Fasen, vi drar en runda till med det här ligasnacket. Som beundrare av tysk fotboll är det svårt att inte känna stor glädje en dag som denna. Jag har tidigare skrivit att jag för några år sedan gav upp tanken på att tyska lag skulle kunna hävda sig i Europa – förutom mäktiga Bayern München. Den ekonomiska situationen i fotbollen var, och är, fullständigt vidrig och de tyska medlemsägda föreningarna fick det allt svårare. Hur skulle Borussia Dortmund, utan hjälp av en rik oligark, någonsin kunna gå långt i Champions League? Hur skulle Hannover 96 kunna hävda sig i Europa när man stöter på oljepengar och annat trams?

Den tyska fotbollen bygger på en sund klubbekonomi. När omvärlden investerade pengar de egentligen inte hade på all världens spelare kändes loppet kört. Tråkigt på många sätt, men Bundesliga skulle bestå och jag var nöjd med det. Arenorna var fulla, passionen glödde i varje hörn och fotbollen var attraktiv. Unga tyska spelare växte på träd och tog plats i klubbarnas lag. Men framgångsrikt deltagande i de stora europeiska turneringarna kändes avlägset.

Men dra mig baklänges, det gick ju!

Här står vi i dag. Ynglingar i startelvorna, sund ekonomi, fullsatta och stämningsfulla arenor och strålande resultat. Hårt arbete och en tro på det man gör. Fotboll är fortfarande fotboll och inte bara pengar. Givetvis är det dock så att även tyska lag, framför allt Bayern München, investerar enorma summor i lagen. Skyhöga summor jämfört med de mindre ligorna i Europa. Men det som är fint är att pengarna kommer från klubben. Inte från någon uttråkad miljardär som har spelat Football Manager alldeles för länge för att det ännu ska vara underhållande.

Och framför allt: supportrarna, medlemmarna, är en del av det hela.

Bundesliga skickar sju av sju lag vidare till slutspel i Europa. Sju av sju tyska klubbar övervintrar i Europa. Det är första gången det händer, otroligt imponerande. Och av samtliga ligor i Europa är det faktiskt bara Tyskland som kan skicka vidare samtliga lag. Ett glädjens och styrkans tecken.

Och på sättet man gör det på. I Champions League vann Schalke 04, Borussia Dortmund och Bayern München sina respektive grupper. Endast FC Bayern åkte på en förlust när BATE Borisov lyckades vinna i Vitryssland.

I Europa League har Hannover 96 och Bayer Leverkusen tagit sig vidare som gruppettor. Borussia Mönchengladbach och VfB Stuttgart går vidare som grupptvåor.

Nu väntar en spännande lottning den 20 december.

Faktum är att Bundesliga-lagen har gjort så bra ifrån sig att engelska Premier League måste se upp – på allvar. Uefas femårs-ranking visar ”hur bra” ligorna är i Europa och avgör hur många lag respektive nation får skicka till CL och EL. Tyskland tog sig förbi Italien och fick skicka ett extra lag till Champions League den här säsongen. Men Bundesliga går som en raket.

I skrivande stund ser rankingen ut så här efter gruppspelsfasen i turneringarna:

1. Spanien 84.168
2. England 77.677
3. Tyskland 75.043
4. Italien 60.481
5. Frankrike 57.333

England och Premier League har alltså ännu lite marginal på Tyskland och Bundesliga men måste prestera bra i vårens slutspel för att inte passeras av Tyskland. Till nästa säsong faller resultatet från säsongen 2008/09 bort. Det var en säsong då England gick bättre än Tyskland. Skulle vi alltså göra bokslut redan nu skulle kampen mellan Tyskland och England se ut så här:

2. England 62.677
3. Tyskland 62.356

Det är dags att börja svettas borta i England. Om Uefas FFP genomförs och efterlevs utan kompromisser väntar troligen en gyllene era för tysk fotboll och Bundesliga. Personligen är jag dock tveksam till de finansiella regelverkets effekter, jag har svårt att se Uefa genomföra det hela konsekvent. Drömma kan man alltid göra. Det är en spännande tid som väntar oss. För er som undrar ska det dock påpekas att antalet lag som får spela i Europa inte förändras för England om de blir passerade av Tyskland.

Just nu är allting möjligt. Eller för att citera Alexander Hleb: ”Varför inte en final mellan Bayern och Dortmund?”.

Hur det än går framöver var den här säsongen ett gott exempel på att fotbollsklubbar kan fungera och konkurrera trots 50+1-regeln och trots ekonomisk hållbarhet. Det kan gå åt skogen för de tyska lagen väldigt snabbt, men det gör mindre efter höstens fina kvitto. Nu har de destruktiva rösterna i Tyskland ett argument mindre och det är jag tacksam för.

Tack för uppvisningen.

***

Sascha Lewandowski och Sami Hyypiä har fått ordentlig fart på Bayer Leverkusen. Den eviga tvåan, som faktiskt ligger tvåa i Bundesliga just nu, har hittat något nytt. Tränarduon har fått Leverkusen att kämpa dag ut och dag in, det är en kamp om varje millimeter. Mentaliteten i klubben har på något abstrakt sätt förändrats till det positiva. Det TSG Hoffenheim uppvisar den här säsongen har ofta varit Leverkusens problem. Spelarnas inställning har varit bristfällig över 34 matcher vilket genererar i onödiga poängtapp, formsvackor som inte kan kämpas bort och en avsaknad av konstans.

Nu sitter två mycket kompetenta herrar vid rodret och det ser bättre ut, det till och med låter bättre (”Det är den här viljan, lidelsen och löpvilligheten som vi har visat upp den här säsongen som är avgörande”, säger Lars Bender). Sami Hyypiä, den en gång så ståtlige mittbacken, har det sista ordet och är den som drar mest i de taktiska trådarna. Men det är Lewandowski som motiverar laget, som eldar på laget. Det är han som får fart på spelarna.

Sascha Lewandowski växte upp i Ruhrområdet. På grund av skador fick han ge upp sin spelarkarriär i VfR Sölde. När han var 22 år tog han över U17-laget i Wattenscheid 09 och tjänade pengar genom att skriva för Ruhr Nachrichten. Men Lewandowskis tränarkarriär hade börjat långt tidigare när han som 16-åring tog över ett av Eintracht Dortmunds D-ungdomslag (ungefär som svenska P 13).

Sascha flyttade från Wattenscheid 09 till VfL Bochum där han arbetade med ungdomslagen. 2007 flyttade han vidare till Bayer Leverkusens ungdomssektion. Och i dag står han är, 41 år gammal och bildar en framgångsrik duo tillsammans med förre världsspelaren Sami Hyypiä.

Lewandowski har alltså redan 25 år som tränare bakom sig och fler lär det bli för 41-åringen. Baye Leverkusen ligger tvåa i Bundesliga och har tagit sig vidare i Europa League. Sami Hyypiä har gnuggat taktik med laget, han har framgångsrikt styrt upp ett tungt och tätt centralt tremannamittfält, kvicka kanter och ett fint defensivt förhållande. Leverkusen är ett flexibelt lag.

Men det är Sascha Lewandowski som får det att hända, det är han som får spelarna att alltid gå för 100 procent även när allting känns tungt.

***

Bundesliga omgång 16

Fredag 20:30

Hamburger SV – TSG Hoffenheim
Första matchen för Hoffenheim utan Markus Babbel på bänken – något som säkerligen kommer att göra laget gott. U 23-lagets tränare Frank Kramer har tagit över för tillfället, men har även chans på vidare anställning. HSV har fortfarande lite skadeproblem och saknar nu även Beister. Viktig match på många sätt.

Lördag 15:30

Borussia Dortmund – VfL Wolfsburg
Dortmund ställde upp med ett b-lag mot City, något som inte lär ske på lördag. Men Jürgen Klopp har en hel del skador (Bender, Kehl) och en drös frågetecken (Subotic, Götze, Blaszczykowski, Piszczek). I Wolfsburg är spelgeniet Diego tveksam till spel, något som säkert uppskattas i Dortmund då laget står utan defensiva mittfältare. Wolfsburg har under Köstner börjat spela riktigt fin fotboll men resultaten har inte alltid gått klubbens väg. Dortmund vill hänga på i den absoluta toppen och har inte förlorat mot Wolfsburg på sex matcher.

VfB Stuttgart – Schalke 04
Även Schalke ställde upp med ett b-lag mot Montpellier och spelade 1-1 i Frankrike, Timo Hildebrand gjorde en fin insats i mål och har nog en säkert startplats nu. Schalke är inne i en tung period men har nu en god möjlighet mot Stuttgart då Labbadias lag spelade i Europa så sent som i torsdags – och 0-1-förlusten mot Molde var knappast imponerande. Dessutom saknar hemmalaget lagkapten Tasci, som är avstängd.

1. FC Nürnberg – Fortuna Düsseldorf
Düsseldorf har aldrig lyckats vinna borta mot Nürnberg i Bundesliga – men det var en herrans massa år sedan de båda lagen möttes i det tyska finrummet. Fortuna är formstarkt för tillfället och har spelat in sju av nio poäng på tre matcher – då har man ändå bortaspelat mot mästarna Dortmund. Nürnberg har sakteliga vaknat till liv igen efter en tung formsvacka. Hemmalagets kreatör, japanen Kioytake, är sjuk och därmed tveksam till spel.

SC Freiburg – Greuther Fürth
Fürth är ett annat lag i kris. Precis som Augsburg spelar Mike Büskens killar bra fotboll, men gör man inga mål vinner man inga matcher. Senast mot Stuttgart brände Fürth tre jättelägen och förlorade också med 0-1. Vänsterback Schmidtgal avstängd. Freiburg spelar oförskämt bra fotboll sedan Streich tog över klubben efter Sorg förra säsongen. Laget har det tredje bästa försvaret i ligan efter Dortmund och suveränen Bayern. Nu saknas dock Schuster och Diagné på grund av avstängningar.

FC Augsburg – Bayern München
Det ser riktigt illa ut för Augsburg och tränare Weinzierl som inte har vunnit på åtta matcher. Nu saknas dessutom duktige vänsterbacken Ostrzolek. Som om inte formkrisen vore trubbel nog så heter lördagens motstånd Bayern München. Jupp Heynckes lag är redan klara höstmästare och leder ligan komfortabelt – dessutom vilades viktiga spelare i 4-1-vinsten mot BATE i onsdags. Skadade Holger Badstuber är ensamt orosmoln på den sydtyska himmelen. Augsburg är det lag som släpper in flest mål under de första 15 minuterna – hur ska det gå mot de tyska rekordmästarna?

Lördag 18:30

Eintracht Frankfurt – Werder Bremen
Antagligen helgens behållning. Två lag som älskar att anfalla, som saknar nödvändig struktur för att tråka ut sin motståndare och två lag som hemskt gärna vill ha tre poäng. Det här kan bli fantastiskt underhållande. Eintracht inledde ligaspelet alldeles strålande men har börjat tappa på stistone, nykomlingen har plockat fem poäng på de senaste sju matcherna. Armin Veh vill ha förstärkningar under vintern, särskilt i försvaret där skadeproblemen bidrar till den försvagade formen. Bremen har åkt berg- och dalbana hela säsongen och det är svårt att veta hur 4-1-vinsten mot Hoffenheim ska följas upp. I den matchen hade Arnautovic stor show, kan han äntligen följa upp det?

Söndag 15:30

Borussia Mönchengladbach – FSV Mainz 05
Adam Szalai är för en gångs skull skadefri (ta i trä och så där) och då har han också lyckats bevisa sin klass, anfallaren har gjort nio mål för FSV Mainz så här långt. Tränare Tuchels största problem är inte i anfallet längre utan på målvaktspositionen: vem av Karius och Müller ska få chansen mot Gladbach? Lucien Favres Gladbach vann med 3-0 mot Fenerbache i torsdags och har börjat bättra på resultaten i Bundesliga, nu gäller det att bekräfta formen mot Mainz. Rekorddyre anfallaren Luuk de Jong är tillbaka från skada och nätade i torsdags.

Söndag 17:30

Hannover 96 – Bayer Leverkusen
Två EL-lag som drabbar samman, två gruppvinnare dessutom. Leverkusen är FC Bayerns främste förföljare inför omgången och Lars Bender är nöjd ”Nu är vi i toppen, och där vill vi stanna ett tag”. Leverkusen är i bra form och spelarna verkar trivas under Hyypiä/Lewandowski. Hannover ser äntligen ut att lyckas förlänga med tränare Mirko Slomka – det har varit en evig följetong. Blir även spelet bättre när klarhet råder? Haggui är avstängd och vi lär få se ett provisoriskt mittbackspar bestående av Eggimann och Schulz.

/Wingren

FC Bayern München stötte på ett kämpande Freiburg, fick en straff och fick spela med en man mer. Agerade säkert och vann med 2-0. Klass.

Borussia Dortmund stötte på ett kämpande Düsseldorf, tog ledningen, slappnade av och släppte in ett mål. Fick spela med en man mer sista minuterna, skapade tryck men inget mål. Inte tillräcklig klass.

Den skillnaden har varit påtaglig mellan de båda storlagen i Bundesliga den här säsongen. Bayern München har förmågan att vinna de där trötta-ut-motståndarna-duellerna. Dortmund har inte det. Det innebär att det nu skiljer elva poäng mellan lagen inför lördagens möte, alldeles för mycket för att stormötet ska bli så nervkittlande som vi hade önskat oss.

Roligare då med Bayer Leverkusen som fortsatt arbetar i det tysta. Schalke 04 började prata om titlar, då föll de en aning. Leverkusen har däremot slipat och åter slipat på spelet utan att göra några större anspråk på något. Nu är laget precis så farligt och fungerande som Hyypiä/Lewandowski vill. Frågan är om truppen är tillräckligt bred för att hålla hela vägen?

TSG Hoffenheim förlorade återigen, den här gången mot 1. FC Nürnberg. Markus Babbel får fortsatt förtroende – jag har tjatat om det i bloggen tidigare, men jag förstår verkligen inte. I grund och botten är jag emot snabba ”lösningar” som att sparka tränaren, men i det här fallet skulle det ha skett för längesedan. Nåväl, kul för Babbel i alla fall. Tråkigare för alla inbitna Hoffenheim-fans, som inte finns.

I media viskas det om att Augsburgs tränare Weinzierl kan få sparken innan jul. Jag förstår att klubben hade önskat sig lite fler poäng, det gör jag, men Augsburg är ändå i ett annat läge än Hoffenheim – och spelar dessutom en bättre fotboll. Där hade jag avvaktat ett tag till.

Juan Arango. Killen som bara gör läcka mål. Nästan i varje fall. Volleyn mot Wolfsburg är ett guldkorn.

Handsreglerna i fotboll måste bli tydligare. Det blir tröttsamt.

På lördag drabbar alltså Tysklands två jättar samman. Bayern München välkomnar Borussia Dortmund till Allianz Arena. Dortmund har vunnit de senaste fyra ligamatcherna mot FC Bayern och vann även cupfinalen i Berlin. I somras vann Jupp Heynckes lag den mindre betydelsefulla supercupen mot Dortmund – men kanske är det just den som har betytt oerhört mycket för årets upplaga av rekordmästarna. En seger mot Dortmund på lördag och höstsäsongen kan beskrivas som perfekt. En förlust hade givetvis smärtat, men mycket mindre nu då tabellplaceringen talar sitt tydliga språk: Bayern München är Tysklands, ja, Europas bästa lag så här långt den här säsongen.

2-0-segern mot Freiburg, samtidigt som Dortmund kryssade mot Düsseldorf, innebär också att Bayern München står som klara höstmästare. Efter bara 14 omgångar. Det är tidigare än någonsin i Bundesliga-historien. Det säger en hel del, särskilt då Dortmund ”bara” har tre poäng mindre jämfört med samma tidpunkt förra säsongen.

Bundesliga omgång 14:

Borussia Dortmund – Fortuna Düsseldorf 1-1
Det var en sån där klassisk ”måste-match” för de tyska mästarna. Fortuna med stora skadeproblem på hemmaplan – det skulle bara bli tre poäng. Men utan skadade Götze och Gündogan blir Dortmunds offensiv otroligt lidande. Det var en seg match, en match där hemmalaget spelade med tålamod. Blaszczykowski kunde gör ett drömmål innan halvtid och det kändes ändå som att arbetssegern var nära. Men i andra halvlek växlade hemmalaget ner för mycket, det i samband med tveksamma Klopp-byten resulterade i att Düsseldorf kom in i matchen. Det blev också 1-1 genom Reisinger. I slutminuterna av matchen fick Paurevic sitt andra gula kort och Dortmund var en man mer. Großkreutz brände en given målchans till hemmapublikens förtvivlan. Ett rättvist kryss och en stark bortapoäng för Düsseldorf.

Hannover 96 – Greuther Fürth 2-0
Hannover hade två raka förluster i Bundesliga inför matchen och var piskat till att vinna mot bottenlaget. Men Fürth inledde matchen, som vanligt, bra. Men släppte också, som vanligt, in ett tidigt mål. Diouf hette målskytten, förstås. Matchen fortsatte dock att vara jämn spelmässigt. I andra halvlek serverade Schlaudraff Eggimann till 2-0 och efter det kändes segern klar.

Hamburger SV – Schalke 04 3-1
Stor lycka i Hamburg då laget vann helt välförtjänt mot ett håglöst Schalke – och man vann utan kreatören van der Vaart och avslutaren Son. Beister börjar äntligen hitta rätt i HSV och gjorde också 1-0, strax därefter utökade Rudnevs till 2-0. Vid det här laget var inte Schalke alls med i matchen, men Schalke fick en straff. Huntelaar sköt, Alder räddade suveränt. Men holländaren tryckte in returen och plötsligt blev det lite match igen. HSV har dock lärt sig att försvara och det blev tufft för Schalke. I stället kunde Badelj sätta en straff till 3-1 i slutminuterna. Det här var verkligen ”Bayern tisdag”.

Eintracht Frankfurt – FSV Mainz 05 1-3
Mainz starka trend håller i sig och det var egentligen aldrig något snack om vilket lag som skulle segra i Frankfurt. Armin Veh hade skadeproblem i defensiven som han helt uppenbart inte kunde kompensera, samtidigt är Mainz i god form. Ivanschitz och Parker gjorde två Mainz-mål i första halvlek. I andra kunde Noveski utöka till 3-0 för Mainz. Faktum är att Mainz gjorde samtliga mål i matchen – det var Szalai som var så målsugen att han satte bollen i eget nät. Mainz konkurrerar därmed om Europa-platserna samtidigt som det blir intressant att se hur Frankfurt presterar i de tre matcherna som ska spelas innan uppehållet.

Borussia Mönchengladbach – VfL Wolfsburg 2-0
Det spel som Wolfsburg har visat upp sedan Magath försvann fanns kvar, men det blev dock inga mål, precis som under Magath-tiden. Wolfsburg var det bättre laget under hela matchen, men Mönchengladbach var vansinnigt effektivt. Nordveit breddade spelet med en långboll, Arango drog till på volley. Alla, inklusive målvakt Benaglio, kunde bara med häpnad se på när bollen gick i mål. Drömmål. I slutet av första halvlek fick Gladbach sin första hörna och gjorde så klart 2-0 genom Jantschke. Andra halvlek bjöd inte på några mål men väl en stolpträff av Bas Dost.

VfB Stuttgart – FC Augsburg 2-1
Stuttgart inledde bäst och körde över Augsburg, att hemmalaget också tog ledningen kändes logiskt. Före detta Augsburg-spelaren Traoré gjorde 1-0 och höll tillbaka jublet. Stuttgart slappnade antagligen av en aning efter att ha varit överlägset i matchen och då kunde Koo göra ett riktigt fint mål. 1-1 och plötsligt såg det lite jobbigt ut för hemmalaget. Men Traoré serverade Ibisevic till 2-1 och Stuttgart fick välförtjänt fira säsongens andra hemmaseger.

Werder Bremen – Bayer Leverkusen 1-4
Leverkusen hade chansen att erövra plats två tack vare konkurrenternas misslyckanden. Bayer inledde suveränt och tryckte ned Bremen i skosulorna. Men hemmalaget hittade in i matchen till sist – då slog dock Castro till. I andra halvlek var det än en gång Castro som utökade till 0-2, men nu svarade Bremen snabbt genom Petersen. Men efter reduceringen tog Leverkusen åter över matchen och gjorde två snabba mål genom Rolfes och Hegeler.

SC Freiburg – Bayern München 0-2
I ett regnigt Freiburg fick bortalaget, för dagen utan Schweinsteiger då mittfältsmotorn har fyra gula kort, en drömstart. En olycklig hands resulterade i att Müller fick slå in sin första straff i Bundesliga. Bara minuter senare drog Diagne i Shaqiris axel och domaren fiskade fram ett rött kort. Och där var matchen egentligen över. Men Freiburg ska ha all heder, de kämpade suveränt men utgjorde inte något reellt hot framåt. Dante hade en nick i ribban i slutet av första halvlek. Men det skulle dröja till 79 minuten innan matchen avgjordes genom Tymoshchuk. Neuer hann även betala av ytterligare en miljon euro till Hoeneß med en jätteräddning på Kruses skott innan 2-0-målet.

1. FC Nürnberg – TSG Hoffenheim 4-2
Hoffenheim, med eller utan Wiese, är fortfarande det lag som släpper inte på tok för mycket mål. Kiyotake slog in en frispark till 1-0 efter bara ett par minuter och Nürnberg hade ett stadigt grepp om matchen. Men Schipplock kunde ostört nicka in 1-1. Strax innan halvtid kunde Per Nilsson, som gör en fin säsong, stöta in 2-1 efter att Gebharts frispark tippats i ribban av Casteels. Nürnberg drog sig tillbaka i andra halvlek och anföll bara när Hoffenheim tillät det. Kiyotake fortsatt aktiv, Polter gjorde 3-1. Ännu en olycklig straff på grund av hands skulle dok göra matchen spännande, Salihovic satte den till 3-2. Kiyotake gjorde dock ett fint mål och Nürnberg vann välförtjänt.

/Wingren

Sju Bundesliga-lag har spelat matcher ute i Europa och ska nu ställa om och spela matcher i Bundesliga i stället. Inte alltid en helt enkel övergång, ett stundtals krävande spagat. Hur mycket ska roteras? Vilka småskador kan man ignorera, vilka bör man vara försiktig med? Hur motiverar man sina spelare, hur får man truppen att ladda om?

Att fotbollsspelare hellre spelar match än tränar är ett faktum, att fotbollsspelare klarar av att spela två matcher i veckan vet vi. Men för de sju lagen ute i Europa, de flesta med ett ansenligt antal landslagsspelare, börjar matchandet att märkas av. Vi har sett Schalke sakna fräscha ben en gång den här säsongen, Leverkusen likaså. Men hur har lagen egentligen klarat av det?

Borussia Mönchengladbach har ”bara” spelat in 16 poäng den här säsongen – men hör och häpna – 14 av dessa har kommit efter matcher ute i Europa. Fyra vinster och två oavgjorda är Lucien Favres facit.

Bayern München och Schalke 04 ligger också bra till, de har hanterat belastning bra. Lagen har vunnit tre av fyra matcher efter spel i Champions League. Borussia Dortmund däremot har inte orkat med mer än sju poäng på fyra matcher efter spel i samma turnering.

Hannover 96 och Bayer Leverkusen har lyckats lika bra efter spel i Europa League. Två segrar, två oavgjorda och två förluster. Ett okej facit.

VfB Stuttgart och Bruno Labbadia har haft störst problem – men har också en relativt tunn trupp och en hel del skador. Dessutom har laget, som vanligt, visat upp en allmänt ojämn form under hösten. Endast en seger på sex matcher efter spel i Europa League för Stuttgart.

Så vad säger det här oss? Nja, inte särskilt mycket egentligen. Lagen är olika bra och i olika form, det har varit olika svårt motstånd och skadeläget har sett olika ut. Det är för tidigt på säsongen för att vi ska kunna dra en ordentlig slutsats. Anmärkningsvärt är dock Borussia Mönchengladbachs fina svit efter spel i Europa, kanske passar ett intensivt matchtempo detta Gladbach som ännu söker efter fotfäste och automatism i spelet.

Stuttgart ser ut att ha det extra svårt, men jag är inte så säker på att dubbelbelastning är den skyldiga faktorn till det.

I går följde Europa League-lagen upp CL-lagens insatser. Även om Bayer Leverkusen vilade spelare och förlorade med 0-2 mot Metalist så är laget redan klart för sextondelsfinal. Detsamma gäller Hannover 96 som var klart för slutspel redan innan matchen mot Twente som slutade 0-0.

Borussia Mönchengladbach spelade tålmodigt mot Limassol och inhopparen Igor de Camargo kunde göra 1-0 och 2-0 i slutet av matchen. Segern, i samband med Marseilles förlust mot Fenerbache, innebär att Gladbach nu är klart för sextondelsfinal. Hatten av för hur Favre och laget har arbetat sig in i den här gruppen och slutligen fixat biffen. Starkt.

Det är bara ett tyskt lag som inte är klart för slutspel ännu – VfB Stuttgart. Men de hade en vansinnig uppvisning i Bukarest när de krossade hemmalaget Steaua med hela 5-1. En ordentlig urladdning mot gruppettan och en vinst som innebär att Stuttgart nu har allt i egna händer inför mötet med gruppjumbon Molde.

Fina tyska tider ute i Europa. Hela veckan har varit ett ordentligt slag i ansiktet på många som menar att Bundesliga-lagen endast bemästrar Europa League. Plötsligt bemästrar man inte bara Europa League utan även Champions League. Jag sprang över den här talande bilden nyss:

Och just det: rubriken. Den var kanske inte given att förstå. Låt mig förklara. Efter tisdagens, onsdagens och torsdagens Europaspel har vi nu en uppdaterad femårsranking att tillgå från Uefa. Och just nu är faktiskt tyska Bundesliga den mest framgångsrika i Europa.

Den här säsongen har de tyska lagen spelat in 9,785 poäng. Spanien har gjort näst bäst ifrån sig och står på 9,571 poäng. Fotbollens hemland England har 8,857 poäng. Fyran Italien har 8,250 poäng.

Bundesliga rockar Europa – och det är förbannat roligt.

Det har varit ljuvligt att följa de tyska lagens frammarsch i Europa, det är glädjande att den tyska fotbollsfilosofin inte hindrar klubbarna från att lyckas på den riktigt stora scenen. En gång för alla har vi fått bevis på att en sund ekonomi, otroliga supportrar, medlemsstyrda föreningar och även en avsaknad av oligarker fungerar i de stora turneringarna. Som jag tidigare har varit inne på gör det åtminstone mig väldigt glad. Pengar vinner inte matcher, pengar avgör inte gruppspelet. Det är fint.

Fotbollen lever ännu.

Det vi så länge har fått uppleva, och njuta av, i Bundesliga fungerar nu även i Europa. Engelsk fotboll nämns ofta som en förebild. Jag tror att många engelsmän drömmer om Bundesliga om nätterna, här finner vi det engelsk fotboll en gång var.

Nu låter det kanske som om jag menar att de tyska klubbarna inte har några pengar. Det vore förstås löjligt att påstå för så är det inte alls. Även den tyska fotbollen har moderniserats, globaliserats och kommersialiserats. Klubbarna investerar stora summor i spelare och ungdomsanläggningar, bland annat. Men det har inte nått sjuka proportioner ännu och det är ingen som lever på konstgjord andning. Tacka fan för det.

Låt oss nu i stället rikta blickarna mot en stekhet Bundesliga-omgång där bland annat Naldo, Diego och Allofs möter sin gamla klubb, där ligatvåan spelar mot ligatrean, där Klopp vänder hem till Mainz och där FC Bayern ska mäta sig med Hannover. Och dessutom har vi ett stekhett derby – för första gången i Bundesliga.

Bundesliga omgång 13:

Fredag 20:30

Fortuna Düsseldorf – Hamburger SV
Fortuna inledde säsongen starkt, Hamburg inledde svagt. Det är nu lite ombytta roller inför kvällens match då HSV har samlat på sig ett gäng vinster och förbättrat spelet, Fortuna har däremot rasat samman efter det att nollan sprack. Düsseldorf har inte vunnit på sju matcher, Marcus Berg kan få chansen från start för HSV.

Lördag 15:30

Bayern München – Hannover 96
Bayern München har gjort en strålande säsong men efter 1-1 mot Nürnberg och Valencia har Rummenigge börjat knorra och oron för ett liknande tapp som förra säsongen växer. Skillnaden är dock stor, FC Bayern har en bättre trupp och spelar en annan typ av fotboll. Men det gäller att vara på sin vakt när Hannover kommer på besök. Men allt är inte frid och fröjd där heller. Förlust mot Freiburg och en tråkig 0-0-match mot Twente sitter i benen (och huvudet) på spelarna. Stor kamp att räkna med från Hannovers sida, FC Bayern hoppas på en bättre Ribéry.

Schalke 04 – Eintracht Frankfurt
Ännu en lördagsmatch att se fram emot när tvåan välkomnar trean. Frankfurt är säsongens stora överraskning och även om det har sett lite jobbigare ut på sistone så har de försvarat sin topplacering genom hårt slit och en fenomenal Alex Meier. Schalke vill förstås behålla kontakten med FC Bayern men kommer att behöva spela lite bättre än i de senaste matcherna, känslan är att Schalke hamnade i en liten formsvacka när Afellay skadade sig. Men Huub Stevens har arbetat med laget en hel sommar nu och det märks, det finns en nyfunnen stabilitet. Spännande.

VfL Wolfsburg – Werder Bremen
Klaus Allofs, Klaus Allofs och Klaus Allofs. Sportchefen lämnade sitt uppdrag i Bremen efter 13 långa år och nu sitter han intill Köstner på Wolfsburgs tränarbänk. Inte helt uppskattat i Bremen förstås och mycket handlar förstås om vilken Werder-ikon som får jubla (Schaaf eller Allofs). Men det ska förstås spelas vanlig hederlig fotboll också. Wolfsburg har vaknat till liv sedan Magath försvann och är på väg att lämna tabellträsket. Bremen går också bra och det kan man tacka formstarke Aaron Hunt för. I skrivande stund står det även klart att ex-spelaren Frank Baumann blir ny sportchef i Werder Bremen.

FSV Mainz 05 – Borussia Dortmund
För Dortmunds del gäller det att göra jobbet och vinna i Mainz om man vill hänga på i toppen. Självförtroendet lär det knappast vara något fel på efter 4-1-vinsten mot Ajax. Mainz har prickat in formen men förlorade senast mot HSV och upptäckte att laget är beroende av en fungerande Szalai på topp. För Klopp och Subotic blir det att vända hem till Mainz.

Greuther Fürth – 1. FC Nürnberg
Första Bundesliga-derbyt mellan klubbarna, två gamla stormakter där Nürnberg sedan länge har haft övertaget. Klubbarna hoppas på ett derby utan större bråk och skandaler, en fotbollsfest helt enkelt. Det hoppas förstås jag med på. Greuther Fürth såg ovanligt svagt ut mot Dortmund senast men har annars visat ganska god form på sistone – dock har man inte vunnit på hemmaplan ännu. Räkna med att Mike Büskens lag kommer att ge allt. Nürnberg spelade oavgjort borta mot FC Bayern och har förstås tankat lite välbehövligt självförtroende.

Söndag 15:30

SC Freiburg – VfB Stuttgart
Freiburg fortsätter att imponera under Christian Streichs ledning. Inför matchen ligger man på samma poäng (16) som större och starkare Stuttgart. Det är imponerande. Stuttgart fick äntligen tanka ordentligt med självförtroende ute i Europa efter 5-1-krossen men vi har lärt oss att laget blandar och ger. Labbadia har dessutom en drös med skadade spelare.

Söndag 17:30

TSG Hoffenheim – Bayer Leverkusen
Markus Babbel har rimligtvis inte många potatisar kvar att sätta i Hoffenheim. En vinst mot starka Leverkusen skulle förstås åter stärka hans aktier. Leverkusen ställde upp med ett B-lag mot Metalist och förlorade följaktligen med 0-2. Men laget var redan klart för slutspel och Lewandowski/Hyypiä ville säkerligen spara på krafterna. Boenisch kan få göra debut om Hosogai inte kan medverka.

FC Augsburg – Borussia Mönchengladbach
Augsburg spelade återigen en bra match senast mot Frankurt och gjorde dessutom två mål – just målskyttet är vanligtvis problemet. Men så släppte Augsburg också in fyra mål. Nu väntar ett Gladbach som sakteliga börjar vakna men formen är ännu ojämn. Gladbach blev som sagt klart för slutspel efter 2-0 i torsdags, men spelmässigt var det en insats som lämnade mer att önska.

/Wingren

Det känns självklart att Stefan Kießling förtjänar ett omnämnande här på bloggen efter helgen. Anfallaren spelar för Bayer Leverkusen och var högst delaktig när laget krossade Schalke 04, åtminstone en spelmässig kross. Matchen slutade 2-0 till Leverkusen och Kießling passade även på att bränna en straff.

Det här är en anfallare som har gjort 21 mål under 2012 – det är fler än vad någon annan Bundesliga-spelare mäktat med det här kalenderåret. Han kämpar hårt och deltar i speluppbyggnaden, han kan ta ned och fördela bollar. Okej, han är inte fotbollens svar på Jesus, han är inte heller ligans störste stjärna eller bästa anfallare. Men han levererar, han gör mål och han kämpar.

När Tyskland träningsspelade mot Holland i onsdags valde Joachim Löw att spela utan anfallare, i stället för att nominera Kießling. Mario Gomez och Miroslav Klose var skadade, Mario Götze fick spela på topp i stället.

Löw sa att ”jag har registrerat Kießlings prestationer”. Det måste helt enkelt ligga en hund begraven någonstans.

Stefan Kießling gjorde det bra under helgen, men låt oss inte glömma bort en spelare som har lyft sig flera nivåer och som nu styr och ställer i sitt lags offensiv. Alexander Meier – Alexander den store. För många av er kanske Alex Meier klingar mer bekant.

Eintracht Frankfurt-spelaren har hunnit bli 29 år gammal. Med en längd på 196 centimeter och en respektingivande kroppshydda är han inte urtypen av en modern offensiv mittfältare. De flesta som tar hand om den där positionen är små, tekniska och snabba i vändningarna.

Men Alexander Meier, eller Alex Meier, förfogar också över en förvånansvärt fin teknik och ett gott spelsinne. Ett vansinnigt avslut och tuffa armbågar. Han har alltid varit en personlig favorit, men aldrig förr har han varit så här bra. Han har länge haft förmågan att blixtra till, prestera på topp. Matchen efter har allt för ofta varit katastrof. Den här säsongen har vi sett något annat, vi har sett en mogen Alex Meier. En Meier som gör de viktiga målen för Frankfurt, en Meier som gör de vackra målen. En Meier som tar ansvar och som inte blir osynlig i tid och otid.

Vi har fått se en Alex Meier som har gjort nio mål och två assist på 12 matcher i Bundesliga. En Meier vars mål som i allra högsta grad har inbringat flertalet Frankfurt-poäng. En placeringen i mitten av tabellen hade säkert kunna vara verkligheten utan Meier. Nu ligger nykomlingen trea i Bundesliga.

Sedan Eintracht Frankfurt värvade Meier från Hamburger SV 2005 har han varit en målfarlig mittfältare, det råder det inget tvivel om. Det har dock inte varit ovanligt med burop riktade mot Meier, supportrarna visste vad han kunde, men han visade det för sällan. Det skapar frustration.

Så kom nye tränaren Armin Veh när Eintracht skulle börja om i 2. Bundesliga förra säsongen. Veh hade visat intresse för Meier redan under sin tid som tränare i VfB Stuttgart. Nu skulle de två äntligen få jobba tillsammans. Och det har varit en framgångssaga.

Armin Veh utsåg Alex Meier till vicekapten, gav honom ansvar och förtroende. Något måste ha hänt med Meier sedan dess. Något så enkelt som att han har mognat, blivit vis. Jag tror det. Med 17 mål och åtta assist hjälpte han till att lyfta tillbaka Eintracht i Bundesliga.

Och nu står vi här efter 12 omgångar. Ett vansinnigt Eintracht Frankfurt har charmerat de flesta, en lidelsefylld Alex Meier leder skrällgänget framåt.

”Killen vet inte ens alltid själv vad han kan. Han kan så mycket”, sa Armin Veh för ett par veckor sedan.

Meier, med nummer 14 på ryggen, slog till två gånger om när matchen mot Augsburg började gunga. Nu är hans lag tre poäng rikare.

På tal om att slå till: titta på André Schürrle. Vilket mål människan gör.

Bundesliga omgång 12:

Borussia Dortmund – Greuther Fürth 3-1
Jürgen Klopp valde att vila stjärnan Reus för missnöjde Perisic, och det gick ju bra. Götze hade en stor gala under lördagen och började med att servera Lewandowski till 1-0 efter bara några minuter. Fürth slog dock till direkt mot ett passivt hemmaförsvar och Stieber lyfte in 1-1. Men efter det skärpte sig hemmalaget, men det kunde ändå gått åt skogen när Sararer träffade stolpen strax efter Lewandowskis straffmål. Innan halvtid dansade Götze genom försvaret, lurade målvakten och den sista försvararen innan han retfullt gjorde 3-1. I andra halvlek växlade Dortmund ner och spelade bara av matchen.

Borussia Mönchengladbach – VfB Stuttgart 1-2
Favres lag skulle äntligen ta det där klivet som innebär Europa-platser i tabellen. Men det klickar inte riktigt på hemmaplan och trots Stranzls 1-0-mål gled matchen ur händerna på det tidigare så säkra och stabila Gladbach. Harnik kvitterade och i andra halvlek tog till och med Labbadias Stuttgart över matchen. Brouwers, som kom in i halvtid, förlängde ett inlägg i eget mål och blev matchens syndabock, Stuttgarts hjälte förstås.

Hannover 96 – SC Freiburg 1-2
En välförtjänt vinst för Freiburg som inte alltid får med sig lika många poäng som deras insatser är värd. Men mot Hannover var Freiburg överlägset på alla plan – förutom att utnyttja chanserna. Schmid gjorde dock 0-1, men Abdellaoue kunde kvittera. Bortalaget blev dock inte knäckta och kunde senare göra 1-2 genom Rosenthal. En fin insats av Freiburg, förvånansvärt svagt av Hannover.

1. FC Nürnberg – Bayern München 1-1
Jupp Heynckes tvingades klara sig utan försäkringen Ribéry och Robben, han valde även att vila Lahm och Martinez och Pizarro fick också börja på bänken. Gomez får vänta på sin comeback i tävlingsmatch. FC Bayern gjorde dock ett tidigt 0-1-mål genom Mario Mandzukic – vem annars. Nürnberg verkade chockat men red ut den första halvleken. I andra såg inte Neuer helt övertygande ut när Feulner, tidigare i just FC Bayern och även Dortmund, gjorde 1-1. Efter målet blev hemmalaget riktigt energiskt och skapade fler chanser, men det blev inga fler mål. I stället fick Nürnberg nöta försvarsspel med en man mindre sista kvarten.

Hamburger SV – FSV Mainz 05 1-0
Hård kamp och få chanser under lång tid av matchen. Sydkoreanen Son, som äntligen tycks spela efter sin potential i Bundesliga, kunde dock göra 1-0 efter någon timme. Då fick Tuchel försöka mana på sina spelare att släppa på den defensiva handbromsen, men HSV lyckades försvara de tre poängen.

Eintracht Frankfurt – FC Augsburg 4-2
En match som präglades av dålig försvarsspel, av båda lag. Men också en match som präglades av Alex Meier. Jag har alltid beundrat Frankfurt-spelaren som är långt, stark, teknisk och målfarlig. Men den här säsongen har han varit enorm, på alla sätt. Lördagens match var inget undantag då han gjorde två mål. Mölders gjorde dock matchen första mål – men i fel mål. Aigner satte 2-0. Frankfurt ligger därmed fortsatt trea i tabellen.

Bayer Leverkusen – Schalke 04 2-0
Frankfurt och Dortmund gjorde jobbet – nu var det upp till Schalke att göra sitt, eller Leverkusen att ta chansen. Det är ingen hemlighet att det var det sistnämnda scenariot som inträffade – och som det gjorde det. Schürrle börjar äntligen hitta rätt i Leverkusen och efter hans 1-0-mål gasade hemmalaget på resten av matchen. En helt välförtjänt vinst av ett Leverkusen som spelar bra och effektiv fotboll i smyg, Hyypiä och Lewandowskis lag kan bli en riktig outsider om de kan putsa till vissa detaljer. Kießling gjorde 2-0 och lyckades även bränna en straff. I första halvlek hade förvisso Schalke skapat två fina chanser men Leno räddade mot Draxler och Holtby.

Werder Bremen – Fortuna Düsseldorf 2-1
Man blir nästan lite sugen på att börja snacka hockeytermer när vi analyserar Fortuna. Det är knappast första gången laget spelar svagt trots en man mer på planen, de måste helt enkelt bli bättre på powerplay, annars tappar man viktiga poäng. Düsseldorf tog dock ledningen tidigt i matchen då Langeneke gjorde 0-1 på straff. Resten av matchen var en härlig kamp och i andra halvlek lyckades Bremen växla upp tempot och Petersen gjorde 1-1. Med 13 minuter kvar blev Lukimya, tidigare i Düsseldorf, utvisad. Men ett fegt Fortuna lät i stället De Bruyne göra 2-1.

TSG Hoffenheim – VfL Wolfsburg 1-3
Wolfsburg, nu med Klaus Allofs som sportchef, spinner vidare på den goda formen efter Felix Magaths sorti. Å andra sidan bör jag poängtera att Hoffenheim är fortsatt svagt och jag kan inte för mitt liv förstå vad Babbel gör på den tränarbänken. Hasebe kunde göra 0-1 på en kontring tidigt i matchen, en felpass gav Dost möjligheten att göra sitt femte mål för säsongen. Salihovic brände en fin reduceringschans, även om Benaglio gjorde en fin räddning. Joselu hade sedan två fina chanser i andra halvlek men något mål blev det inte. I stället kunde Wolfsburg fortsätta skapa chanser och gjorde också 3-0 på en Naldo-frispark. Derdiyok putsade till siffrorna.

/Wingren

Bayern München gav alla tvivlare svar på tal – rekordmästarna är bäst i Tyskland och visar inte upp några tecken på dalande form. Efter 1-2-förlusten hemma mot Bayer Leverkusen drog, självklart, snacket om ”Bayerns tapp” igång. En suverän 3-0-vinst mot Hamburger SV senare och det känns som att Jupp Heynckes och spelarna har koll på formen och psyket.

Det är mer än vad man kan säga om konkurrenterna.

Schalke 04 spelade mycket bra mot TSG Hoffenheim, men Wiese stod i vägen för en vinst. Borussia Dortmund borde rimligtvis tagit samtliga tre poäng mot VfB Stuttgart men bollen ville inte in och över huvud taget är Jürgen Klopps lag långt bort från fjolårsformen. Eintracht Frankfurt börjar sakteliga landa på jorden igen och fick med lite flyt med sig en poäng i matchen mot Greuther Fürth.

Inget av topplagen orkade störa Bayern München. Endast Bayer Leverkusen uträttade jobbet och vann mot Fortuna Düsseldorf. Nu har Sami Hyypiäs och Sascha Lewandowskis lag tagit sig förbi Borussia Dortmund i tabellen. Helt välförtjänt.

Bayern München kunde alltså dryga ut sin ledning i en tabell som ännu haltar. Det är egentligen bara rekordmästarna som har visat äkta vinnartakter den här säsongen. Resten av tabellen är ett virrvarr av lag som följer upp vinster med förluster, strålande insatser med usla. Vi är tio omgångar in på säsongen och ännu saknas det där riktiga mönstret.

Det lag som kanske ska passa sig mest är just de regerande mästarna från Dortmund. Truppen känns för tunn då Klopp uppenbarligen inte litar på sina reserver. Och Champions League tycks sno åt sig mycket av lagets fokus. En CL-plats är aldrig given i Bundesliga.

I botten är det självklart så att Greuther Fürth, FC Augsburg och Fortuna Düsseldorf får kämpa hårt om varje poäng. VfL Wolfsburg, TSG Hoffenheim och 1. FC Nürnberg återfinns också i de nedre regionerna av tabellen, men något säger mig att faran inte är påtaglig här.

I övrigt finns det inga tydliga tendenser i en rekordjämn Bundesliga. Det är Bayern München som ångar på suveränt i toppen, strax där bakom lurar ett par förmodade topplag i form av Borussia Dortmund och Schalke 04. Men om succén i Europa fortsätter för dessa klubbarna blir det intressant att se effekten av det i Bundesliga.

Vilken klubb orkar hänga med i toppen?

***

Nästa omgång av DFB-Pokal lottades i söndags och åttondelsfinalerna ser ut som följer (matcherna spelas den 18 eller 19 december):

Kickers Offenbach – Fortuna Düsseldorf

VfL Wolfsburg – Bayer Leverkusen

VfL Bochum – 1860 München

Karlsruher SC – SC Freiburg

Borussia Dortmund – Hannover 96

Schalke 04 – FSV Mainz 05

FC Augsburg – Bayern München

VfB Stuttgart – 1. FC Köln

Fyra av matcherna blir alltså direkta Bundesliga-dueller, vilket minst sagt känns positivt för cupen. I Bayern blir det dessutom ett derby mellan Augsburg och München. De tre 3. Liga-lagen som är kvar stöter också på högklassigt motstånd då Karlsruher SC tar sig an SC Freiburg och Kickers Offenbach välkomnar Fortuna Düsseldorf. En direkt 2. Bundesliga-duell får vi i mötet mellan Bochum och 1860 München.

En fin cupomgång att se fram emot alltså.

***

Bundesliga omgång 10:

Eintracht Frankfurt – Greuther Fürth 1-1
Tveksamt om alla åskådare var på plats i Frankfurt innan Meier gjorde 1-0. Rodes inlägg hamnade till sist hos Meier som gjorde mål, då hade vi spelat i ungefär 20 sekunder. Känslan var att Frankfurt skulle storma mot Fürths mål i resten av matchen men bortalaget stod upp bra och kämpade frenetiskt. Trapp tvingades till några svettiga räddningar. I andra halvlek fortsatte Fürth att stressa hemmalaget och när Stieber kom fri lobbade han snyggt in bollen till 1-1. Fürth var det bättre laget nu men svagare i avsluten. En underhållande andra halvlek slutade utan fler mål. Frankfurt kan vara lite gladare än Fürth med poängen.

Borussia Dortmund – VfB Stuttgart 0-0
Ett oavgjort resultat som känns som ett nederlag för Dortmund. Hemmalaget skapade fler chanser än Stuttgart men klarade inte av att göra mål, som så många gånger förr. Kanske hade matchbilden blivit annorlunda om domaren hade visat ut Holzhauser i början av första halvlek när österrikaren knäckte Kehls näsa. Även Stuttgart skapade ett par fina chanser i en underhållande match. Dortmund med fortsatta problem i ligan alltså, Stuttgart i fortsatt bra form.

Borussia Mönchengladbach – SC Freiburg 1-1
Efter 0-1-förlusten i cupen mot Düsseldorf ville Gladbach ge svar på tal då laget äntligen tycktes ha hittat formen. Oscar Wendt spelade från start och serverade också De Camargo till 1-0. Men Gladbach lyckades inte utöka ledningen trots att Freiburg hade stora problem med att skapa något offensivt. Bortalaget behövde Arangos hjälp, mittfältaren hade omkull Sorg och domaren pekade på straffpunkten. Caligiuri satte 1-1 och Freiburg fick med sig en lyckosam poäng. Favre var förbannad och fick se slutet av matchen från läktaren.

Hannover 96 – FC Augsburg 2-0
Hannover svarade direkt på förra omgångens 2-3-förlust på hemmaplan. Tidigare hade Slomkas lag varit obesegrat i 22 matcher, nu inledde man en ny serie. Mame Biram Diouf spinner vidare på den fina form han visade upp innan skadan förra säsongen. Ett mål och ett assist, precis som för Stindl. En välförtjänt seger för hemmalaget, fortsatt tungt för Augsburg.

1. FC Nürnberg – VfL Wolfsburg 1-0
Nürnberg hade bara tagit en poäng på de senaste sex matcherna och nu väntade ett pånyttfött Wolfsburg. Men 1-0-vinsten förhindrade klubbens fria fall samtidigt som Wolfsburg än en gång tvingas slicka sina sår. Nürnberg vann välförtjänt tack vare Gebharts mål i andra halvlek.

TSG Hoffenheim – Schalke 04 3-2
Även Schalke tappade mark i jakten på Bayern München. Bortalaget borde rimligtvis ha vunnit matchen men en för en gångs skull storspelande Tim Wiese ville annorlunda och för Markus Babbel och hans Hoffenheim var segern minst sagt välbehövlig. Schalke var egentligen det bättre laget på alla plan, men Hoffenheim var helt enkelt effektivare. Volland gjorde 1-0 och Neustädter 1-1 i första halvlek. Firmino gjorde 2-1 på straff men Uchida replikerade för Schalke som tryckte på för ett ledningsmål. Schipplock avgjorde dock matchen.

Hamburger SV – Bayern München 0-3
HSV skulle bjuda FC Bayern på en ordentlig fight och utnyttja det faktum att storklubben kanske var lite nervös. Men då Schalke, Dortmund och Frankfurt tappade poäng innan lördagens senaste match kände sig nog Bayern-spelarna ganska trygga. Hemmalaget försökte hota offensivt den första kvarten men efter det var det en ordentlig uppvisning av FC Bayern. Schweinsteiger nickade in 0-1 i första halvlek efter en fin Kroos-assist. I andra halvlek försökte Fink öka sitt lags offensiva krafter med en andra anfallare i form av Rudnevs – en plan som gick i baklås. FC Bayern lekte med hemmalaget och Müller samt Kroos gjorde två riktigt läckra mål i början av andra halvlek. Bayern München visade att man är särklass bäst i Tyskland just nu.

Inför matchen skrev jag om målvaktskampen. Känslan är att ingen gick vinnande ur den då René Adler för all del stod för några riktigt svettiga räddningar, men också ett par mindre bra ingripanden. Utan Adler hade Bayern säkerligen gjort fler mål, men på Müllers skott måste han dock ha koll på hörnet. Svårt att kritisera Adler, svårt att hylla honom till skyarna. Manuel Neuer behövde inte anstränga sig allt för mycket. Det var helt enkelt Bayern München som vann. Givetvis försvagade inte Neuer sin aktier och är, utan tvekan, fortsatt given i Jogi Löws startelva.

Bayer Leverkusen – Fortuna Düsseldorf 3-2
Det blev till sist en riktigt het kamp mellan Rhen-lagen. Leverkusen var det klart bättre laget i första halvlek och tog en välförtjänt ledning, men släppte till en kvittering som man dock svarade omgående på. I andra halvlek byttes Simon Rolfes in och ganska omgående drog han på sig ett rött kort. Leverkusens utökade ledningen omgående. Men Fortuna kämpade väl och spelade en bra andra halvlek, men Leverkusen höll ut slutforceringen och tog sig därmed förbi Dortmund i tabellen.

Werder Bremen – FSV Mainz 05 2-1
Båda lagen kämpade väl i en tät match men Werder Bremen hade lite mer flyt och klättrar upp på plats sju i tabellen. Hunt gjorde båda målen för hemmalaget och stekhete Szalai fixade bortalagets kvittering med en fin nick. Mainz hade flertalet heta chanser men Hunts frispark avgjorde matchen i slutminuterna samtidigt som målvakt Wetklo kolliderade med stolpen.

/Wingren

Förra omgången av DFB-Pokal var den skräll-rikaste på 25 år – hela sex stycken Bundesliga-lag tackade för sig. I tisdags och i går spelades den andra omgången och skrällarna uteblev den här gången. Kanske inte så förvånande heller då agnarna redan hade skiljts från vetet i augusti. Någon måtta får det väl ändå vara.

Det är ändå fint att vi har fått vidare lag som Karlsruher SC och Kickers Offenbach, inte bara för att det är klassiska klubbar som hör hemma i cupen, utan också för att det öppnar upp för eventuella cupskrällar längre fram i turneringen. Åttondelsfinalerna lottas på söndag. Vi kommer att få många godbitar att se fram emot då.

Men bara för att Bayern München, Schalke 04, Borussia Dortmund och VfB Stuttgart hade det oförskämt enkelt så betyder inte det att underhållningen uteblev.

Det kokade ordentligt i Düsseldorf där hemmalaget Fortuna derbyspelade mot Borussia Mönchengladbach. Och när så hemmalaget, den sportsligt lilla klubben, till sist segrade i förlängningen visste glädjen inga gränser. Förstås.

Även i Hannover var läget spänt. Dynamo Dresden spelade med stor vilja och tog matchen till ett straffavgörande där dock Ron-Robert Zieler till sist blev hjälte. Men Hannover 96-spelarna hade sannerligen kniven mot strupen.
Även om det var en spännande tillställning innehöll också den här matchen omgångens tråkigaste sekvens: Dresden-anhängare tog sig in på planen efter slutsignal för att ”prata med sina spelare”. Ett idiotiskt beslut, särskilt i dessa tider då säkerhetsdebatten pågår för fullt. Och särskilt då just Dynamo Dresden-följet skämde ut sig i cupen förra året. Då tänkte DFB straffa klubben genom att utesluta dem från nästa års turnering. Kanske blir det straffet verklighet nu. Onödigt.

I Bielefeld gick hemmalaget Arminia hårt åt gästande Bayer Leverkusen – något som Sami Hyypiä eventuellt får lida av till helgen då flera spelare drog på sig mindre och större blessyrer. Även det här mötet avgjordes i förlängningen då Schürrle kunde stänka dit det viktiga 2-3-målet.

Även Holger Stanislawski, 1. FC Kölns tränare, hade en nervös afton. Köln säsongsinledning har minst sagt varit svag, men laget har börjat hitta rätt på sistone och det har känts ganska bra. Då hade det väl varit bra typiskt om Wormatia Worms hade orkat fullborda bragden. Men Stanislawskis Köln vann straffläggningen och mår ganska bra just nu.

Berliner AK 07 drömde om ännu en skräll efter 4-0-vinsten mot TSG Hoffenheim. 1860 München ville annorlunda och skickade ut skrällgänget med en 3-0-vinst. Faktum är att BAK 07 och 1. FC Union Berlin fick se sig besegrade – nu saknar vi lag från huvudstaden i såväl DFB-Pokal som i Bundesliga.

Här är samtliga resultat från omgång 2:

Berliner AK 07 – 1860 München 0-3
Wormatia Worms – 1. FC Köln 3-4 (efter straffar)
Preußen Münster – FC Augsburg 0-1
Eintracht Braunschweig – SC Freiburg 0-2

TSV Havelse – VfL Bochum 1-3
Schalke 04 – SV Sandhausen 3-0
VfR Aalen – Borussia Dortmund 1-4
1. FSV Mainz 05 – Erzgebirge Aue 2-0

Karlsruher SC – MSV Duisburg 1-0
Arminia Bielefeld – Bayer Leverkusen 2-3 (efter förlängning)
Kickers Offenbach – 1. FC Union Berlin 2-0
VfB Stuttgart – FC St. Pauli 3-0

Hannover 96 – Dynamo Dresden 4-3 (efter straffar)
Bayern München – 1. FC Kaiserslautern 4-0
Fortuna Düsseldorf – Borussia Mönchengladbach 1-0 (efter förlängning)
VfL Wolfsburg – FSV Frankfurt 2-0

/Wingren

Fyra tyska klubbar Europa League-spelade i går. Resultatet? 2-2, 2-2, 0-0 och 0-0. Föga imponerande men inte heller direkt dåligt.

VfB Stuttgart – Steua Bukarest 2-2
Ibisevic och Niedermeier nätade.

Twente – Hannover 96 2-2
Sobiech och Wisgerhof (självmål) satte bollarna.

Limassol – Borussia Mönchengladbach 0-0
Oscar Wendt tryckte en straff i ribban strax före slutet.

Bayer Leverkusen – FC Metalist 0-0
Leverkusen borde ha vunnit. Punkt.

Det var en Europa-afton som alltså lämnade mer att önska av lagen. Hannover sov i inledningen av matchen och tvingades komma tillbaka från ett 2-0-underläge, och den bedriften i sig var givetvis stark. Gladbach och Favre vilade två offensiva nycklar i Arango och de Jong – det straffade sig givetvis. Tyskarna brände på tok för många chanser, trist för Wendt att sedan misslyckas med straffen. Hrgota spelade från start i matchen, precis som Wendt.
Leverkusen borde också ha lyckats uträtta mer i sin hemmamatch men för tillfället ser det jobbigt ut att spela fotboll.
Till sist har vi Stuttgart som också borde ha vunnit sin match.

Tre vinster i Champions League, fyra kryss i Europa League. Fyra tilldelade straffar, fyra missade straffar. Så ser Bundesliga-lagens Europa-facit ut efter första omgången.

Det är intressant att fundera över resultaten. Inför säsongen var jag övertygad om att samtliga lag höll en högre kvalitet än på mycket länge. Jag såg Borussia Dortmund och Bayern München som starkare än något annat lag, Schalke 04 strax därefter. Därför är jag inte särskilt förvånad över att det är just de här tre klubbarna som går bra i ligan, i tyska cupen och ute i Europa. Det känns ganska harmoniskt och det där stora svarta orosmolnet känns avlägset.

Jag är mer förvånad över Bayer Leverkusen och VfB Stuttgart. Båda lagen har inlett svagt i ligaspelet och inte gick det bättre i Europa League. Borussia Mönchengladbach behöver tid med sitt nya lag, men Favres tjat om den tuffa uppgiften och lagets insatser på sistone får en att undra just hur lång tid det kommer att ta? Hannover 96 är lite av undantaget. Klubben har gjort en fin start på säsongen och visade karaktär när man hämtade upp underläget på bortaplan mot holländska serieledarna. Men varför sov spelarna när de är så sugna på Europa?

Den svaga ligastarten för Leverkusen, Stuttgart och Gladbach skulle visserligen kunna förklaras med att samtliga klubbar bjuder på riktigt bra och hårt motstånd. Det finns inga enkla matcher i Bundesliga, det finns inga matcher där du kan spela på 90 procent. Det är tjusningen med Bundesliga. Just därför hade de berörda lagen mått så väldigt bra av ett starkt resultat i Europa League.

Alla dessa funderingar gör mig förstås sugen på en sak: fotboll och åter fotboll. Lyckligtvis bjuds vi på Bundesliga den här helgen, som vanligt, men vi får även uppleva dramatiken och folkfesten på tisdag och onsdag. Ljuvligt.

På lördag är det dags för säsongens första stormatch när Schalke tar emot Bayern München. Missa inte det mötet för allt i världen. Jermaine Jones och Klaas-Jan Huntelaar är tveksamma till spel, precis som Franck Ribéry är. Låt oss hoppas att dessa härliga karaktärer blir friska i tid. En pangduell på lördag klockan halv fyra alltså.

Och just det: redan i kväll får vi en ny serieledare i Bundesliga. De två överraskningslagen 1. FC Nürnberg och Eintracht Frankfurt stöter på varandra och oavsett hur det går får vi en ny serieledare. Åtminstone i 20 timmar. Glöm inte att spana in succéjapanerna Kiyotake och Inui.

Bundesliga omgång 4:

Fredag 20:30

1. FC Nürnberg – Eintracht Frankfurt
Överraskningslagens kamp. Frankfurt är en vild och glad offensiv som släpper till lite väl mycket chanser, men fotbollen har varit underhållande och sevärd. Nürnberg däremot lever gott tack vare ett disciplinerat och taktiskt korrekt spel – och japanen Hiroshi Kiyotake förstås. Även Pelle Nilsson och kollega Klose har varit viktiga: ”Båda gör ett bra jobb. De har inte någon liten del i att vi går så bra”, säger tränare Dieter Hecking.
Erik Hamrén, har du koll?

Lördag 15:30

Schalke 04 – Bayern München
En klassiker mellan två topplag, en match som blir riktningsvisande på många sätt. Har Schalke det som krävs för att faktiskt ge FC Bayern en match? Vilket lag klarat bäst av dansen på tre bröllop? Matchen blir förstås särskilt speciell för Manuel Neuer, målvakten är en Schalke-ikon, han lever Schalke. Men nu spelar han för värsta (nåja, det är inte BVB i varje fall) konkurrenten. Bayern är det lag som har inlett ligaspelet absolut bäst och får ses som favoriter. ”Det är helt enkelt så att viljan är stark när man inte har vunnit något på två år”, säger Thomas Müller.
Missa inte denna duell, det kommer att brinna.

VfL Wolfsburg – Greuther Fürth
”Vi saknar tron på att vi kan vinna även mot större klubbar”, säger Fürths Asamoah. Nu väntar Wolfsburg på bortaplan, ett Wolfsburg som verkligen behöver vinna den här matchen. Felix Magath har hittills överraskat oss med flertalet förändringar i startelvan från match till match, får vi kanske till och med se Rasmus Jönsson från start?

FSV Mainz 05 – FC Augsburg
Två lag som endast har en poäng på kontot. Och situationen är förstås värre för Mainz än för Augsburg – men hur man än ser på det så kan inget av lagen nöja sig med ett kryss här. Förra säsongen så tog Augsburg sin första Bundesliga-seger just i Mainz.

Hamburger SV – Borussia Dortmund
Ligan kunde inte ha börjat sämre för HSV. Storklubben har tre förluster på tre matcher och nu väntar de tyska mästarna. Kanske passar det Hamburg ganska bra? Hemmalaget har inget att förlora och kan spela utan press egentligen. Som en extra bonus kan HSV även rädda sitt eget rekord på 36 matcher i rad utan förlust, Dortmund står just nu på 31. Jürgen Klopp får klara sig utan Gündogan och Weidenfeller är tveksam till spel, HSV saknar avstängde Jiracek.

Fortuna Düsseldorf – SC Freiburg
Nyuppflyttade Fortuna är ensamt om att inte har släppt in något mål ännu. Nu väntar ett riktigt test när ett furiöst och heltokigt Freiburg kommer på besök. ”För modigt finns det inget som heter hos oss”, slår tränare Christian Streich fast. Freiburg spelade en blixtrande, och därmed blottande, offensiv mot Hoffenheim i 5-3-vinstmatchen förra omgången.

Söndag 15:30

Bayer Leverkusen – Borussia Mönchengladbach
Ett derby som präglas av att båda lagen måste vinna, måste ställa saker och ting till rätta. I Europa League uteblev målen och festen, i ligan har det gått…så där. Det är dags att vinna nu helt enkelt. Söndagens derby mellan lagen handlar alltså inte enbart om prestige, det handlar om att hålla kontakten med Europa-platserna och återvinna fansens förtroende.

Söndag 17:30

Werder Bremen – VfB Stuttgart
Thomas Schaaf får tillbaka starke Prödl till backlinjen, Stuttgart å andra sidan måste klara sig utan Hoogland, Molinaro och Ibisevic. Tasci ska kunna spela igen dock. Det här är också två lag som behöver vinna. Bremen har byggt om laget och faktiskt spelat riktigt bra fotboll stundtals, men klubben behöver mer än tre poäng för att hålla ångan uppe. Stuttgart har endast en poäng på tre matcher och är i akut behov av självförtroende och poäng.

TSG Hoffenheim – Hannover 96
Hoffenheim är faktiskt mer av ett krislag än Hamburger SV. Den storsatsande klubben har förlorat samtliga tre ligamatcher och dessutom skämts ut sig i tyska cupen. Målskillnaden på fyra tävlingsmatcher skrivs till 4-15. Nu får Hoffenheim dessutom klara sig utan skadade Tim Wiese (vilket dock känns som ett plus). ”Arbeta ännu mer och äntligen sluta göra misstag”, lyder tränare Babbels recept för framgång. Formstarka Hannover står för motståndet och det blir sannerligen ingen enkel match för hemmalaget. Fantastiske Huszti saknas dock för Hannover efter en löjlig avstängning förra helgen.

Vilken tränare får sparken först? Babbel, Labbadia, Fink, Magath, Hyypiä/Lewandowski eller Weinzierl? Känslan är att alla är, åtminstone borde vara, i farozonen.

/Wingren

Bloggen har flyttat till en ny plattform – och det ska bli bättre. Men just nu lider den av tekniska problem, jag ber om ert överseende med detta.

Tekniska problem, eller åtminstone problem, lider även Hamburger SV och TSG Hoffenheim av. Snacka om en perfekt felstart på säsongen för dessa klubbar.

Bayern München däremot mår riktigt bra. Trots att rekordmästarna mer eller mindre spelar på sparlåga så har de en målskillnad på 9-1 efter två omgångar. Det är den näst bästa starten någonsin i Bundesliga.

Efter som att det är som det är följer här helt enkelt en summering av omgång 2:

FSV Mainz 05 – Greuther Fürth 0-1
Greuther Fürth har äntligen vunnit sin första Bundesliga-match någonsin och det var inte orättvist. Fürth inledde mycket piggare och aktivare än senast mot FC Bayern (förstås) men Mainz var lika bra med i matchen. Det var väl kanske det som var problemet: inget lag var tillräckligt bra för att ta tag i det. Oavgjort hade kanske varit ett mer rättvist resultat men nu var det ändå Klaus som gjorde det där viktiga 0-1-målet. Mainz-anfallaren Choupo-Moting borde ha gjort mål, men det borde även Fall ha gjort.

Schalke 04 – FC Ausburg 3-1
Hildebrand var skadad och i stället fick Unnerstall vakta målet – har konkurrenskampen öppnat upp sig igen? Huntelaar gjorde ännu ett mål, Afellay fick göra debut i slutminuterna, Jones fick göra sitt första ligamål på mycket länge och Papadopoulos var framme än en gång. Det mesta handlade om Schalke i den här matchen. Vinsten var fullt rättvist och Augsburg väntar ännu på en seger under den nye tränaren, Markus Weinzierls, ledning.

Bayer Leverkusen – SC Freiburg 2-0
Lite plåster på såren för Leverkusen som inte hade räknat med att förlora mot Frankfurt förra helgen. Nu blev det i stället en välförtjänt vinst mot ett Freiburg som aldrig riktigt orkade sätta emot – annars brukar Leverkusen ha det svårt mot just Freiburg. Castro satte ledningsmålet och tränarduon Lewandowski/Hyypiä kan fly undan pressen för stunden.

Werder Bremen – Hamburger SV 2-0
Det 97 Nordderbyt slutade med en Bremen-vinst. Helt klart rättvist, helt klart skönt för de gröna. Helt klart rättvist, helt klart katastrofalt för die Rothosen. Hunt brände en straff, satte nästa och Bayern-lånet Petersen gjorde mål på nytt. Van der Vaart såg matchen från läktaren och har mycket att styra upp i HSV, det ser verkligen dystert ut. Bremen däremot känns som en frisk fläkt men det är ännu för tidigt att uttala sig om lagets kvalitet.

FC Nürnberg – Borussia Dortmund 1-1
Ett hårt kämpande och smart försvarande Nürnberg plockade poäng av de tyska mästarna. Det var inte på något sätt orättvist. Nürnberg investerade mer, tog hand om sina chanser och försvarade sig mycket bra. Per Nilsson förtjänar beröm i sammanhanget. Dortmund däremot såg lojt ut, idéfattigt. Man hade svårt att låsa upp ett defensivt hemmalag och till råga på allt var Hummels en av planens sämsta spelare. Klopp har ett hästjobb framför sig.

TSG Hoffenheim – Eintracht Frankfurt 0-4
Hoffenheims felstart är ett faktum. Ute ur cupen och två förnedrande förluster i Bundesliga. Frankfurt vann helt välförtjänt och Schweglers långskott var matchens läckerbit. Frankfurt tog en fin och viktig seger, och man vann ju även mot Leverkusen förra helgen – vad har Armin Veh på gång här? Babbel däremot måste hitta på något illa kvickt. Han står med en, i Hoffenheim-mått mätt, superb trupp men har inte lyckats få ut någonting. Nu har det inte gått något tåg än, men sex förlorade tävlingsmatcher i rad är inte okej.

Fortuna Düsseldorf – Borussia Mönchengladbach 0-0
Äntligen var det åter dags för Mönchengladbach och Düsseldorf att mäta krafterna i Bundesliga. Inledningen var underhållande men matchen utvecklades mer och mer till ett fysiskt ställningskrig – som inget lag vann. Gladbachs nyförvärv Luuk de Jong fick på en fin volley som Giefer dock räddade och Düsseldorfs Reisinger fick inte straff när han ville ha det. Således: 0-0 och ett poäng till vardera lagen. Det finns ingen anledning till att inte sova gott om nätterna, inte än. För övrigt möts lagen igen i slutet av oktober i tyska cupen.

VfL Wolfsburg – Hannover 96 0-4
Omgångens lag, omgångens överkörning och omgångens spelare, det är vad vi finner här. Wolfsburg såg mer eller mindre bra ut mot Stuttgart sist, Hannover tycktes ha tappat lite mot Schalke. Så var det dags för en kraftmätning i söndags och Hannover körde över Felix Magaths lag. Totalt. Fullständigt. Szabolcs Huszti dominerade offensiven (ni kanske kommer ihåg ungraren som lämnade H96 för några säsonger sedan, nu är han tillbaka och har blivit en hjälte igen, direkt). Målen var snygga och Hannover var suveränt. Åter till skolbänken för Magath och hans spelare.

Bayern München – VfB Stuttgart 6-1
Givetvis var även Bayerns insats imponerande, men lika katastrofal var Stuttgarts insats efter 1-1-målet. Det får inte se ut så på den här nivån, för ett lag som satsar på Europa-spel. Bayern ser precis lika starkt ut som i fjol och om de kan hålla uppe spelet genom hela säsongen ska den här saken vara biff. Det finns inget annat lag i Tyskland som kan vinna med 6-1 mot Stuttgart på 80 precoents prestationsnivå. Gustavo gjorde ett drömmål i matchen. Rekorddyre Martinez fick debutera med en kvart kvar men då stod det redan 6-1 och matchen var över. Styrkebesked av Bayern och högst oroande att se Stuttgarts kollektiva kollaps.

/Wingren

Bundesliga-premiären är bara några dagar bort. På fredag tar Borussia Dortmund emot Werder Bremen inför mer än 80 000 åskådare på Westfalenstadion. Det är ett klassiskt möte som passar extra bra den här säsongen. Det är dags för den 50:e upplagan av Bundesliga. För 49 år sedan möttes just Werder Bremen och Borussia Dortmund och bortalagets anfallare, Timo Konietzka, gjorde 1-0 för de gul-svarta. Det var det första Bundesliga-målet. 49 år senare öppnar alltså dessa klubbar jubileumssäsongen.

I fjol vann Borussia Dortmund ligan på ett rekordartat sätt. Aldrig förr hade ett lag samlat ihop 81 poäng, det var den bästa säsongen någonsin för en klubb i Bundesliga. Men jag är övertygad om att Bundesliga 2012/2013 kommer att bli den bästa säsongen någonsin – för alla.

Årets upplaga av Bundesliga känns starkare än någonsin. Jag är förvisso ganska säker på att Bayern München och Borussia Dortmund kommer att göra upp om titeln, men bakom dessa extravaganta klubbar finns det så många starka lag – med så många härliga profiler och fantastiska supportrar. FC Bayern har fått en riktig utmanare i BVB och det är något vi ska njuta av. Det kommer att bli härliga stormatcher och ordkriget har redan börjat. Det kommer att bli lika hett som i den brinnande helveteselden. Det kommer att handla om fotboll i dess härligaste form.

Även om jag ser dessa två storklubbar som bättre och stabilare än de 16 andra lagen så betyder inte det att säsongen kommer att sakna spänning. Freiburg kan alltid vinna mot rekordmästarna från södra Tyskland och Augsburg kan alltid jobba sig till en seger mot arbetarna från väst. Det är tjusningen med det hela. En självklar match är en tråkig match. En förutsägbar liga är ingen rolig liga. Det är därför jag har haft stora problem med mitt säsongstips (som ni finner nedan). Hur i hela friden ska jag kunna sia om något? Samtliga lag förutom Bayern München och Borussia Dortmund kan i princip sluta var fasen som helst i tabellen. Det här är den bästa upplagan av Bundesliga som jag kan påminna mig om. Jag kan inte räkna ut något lag.

Okej att…

…Hamburger SV ser sämre ut än förra säsongen, ja, det ser faktiskt riktigt illa ut. Men en storklubb som HSV kan alltid resa sig, alltid hitta rätt profil som lyfter resten av laget.

…Greuther Fürth aldrig har spelat i Bundesliga förr och dessutom tappat sin målskytt till Frankfurt. Men med emotionella Mike Büskens på tränarbänken och ett samspelt lag så är de långt ifrån chanslösa.

…Fortuna Düsseldorf visade en svag form under vårsäsongen i 2. Bundesliga. Dessutom har Norbert Meier bytt ut hela laget (i stort sett). Men med fantastiska supportrar, några Magath-värvningar och en stor vilja kommer man långt.

…Werder Bremen har gjort sin största generationsväxling på mycket länge. Ändå kan klubben lika gärna utmana om ligatiteln som åka ur.

…SC Freiburg på sätt och vis har en tunn trupp som kanske hyllas lite väl mycket efter den starka våren. Men det var många som tänkte likadant om Dortmunds unga och lite tunna trupp för några säsonger sedan.

Å andra sidan…

…har VfL Wolfsburg köpt ihop ett lag som ska vara kapabelt att ta hem hela skiten om Magath får ihop det.

…har TSG Hoffenheim köpt ihop ett lag som lätt ska kunna utmana förmodade toppklubbar som Leverkusen, Schalke, Mönchengladbach och Stuttgart.

…kan Schalke utmana Dortmund, Wolfsburg och Bayern om ligatiteln. Så länge Huntelaar är hel går det mesta.

…är Bayer Leverkusen ett mer levande och spännande projekt än på mycket länge.

…känns Nürnberg och Hannover riktigt farliga. Hannover har kommit längre i utvecklingen men filosofin är densamma i båda klubbar. Här är det lite ”vi mot världen”. Och världen, den ska tas med storm.

…är det alltid ett, två eller tre lag som överraskar positivt. I fjol var Borussia Mönchengladbach den stora överraskningen, vem tar över den stafettpinnen nu?

Äsch, jag behöver inte fortsätta. Jag har sagt det förr men säger det igen: årets upplaga av Bundesliga känns starkare än någonsin. Det här kommer att bli så svettigt, så roligt, så nervöst och så magnifikt. Den renaste typen av fotbollsunderhållning med välmående klubbar, offensiv fotboll och Europas högsta publiksnitt. Nu är dessutom nivån högre än någonsin. Vad kan vara bättre? Vad annat kan man önska sig? Jag är helt paff, förundrad och förstummad. Jag har längtat länge, snart är det äntligen dags.

Så varför vänta ännu längre – här är mitt säsongstips för Bundesliga 2012/2013:

Upp- och nedflyttade spelare inom klubben redovisas ej. Om en spelare tidigare har varit på lån i klubben men köpts loss inför den här säsongen redovisas han som ett nyförvärv.

18. Fortuna Düsseldorf
Truppens snittålder: 25,8

In: Andriy Voronin (Dynamo Moskva, lån), Stelios Malezas (PAOK Thessaloniki), Nikos Papadopoulos (Olympiakos), Fabian Giefer (Bayer Leverkusen), Gerrit Wegkamp (VfL Osnabrück), Tobias Levels (Borussia Mönchengladbach), Stefan Reisinger (SC Freiburg), Ronny Garbuschewski (Chemnitzer FC), Dani Schahin (Greuther Fürth), Axel Bellinghausen (FC Augsburg), Du-Ri Cha (Celtic Glasgow), Bastian Müller (Bayern München II), Mazin Ahmed Al-Huthayfi (Al-Ittihad Dschidda), Ivan Paurevic (Borussia Dortmund II), Bruno Soares (MSV Duisburg), Leon Balogun (Werder Bremen II), Nando Rafael (FC Augsburg), André Fomitschow (VfL Wolfsburg).

Ut: Ranisav Jovanovic (MSV Duisburg), Adriano Grimaldi (VfL Osnabrück), Sascha Rösler (Alemannia Aachen), Assani Lukimya-Mulongoti (Werder Bremen), Michael Ratajczak (klubb ej klar), Markus Krauss (Stuttgarter Kickers), Thomas Bröker (1. FC Köln), Kai Schwertfeger (Alemannia Aachen), Sascha Dum (klubb ej klar), Maximilian Beister (Hamburger SV, lån avslutat), Villyan Bijev (Liverpool, lån avslutat), Adam Matuschyk (1. FC Köln, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Norbert Meier säger att han är van vid att bygga nya lag men nu undrar jag om han inte har tagit sig vatten över huvudet. Düsseldorf har värvat rekordmånga spelare och mer eller mindre hela spelartruppen från förra säsongen är utbytt. Trots budgetvärvningar så finner vi dock en hel del intressanta namn här. Du-Ri Cha kommer med fin rutin från Celtic och Andriy Voronin är ett härligt välbekant namn som kanske orkar skjuta Düsseldorf kvar i Bundesliga. En väldigt jobbig uppgift att ersätta nyckelspelare som Lukimya och Beister förstås.

Motivering: Hösten 2011 tillhörde Fortuna Düsseldorf och klubbens energiska publik. Laget ångade på i 2. Bundesliga och inlånade Maximilian Beister var ligans bäste lirare. Men Beister och resten av laget hamnade i en formsvacka efter vinteruppehållet och hittade aldrig formen igen. Man lyckades dock undvika flera förluster och lyckades ändå vinna kvalspelet mot Hertha Berlin i ett mycket uppmärksammat möte. Hemmastödet är fint, Meier har varit med förr och en hel del spelare bidrar med fin rutin. Vidare har vi ett gäng okända killar som bara väntar på att få visa upp sig. Men för lite spetskvalitet och ett alldeles för stort renoveringsprojekt tror jag blir fallet i år. Fortuna kommer att sticka upp ibland – men det räcker inte hela vägen. Försäsongen har inte varit särskilt imponerande heller.

Håll ögonen på: Andriy Voronin är äntligen tillbaka i Bundesliga. Han är glad, lagkamraterna är glada och Meier är glad. Den ukrainske anfallaren har förstås sett sina bästa år, men med 145 Bundesliga-matcher på meritlistan blir han likväl viktig.

17. SpVgg Greuther Fürth
Truppens snittålder: 24,6

In: Djiby Fall (KSC Lokeren), Tobias Mikkelsen (FC Nordsjaelland), Issa Ndoye (Volyn Lutsk), Zoltán Stieber (1. FSV Mainz 05), Lasse Sobiech (Borussia Dortmund, lån), Wolfgang Hesl (Dynamo Dresden), Abdul Rahman Baba (Asante Kotoko Kumasi), Thomas Pledl (1860 München), Michael Hefele (SpVgg Unterhaching), Thanos Petsos (Bayer Leverkusen), Franck Ohandza (Buriram United).

Ut: Christian Rahn (Jahn Regensburg), Franco Flückiger (Hallescher FC), Christian Dorda (SC Heracles Almelo), Olivier Occéan (Eintracht Frankfurt), Dani Schahin (Fortuna Düsseldorf), Fabian Baumgärtel (Alemannia Aachen, lån avslutat), Stephan Schröck (TSG Hoffenheim), Jasmin Fejzic (VfR Aalen), Asen Karaslavov (Botev Plovdiv).

Kommentar på transferaktiviteter: Det här är inte någon nyrik klubb som har dykt upp från ingenstans – tvärtom. Och det märks även på spelarköpen. Det är framför allt Occéan och Schröck som är riktigt tunga spelartapp, och frågan är om Djiby kan ta över efter Occéan? I övrigt har Fürth värvat klokt och spännande. Det ska bli intressant att följa den 20-årige anfallaren Ohandza som blev skyttekung i den thailändska ligan. Stieber, Mikkelsen, Petsos med flera bör kunna hjälpa till omgående.

Motivering: Greuther Fürth har jobbat på samma seriösa och långsiktiga vis som FC Augsburg. Även om det tar tid så betalar det av sig när laget äntligen får ta steget upp i Bundesliga. Jämfört med Düsseldorf är det här ett lag som har firat framgångar tillsammans och lärt känna varandra under en lång tid. I Mike Büskens har laget en emotionell tränare och i Asamoah finns en ledargestalt i omklädningsrummet. Det här ser egentligen ganska stabilt och bra ut – men frågan är om det är tillräckligt bra? Jag kan tänka mig att Fürth lyckas säkra ett nytt kontrakt, skadeläget blir givetvis avgörande, men här finns en tydlig stomme att förlita sig till.

Greuther Fürth förlorade bara två matcher under försäsongen men överlag spelade man mot lite sämre lag. Känslan är ändå att Büskens har fått ihop ett hyfsat lag här. Att man börjar om på noll när säsongen är ny är en beprövad klyscha – särskilt när man har tagit sig upp en division. Fürth fick sitt uppvaknande i cupen när Kickers Offenbach vann med 2-0.

Håll ögonen på: Sercan Sararer har ryktats vara på väg bort under sommaren men han ser ut att stanna i Fürth åtminstone säsongen ut. Grymt spännande och härlig högerytter som kan få sitt stora genombrott i år.

16. Hamburger SV
Truppens snittålder: 24,9

In: Milan Badelj (Dynamo Zagreb), Paul Scharner (West Bromwich Albion), Artem Rudnev (Lech Poznan), René Adler (Bayer 04 Leverkusen), Maximilian Beister (Fortuna Düsseldorf, åter från lån).

Ut: Gökhan Töre (Rubin Kazan), Macauley Chrisantus (UD Las Palmas), Paolo Guerrero (Corinthians Sao Paulo), Romeo Castelen (klubb ej klar), Michaël Tavares (klubb ej klar), Miroslav Stepanek (FK Senica), Mladen Petric (Fulham), David Jarolím (klubb ej klar), Sören Bertram (VfL Bochum), Dániel Nagy (VfL Osnabrück).

Kommentar på transferaktiviteter: Förra säsongen var Petric lagets bäste målskytt med blygsamma sju fullträffar. Töre, Guerrero och Jarolim kändes tongivande och viktiga men är nu borta. Sportchef Frank Arnesen har inte någon välfylld skattkista men har ändå fått till ett par nyförvärv. Badelj ansluter efter första omgången och ska bidra med välbehövlig kreativitet som ”sexa”. Rudnev var, precis som Lewandowski, Lech Poznans skyttekung och Scharner är en beprövad mittback. Det intressantaste ”nyförvärvet” är egentligen hemvändaren Beister. Vi ska förstås inte glömma bort Adler som mycket väl kan bli en världsmålvakt igen. Känslan är ändå att laget har försvagats i sommar.

Motivering: HSV hör hemma i Bundesliga och förhoppningsvis får vi se en reaktion från spelare, tränare och ledare. Men om laget spelar lika tamt och slarvigt som förra säsongen kan det här sluta med katastrof. Tränare Thorsten Fink söker fortfarande efter ett passande spelsystem och har haft problem med målgörandet under försäsongen. Försvaret känns dock mer samspelt och bättre än i fjol. Tyngden och den ungdomliga entusiasmen finns här, men laget känns ändå oroväckande svagt. Lewandowski behövde gott och väl en säsong på sig för att hitta rätt, det är inte omöjligt att även Rudnev behöver så mycket tid. Men tid, det tror jag inte att HSV har den här säsongen.

Första chocken den här säsongen fick Fink och HSV när Karlsruher SV blev för tufft motstånd i tyska cupen. Ringde väckarklockan?

Håll ögonen på: Maximilian Beister vänder hem till Hamburg efter sejouren i Fortuna Düsseldorf där han utvecklades till en kvalitativ spelare. 21-åring har gjort ett gott intryck på Fink och är full av självförtroende. Kan bli en riktigt trevlig säsong för killen som gjorde tolv mål och 13 assist på 35 matcher förra säsongen.

15. Eintracht Frankfurt
Truppens snittålder: 25

In: Erwin Hoffer (Napoli, lån), Carlos Zambrano (St. Pauli), Dorge Kouemaha (Club Brügge, lån), Anderson (Borussia Mönchengladbach), Vadim Demidov (Real Sociedad), Olivier Occéan (Greuther Fürth), Takashi Inui (VfL Bochum), Kevin Trapp (1. FC Kaiserslautern), Bastian Oczipka (Bayer Leverkusen), Stefan Aigner (1860 München), Stefano Celozzi (VfB Stuttgart), Martin Lanig (1. FC Köln).

Ut: Caio César (EC Bahia), Ricardo Clark (Houston Dynamo), Mohamadou Idrissou (1. FC Kaiserslautern), Dominik Schmidt (Preußen Münster), Gordon Schildenfeld (Dynamo Moskva), Matthias Lehmann (1. FC Köln), Ümit Korkmaz (FC Ingolstadt 04), Habib Bellaid (CS Sedan-Ardennes), Marcos Álvarez (Stuttgarter Kickers), Thomas Kessler (1. FC Köln, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Som så många andra lag i Tyskland måste Eintracht tänka på ekonomin först och agera sen. Men Armin Veh har ändå lyckats förstärka sitt redan starka lag. Anderson köptes till sist loss från Gladbach och i Occéan kommer Fürths succéanfallare. Demidov och duktige Zambrano förstärker det tunna försvaret och i Lanig, Celozzi, Trapp och Oczipka kommer kompetenta Bundesliga-spelare. Även en kille som Inui kan blomma ut. Det känns förnuftigt.

Motivering: Det är alltid enklare att få ihop ett slagkraftigt lag när man bara har varit nere och vänt i 2. Bundesliga – därmed inte sagt att det här blir någon dans på rosor. Fråga bara vad Michael Preetz i Hertha Berlin tycker om det hela. Frankfurt vann säkerligen inte många hjärtan med sitt spel förra säsongen men uppenbarligen fungerade det ganska bra. Laget känns överlag tungt och hårt vilket så klart kan vara ganska skönt i Bundesliga. Lite mer flärd hade dock inte skadat och det återstår att se vilka spelare som kan träda fram och leverera. Truppen känns ganska komplett och Eintracht Frankfurt borde kunna hänga kvar den här säsongen.

Försäsongen har varit imponerande. Red Bull Salzburg och Valencia besegrades med 4-1 och sammanlagt slutade åtta matcher med vinst. I cupen kom så chocken: Aue vann med 3-0 och Frankfurt är ute.

Håll ögonen på: Alexander Meier. Den 29-årige offensive mittfältaren har alltid varit en personlig favorit. Killen är stor som få (196 cm) men är lika härlig med fötterna som med huvudet. I fjol blev det 17 ligamål för Meier. Han är viktig för Eintracht och är en väldigt speciell spelartyp.

14. FC Augsburg
Truppens snittålder: 25,7

In: Giovanni Sio (VfL Wolfsburg, lån), Milan Petrzela (FC Viktoria Pilsen), Ragnar Klavan (AZ Alkmaar), Kevin Vogt (VfL Bochum), Jan Morávek (FC Schalke 04), Aristide Bancé (Al-Ahli Dubai), Knowledge Musona (TSG Hoffenheim, lån), Ronny Philip (Jahn Regensburg), Andreas Ottl (Hertha Berlin), Dominic Peitz (FC Hansa Rostock, åter från lån).

Ut: Daniel Brinkmann (FC Energie Cottbus), Axel Bellinghausen (Fortuna Düsseldorf), Edmond Kapllani (FSV Frankfurt), Nando Rafael (Fortuna Düsseldorf), Marcel Ndjeng (Hertha Berlin), Andrew Sinkala (klubb ej klar), Patrick Mayer (1. FC Heidenheim 1846, lån avslutat), Jonas de Roeck (Oud-Heverlee Leuven), Hajime Hosogai (Bayer 04 Leverkusen, lån avslutat), Akaki Gogia (VfL Wolfsburg, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Efter att ha överlevt första säsongen i Bundesliga kunde Augsburg förstärka utsatta eller svaga lagdelar under sommaren. Den kanske största förändringen har dock skett på tränarfronten då Jos Luhukay valde att lämna, Markus Weinzierl plockades in som hans ersättare. Markus är en spännande ung tysk tränare som gjorde det bra i Jahn Regensburg. Vogt och Ottl kommer att tillföra en hel del på det defensiva mittfältet men det viktigaste har skett i offensiven. Augsburg hade svårt att göra mål och har nu plockat in Bancé, tidigare i Mainz, samt Musona (med det sköna namnet Knowledge), Sio och Petrzela. Känns fräscht och spännande.

Motivering: Det såg länge väldigt jobbigt ut för Augsburg i fjol. Om inte försvaret föll ihop så gjorde inte anfallarna några mål. Men under våren hittade man formen och det visade sig att ett moget lag kunde lösa det mesta. Truppen har nu rensats och spetsats till med hetare namn. Det återstår att se om nye tränaren Weinzierl kan lyckas hålla kvar Augsburg i Tysklands finrum – förutsättningarna finns i varje fall. Har man dessutom en trupp med två så sköna spelarnamn som Jan-Ingwer Callsen-Bracker och Knowledge Musona så måste det gå bra eller?

Augsburg har spelat en positiv försäsong med fina resultat och få skandaler. En ganska skön uppladdning.

Håll ögonen på: Aristide Bancé. Den profilstarke anfallaren huserade i Mainz förr i tiden. Han är inte världens stjärna, men han är stor och tar plats. Förhoppningsvis ger 27-åringen Augsburg den tyngd som behövs där framme. Spelade 62 ligamatcher för Mainz och gjorde 24 mål.

13. FSV Mainz 05
Truppens snittålder: 26,2

In: Chinedu Ede (1. FC Union Berlin), Júnior Díaz (FC Brügge), Peter Sliskovic (St. Pauli, åter från lån).

Ut: Mohamed Zidan (Baniyas SC), Malik Fathi (Kayserispor, lån), Sami Allagui (Hertha Berlin), Zoltán Stieber (Greuther Fürth), Eugen Gopko (klubb ej klar), Deniz Yilmaz (SC Paderborn 07, lån), Fabian Schönheim (1. FC Union Berlin, lån), Mario Gavranovic (FC Schalke 04, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Thomas Tuchel storshoppade förra sommaren men valde att sortera ut onödiga spelare för att skapa ett intimare lag. Det är inte mycket pengar som har lämnat klubbkassan den här sommaren men Diaz förstärker på den något svaga vänsterbacksplatsen och Ede var underhållande i 2. Bundesliga. Känns logiskt.

Motivering: Det är väldigt svårt att säga var man har Tuchel och hans Mainz den här säsongen. 2010/11 var en framgångssaga utan dess like, 2011/12 var överlag en besvikelse – framför allt var det väldigt ojämna prestationer. Nu har truppen bantats och det ger förhoppningsvis spelarna en ökad säkerhet. Vi vet att Tuchel kan motivera sina killar, är flexibel med taktiken och blir förbannad när laget förlorar. Hur långt räcker det den här säsongen? Får Szalai hålla sig frisk har man en härlig anfallsbesättning som spetsas med Choupo-Moting och Ujah. Mittfältet känns lite lagom spännande och backlinjen bör kunna freda sig ganska väl. Summa summarum torde Mainz hamna någonstans i ingenmansland, men kvalstrecket kan vara obehagligt nära.

Mainz har hållit nere siffrorna under försäsongen och i det enda målkalaset stod Sevilla för motståndet (3-3). Trots detta har Mainz ändå inte lyckats imponera nämnvärt.

Håll ögonen på: Jan Kirchhoff. Den 21-årige mittbacken, som även fungerar utmärkt som defensiv mittfältare, har utvecklats i rask takt. I fjol blev det 29 Bundesliga-matcher för försvarstalangen och nu jagar de tyska storklubbarna honom. Med lite flyt blir han lika härligt dominant som Wollscheid var i Nürnberg.

12. SC Freiburg
Truppens snittålder: 24,1

In: Ezequiel Calvente (Real Betis, lån), Vegar Eggen Hedenstad (Stabaek IF), Max Kruse (St. Pauli), Marco Terrazzino (Karlsruher SC).

Ut: Erich Sautner (Hallescher FC, lån), Stefan Reisinger (Fortuna Düsseldorf), Oliver Barth (VfR Aalen), Simon Brandstetter (Karlsruher SC, lån), Andreas Hinkel (klubb ej klar), Michael Lumb (Zenit St. Petersburg, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: När Christian Streich tog över tränarjobbet sorterades en hel del spelare ut (och bland annat såldes ju anfallsstjärnan Demba Cissé). 47-årige Streich satsade hellre på alla fina talanger som finns i klubben och det bar frukt. I sommar har man förstärkt laget med spelare som borde passa in i klubben och som dessutom känns intressanta. Hedenstad är en spännande offensiv ytterback och Max Kruse har varit tongivande i St. Pauli. Calvente är en ganska riskfri chansning som kan gå hem.

Motivering: Freiburgs styrka är en kombination mellan tränare Christian Streich, den ungdomliga entusiasmen och det faktum att spelarna håller en jämn nivå. I fjol gjorde hela 17 olika spelare mål – en siffra som ingen annan klubb kunde matcha. Det gör laget mindre känsligt för skador, samtidigt ska det påpekas att de riktiga stjärnorna och ”fixarna” saknas. Freiburg är ett välmående kollektiv som saknar stjärnglans, men om laget hittar rätt under säsongsinledning kan det räcka långt. Här finns mycket utvecklingspotential och som vi vet är det lättare att växa när resultaten är på ens sida. På det centrala mittfältet ser det bra ut och om succéynglingarna från förra säsongen kan göra en lika bra insats i försvaret så känns det tryggt. Frågetecken sätter vi bakom kreativiteten. Här kan det gå grus i maskineriet. Dembélé väntar på sitt genombrott som anfallare och Santini visade upp intressanta sidor i våras. Men vem tar tag i taktpinnen när spelet låser sig?

Försäsongen har blandat och gett. Freiburg avslutade dock med flaggan i topp när Real Betis besegrades med 1-0. Lagom med självförtroende i truppen inför ligapremiären.

Håll ögonen på: Johannes Flum. Jag väntar på att Flum ska snappas upp av någon större klubb men plötsligt har tiden börjat springa förbi den 24-årige defensive mittfältaren. Han vill att det här ska bli hans säsong nu – och det känns inte alls omöjligt. En kille som tar ansvar, som vinner boll och som kan fördela de vunna bollarna. Vem vill inte ha en sån spelare?

11. 1. FC Nürnberg
Truppens snittålder: 24,3

In: Hiroshi Kiyotake (Cerezo Osaka), Timo Gebhart (VfB Stuttgart), Sebastian Polter (Vfl Wolfsburg, lån), Noah Korczowski (FC Schalke 04), Roussel Ngankam (Hertha Berlin), Marcos António (Rapid Bukarest), Felicio Brown Forbes (Rot-Weiß Oberhausen, åter från lån).

Ut: Philipp Wollscheid (Bayer 04 Leverkusen), Albert Bunjaku (1. FC Kaiserslautern), Christopher Sauter (Karlsruher SC, lån avslutat), Rubin Okotie (SK Sturm Graz, lån avslutat), Christian Eigler (FC Ingolstadt 04), Manuel Zeitz (SC Paderborn 07, lån), Dominic Maroh (1. FC Köln), Juri Judt (RB Leipzig), Jens Hegeler (Bayer 04 Leverkusen, lån avslutat), Daniel Didavi (VfB Stuttgart, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Det känns som evigheter sedan som jag var så här spänd på Nürnberg. Heckings sommaraktiviteter har känts genomtänkta, fräscha, spännande och framför allt kvalitativa. Kruxet är förstås att Wollscheid måste ersättas, det ska António försöka göra. I Kiyotake kommer en väldigt spännande japan (ja, ännu en japan i Bundesliga) och Gebhart kan mycket väl få ”ett andra genombrott”. Inlånade anfallaren Polter har imponerat så mycket att han ser ut att ta en startplats. Sen är det förstås så att vi inte får glömma att även Hegeler och Didavi har lämnat – men jämfört med 2011 känns den här sommaren bättre.

Motivering: Dieter Hecking och Nürnberg känner varandra nu, och en sak vi kan lita på är att grundspelet är stabilt – således torde inte Wollscheids sorti betyda himmel eller helvete. Lagbygget känns snarare lite starkare. I Schäfer har vi en målvakt som håller på den här nivån, backlinjen spelar med hjärtat och mittfältet är en smaskig blandning mellan slit och stil. Jag skulle till och med kunna tänka mig att Nürnberg går ännu bättre än så här, men konkurrensen är mördande och det räcker trots allt inte att fem eller sex spelare är i god form.

Försäsongen har varit lite skakig men mestadels positiv. En finfin 4-2-vinst mot Borussia Dortmund har blandats med 0-0 mot Karlsruher SC och FC St. Gallen. I DFB-Pokal gick det sämre för der Club som fick se sig besegrat av TSV Havelse.

Håll ögonen på: Timothy Chandler. Den 22-årige högerbacken fungerar lika bra som högermittfältare och visar alltid upp en jäkla inställning. Bollkontrollen är god men hjärtat är godare – Frankfurt-födde Chandler har även hunnit bli amerikansk landslagsman.

10. Werder Bremen
Truppens snittålder: 22,9

In: Kevin de Bruyne (Chelsea, lån), Eljero Elia (Juventus), Sokratis (Genoa), Theodor Gebre Selassie (FC Slovan Liberec), Nils Petersen (Bayern München, lån), Raphael Wolf (SV Kapfenberg), Assani Lukimya-Mulongoti (Fortuna Düsseldorf), Richard Strebinger (Hertha Berlin II).

Ut: Markus Rosenberg (West Bromwich Albion), Sandro Wagner (Hertha Berlin), Naldo (VfL Wolfsburg), Marko Marin (Chelsea), Tim Wiese (TSG Hoffenheim), Sebastian Boenisch (klubb ej klar), Claudio Pizarro (Bayern München), Mikaël Silvestre (klubb ej klar), Tim Borowski (klubb ej klar), Onur Ayik (klubb ej klar), Lennart Thy (St. Pauli).

Kommentar på transferaktiviteter: Här har hänt så mycket i sommar att det nästan är omöjligt att sammanfatta. En sak är säker: ursäkta röran, renovering pågår! Schaaf, Allofs och Bremen nådde till sist den punkt där nog fick vara nog. Ut åkte gamla trotjänare och välavlönade spelare som Pizarro, Borowski, Rosenberg, Wiese, Naldo, Marin och Silvestre. In kommer ett gäng talanger från den egna akademin (som är bra) och det hela har spetsats med killar som Elia, Selassie, Petersen och Lukimya. Det är bra namn, det är spännande namn. De Bruyne som lånas in från Chelesa är en fantastisk talang.

Motivering: Det här nybygget ser otroligt spännande ut och det känns nödvändigt. Det var dags nu – och det förstås Thomas Schaaf själv. Den gamla mittfältsdiamanten är historia och i stället ska Bremen bli mer flexibelt och oberäkneligt. Ytterbacken Selassie imponerade stort i EM och Lukimya var en jätte i Düsseldorf, dessutom har man löst Sokratis från Genoa. Trots Naldos sorti känns backlinjen ovanligt stabil. Bremen har en bra trupp och vi väntar på en hel del genombrott. Frågan är om de kommer i tid, har spelarna lärt känna varandra, har Schaaf redan spelat ut alla sina kort? I motsats till värsta rivalen HSV tror jag att Bremen kommer att må ganska bra, men avsaknaden av inspelade fanbärare oroar. Elia och Arnautovic är svåra typer och det blir väldigt viktigt för Schaaf att dessa killar trivs och levererar. Vi bör få se en anfallare till här, men Füllkrug och Petersen har faktiskt gjort ett gott intryck. Alla spelare måste ta ansvar nu, jag tror att det gör gott.

Försäsongen har varit positiv för Werder Bremen, men det gäller att inte dra för stora växlar av dessa resultat. Verkligheten är alltid en annan. Vinsten i Liga Total Cup mot FC Bayern och Dortmund gör givetvis gott. Men efter solsken kommer regn: Preußen Münster slog ut Werder i tyska cupen.

Håll ögonen på: Mehmet Ekici. Första säsongen i Bremen blev ingen höjdare för 22-åringen. Men den centrale mittfältaren blixtrade till ibland och visade framför allt upp en sagolik känsla i högerfoten. Nu är det dags att ta ansvar, Ekici ska styra och ställa med sin fina teknik och härliga spelförståelse. Skolad i Bayern gjorde han succé i Nürnberg – nu ska han leverera i Bremen. Är det en frispark eller hörna på gång så pass på.

9. TSG Hoffenheim
Truppens snittålder: 23,9

In: Joselu (Real Madrid), Chris (VfL Wolfsburg), Filip Malbasic (FK Rad Belgrad), Eren Derdiyok (Bayer Leverkusen), Takashi Usami (Gamba Osaka, lån), Stephan Schröck (Greuther Fürth), Tim Wiese (Werder Bremen), Matthieu Delpierre (VfB Stuttgart), Kevin Volland (1860 München, åter från lån), Jens Grahl (SC Paderborn, åter från lån), Michael Gregoritsch (SV Kapfenberg, åter från lån).

Ut: Wellington (klubb ej klar), Dominik Kaiser (RB Leipzig), Gylfi Sigurdsson (Tottenham), Chinedu Obasi (Schalke 04), Peniel Mlapa (Borussia Mönchengladbach), Jukka Raitala (SC Heerenveen), Knowledge Musona (FC Augsburg, lån), Daniel Haas (1. FC Union Berlin), Manuel Gulde (SC Paderborn), Andreas Ibertsberger (klubb ej klar), Tom Starke (Bayern München), Franco Zuculini (Real Saragossa), Srdjan Lakic (VfL Wolfsburg, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Vad fasen hände? Dietmar Hopp låste upp Hoffenheims skattkista efter ett ganska sparsamt fjolår och plötsligt har man en ruggigt stark trupp. Nu är det upp till Markus Babbel att få ihop laget och spela bra fotboll. Det har rensats och lånats ut, Mlapa och Sigurdsson är tråkiga tapp men de slig aldrig igenom i Hoffenheim. In har en drös klasspelare kommit: anfallarna Joselu och Derdiyok från Real Madrid respektive Leverkuösen, duktige ytterbacken Schröck, mittbacksgeneralen Delpierre, Japan-löftet Usami och Bremens ikon-målvakt Wiese. Vilken trevlig sommar för Babbel.

Motivering: Babbel har fortfarande övertygat mig, jag vet inte hur bra han är som tränare. Klart är att han får helt andra förutsättningar än Stanislawski som behandlades ganska orättvist. Killen har en stark röst och det behövs i klubben. Hoffenheim har en mycket bra trupp på papperet med väletablerade Bundesliga-stjärnor och framstående talanger. Det interna kriget i ledningen måste upphöra, spelarna måste visa mer känslor på planen och prestationerna måste bli jämnare – men med den här truppen bör Babbel lyckas skaka fram en trygg mittenplacering och kanske till och med utmana om en plats i Europa. Joselu och Derdiyok är fina anfallsalternativ och på mittfältet finns det gott om kreativitet. Även backlinjen har fått sig en ansiktslyftning och i Wiese får klubben sin kanske störste profil någonsin. Det här blir ett spännande år.

Försäsongen är svårläst. En jäkla massa vinster men motståndet har inte varit det bästa. När Wigan träningsspelade mot Hoffenheim blev det exempelvis bara 1-1. Klart är att Babbel redan har satt ner foten och bland annat skickat Babel samt Braafheid till U 23-laget. Det gick dock helt åt skogen i tyska cupen där Hoffenheim krossades av Berliner AK med 4-0.

Håll ögonen på: Kevin Volland. Det är inte den störste stjärnan, ej heller störste profilen. Men jag hoppas att Volland får en del speltid och håll då ett extra öga på den 20-årige anfallaren som la av med hockeyn för åtta år sedan. Han var nyttig och framstående i 1860 München där han gjorde 13 mål och elva assist i fjol – och Babbel har redan imponerats av Vollands kvaliteter.

8. VfB Stuttgart
Truppens snittålder: 26

In: Tim Hoogland (Schalke 04, lån), Tunay Torun (Hertha Berlin).

Ut: Khalid Boulahrouz (Sporting Lissabon), Julian Schieber (Borussia Dortmund), Timo Gebhart (1. FC Nürnberg), Matthieu Delpierre (TSG Hoffenheim), Stefano Celozzi (Eintracht Frankfurt).

Kommentar på transferaktiviteter: Tja, vad kan man säga? För att citera tränare Bruno Labbadia: ”Det är oroväckande att alla andra rustar upp medan vi rustar ner”. Det ligger något i det, men det finns ändå en del viktiga poänger att lyfta fram. Först och främst ska man ha en eloge för att man sköter ekonomin trots att ett äventyr i Europa väntar. För det andra har Stuttgart trots allt fått behålla stommen i laget. Schieber är en spelare som man gärna hade haft kvar, men i övrigt var det relativt väntade spelare som lämnade. Hoogland lånas in för att stärka backlinjen och Torun kan säkerligen bidra en del.

Motivering: Inför förra säsongen trodde jag inte särskilt mycket på Stuttgart – främst då Labbadia aldrig har imponerat på mig över en hel säsong. I fjol överlevde han dock krisen och laget växte sig allt starkare. Nu finns här en tro på det man gör, en känsla av att allt är möjligt och spelarna har lärt känna varandra. Om Ibisevics härliga nytändning håller i sig ser offensiven väldigt fin ut med spelare som Okazaki, Harnik och Ibisevic. Tänk dessutom på att Audel äntligen snart är skadefri och blir som ett nyförvärv, detsamma gäller Didavi som går skadad just nu men som imponerade stort i Nürnberg. Defensivt finns det också stabilitet och Ulreich i mål är en av landets mest underskattade målvakter. Samtliga lagdelar är starka, men det är relativt tunt och det är Stuttgarts akilleshäl tillsammans med den rutinmässigt svaga höst-formen. Om Stuttgart tar sig vidare från sitt tuffa EL-kval är det givetvis roligt, men det blir också tufft med den ökade belastningen på truppen.

Försäsongen har varit okej för Labbadia och hans lag. Inte jättebra men inte heller dåligt. Mötena med Swansea, Betis Sevilla och Hansa Rostock slutade med ett krys, det är ganska så talande.

Håll ögonen på: Martin Harnik. Den 25-årige österrikaren blommade ut på allvar förra säsongen. Harnik trivs bäst som offensiv högerspets och stod för imponerande 17 mål och åtta assist på 34 ligamatcher i fjol. En härlig kille att titta på.

7. Hannover 96
Truppens snittålder: 25,7

In: Szabolcs Huszti (Zenit St. Petersburg), Felipe (Standard Lüttich), Hiroki Sakai (Kashiwa Reysol), Adrian Nikci (FC Zürich).

Ut: Emanuel Pogatetz (VfL Wolfsburg), Moritz Stoppelkamp (TSV 1860 München), Daniel Royer (1. FC Köln, lån), Carlitos (klubb ej klar), Altin Lala (FC Bayern München II), Erdal Akdari (Kayserispor).

Kommentar på transferaktiviteter: Pogatetz är ett jobbigt tapp, mittfältsgeneralen har alltid varit viktig. I övrigt är det ingen spelare som Mirko Slomka gråter över förutom ikonen Altin Lala – men killen var helt enkelt för gammal. Hannover har kunnat förstärka truppen i sommar tack vare ett starkt Europa-spel i fjol. Den förre publikfavoriten Huszti har återvänt till Hannover och det blir spännande att se om han kan bli lika bra som han var innan han lämnade. Felipe ska ta över efter Pogatetz och i Sakai kommer en duktig och mycket lovande högerback.

Motivering: Hannover är ett svårtippat lag, man kunde ju tro att de skulle misslyckas förra säsongen men de bevisade att allt går med lite vilja, disciplin och smarthet. Truppen är inte den bästa, inte den bredaste och inte den dyraste – men fasen vad mycket Mirko Slomka får ut av laget. Grundspelet är läskigt säkert och viljan att hela tiden gå på anfall gör H96 till en obehaglig motståndare. Det är klart att laget är känsligt för skador, men bredden är ganska god i år, särskilt på mittfältet. Slomka är en vän av rotation vilket brukar betyda att spelarna håller sig fräscha. På mittfältet finner vi flera intressanta namn som Schmiedebach, Huszti, Rausch och Stindl. Schlaudraff kan lyckas med det mesta och på topp finns måltjuven Abdellaoue, slitvargen Ya Konan och fjolårets succéman Mame Biram Diouf. Spännande är det, men frågan är hur bra klubben mår bakom kulisserna. Slomka och sportchef Jörg Schmadtke verkar inte dra jämnt och man undrar när det börjar bli riktigt stormigt.

Försäsongen har varit helt okej, inledningsvis förlorade man mot lag som Preußen Münster och Hertha Berlin – vilket förstås inte är okej. Men sen spelade man 3-4 mot Manchester United och dessutom har man fått två tävlingsmatcher i benen efter det lyckade kvalspelet.

Håll ögonen på: Mame Biram Diouf. Hannover behövde tyngd och eldkraft framåt och värvade in den 24-årige senegalesen från Manchester United i vintras. Hannover var intresserat redan 2008/09 när Diouf visade upp sig i norska Molde. Diouf imponerade stort och växte snabbt ut till en av ligans hetaste anfallare och spelade en otroligt härlig fotboll. Det blev sex mål och tre assist på tio ligamatcher innan den tråkiga skadan var framme. Jag hoppas vi får se mer av Diouf den här säsongen – annars tar ni och tittar på Lars Stindl som är en ljuvlig fotbollsspelare.

6. Borussia Mönchengladbach
Truppens snittålder: 24,2

In: Luuk de Jong (Twente), Branimir Hrgota (Jönköping Södra), Granit Xhaka (Basel), Álvaro Domínguez (Atlético Madrid), Peniel Mlapa (TSG Hoffenheim), Lukas Rupp (SC Paderborn, åter från lån).

Ut: Anderson (Eintracht Frankfurt), Marco Reus (Borussia Dortmund), Dante (Bayern München), Tobias Levels (Fortuna Düsseldorf), Elias Kachunga (Hertha Berlin, lån), Roman Neustädter (Schalke 04), Logan Bailly (Oud-Heverlee Leuven), Mathew Leckie (FSV Frankfurt, lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Av naturliga anledningar har här hänt en hel del. Gladbach och sportchef Eberl valde att agera i stället för att luta sig tillbaka och tumla omkring i massa pengar som självaste von Anka. Reus, Dante och Neustädter var tre absoluta nyckelspelare. Men de har ersatts, och känslan är att det har blivit ganska bra. Reus är den tyngsta förlusten, årets spelare i Bundesliga och Mönchengladbachs fixstjärna. Men offensivt har det hänt en del. Luuk de Jong sprutade in mål i Twente, ingår i landslagstruppen och tillhör nu Gladbach. Mlapa är en av Tysklands mest spännande anfallstalanger. Branimir Hrgota känner vi från tiden i Jönköping där han imponerade stort – och han har redan visat fina kvaliteter under försäsongen. Schweiziska stortalangen Granit Xhaka köptes in från FC Basel och det finns bara goda ord att säga om honom. Álvaro Dominguez hämtades in från Atlético Madrid och anses vara en framtida mittback för landslaget. Det är med andra ord god kvalitet som ska ersätta god kvalitet.

Motivering: Lucien Favre har gjort under med Borussia Mönchengladbach. På lite drygt en och en halv säsong har han omvandlat klubben totalt. Från botten till toppen. Defensivt är det hur säkert och precist som helst, Favre har ett öga för detaljer. När man vinner bollen sätter fyra löpare iväg direkt och med spelare som Arango och Herrmann på kanterna kan allting hända. Hanke, de Camargo, Mlapa och de Jong ger Favre oändliga möjligheter på topp. Nordtveit och Xhaka blir ett ruggigt par på det defensiva mittfältet och i Dominguez, Stranzl samt Brouwers finns tre utomordentliga mittbackar. Och vi får verkligen inte glömma att ter Stegen redan nu är en målvakt av högsta klass. Det ser med andra ord bra ut i Gladbach. Det finns dessutom en handfull ynglingar som mycket väl kan bli Bundesliga-stjärnor redan i år (Hrgota, Otsu, Younes och Zimmermann bland annat). Det stora frågetecknet blir hur Favre och hans spelare hanterar spelet i Europa, ett eventuellt nederlag i CL-kvalet och framför allt: nu finns pressen att leverera.

Försäsongen har varit lika defensivt solid som vi är vana vid och vid en första anblick känns Gladbach lika heta som i fjol. Men jag tror ändå att den här säsongen blir något tuffare.

Håll ögonen på: Marc-André ter Stegen. Jag är själv gammal målvakt och kan inte annat än beundras av den här 20-åringen. Han uppträder säkert och med gott självförtroende, gör få misstag och är alltid god för en handfull matchavgörande räddningar. Näste världsmålvakt.

5. Bayer Leverkusen
Truppens snittålder: 23.7

In: Michael Ortega (Atlas Guadalajara, lån), Daniel Carvajal (Real Madrid), Júnior Fernandes (Club Universidad de Chile), Philipp Wollscheid (1. FC Nürnberg), Carlinhos (Deportivo Brasil, lån), Jens Hegeler (1. FC Nürnberg, åter från lån), Hajime Hosogai (FC Augsburg, åter från lån).

Ut: Nicolai Jörgensen (FC Köpenhamn, lån), Zvonko Pamic (MSV Duisburg, lån), Tranquillo Barnetta (Schalke 04), Danny da Costa (FC Ingolstadt 04, lån), Eren Derdiyok (TSG Hoffenheim), Bastian Oczipka (Eintracht Frankfurt), Fabian Giefer (Fortuna Düsseldorf), René Adler (Hamburger SV), Maksimilijan Milovanovic (Rot-Weiss Essen), Lucas (klubb ej klar), Thanos Petsos (Greuther Fürth), Michael Ballack (klubb ej klar), Vedran Corluka (Tottenham, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Affären med Nürnberg och Wollscheid har varit klar sedan länge och 23-åringen blir ett välkommet tillskott i backlinjen. Det vet vi. När det gäller Carvajal, Carlinhos och Júnior Fernandes är det bra mycket klurigare. Är det talangfulla medelmåttor som inte fungerar i Tyskland eller har Rudi Völler hittat tre ”Kagawas”? I Hosogai och Hegeler kommer två härligt kämpastarka mittfältare tillbaka från lån. Helt klart är att Leverkusen behövde någon högerback och det har man fått. Jag har aldrig arbetat med Eren Derdiyok men jag kan inte förstå varför man låter honom gå. Barnetta och Adler är också kännbara tapp men ingick i ”planen”.

Motivering: Bayer Leverkusen bygger ett ungt lag precis som så många andra Bundesliga-klubbar. Förra säsongen blev en besvikelse och det kändes som om att det vilade en grå, klibbig och obehaglig massa över laget. Nu har missförstådde Robin Dutt varit borta sedan länge och i stället är det upp till Lewandowski/Hyypiä att få fart på Bayer igen. De lyckades åtminstone i våras då spelet såg mycket bättre ut. Här finns kvalitet i laget och förhoppningsvis ska härliga spelare som Renato Augusto och Sidney Sam kunna spela mer fotboll i år. I 22-årige Bellarabi kan klubben ha näste spelare som blommar ut. Simon Rolfes har fått nytt förtroende som kapten och kommer att styra upp det centrala mittfältet tillsammans med duktiga killar som Lars Bender, Gonzalo Castro och Stefan Reinzartz. Offensivt ser det bra ut med en Kießling som äntligen verkar ha hittat formen igen och André Schürrle kommer att göra ett mycket bättre intryck i år. Defensivt ser det fint ut med bland annat Kadlec, Friedrich, Wollscheid och Schwaab. Målvakten Bernd Leno minns ni alla från förra säsongen. Här är det ändå bredden på vissa positioner som oroar i Leverkusen och det faktum att tränarduon är ganska ung och oprövad. Men det lär gå snabbt när Leverkusen går till attack.

Försäsongen har inte varit särskilt imponerande. Trygga vinster mot betydligt sämre motstånd, men fyra förluster på sju matcher är inte bra nog – särskilt när två har slutat utan Leverkusen-mål.

Håll ögonen på: Lars Bender. Den 23-årige defensive mittfältaren härstammar från 1860 Münchens fina akademi. Det finns väldigt få fotbollsspelare på den här nivån som springer mer än Bender, men ändå har han koncentration och kyla nog att styra spelet såväl offensivt som defensivt. Oerhört viktig för Leverkusen.

4. Schalke 04
Truppens snittålder: 25,2

In: Tranquillo Barnetta (Bayer Leverkusen), Chinedu Obasi (TSG Hoffenheim), Roman Neustädter (Borussia Mönchengladbach), Vasilios Pliatsikas (MSV Duisburg, åter från lån), Anthony Annan (Vitesse Arnheim, åter från lån), Edu (Besiktas Istanbul, åter från lån).

Ut: Andreas Wiegel (FC Erzgebrige Aue), Philipp Hofmann (SC Paderborn, lån), Levan Kenia (Zenit St. Petersburg), Peer Kluge (Hertha Berlin), Carlos Zambrano (St. Pauli), Ciprian Deac (CFR Cluj), Jan Moravek (FC Augsburg), Tim Hoogland (VfB Stuttgart, lån), Raúl (Al-Sadd Sports Club), Mario Gavranovic (FC Zürich), Hans Sarpei (klubb ej klar), Mathias Schober (slutar).

Kommentar på transferaktiviteter: Även Huub Stevens och Schalke har tvingats värva kreativt och smart. Man har bara betalat för en spelare och det är Obasi som löstes redan i våras. Men Barnetta är en härlig kantspelare som ansluter gratis och om Neustädter kan spinna vidare från sin fina Gladbach-form så är även han ett kvalitativt nyförvärv som förstärker det defensiva mittfältet. Det har även trillat in en del ”oönskade” Magath-spelare, återstår att se vilken roll de spelar den här säsongen. Ett helt gäng spelare har sorterats ut då de var överflödiga. Inte någon spektakulär sommar i Gelsenkirchen men ändå klokt handlat.

Motivering: I mina ögon är Schalke lite väl beroende av målkungen Klaas-Jan Huntelaar. Jag kan inte se någon i truppen som på allvar kan avlasta honom eller ersätta honom vid skada. Positivt är förstås att Huntelaar stannar säsongen ut – kanske förlänger han till och med sitt utgående kontrakt. En annan intressant fråga är vem som tar över efter Raúl i rollen bakom Huntelaar. Det lär bli Draxler eller Holtby, den sistnämnde passar bäst enligt mig och lär nog också få chansen. Holtby har verkligen mycket mer kvalitet i sina fotbollsskor och i sin fotbollshjärna än vad vi fick se förra säsongen. Det som gör att jag ändå placerar Schalke högt upp i tabellen är tränaren Huub Stevens och hans duktiga defensiv. Här finns åtminstone tre mittbackar som håller hög ligaklass, Fuchs och Uchida på kanterna är finfina ytterbackar. På det defensiva mittfältet finner vi spelare som Jones, Neustädter, Moritz och Höger. Dessutom har vi tre duktiga målvakter som kommer att kämpa om startplatsen. Den här grunden tillsammans med offensiva stjärnor som Farfan, Huntelaar, Holtby, Barnetta och en explosionsfärdig Draxler bör räcka långt. Hur långt återstår förstås att se, klart är att försvarsmekanismerna måste fungera bättre än i fjol men det borde specialisten Stevens ha fått ordning på nu. Sa jag förresten att Schalke har en väldigt stöttande hemmapublik?

Schalkes försäsong har inte varit lysande, ej heller deprimerande. Man hade kunnat önska sig fler mål men det fick vi åtminstone se i tyska cupen när Saarbrücken avfärdades med 5-0.

Håll ögonen på: Julian Draxler. Den 18-årige vänsterlöparen har redan 45 Bundesliga-matcher på kontot och rimligtvis borde det bli hans tur att ta ett helt land med storm nu. Tidigare tycker jag att hypen har varit lite överdriven men under våren växlade Draxler upp och imponerade även på Löw inför EM. God teknik, ett härligt driv och enorm potential.

3. VfL Wolfsburg
Truppens snittålder: 25,9

In: Fágner (Vasco da Gama), Naldo (Werder Bremen), Bas Dost (SC Heerenveen), Emanuel Pogatetz (Hannover 96), Vaclav Pilar (FC Hradec Králové), Kevin Pannewitz (Hansa Rostock), Ivica Olic (Bayern München), Simon Kjaer (Roma, åter från lån), Peter Pekarik (Kayserispor, åter från lån), Srdjan Lakic (TSG Hoffenheim, åter från lån), Diego (Atlético Madrid, åter från lån), Thomas Kahlenberg (FC Évian, åter från lån), Sotirios Kyrgiakos (Sunderland, åter från lån).

Ut: Chris (TSG Hoffenheim), Tuncay Sanli (klubb ej klar), Akaki Gogia (St. Pauli, lån), Giovanni Sio (FC Augsburg, lån), Ibrahim Sissoko (Panathinaikos Athen, lån), Mario Mandzukic (Bayern München), Sebastian Polter (1. FC Nürnberg, lån), Kevin Scheidhauer (VfL Bochum, lån), Hasan Salihamidzic (klubb ej klar), Thomas Hitzlsperger (klubb ej klar), Caiuby (FC Ingolstadt 04), Nassim Ben Khalifa (Grasshopper Club Zürich, lån), Bjarne Thoelke (Dynamo Dresden, lån), André Lenz (slutar).

Kommentar på transferaktiviteter: Som vanligt hade Magath och hans aktiviteter på transfermarknaden gjort sig bättre som en c-uppsats, men så kul ska vi inte ha det när ligapremiären bara är några dagar bort. Det har hänt mycket, det är helt säkert. Men jag är också ganska övertygad om att Magath faktiskt har tänkt rätt den här sommaren. Han har redan gjort sina kvantitativa inköp och därför har han spenderat pengar på mer beprövad kvalitet nu. Naldo och Pogatetz blir grymma försätrkningar i backlinjen, Fagner ska kunna ta rollen som högerback. Bas Dost öste in mål i holländska ligan och Vaclav Pilar blev hela Europas kelgris under EM. Diego har återvänt och vill nu göra sin livs säsong tillsammans med Magath. Mario Mandzukic har lämnat för FC Bayern – något som Magath var helt beredd på. Det här ser saftigt ut.

Motivering: Jag hade satt Wolfsburg som trea innan Helmes och Pilar trasade sönder sina korsband. Trots en sedvanligt bred trupp tror jag att dessa skador kommer att påverka mycket, men jag väljer att låta Magath ha kvar sitt lagbygge på plats tre. Den gode Magath är en lustig herre, man vet aldrig vad man får. Men nu har han ändå varit tillbaka i Wolfsburg ett tag och jag tror att han har lärt känna spelarna och vice versa. Wolfsburg har ”Magathfierats” och det betyder mycket. Klubben har inget Europa-spel att ödsla energi på och nyförvärven imponerar namnmässigt. Nu är det upp till Magath att skapa magi med spelarna han har, han måste få killarna att dra åt samma håll och han måste skapa en samhörighet. Lyckas han med detta så blir Wolfsburg livsfarligt för det är verkligen ett bra lag – nu ska spelarna helt enkelt fungera som ett lag också. Förra säsongen var backlinjen ofta ganska blek men om Naldos knä håller och om Pogatetz är lika rottweiler-aktig blir det bra igen. Mittfältare finns det i överflöd och med Olic, Dost, Lakic och skadade Helmes bör det bli en del mål.

Försäsongen har varit en besvikelse men i sista matchen blev det ett målkalas (10-0) och i cupen fungerade spelet helt okej. Det tar tid att spela in många nya spelare och Magath kör mycket fys, då blir spelet lidande många gånger.

Håll ögonen på: Ashkan Dejagah. Många av er känner redan 26-åringen som gasar på ute till höger. En evig talang. Men faktum är att Dejagah tycktes blomma ut under förra säsongen och man undrar hur bra han kan bli i år. Han är snabb och explosiv och förra säsongen blev det tio assist – det är nio mer än förra säsongen. Här lär det ångas på.

2. Borussia Dortmund
Truppens snittålder: 24,4

In: Marco Reus (Borussia Mönchengladbach), Julian Schieber (VfB Stuttgart), Leonardo Bittencourt (Energie Cottbus), Oliver Kirch (1. FC Kaiserslautern), Mustafa Amini (Central Coast Mariners, åter från lån), Marc Hornschuh (FC Ingolstadt 04, åter från lån).

Ut: Antonio da Silva (MSV Duisburg), Florian Kringe (St. Pauli), Dimitar Rangelov (FC Luzern), Shinji Kagawa (Manchester United), Lucas Barrios (Guangzhou Evergrande), Julian Koch (MSV Duisburg, lån), Lasse Sobiech (Greuther Fürth, lån), Daniel Ginczek (St. Pauli, lån), Johannes Focher (SK Sturm Graz).

Kommentar på transferaktiviteter: Det är främst två namn som bör och ska kommenteras: Shinji Kagawa och Marco Reus. Två av förra säsongens bästa spelare har bytt klubb. Kagawa har lämnat Dortmund för Manchester United och Marco Reus har lämnat Gladbach för Dortmund. Kagawa är ett blytungt tapp – Reus är ett blytungt nyförvärv. I övrigt har den bänkade ex-skyttekungen Barrios lämnat för Kina och in har i stället en utvecklingsbar tysk anfallare kommit i form av Schieber. Bittencourt är en stortalang som breddar mittfältsalternativen. De andra spelarna som har lämnat är helt i sin ordning, likaså backup-killarna som har anslutit. Bredden var god redan förra säsongen och Dortmund har mer satsat på kontraktsförlängningar – men man kan höja ett varningens finger då vi alla vet hur det gick i CL.

Motivering: Bundesliga 2012/2013 bör enligt all logik handla om Bayern München och Borussia Dortmund. När det gäller tysk fotboll kan man aldrig vara säker men dessa lag är så mycket bättre än konkurrenterna. Dortmund har tappat Kagawa som var väldigt betydelsefull för det offensiva spelet och det var han som oftast dyrkade upp täta försvar. Reus är en annan typ av spelare men på samma position, sanningen är dock att Klopp måste förändra lagets spel och han måste få Reus att fungera. De unga spelarna har blivit ett år äldre och ett år bättre – ett tiotal spelare har samlat på sig EM-erfarenheter. Laget ska vara bättre i år, den snabba omställningsfotbollen bör fungera lika bra.

Det måste gå bättre ute i Europa den här säsongen och backlinjen måste agera lite klokare när den ställs på prov. BVB har två ligatitlar i rad men det bör bli svårt att ta den tredje. Om Lewandowski går sönder ser det oroande ut på anfallspositionen och både Kehl och Bender är oroväckande skadedrabbade. Det är egentligen det offensiva mittfältet som ser bäst ut, här är alternativen många. Dortmund kommer som vanligt att springa sönder motståndarna men utan Kagawa kan det bli tuffare mot defensiva lag. Spännande blir det i alla fall. Klopp håller alltid sina spelare motiverade och Reus lär bli en ännu bättre fotbollsspelare i Dortmund. Det låter inte så dumt?

Startelvan håller mycket hög klass, med ett frågetecken bakom vänsterbacken Schmelzer. Klopp är van vid att få ungdomar att blomma ut och plötsligt finns här en hel del rutin. Det här ska kunna bli riktigt jäkla bra.

Försäsongen har varit okej. Förluster mot Brügge och Nürnberg har blandats med vinster mot Münster och Hamburg. Försvaret har sett oroväckande skakigt ut och även om Reus har imponerat är det tydligt att det här kan ta lite tid.

Håll ögonen på: Götzeus. Det blir lite av en favorit i repris här med två spelare i en. Men faktum är att det är Marco Reus och Mario Götze vi ska hålla koll på. Inte bara för att de är vänner utanför plan, inte bara för att de är unga tyskar utan för att de båda är bland det bästa som finns i offensiv mittfältsväg. Och för första gången ska de få spela en hel säsong tillsammans. Varning för magi.

1. Bayern München
Truppens snittålder: 25,5

In: Mario Mandzukic (VfL Wolfsburg), Xherdan Shaqiri (Basel), Dante (Borussia Mönchengladbach), Mitchell Weiser (1. FC Köln), Lukas Raeder (Schalke 04), Tom Starke (TSG Hoffenheim), Claudio Pizarro (Werder Bremen).

Ut: Danijel Pranjic (Sporting Lissabon), Breno (fängelse), Nils Petersen (Werder Bremen, lån), Rouven Sattelmaier (klubb ej klar), Ivica Olic (VfL Wolfsburg), Hans-Jörg Butt (slutar), Takashi Usami (Gamba Osaka, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Nu fasen ska det vinnas en titel! Pranjic, Usami och Olic har fått lämna plats för spelare av större kvalitet. Petersen har skickats på lån till Bremen så att han äntligen får lite speltid. In har duktiga Bundesliga-anfallarna Mandzukic och Pizarro kommit. Trollkonstnären från Schweiz, Shaqiri, kommer att till föra bredd och kvalitet på det offensiva mittfältet. Shaqiri kan bli årets genombrott i Bundesliga. Dante är en mittback av klass och Starke är en minst sagt hygglig andremålvakt. Weiser är en talangfull och spännande mittfältare. Det här har gjort laget bättre i spetsen och på djupet.

Motivering: Bayern München. Rekordmästarna. Jag placerar dem som etta, inte bara för att det är en naturlag, utanför att truppen är fantastiskt fin. Samtliga positioner är upptagna av världsklasspelare och på bänken finns det ohyggligt med kvalitet. Hela klubben andas vinnarmentalitet och rutinen är det inget fel på. Det ska dock tilläggas att FC Bayern har blivit ett lite naturligare lag,ett lag som går att slå och som tappar titlar och dominansen är inte lika påtaglig som under klubbens största storhetstider. Ligavinsten är verkligen inte skriven i sten och om inte Schweinsteiger hittar sin goda form, om Kroos tänker släpa sig omkring på planen och om Gustavo är lika ojämn så ser det lite jobbigt ut på det centrala mittfältet. Offensivt ska det inte behöva bli några problem. Om Robben har en dålig dag finns Shaqiri, om Gomez inte lyckas länka spelet så finns Mandzukic och Pizarro. Ribéry är världsklass rakt igenom.

Det finns tre duktiga mittbackar och i Lahm en av världens bästa ytterbackar. Alaba ska spinna vidare på sin explosion och Neuer är en världsmålvakt. Tränare Jupp Heynckes är rutinerad och lugn, men är inte det starkaste kortet i titelstriden. Viktigast i år blir att lära sig av Dortmund – lära sig att vara lite mer ödmjuka inför uppgiften. Lyckas man med detta så ska det går vägen, då ska FC Bayern bli Bundesliga-mästare 2013. Truppen ser mycket trevlig ut och i spelare som Can och Weiser kan vi mycket väl få se stjärnor födas. Men tänk på att Dortmund lurar bakom varje hörn, slappna av lär inte gå. Men man hade en bra grund och har gjort den bättre.

Försäsongen har sett bra ut och vinsterna har haglat in. Den absolut största framgången i sommar var 2-1-vinsten över Dortmund i Liga Total Cup – där jagade man bort ett och ett annat hjärnspöke. Trots skador på flera spelare har laget sett fräscht och bra ut.

Håll ögonen på: Robbéry. Precis som i Dortmund tar vi två spelare i en smäll. Arjen Robben och Franck Ribéry är inte bästa vänner och har spelat tillsammans ett bra tag. Det som gör att det kittlar lite extra även i sommar är Robbens stigande formkurva. Om Robbéry kommer igång och kör hårt på kanterna så har alla lag i världen svårt att hänga med.

Jag har fattat mig ganska kort på varje lag, tiden räcker inte till för mer ingående analyser. Som vanligt är det bara att lämna en kommentar om ni har några funderingar.

Nu kör vi!

/Wingren

Okej, en sak i taget. Vi börjar med en snabb notis från Bundesliga: Werder Bremens målkung Claudio Pizarro, 33, meddelade i dag att han inte kommer att förlänga sitt kontrakt. Sedan tidigare har Bayern München och Borussia Mönchnengladbach nämnts som möjliga adresser. Igår menade dock Kicker att Schalke 04 och Borussia Dortmund är de hetaste alternativen. För Bundesligas utländske målkung kan det förstås även bli aktuellt med Qatar, Usa eller Kina.

Jag hoppas att han stannar i Bundesliga – Pizarro är en ikon.

Och för den som har missat det: Sascha Lewandowski och Sami Hyypiä har förlängt sina kontrakt till 2015. Tränarduon får alltså fortsatt förtroende i Bayer Leverkusen efter 14 av 18 poäng på sex matcher.

Så var det det här med kval. Ikväll gör Hertha Berlin och Fortuna Düsseldorf upp om vilket lag som ska få spela i Bundesliga nästa säsong. Matchen spelas i Düsseldorf och sparkas igång klockan 20:30. Fortuna vann det första mötet med 2-1 i Berlin, alltså får vi ge Norbert Meiers lag en viss fördel mot Otto Rehhagels dito.

För Fortuna hade det förstås varit otroligt härligt att få kliva upp i finrummet igen efter en lång frånvaro. För Hertha vore det förkrossande bedrövligt att åka ur. Men det hade känts typiskt efter en sån här säsong. En säsong som började på topp och slutade i avgrunden. Det brukar vara svårt att hämta sig ifrån. I det första mötet syntes det också tydligt att Fortuna var mer av ett lag, ett lag där spelarna peppade varandra, ett lag som aldrig gav upp. Hertha spelade bättre fotboll de första 60 minuterna, men sen såg det nattsvart hopplöst ut.

Hertha måste visa en annan inställning i kvällens dramatiska match. En match som kommer att bjuda på mycket spänning och heta känslor. En match som faktiskt avslutar den här Bundesliga-säsongen.

”Två mål på bortaplan, det har vi gjort några gånger förr den här säsongen! Vi åker trots allt inte till Barcelona”, skriver Hertha-tuffingen Maik Frantz på Facebook.

Han har förstås rätt, och Hertha har varit bättre på bortaplan än hemma på Olympiastadion. Men förhoppningsvis har spelarna en hälsosam respekt inför kvällens uppgift.

Fortuna Düsseldorf kommer att ha ett otroligt hemmastöd och någon extra motivation behövs förstås inte. Men det finns dock mycket att se fram emot vid en succé. Inte bara att laget trotsar oddsen och spelar bort Bundesliga-representanten – utan även att Die Toten Hosen kommer att köra en spontankonsert för sin älskade klubb och att resebolaget Vietentours tänker bjuda 18-mannatruppen på en EM-resa. Euforin är stor i Düsseldorf just nu, det är helt klart.

I huvudstaden är läget mer spänt. Det blir en jäkla knall ikväll, det känns säkert.

***

Kravaller var det också ja. Igår såg SSV Jahn Regensburg till att spela bort Karlsruher SC från Zweite Bundesliga. En jätteframgång för Regensburg och ett superfiasko för KSC. Efter 1-1 i Regensburg räckte 2-2 i Wildparkstadion igår. Det var ett Regensburg som spelade med hjärtat, som kämpade frenetiskt. Ett bevis på det är väl de två utvisningarna (gul-rött) i slutminuterna. Det oavgjorda resultatet skulle helt enkelt försvaras till varje pris.
Men det är inte helt enkelt för någon inom klubben att bara slappna av och njuta. Det finns stora problem att ta tag i.

”Jag befarar att det här laget kommer att falla samman. Det är synd. Vi börjar om på noll”, säger sportchefen Franz Gerber.

Och så illa ser det ut att vara. När laget äntligen fick komma hem så firades det givetvis – men uppgiften som väntar Gerber känns övermäktig. Det känns tyvärr som om att Regensburg tar Karlsruhers plats bara för att trilla ner igen. Eller? Franz Gerber har stått för ett strålande arbete och förtjänar mycket beröm. Kanske underskattar jag hans prestation, kanske löser han det hela. Men Zweite Bundesliga är ingen lekplats.

Inte nog med att stadion måste rustas upp för att hålla andraliga-klass, dessutom måste laget byggas om och kanske måste tränaren, Markus Weinzierl, ersättas. Han ryktas nämligen vara mycket nära jobbet som Jos Luhukays efterträdare i FC Augsburg.

Lagkapten, tillika målkungen i Jahn, Tobias Schweinsteiger är redan klar för Bayern München II. Rutinerade Stefan Binder inleder en karriär som spelande tränare i Bezirksliga. Christian Bickel och Ronny Philp är redan avskrivna i Gerbers notisblock. Sammanlagt är det bara sex spelare, av de 14 som stod för bragden mot KSC, som har kontrakt med klubben nästa säsong.

Och tro inte att det här är RasenBall (Red Bull) Leipzig eller någon vidrig olje-klubb. Resurserna är helt enkelt knappa. Franz Gerber har en lång och tuff sommar framför sig. Låt oss se hur det går.

Trots allt får vi gratulera Jahn Regensburg till den här bedriften. Lika mycket känner jag att Karlsruher SC måste sågas. Det var inte någon godkänd säsong, och likt Hertha var kämpaglöden mindre än den som uppstickarna visade upp. Det är trist att ännu en förening som hör hemma i topp-divisionerna lämnar oss.

Det tyckte klubbens fans också. Det utbröt kaos på, och runt, Wildparkstadion igår. En del så kallade supportrar valde att storma planen, en del gav sig på de tillresta fansen och vissa levde jävel utanför stadion. De 200 poliserna hade fullt upp. Totalt 76 personer uppges ha skadats i samband med kravallerna. Det var först klockan tre på natten som det lugnade sig. Tråkigt, oerhört tråkigt.

Scener från gårdagens kaos.

***
Då är det mer glädjande att följa det tyska U 17-lagets framsteg i EM. Jag har twittrat lite om det, men jag har inte nämnt det här. De unga killarna står nu i final mot Holland – en match som spelas i morgon klockan 18:00. Missa inte det. Tyskland har inte släppt in något mål i turneringen än, och Schalkes jättetalang, Maximilian Meyer, bjuder på riktigt sött fotbollsgodis. Som så många andra i laget.

Men först: Fortuna Düsseldorfs kamp mot Hertha Berlin i kvällens stekheta kval!

/Wingren