså.

Vad som händer 2013/2014 vet jag inte. Jag tror på fler matchdagar som sagt.

Det är inte kul för en Köln-supporter att åka till München för en sen söndagsmatch. Det nödvändiga intrång som tv-bolagen gör inkräktar alltså på de människor som faktiskt följer sitt lag i vått och torrt. Jag gillar det inte, men jag förstår det. Fasen, det är klart att jag någonstans kan uppskatta det jag med, då jag får möjlighet att se fler matcher med fler lag.

Det var inte särskilt längesedan samtliga Bundesliga-matcher spelades på lördagen klockan 15:30. Jag älskar lördag halv fyra. Det slår vilken religiös högtid eller gudstjänst som helst. Vad jag vill ha sagt med det är att fotboll är ett kulturellt fenomen som för många faktiskt uppfyller samma funktion som religion. Men tv-bolagen inkräktar ytterst lite på Barkåkra kyrkas tider och traditioner. Någonstans måste man alltså förstå att människor blir upprörda över sånt här.

I boken Meningsskapande idrott: Livsåskådningsrelevanta perspektiv och empiriska kontraster, menar författaren att idrott kan fylla ett socialt tomrum och vara en viktig del av en persons identitet, samt bidra med något som kan beskrivas som närmast euforiska upplevelser och känslor av religiös art. Fotboll är inte bara fotboll. Åtminstone inte för alla.

Men vad ska man värna om då? Kan man på fullaste allvar argumentera för att supportrarna ska sättas i första hand, på bekostnad av klubbarnas och fotbollens välmående? Det känns svårt och inte särskilt verklighetsförankrat. Men hur långt kan man gå för att det ska passa alla andra intressenter än just supportrarna? Någon gång får det vara nog. Men när är det? Eller kommer man att offra allt vad supporterkultur heter och börja tramsa omkring med matcher i Asien, för marknadens skull?

Tysk fotboll är mer supporterförankrad och hänsynstagande än många andra storligor. Men hur länge förblir det så?

Jag älskar lördag 15:30, men jag har lärt mig att leva med, och förstå, att det inte är hållbart. Poängen med den här löjligt långa texten ovan är egentligen enkel och hade kunnat kokas ner till ett par meningar:

Hur kul blir det i morgon när Borussia Dortmund kan vara klara mästare redan innan matchen börjar? Om Bayern München tappar poäng halv fyra mot Werder Bremen, då är Dortmund mästare redan innan matchen mot Mönchengladbach börjar klockan 18:30.

Kom inte och påstå något annat än att lite av fotbollens magi försvinner. Ändå försöker tyska ligan att göra det lite mer spännande och dramatiskt genom att spela de två sista omgångarna samtidigt. På lördag klockan 15:30. Jag älskar den tiden. Men den här gången räcker det inte med de sista två omgångarna som sagt.

Jürgen Klopp sa under gårdagens presskonferens att det bästa hade varit om DFL hade agerat snabbt efter förra helgen och låtit matcherna gå av stapeln halv fyra på lördag. Uppenbarligen var det inte någon som trodde att Dortmund skulle kunna fira mästerskapet med tre matcher kvar.

Jag kan själv tänka mig hur svårt det skulle vara att gå ut och spela fotboll när du en timme tidigare har fått reda på att du är mästare. Kul, lyckligt och festligt, visst. Men det blir skevt om Dortmund inte är lika motiverade som de borde vara. Då kan Mönchengladbach på ren vilja och insats spela hem tre poäng och eventuellt gå förbi Schalke 04 i tabellen. Ser ni hur otroligt dumt det blir? Det blir orättvist. Helt i onödan, egentligen.

Nu får vi hoppas att Borussia Dortmund kan vara fokuserat till 100 procent ändå – även om Bremen tar poäng mot Bayern. Jürgen Klopp och killarna har ett ansvar gentemot supportrarna och dessutom ett historiskt rekord som lockar. Dortmund kan ta 81 poäng den här säsongen, det skulle i så fall vara två poäng mer än Bayern Münchens nuvarande rekord. Vi får hoppas att det är motivation nog. Jag litar på att Dortmund kan vara motiverat inför sina trogna supportrar och jag litar på att Jürgen Klopp och spelarna har rätt inställning till det här.

På lördag kan vi få en tysk mästare. Antingen runt 17:20 eller 20:20. Det kan vi tacka tv för.

***

Greuther Fürth är klart för spel i Bundesliga nästa säsong. Precis som Augsburg har man arbetat långsiktigt och tålmodigt – nu har man också fått sin belöning för det. Om Augsburg håller sig kvar innebär det att vi har fyra lag från Bayern i Bundesliga nästa säsong. Tränaren Mike Büskens har gjort ett strålande jobb med Fürth som har formats till ett spelskickligt och stabilt lag. Frågan är hur många spelare man lyckas behålla och vilka nyförvärv man lyckas göra. Men en positiv och stabil grund finns. Det är inget hastverk och just det är väldigt värdefullt när man tar steget upp i det tyska finrummet. Det blir Fürths första säsong i Bundesliga och presidenten Helmut Hack är säkerligen överförtjust då han har varit väldigt nära hela åtta gånger under sina elva år i klubben.

Eintracht Frankfurt ligger på en komfortabel andraplats och kan bli helt klart om man vinner mot bottenlaget Alemannia Aachen på måndag. Kampen om kvalplats är betydligt tuffare. Här finner vi SC Paderborn (58 poäng), Fortuna Düsseldorf (57 poäng) och St. Pauli (56 poäng). Ett riktigt getingbo som kommer att bjuda oss på mycket spänning.

Även i botten är det riktigt spännande. Det är onekligen lite trist att de tre sista lagen heter Alemannia Aachen (25 poäng), Hansa Rostock (26 poäng) och Karlsruher SC (27 poäng). På säker mark ligger Erzgebirge Aue och Energie Cottbus på 31 poäng. Men som ni förstår är inte faran över.
Det kommer att bli en dramatisk avslutning. Och jag vågar redan nu säga att det stackars lag som tvingas kvala för att hålla sig kvar i Bundesliga kommer att få det utomordentligt tufft. Det var längesedan så många lag var så bra i Bundesliga två. Det är kul och det är ett bra kvitto på det goda arbete som görs i många tyska klubbar.

***

Bundesliga omgång 32:

Fredag 20:30
FSV Mainz 05 – VfL Wolfsburg
Mainz är så gott som säkra, men rent matematiskt kan Thomas Tuchels lag fortfarande hamna på en dyster plats i tabellen. Wolfsburg var för några veckor sedan ett vinnande lag som plötsligt utmanade ordentligt om Europa League-platserna. Tre raka förluster senare så ser det plötsligt mörkt ut, men långt ifrån omöjligt. Även konkurrenterna blandar och ger. Vi kan väl helt enkelt hoppas på en trevlig match.
Jag tror på: 2

Lördag 15:30 (tiden vi älskar):
FC Nürnberg – Hamburger SV
Nürnberg säkrade Bundesliga-kontraktet förra omgången och kunde andas ut. Även Hamburg fick stopp på krisen när Hannover besegrades. Men för HSV är det fortfarande fullt möjligt att säsongen slutar med katastrof. Det gäller att hålla koncentrationen uppe och inte slappna av. För HSV kan dock en poäng vara värd sin vikt i guld eftersom att Köln har en urusel målskillnad.
Jag tror på: X

Hertha Berlin – FC Kaiserslautern
Otto Rehhagel hyllar spelarnas moral, och det med all rätt. Även om Leverkusen måste ta på sig en del för 3-3-matchen senast, så kvarstår det faktum att Berlin kämpade sig tillbaka in i matchen och det med en man mindre på plan. Nu saknas alltså viktiga kaptenen Kobiashvili. Men ska det spela någon roll mot ligans sämsta lag, som har förlorat 21 matcher i rad utan vinst? Kaiserslauterns chans till poäng borde vara om spelarna helt enkelt spelar utan ångest och vill säga adjö på ett respektabelt sätt.
Jag tror på: 1

FC Köln – VfB Stuttgart
Frank Schaefer tog över efter Ståle Solbakken, ville se ett aggressivt Köln mot Gladbach. Men han fick se ett lag värdigt att åka ur Bundesliga i stället. Som vanligt föll laget ihop efter det första insläppta målet och nu måste styrkorna samlas och fokusera på att åtminstone hålla Berlin bakom sig. Det blir inte lätt. Ett av ligans formstarkaste lag kommer på besök och har en Europa League-plats att försvara. Stuttgart har sju vinster och två oavgjorda på de senaste nio matcherna. En typisk Stuttgart-vår alltså. Dessutom har Stuttgart tre raka vinster i Köln.
Jag tror på: 2

TSG Hoffenheim – Bayer Leverkusen
Ännu en Europa League-duell då Hoffenheim, precis som Wolfsburg, har smugit sig med lite i skymundan. Leverkusen har fortfarande inte vaknat till liv under Hyypiäs ledning, men det ser bättre ut trots allt. En som dock har vaknat till liv är Kießling, hans mål kan bli oerhört viktiga dessa sista matcher. För det är just det Hoffenheim saknar, som har kommit igång som lag, men Lakic är inte sig själv och framåt är det ungt och talangfullt, men den där riktiga genomslagskraften saknas. Nu är Firmino skadad och missar de sista matcherna. Hoffenheim måste helst vinna för att ha fortsatt häng på Europa League.
Jag tror på: X

Werder Bremen – Bayern München
Den här matchen är nog den absolut svåraste att tippa på förhand. Jag känner mig dock ganska säker på att den blir otroligt underhållande. Jupp Heynckes och Bayern tänker bara på Madrid och kommer således att vila nyckelspelare. Thomas Schaaf och Bremen tänker på Europa League och kommer att ställa upp med sitt bästa lag. Men vad hjälper det när man spelar som krattor? Bremen har inte presenterat sig på ett bra sätt på sistone. Som om det inte vore nog saknas dessutom Sokratis, Fritz, Marin, Ekici och Bardfrede. Således blir det trots allt två b-lag som möts. Vilka spelare är mest motiverade?
Jag tror på: 1

Lördag 18:30
Borussia Dortmund – Borussia Mönchengladbach
Borussia Dortmund åttonde tyska mästerskap kan bli klart på lördag. Det skulle även innebära att man går förbi rivalen Schalke i antalet vunna tyska mästerskap. Dortmund befinner sig i en ohygglig form och har 25 matcher i rad utan förlust – vilket är ett nytt Bundesliga-rekord i en och samma säsong. Borussiat från Mönchengladbach ligger fyra inför matchen men har givetvis siktet inställt på att ta sig förbi Schalke i tabellen och därmed få en direktplats till Champions League. Marco Reus får spela inför sin kommande hemmapublik och kanske se sina framtida lagkamrater fira ligatiteln.
Jag tror på: 1

Söndag 15:30
FC Augsburg – Schalke 04
Schalke såg nästan ut att säkra tredjeplatsen när Gladbach var inne i en liten svacka, men då kommer två raka förluster och nu skiljer bara en poäng. När Schalke spelar på söndag kan Gladbach till och med vara förbi. Och bortamatch i Augsburg är minsann inte enkelt numera. Nykomlingen har rest sig och har imponerande fyra poäng ner till kvalplats. Utlånad, och utsorterade, Jan Moravek känner sig sugen på att störa sin egentliga arbetsgivare från Gelsenkirchen.
Jag tror på: X

Söndag 17:30
Hannover 96 – SC Freiburg
Freiburg är ett annat bottenlag som har rest sig och imponerat. Med 36 poäng ser det riktigt bra ut, men helt säkra är man fortfarande inte – åtminstone inte teoretiskt. Laget har spelat åtta match i rad utan att förlora. Det blir med andra ord en tuff uppgift för Hannover. Slomkas lag var nästan på väg att säkra en Europa League-plats, men plötsligt ligger man på plats sju. Skador har stört men åtminstone ska Abdellaoue och Stindl kunna göra comeback mot Freiburg, och det behövs nog.
Jag tror på: 1

/Wingren

Det blev en tidig morgon och därmed lite väl dåligt med sömn i natt. Nu sitter jag på tåget på väg hem från vår huvudstad. Trött, inte utvilad. Men det var som vanligt trevligt att prata lite fotboll med killarna på Euro Talk – som ni kan se här om ni önskar.

Ovan nämnda anledningar (tågresa och trötthet) resulterar i en något sen och lite kortare blogg i dag. Samtidigt tänker jag att det inte spelar någon roll. Redan i morgon spelar Bayern München semifinal mot Real Madrid i Champions League. Det kommer att bli en mycket trevlig fotbollskväll, det är jag övertygad om.

Vidare så hände det inte tillräckligt mycket för att vi ska trilla av någon stol. Missförstå mig inte, fotbollen var som vanligt underhållande och vi bjöds på mycket värt att diskutera. Men med så här få omgångar kvar kan vi spara på krutet tills någonting är klart. Borussia Dortmund är med största sannolikhet tyska mästare även 2012, men vi väntar med det. SC Freiburg lyckades inte säkra Bundesliga-kontraktet. Bottenstriden lever verkligen, kampen om Europa League-platserna även så. Jag har helt enkelt inte blivit mycket klokare den här helgen.

Eller, något har vi lärt oss. Kaiserslautern är verkligen tusentals meter under isen och FC Köln är på väg att göra Kaiserslautern sällskap där. Hamburg är fortfarande ett osäkert kort då laget tog en viktig seger mot Hannover senast. Men känslan är att bottenstriden handlar mer om vilket lag som är sämst, än vilket lag som är bäst och mest värdigt. Oavsett hade det varit tråkigt om vi blir av med Kaiserslautern, Hertha Berlin och FC Köln. Men det är svårt att påstå något annat än att det vore rättvist. Åtminstone mest rättvist, just nu.

VfB Stuttgart hann drömma om Champions League-kval, men ska nog först och främst fokusera på Europa League-platserna.

När nästa omgång är färdigspelad har vi nog blivit lite klokare. Jag tror det.

Bundesliga omgång 31:

VfB Stuttgart – Werder Bremen 4-1
Markus Rosenberg fick åter göra ett mål och äntligen verkar det ha lossnat med målskyttet. Men det hjälper föga för Werder Bremen just nu. Stuttgart var det bättre laget hela matchen och gjorde välförtjänt 1-0 och 2-0 innan halvtid. Strax efter halvtid gjorde Harnik, före detta Bremen-spelaren, 3-1. Men bollen tog först på handen och borde aldrig ha godkänts. Lite trist. Vem vet vad som hade hänt annats? Å andra sidan kändes Stuttgart som det klart bättre laget över 90 minuter och det var fint att just Cacau fick göra 4-1. Werder Bremen faller samman på och utanför plan just nu. Inte i Köln-klass förstås, men ändå. Något måste nog hända.

Schalke 04 – Borussia Dortmund 1-2
Det 140:e Ruhrderbyt mellan Dortmund och Schalke inleddes i ett fasansfullt tempo. Schalke ville hindra Dortmund från att åter vinna ligan, samtidigt som man kämpar för att behålla plats tre i tabellen. Dortmunds Bender fick dock första chansen efter bara någon minut, Papadopoulos nickade farligt två minuter senare och kamraten Farfan kunde göra 1-0 efter nio minuter, det var Kagawa som lurade sin egen målvakt genom att styra in avslutet. Dortmund svarade dock några minuter senare när Piszczek dundrade in 1-1. Men borde inte Unnerstall ha tagit bollen?
Chanserna avlöste varandra men Schalke var det bättre laget. Det var dock Dortmunds Sebastian Kehl som skulle avgöra matchen med sitt 1-2-mål efter en timme. Schalke försökte åter komma in i matchen men lyckades inte hota Dortmund på samma sätt som tidigare.
Schalke har nu Gladbach en poäng bakom sig, Dortmund leder ligan med åtta poäng.

Hamburger SV – Hannover 96 1-0
Den pinsamma 0-4-förlusten mot Hoffenheim satt säkert i ben och huvud. Men Hamburg svarade på bästa sätt och visade en reaktion på förra matchen. HSV såg smartare och säkrare ut. Men trots att Son stod för ett ganska tidigt ledningsmål var matchen spännande fram till slutet. Hannover saknade dock den där genomslagskraften i offensiven. Viktig för Hamburg att få sträcka lite på ryggen. På hemmaplan, med en hållen nolla.

FC Kaiserslautern – FC Nürnberg 0-2
Didavi gjorde ett mål och ett assist i en väl genomförd Nürnberg-match. Stuttgart vill givetvis plocka tillbaka honom i sommar, men Nürnberg har inte gett upp honom ännu.
Vad kan man annars säga om matchen? Jag vet inte, Kaiserslautern var så blekt. Det får bli att ta nya tag i Zweite Bundesliga. Nürnberg är så gott som klart för en ny säsong i finrummet.

VfL Wolfsburg – FC Augsburg 1-2
Augsburg har gjort det lika fantastiskt som Freiburg, till och med ännu bättre kan jag tycka. Jag kunde aldrig tro att Augsburg skulle ligga så här bra till tre matcher innan slutet. Nu är visserligen inget klart än, men en 2-1-seger på bortaplan mot ett Europa-hungrigt Wolfsburg är starkt. Madlung slarvade i försvarsspel och Augsburg kunde ta ledningen, men den pånyttfödde Helmes kunde kvittera till 1-1. Wolfsburg var det bättre laget den här matchen, men Augsburg visar sig vara en tuff nöt att knäcka. Langkamp fick till och med göra ett sent segermål för gästerna.

Bayer Leverkusen – Hertha Berlin 3-3
En galen match med mycket mål – men också en match där Leverkusen ger bort två poäng. Berlin kan förstås också se det så, då laget faktiskt ledde mot slutet. Poängen hjälper inte lagen nämnvärt, men känns förstås bättre än noll. Hertha ligger fortfarande på nedflyttningsplats och Leverkusen tvingas fortfarande leva i osäkerhet angående Europa-platserna. Berlin gjorde två härliga mål, trots att man var en man kort, i den andra halvleken och vände matchen till 3-3. Kießling skulle dock förstöra Rehhagels glädje med sitt andra mål för dagen.

Bayern München – FSV Mainz 05 0-0
En ganska trött match med ett Bayern München som redan hade Real Madrid i tankarna. Vilket kanske var helt rätt, men det förklarar inte varför bänkspelarna, som fick chansen från start, agerade så omotiverat. Lite mer hunger hade garanterat gett en vinst hemma på Allianz Arena, och då hade man plötsligt haft en liten chans igen om Gladbach slår Dortmund på lördag. Mainz försvarade sig bra, Müller stod i vägen vid ett par tillfällen och ibland stack Mainz i väg på egna anfall. Men det var Bayern München som dominerade och kontrollerade matchen. Hemmalaget skapade flest målchanser och borde helt enkelt ha vunnit. Men det här var en typisk ”kläm-match” för rekordmästarna.

Borussia Mönchengladbach – FC Köln 3-0
Det var derbyt som kunde rädda Köln och ladda lagets batterier. Ge nye tränaren Frank Schaefer en drömstart. Men det var gamla goda Gladbach vi fick se, och gamla vanliga Köln. Matchen var väl relativt jämn i ungefär 20 minuter. Sen slog Arango till med en underbart placerad frispark och det stod 1-0. Köln gjorde ett litet försök att ta sig in i matchen men i början av andra halvlek gjorde Jantschke 2-0. Marco Reus skulle senare tunnla två Köln-försvarare innan han gjorde 3-0. God natt Köln. Nu flåsar Gladbach Schalke i nacken, medan Köln får hoppas på att behålla kvalplatsen.

SC Freiburg – TSG Hoffenheim 0-0
En poäng som inte hjälpte något lag nämnvärt. Hoffenheim hade hoppats på en bragd och en riktig skräll genom att utmana lagen på Europa League-platserna. Freiburg å andra sidan hade hoppats på att fira ett Bundesliga-kontrakt. Med tanke på hur säsongen har sett ut för dessa lag kan de vara nöjda med resultatet. Freiburg har nu inte förlorat på åtta matcher och Hoffenheim känns åter som ett lag. Ett par riktigt bra chanser bjöd matchen på, men riktigt hett blev det aldrig. Freiburg var dock det lite bättre laget. Hoffenheims brasilianske mittfältare Firmino, utgick skadad i början av andra halvlek. Han missar resten av säsongen.

/Wingren

1. FC Köln. Den eviga kaos-klubben. Här råder det aldrig lugn och ro längre. Och det har det inte gjort på länge. Jag ska inte bli alltför långdragen angående kaoset. Det räcker väl att konstatera att sportchef Volker Finke har fått lämna och ett par dåliga matcher senare så får även tränaren Ståle Solbakken lämna. Frank Schaefer tar över så länge, i jakten på en ny tränare. Nu står klubben utan president, sportchef och en riktig tränare. Och Köln befinner sig på en hopplös kvalplats.

Hur ska det gå? Det ser onekligen mörkt ut, en derbyvinst mot Gladbach på söndag känns som ett måste. För att få den där gnistan att tända till.

Det är omöjligt att hitta en anledning till Ståle Solbakkens misslyckande. Troligtvis så är det en kombination av att den gode norrmannen underskattade Bundesliga, överskattade sin spelartrupp och blev överrumplad av trycket runt föreningen. Han gjorde det så bra med FC Köpenhamn, han var en framtida stortränare. Han tog sina första riktigt professionella steg ute i Europa med Köpenhamn i Champions League. Och så kom erbjudandet från Köln. En storklubb, en traditionsförening, som har legat i en långvarig dvala. Ståle skulle få ordning på klubben, implementera en spelidé, bygga ett slagkraftigare lag. Det blev inte så alls.

Ståle Solbakkens förfall är mer förvånande, och värre, än Kölns. Köln vill tro att man fortfarande är en toppklubb. Alla tror det. Fansen, media, klubbledningen och nästan varenda kotte som är intresserad av tysk fotboll. Sanningen är dock att det inte är särskilt förvånande att vi hittar Köln på en kvalplats. Spelartruppen är inte överdrivet bra, särskilt inte mittfältet, och Bundesliga-konkurrenterna blir starkare och starkare för varje år som går. Det är en riktigt hög kvalitet på tysk fotboll nuförtiden. Vet Köln om det? Visste Solbakken om det?

Jag hade förväntat mig ett taktiskt disciplinerat Köln som skulle ligga säkert i sina positioner och kontra sönder storlagen. Jag trodde att Solbakken skulle fixa det. Sanningen är dock att vi har fått se ett ostrukturerat, odisciplinerat och förvirrat Köln. Vi har aldrig fått se en riktigt tydlig spelidé, försvaret har stått med öppna dörrar och offensivt har det låst sig så fort Lukas Podolski har varit skadad eller mindre bra.

Ståle Solbakken anade nog aldrig hur tufft det här jobbet var. Vilken press man får utstå, vilka krav som ställs och hur svårt det är att faktiskt göra något vettigt i Bundesliga. Fråga våra svenska spelarimporter om ni inte tror mig. Det är stentufft. Framförallt i Köln, ty där brinner helvetets eldar 24 timmar om dygnet.

Nu har Ståle Solbakkens rykte som en god tränare gått i kras. Han måste hitta en ny arbetsgivare där han kan vinna respekt. Det får nog bli i Skandinavien. För problemet för Solbakken är att det enda minnet som finns kvar efter honom är hans humor och hans avslappnade sätt. Det är en förmåga lika viktig som någon annan, men det räcker knappast för att en annan tysk klubb vill satsa på honom. Vi fick aldrig se några lysande taktiska drag, ingen riktigt kvalitativ period. Det är skillnaden mot andra sparkade tränare som exempelvis Holger Stanislawski och Robin Dutt. Dessa herrar har redan hävdat sig i Bundesliga. Det har inte Ståle. Och det är med sorg i hjärtat som jag konstaterar det. Jag hoppades verkligen på norsk tränarframgång i en klubb vars supportrar förtjänar lite glädje.

Nu står bara ruiner kvar – och helvetets eldar fortsätter att brinna.

***

Ruhrderby väntar på lördag mellan Schalke 04 och Borussia Dortmund. Här kan ni läsa ett dokument som jag skrev förra gången klubbarna skulle mötas – som lite uppladdning och peppning. Schalke har en gås att plocka med Dortmund. 2007 var Schalke nära att äntligen få vinna Bundesliga, Dortmund var ett krislag på nedre halvan med Thomas Doll på bänken. Men ett Ruhrderby, ett av Europas största derbyn och Tysklands största, har egna regler. Dortmund vann med 2-0, och Schalke fick aldrig sitt mästerskap.

Nu är det inte ombytta roller direkt. Schalke är ett topplag. Men killarna från Gelsenkirchen vill nog bra gärna sätta käppar i Dortmund titel-hjul. Som en ljuv hämnd. Skulle sen även Bayern München vinna på hemmaplan mot Mainz så lever plötsligt titelkampen igen. Det här kan vara Schalkes tur att straffa Dortmund. Oavsett kommer det att bli en het duell. En match, ett derby, som ni bara inte får missa.

***

Det blev mycket med den här engelska veckan. Jag hann inte riktigt med. Därför ger jag er enbart resultaten från tisdags- och onsdagsmatcherna. Hoppas att ni har överseende med det.

Bundesliga omgång 30:

FC Augsburg – VfB Stuttgart 1-3
FSV Mainz 05 – FC Köln 4-0
Werder Bremen – Borussia Mönchengladbach 2-2
Hertha Berlin – SC Freiburg 1-2
Bayer Leverkusen – FC Kaiserslautern 3-1
Hannover 96 – VfL Wolfsburg 2-0
Borussia Dortmund – Bayern München 1-0
FC Nürnberg – Schalke 04 4-1
TSG Hoffenheim – Hamburger SV 4-0

***

Bundesliga omgång 31:

Fredag 20:30
VfB Stuttgart – Werder Bremen
Det är så sanslöst spännande på alla håll i tabellen. För lagen som vill kvala till Europa League är det endast segrar som gäller och redan i kväll drabbar två utmanare samman. Det kommer med all sannolikhet att bli väldigt offensivt spel med många mål. Stuttgart har inte förlorat på åtta matcher och har hittat den klassiska vår-formen. Vedad Ibisevic har gjort åtta mål sen han kom i vintras och har redan växt ut till en nyckelspelare för Stuttgart. Werder Bremen satte stopp för den akuta krisen när man spelade 2-2 mot Gladbach med en man mindre på plan. Men Bremen behöver vinster, Schaafs lag börjar halka efter.
Jag tror på: 1

Lördag 15:30
FC Kaiserslautern – FC Nürnberg
En match som kan sätta spiken i kistan för Kaiserslautern, även om spiken redan är så gott som nedslagen. För Nürnberg kan en vinst innebära att man kan börja planera för en ny säsong i det tyska finrummet. Segern, och framförallt målproduktionen mot ett segt Schalke, lär ha ingjutit välbehövligt självförtroende. Kaiserslautern föll med 1-3 mot Leverkusen, men hängde egentligen med ganska bra spelmässigt. Som så ofta den här säsongen. Faktum är dock att FCK inte har vunnit på 20 matcher nu. Hopplöst.
Jag tror på: 2

VfL Wolfsburg – FC Augsburg
Nu har det blivit två raka förluster för Augsburg samt för Wolfsburg. Två lag som var inne i ett härligt stim tidigare. Vilket lag reagerar bäst på motgången? Wolfsburg kämpar för en plats i Europa, Augsburg kämpar för överlevnad. Det kommer med all sannolikhet att bli en tät match med ett Wolfsburg som försöker och ett Augsburg som ligger på kontring. Vad är oddsen på att Wolfsburg-lånet Koo avgör?
Jag tror på: 1

Schalke 04 – Borussia Dortmund
Det 140:e Ruhrderbyt mellan Schalke och Dortmund väntar oss på lördag. En riktig läckerbit och fotbollsunderhållning i dess renaste form. Roligt är också att båda klubbarna ligger i Bundesliga-toppen den här säsongen. Dortmund vill marschera mot titeln men kommer att stöta på patrull i Gelsenkirchen. Schalke har en revansch att utkräva – för 1-4-förlusten mot Nürnberg, för förlusten mot Dortmund i höstas och för de gånger som Dortmund har grusat Schalkes titeldrömmar. Det här kommer att bli kamp, hjärta och offensivt spel. Lewandowski och Huntelaar, två av ligans bästa anfallare, ska göra upp om vem som är bäst. Dortmund är dock i en ohygglig form, frågan är om övermotiverade Schalke rår på ligaettan?
Jag tror på: 2

Bayer Leverkusen – Hertha Berlin
Otto Rehhagels comeback i Bundesliga har inte gått som önskat. Berlin lever fortfarande i botten av tabellen och senast förlorade man mot en direkt konkurrent i form av Freiburg. Nu väntar ett Leverkusen som har kommit igång lite under Hyypiäs och Lewandowskis ledarskap. Det blev en seger senast mot Kaiserslautern, samt ett tröttsamt kryss mot Hamburg. Men ingen förlust åtminstone. För Berlins del är det en seger som gäller, annars börjar det se riktigt panikartat mörkt ut. Leverkusen vill förstås befästa Europa League-platsen.
Jag tror på: 1

Hamburger SV – Hannover 96
”Vi har bara finalmatcher kvar”, erkänner sportchefen Frank Arnesen. HSV var uselt mot Hoffenheim och föll med 0-4. Nu får Bundesliga-dinosaurien hoppas på att det finns tre lag som är sämre än dem. För det har inte sett bra ut den här säsongen, och nu väntar ett kompakt Hannover som vill ut i Europa igen. Mame Biram Diouf har tyvärr gått sönder och missar resten av säsongen, frågan är vem som ska kliva fram och göra målen nu? Även Abdellaoue är skadad. Det lär vara två väldigt motiverade lag, där genomslagskraften i offensiven lär saknas, men där Hannover bör bjuda på ett bättre försvar.
Jag tror på: 2

Lördag 18:30
Bayern München – FSV Mainz 05
Det här blir ju sanslöst intressant, åtminstone om Dortmund faller mot rivalerna Schalke. Då kan en Bayern-seger plötsligt göra titelkampen väldigt levande igen. För den är inte död. Men frågan är om Bayern München har gett upp? Kommer Jupp Heynckes och spelarnas tankar att ligga på matchen mot Real Madrid i Champions League? Kan det här öppna upp för en Mainz-skräll? Thomas Tuchel har överlistat Bayern förr, och nu har han verkligen slagläge. Den här matchen avgör nog Bayern själva, är de bara motiverade så vinner rekordmästarna på Allianz Arena. Men annars kan ett pånyttfött Mainz störa ordentligt.
Jag tror på: 1

Söndag 15:30
Borussia Mönchengladbach – FC Köln
Derbydags i Gladbach – vilka regler gäller då? Kan vi fortfarande förlita oss på att luften har gått ur Gladbach en aning? Kan vi förlita oss på att Köln faller ihop som ett korthus efter ett insläppt mål? Nej, troligtvis inte. Frank Schaefer tar över rodret tillfälligt och ska försöka hålla kvar traditionsrika Köln i Bundesliga. Podolski lär tända till nu. Gladbach har siktat inställt på att få spela i Champions League och har varit starka på hemmaplan. De tre senaste mötena lagen emellan talar även för Gladbach. Söndagens hemmalag har vunnit alla tre och det med en målskillnad på 12:1.
Jag tror på: 1

Söndag 17:30
SC Freiburg – TSG Hoffenheim
Freiburg och Hoffenheim har gjort en anmärkningsvärd resa under Rückrunde. Freiburg var hopplöst sist men sålde Demba Cissé och utsåg Christian Streich till tränare. På söndag kan Freiburg, om alla resultat går klubbens väg, säkra Bundesliga-kontraktet. En otroligt resa. Hoffenheim hostade och hackade, sparkade Stanislawski, hade det fortsatt tungt under Babbel ett tag men nu har vinden vänt. Hoffenheim har gått från nedflyttningshot till ingenmansland – men nu har man plötsligt en liten chans att nå Europa League-platserna. Och man har idel bottenlag kvar att möta, spelar Babbel sina kort rätt kan han uträtta något stort den här säsongen.
Jag tror på: X

/Wingren