För mig är Bayern München en storfavorit till att vinna Champions League. De tyska rekordmästarna tillhör sannerligen världseliten och konkurrerar med andra namnkunniga lag som Barcelona, Real Madrid och Manchester-lagen. I går bevisade man att det verkligen är så. Även om 2-1 på hemmaplan mot Valencia inte låter mer än okej, så ska vi ha i åtanke att resultatet inte alls speglade matchbilden.

Och vi ska framför allt inte glömma bort att hemmalaget saknade sina ordinarie vänsterbackar, målsprutan Mario Gomez och att spelare som Thomas Müller, Mario Mandzukic och Xherdan Shaqiri började på bänken. Ett otänkbart scenario för bara ett år sedan. Och då har ändå Bayern München tagit sig till två CL-finaler på tre år. Jag behöver egentligen inte säga mer än så. Det är kort och gott ett fantastiskt lag.

Javi Martinez fick spela från start bredvid Bastian Schweinsteiger på det centrala mittfältet. Spanjoren såg klok ut, ville ha boll och spelade bra. Men han överglänstes av en Bastian som äntligen har hittat formen och självförtroendet igen. Det här var Bastians match, det var han som dominerade mittfältet. Valencia var inte ens nära mål i första halvlek – jag tror ganska bestämt att de hade en bollkontakt i FC Bayerns straffområde de första 45 minuterna.

Men spanjorerna försvarade sig bra och det var inte helt lätt för Bayern München att skapa heta farligheter. Matchens första mål kom faktiskt på en kontring och vi fick se ett fint kombinationsspel mellan Schweinsteiger, Ribéry och Robben – och det var den förstnämnde som gjorde 1-0-målet i den 38 minuten.

I andra halvlek försökte Valencia lyfta spelet en aning, men avståndet mellan lagdelarna var fortfarande för långt. Bayern trummade på och ytterligare en av matchens giganter, Toni Kroos, placerade in ett distansskott med kvarten kvar. Jag brukar vara snabb med att kritisera herr Arrogant (Kroos), men jag måste säga att killen har imponerat den här säsongen. Han har alltid förfogat över otroliga fotbollskunskaper men nu lägger han dessutom ned det jobb som krävs. Mesut Özil får se upp om Kroos fortsätter på den inslagna vägen.

På tilläggstid gjorde Bundesliga-bekantingen Nelson Valdez 2-1 för Valencia och matchen fick liv igen. Direkt efter målet föll Arjen Robben lätt och fick en straff, men det gick på ett ut då Kroos inte fick någon straff när han borde ha fått det. Mario Mandzukic hade bytts in tidigare och fick ta hand om straffen. Men den var svagt slagen och Diego Alves kunde rädda utan problem. Matchen slutade 2-1.

En helt välförtjänt seger för ett dominant Bayern München som givetvis borde ha dödat matchen långt tidigare. I nästa omgång väntar BATE Borisov på bortaplan i Vitryssland.

Bastian Schweinsteiger och Toni Kroos får dela på utmärkelsen som matchens lirare. Härnäst väntar en tuff match mot Schalke 04 i ligan och om Franck Ribéry är med då återstår att se. Fransmannen klev av efter första halvlek då han kände av den skada som tidigare har gäckat honom under säsongen.

Tre tyska lag i Champions League och tre vinster. En stark start. Intressant också att Dortmund, Schalke och München brände sina straffar. En tillfällighet?

***

Wolfgang Stark heter den tyske domare som dömde matchen mellan Manchester United och Galatasaray. Jag såg inte matchen och tänker därför inte uttala mig om Starks insats. Men i turkisk media sågas han (milt uttryck). Personligen blir jag inte förvånad, det är en domare som kan reta gallfeber på en hel värld.

***

Fyra tyska lag spelar med i Europa League och i kväll är det dags för VfB Stuttgart, Borussia Mönchengladbach, Bayer Leverkusen och Hannover 96.

Hannover 96 har kvällens tuffaste uppgift av de tyska lagen. Holländska Twente står för motståndet och på tränarbänken sitter Steve McClaren, som ju tidigare har arbetat i Wolfsburg. ”Vi vill övervintra i Europa League”, säger Jan Schlaudraff inför matchen. I Twente-lägret oroar man sig för Szabolcz Huszti – och det med all rätt.

Bayer Leverkusen tar emot Metalist Kharkiv och klubbens största problem är faktiskt..publiken. Det finns inget intresse för att titta på en Europa League-match mot Kharkiv i Leverkusen. Det är till och med så illa att klubben nu erbjuder folk med årskort att ta med sig en vän till matchen. Gratis. Leverkusen mötte för övrigt Metalist för två år sen – då vann tyskarna med 2-0 och 4-0.

Borussia Mönchengladbach och Lucien Favre har rest till Cypern där Limassol väntar. Luuk de Jong, Filip Daems och Juan Arango lämnades faktiskt hemma i Tyskland. Ett modigt drag av Favre – frågan är om det straffar sig? ”Vi tar den här matchen på största allvar”, säger sportchef Max Eberl.

VfB Stuttgart och Bruno Labbadia har en hel del att bevisa, precis som Leverkusen och Gladbach. Ligastarten har varit en pina med tunga förluster mot Wolfsburg och Bayern samt ett kryss mot nykomlingarna Fortuna Düsseldorf. Då gäller det ta mig tusan att vinna på hemmaplan mot Steua Bukarest. Bortalaget har inte vunnit mot tyskt motstånd på tolv matcher. ”Här måste vi skaffa oss självförtroende inför söndagens match mot Werder Bremen”, säger Zdravko Kuzmanovic.

Det var för övrigt fyra år sedan vi hade fyra tyska lag med i Europa League. Kul.
Kan det här bli en lika lyckad Europa-kväll för Tyskland som i tisdags och i går?

/Wingren

Och så ännu en blogg från tåget. Var nere på redaktionen och gjorde ett trevligt gästspel i Sportbladets stora silly-satsning. Nu färdas jag genom ett regntungt Sverige och precis allting känns så långt från tysk fotboll jag kan komma. Men men.

Hamburger SV har bestämt sig för att försöka rädda säsongen: lilla ängeln Rafael van der Vaar återvänder till HSV och Bundesliga. Även om van der Vaart kanske har gått ner sig en smula är det fortfarande en tung och viktig förstärkning. Så grattis, HSV.

Greuther Fürth gör en sista chansning för att lösa anfallsproblemet – gamle Edu ansluter från Schalke. Känns ändå okej, om än inte idealt.

TSG Hoffenheim har sparkat Bab…Babel ja, Ryan Babel.

***

I dag lottades Europa League-grupperna och Tyskland representeras av Bayer Leverkusen, Borussia Mönchengladbach, Hannover 96 och VfB Stuttgart. Så här ser det ut:

Borussia Mönchengladbach – Grupp C

Olympique Marseille
Fenerbache
Borussia Mönchengladbach
AEL Limassol

Kommentar: Gladbach var inte riktigt nöjda med att få Dynamo Kiev i CL-kvalet (vilket jag verkligen förstår). Jag tror inte att de känner sig lyckligt lottade den här gången heller, även om det förstås kunde varit värre. Problemet är att de lär möta lag som faktiskt vill ta sig vidare, inte arroganta storklubbar som skiter i vilket. Det är alltid jobbigt. Trots det är det helt klart en uppgift som Borussia Mönchengladbach ska kunna klara av.

VfB Stuttgart – Grupp E

VfB Stuttgart
FC Köpenhamn
Steua Bukarest
Molde FK

Kommentar: Helt okej grupp för Stuttgart som får möta två skandinaviska lag. För Stuttgart-mittfältaren William Kvist blir det ett återseende med den klubb han spenderade sju år i. Köpenhamn är tillbaka i gott Europa-slag och slog nästan ut franska Lille i sista kvalomgången till Champions League. Rumänska Steaua är en klubb där det oftast händer mycket – och någon lätt match blir det inte. Molde tränas av ikonen Ole Gunnar Solskjaer och det blir spännande att se vad han kan åstadkomma i den här gruppen. Stuttgart ska ta sig vidare.

Bayer Leverkusen – Grupp K

Bayer Leverkusen
Rapid Wien
Metalist
Rosenborg

Kommentar: En grupp som Bayer Leverkusen ska klara av. Man har ett lag som faktiskt tycker att det här med Europa är lite spännande och man stöter på bekant motstånd. Rapid Wien hamnade tvåa i ligan och Leverkusen har faktiskt aldrig nätat mot Wien i en tävlingsmatch. Säsongen 2010/11 stötte Leverkusen på såväl Metalist som Rosenborg. I Ukraina är Metalist klasser sämre än jättarna Donetsk och Kiev – men fortfarande en respektabelt lag. Rosenborg har tappat lite av sin Europa-magi. Det här ska Leverkusen ta.

Hannover 96 – Grupp L

Hannover 96
Twente
Levante
Helsingborgs IF

Kommentar: Utan att kritisera mina arbetskamrater måste jag ändå påstå att ”enklare grupp” är en felaktig rubriksättning (i samband med HIF:s lottning). För Hannovers del blir det här en tuff historia, men man får ändå anses vara favoriter. Jag tror att det här kan bli en förbannat trevlig tillställning. HIF imponerade spelmässigt mot Celtic, Twente är alltid goda för vinster ute i Europa och Levante gör Europa-debut efter en sjätteplats i La Liga i fjol.
Hannover ska fixa det här.

Överlag intressanta och spännande grupper för våra tyska lag. Ingen dans på rosor direkt, men i mina ögon ska alla fyra lag kunna gå vidare. Stuttgart har på förhand bäst utgångsläge, men om Gladbach kan spela som förra säsongen torde även de dansa till 16-delsfinalerna.

***

I skrivande stund tar 1. FC Köln emot Energie Cottbus och MSV Duisburg åker till södra Tyskland för att spela mot 1860 München. Dessutom har vi ett intressant möte mellan Dynamo Dresden och 1. FC Kaiserslautern. Men vad jag ville ha sagt var: Köln och Duisburg har tuffa matcher men måste verkligen vinna i kväll. Duisburg har noll poäng, Köln ett poäng, efter tre spelade matcher. Inte okej.

Bundesliga då. Det är lite av en derbyhelg med det härliga mötet mellan Hamburger SV och Werder Bremen. Dessutom drabbar Düsseldorf och Gladbach samman, och i södern blir det en batalj mellan München och Stuttgart. Kul.

Bundesliga omgång 2:

Fredag 20:30
FSV Mainz 05 – Greuther Fürth
I 2. Bundesliga vann Fürth fyra av de senaste fem matcherna i Mainz. Nykomlingarna får en bättre värdemätare i kväll då det knappast är FC Bayern Fürth ska jämföra sig med. Mainz och Tuchel var ensamt om att inte starta med ett nyförvärv förra helgen. Viktigt poängmöte och en liten fingervisare.

Lördag 15:30
Schalke 04 – FC Augsburg
Augsburgs nye tränare Markus Weinzierl hade säkert hoppats på en bättre debut än 0-2 mot Düsseldorf. Nu väntar en riktigt tuff nöt: Schalke 04. Ruhr-klubben har dessutom förstärkt sitt redan starka lag med Ibrahim Afellay från Bracelona. Augsburg höll nollan länge mot Düsseldorf men hade svårt att skapa något framåt – på lördag måste man bli bättre på samtliga punkter. Schalke var piggt offensivt men lite rörigt defensivt i 2-2-matchen mot Hannover.

Bayer Leverkusen – SC Freiburg
Freiburg och Streich har fått tillbaka Mujdza och Makiadi och det är givetvis goda nyheter för lilla Freiburg. Den 31 mars i år vann Freiburg med 2-0 mot Leverkusen och det var efter den matchen som ex-tränaren Robin Dutt fick sparken från sin nya klubb. Nu återfinns Dutt hos förbundet som Matthias Sammers efterträdare. Hyypiä och Lewandowski tog över Leverkusen och fick fart på laget, mot Frankfurt märktes det dock att mycket var nytt.

Werder Bremen – Hamburger SV
Dags för det 97 ”Nordderbyt” mellan de två storklubbarna. Hamburg har plötsligt rustat upp ordentligt och bör kunna se bättre ut än förra helgen mot Nürnberg (även om ett gäng nya killar inte gör allt bättre på en dag eller två). För HSV är matchen naturligtvis väldigt viktig, kritikerna måste tystas och vad kan vara bättre än att segra mot läskiga Werder?
För Bremen gäller mer eller mindre samma princip. Att förlora borta mot mästarna är inte pinsamt, men det intressanta lagbygget åkte ur tyska cupen och behöver en vinst. En vinst för självkänslan. Elia återfinns numera i Bremen – tidigare i HSV. Räkna med burop.

1. FC Nürnberg – Borussia Dortmund
I somras träningsmatchade lagen och då vann Nürnberg med 4-2, något de säkert gör igen. Dortmund har dock vunnit sina tre senaste matcher i Nürnberg och när en kille som Mario Götze kan komma in från bänken vet alla att det blir tufft för Per Nilsson och hans lag. Nürnberg och Hecking brukar dock kunna vara en oangenäm motståndare.

TSG Hoffenheim – Eintracht Frankfurt
Hoffenheim har vunnit sex av sex ligamatcher mot Frankfurt och lär hoppas på att sviten håller i sig. Storsatsande TSG har redan hamnat i sin första kris. Frankfurt spelade bra mot Leverkusen, även om matchen var en öppen och stundtals förvirrad tillställning. Går in med självförtroende.

Lördag 18:30
Fortuna Düsseldorf – Borussia Mönchengladbach
Derbyt mellan Fortuna och Gladbach blir inte fullsatt då hemmalaget endast får släppa in 25 000 åskådare. Detta beror inte på att det är en högriskmatch utan handlar om ett straff i samband med oroligheterna i kvalspelet mot Hertha Berlin i maj. Det lär bli en förbannat rolig och underhållande match mellan två lag som inte har mött varandra i Bundesliga på 15 å r. Hrgota kan mycket väl få speltid igen, särskilt då Luuk de Jong har svårt att leverera.

Söndag 15:30
VfL Wolfsburg – Hannover 96
”Jag hade två härliga år i Hannover, men nu är det bara Wolfsburg som gäller”. Orden kommer från mittbacken Pogatetz som bytte H96 mot Wolfsburg i somras. Det kan bli ett hett återseende. Hannover såg lite hämmade ut mot Schalke och saknade tyngd offensivt och säkerhet defensivt. Det måste fungera bättre mot Wolfsburg som inledde starkt, dessutom har Hannover oftast svårt mot grannen. Hur färdigt är Magaths lagbygge?

Söndag 17:30
Bayern München – VfB Stuttgart
Och så avslutar vi en trevlig omgång med ett sydderby mellan Bayern och Stuttgart. En söndag hade väl knappast kunnat avrundas på ett bättre sätt. I München är allas blickar riktade mot superförvärvet Javi Martinez. 40 miljoner euro pungade Bayern upp med för att värva spanjoren. Om Martinez får starta eller ej återstår att se. Vedad Ibisevic brände en straff och öppet mål i den snöpliga 0-1-förlusten mot Wolfsburg, men anfallaren är trots det i riktigt god form och Bayern måste hålla koll. Gällande rekordmästarna finns det väl inte mycket att säga, det såg komfortabelt ut mot Fürth men det måste förstås gå snabbare mot Stuttgart. Men det lär det göra.

/Wingren

Ni missar väl inte att Borussia Mönchengladbach CL-kvalspelar mot Dynamo Kiev i kväll? Lucien Favre och hans killar måste vända 1-3-underläget på bortaplan. Nu måste målen komma. Gladbach var det bättre laget när de möttes i Tyskland, men dessvärre gjorde de ”en Dortmund”. Det vill säga de brände sina chanser och slarvade in några mål. Med rätt inställning och bättre fokus kan det gå vägen i kväll men det blir ack så tufft.

Bayern München har snart en ny spelare i truppen om vi ska tro på de uppgifter som florerar i dag. Javi Martinez har läkarundersökts i södra Tyskland (det är fakta) men affären är ännu inte bekräftat. Martinez hade inte tillåtelse att åka till Tyskland och Bilbao är duktigt upprörda – men ändå sägs det att affären har gått igenom. FC Bayern törstar efter titlar och då tycks inte den ohyggliga prislappen på 40 miljoner euro skrämma rekordmästarna. Martinez blir den dyraste Bundesliga-spelaren någonsin.
Edit: FC Bayern skriver på sin hemsida att affären är i hamn. Martinez har skrivit på ett kontrakt till 2017 och är nu den dyraste spelaren någonsin i Bundesliga. Pressen är stor, förhoppningarna enorma. Det här blir spännande.

VfB Stuttgart är klart för Europa League efter sammanlagt 3-1 mot Dynamo Moskva. Vedad Ibisevic gjorde förvisso bort sig mot Wolfsburg i lördags men han har verkligen hittat 2008-formen. Det är glädjande. I tre av fyra matcher har anfallaren gjort det första målet den här säsongen. Viktigt för Stuttgart.

Hamburger SV har köpt Petr Jiracek från Magath och VfL Wolfsburg. En nödvändig förstärkning. Dessutom ryktas det väldigt intensivt om Tottenhams Rafael van der Vaart. Återstår att se vad som händer i redan krisande HSV. Jag vill ha kvar HSV i Bundesliga, så snälla låt oss se en spelidé och en tydlig filosofi framöver.

Farfan tränar åter med laget. Glädjande för alla Schalke-supportrar där ute. Och kul för alla neutrala supportrar också – speedkulan är underhållande att titta på.

/Wingren

3. Liga är två omgångar gammal och gamla Preußen Münster leder spektaklet med sex poäng. Nu är jag tillbaka från semestern och det känns alldeles perfekt. Det är nu det börjar hända saker. Redan i kväll kvalspelar Hannover 96 mot St. Patrick’s Athletic (mer om det senare), i morgon sparkas 2. Bundesliga igång (mer om det senare) och på lördag samt söndag kan den som vill njuta av Liga total! Cup. TV 10 sänder träningsturneringen (wow) som spelas mellan Hamburger SV, Werder Bremen, Borussia Dortmund och Bayern München. Det börjar bli lite hett i knutarna nu, kära läsare.

När väl Bundesliga slår upp portarna fredagen den 24:e augusti i Dortmund så är det inte vilken säsong som helst som inleds. Det är den 50:e upplagan av Bundesliga. För att fira detta hade jag tänkt att bjuda på lite historiska dokument här på bloggen – från det som har varit. Min förhoppning är att det ska finnas en ny historisk text varje månad, men bli inte ledsna om min tidsplan inte håller.

Jag kan väl redan nu avslöja att augusti månads 50-årsdokument kommer att handla om Timo Konietzka (som gjorde Bundesliga-historiens första mål), ligans grundande och lite annat smått och gott. Vi börjar på noll helt enkelt, det känns logiskt.

Kom gärna med förslag om det finns något historiskt som intresserar er, som ni vill läsa mer om.

Åh, som jag längtar.

***

Hannover 96 då. I kväll inleds uppdrag Europa 2.0 när Mirko Slomka och hans spelare tar sig till Irland. Här väntar halvprofessionella St. Patrick’s Athletic som har blivit irländska mästare sju gånger. I fjol slutade klubben fyra och har tidigare i sommar slagit ut isländska IB Vestmannaeyja och bosniska NK Siroki Brijeg. Matchen börjar 20:30 och spelas på Shamrock Rovers hemmaplan Tallaght Stadium då Uefa inte tycker att Richmond Park håller måttet.

Här spelar Hannover i kväll.

Hannover 96 charmerade många, åtminstone mig, när de visade upp sig i Europa League förra säsongen. Jag hoppas innerligt att de får en ny chans i år, man ser hur kul spelarna tycker att det är, man ser hur fansen njuter. Det är fotboll. Tyskarna är förstås stora favoriter men Schlaudraff, Pinto och gänget måste vara vakna – St. Patrick’s har spelat ligafotboll sen i mars. För Hannover blir det här första tävlingsmatchen för säsongen, så se upp.

”Ett lag fullt av kraft, som är kämpastarka och löpstarka. Det krävs koncentration från oss alla”, säger Mirko Slomka.

Värt att notera är att ”Saints” kvalspelade mot Hertha Berlin så sent som säsongen 2008/2009. Det mötet slutade med tysk 2-0-vinst på Olympiastadion och 0-0 i Irland.

”Vi kom tillbaka i god form från semestern och har nu arbetat bra i över fyra veckor under försäsongen. Vi ser verkligen fram emot mötet, vi är glada över att det äntligen handlar om något”, säger Jan Schlaudraff som skickade Hannover till Europa League med sina två mål mot Sevilla förra säsongen.

***

Och så var det dags för lite 2. Bundesliga. I förra inlägget skrev jag om hur stark 3. Liga är den här säsongen, och precis lika namnkunnig, klassisk, härlig och intressant är årets upplaga av andraligan. Bara titta på lagen som är med:

Hertha Berlin (nedflyttade)
1. FC Köln (nedflyttade)
1. FC Kaiserslautern (nedflyttade)
TSV 1860 München
FC St. Pauli
FC Ingolstadt 04
MSV Duisburg
VfL Bochum
1. FC Union Berlin
FC Energie Cottbus
Eintracht Braunschweig
Dynamo Dresden
FC Erzgebirge Aue
SC Paderborn 07
FSV Frankfurt
SV Sandhausen (uppflyttade)
VfR Aalen (uppflyttade)
Jahn Regensburg (uppflyttade)

Det är verkligen inte vilka klubbar som helst. Vi har tre solklara favoriter i de tre nedflyttade klubbarna, men som vi vet är det inte alltid så lätt att studsa tillbaka direkt. Köln är skuldtyngt, Kaiserslautern sårat och Hertha är en förening i kaos.

Vi har två starka och sugna lag i 1860 München och St. Pauli. Här finns en tydlig satsning och en klar stomme, dessutom är pressen mindre på dessa lag. Intressant blir också att se om SC Paderborn kan spinna vidare på mirakelsäsongen. Den lilla klubben vet sina begränsningar och värvar in 20-åringar från trakten, spelare som inte lyckas ta klivet i större klubbar som Dortmund och Schalke. I fjol fungerade det över allt förväntan, med ligans minsta budget var man med och krigade om topplaceringarna.

En annan intressant och fräsch satsning finner vi i Berlin där Union är sugna på att bli stadens största, åtminstone bästa, klubb. Stadion An der Alten Försterei har fått en ny läktare på den västra långsidan och klubben har höjt sin personalbudget – men utan att göra någon vansinnessatsning. Det känns mycket spännande.

Och givetvis önskar vi svenske Mikael Ishak all lycka till i Köln.

På fredag inleds alltså 2. Bundesliga med två matcher klockan 18:00:

FC Ingolstadt – Energie Cottbus
Erzgebirge Aue – FC St. pauli (Eurosport 2)

Ljuvligt.

Vilka lag tror ni spelar med i toppen respektive botten?

***

Vad vore väl en blogg om Bundesliga om den inte uppmärksammar tyska talanger? Den finaste utmärkelse en spelare kan få är Fritz Walter-medaljen. Årligen delas guld, silver och brons ut till landets främsta talanger. Låt oss se vilka ungdomar som har förärats i år:

U 17

Tre senaste vinnarna: Emre Can, Timo Horn, Mario Götze

Guld:Leon Goretzka (VfL Bochum). Mogen, smart, stark och målfarlig defensiv mittfältare som jagas av bland annat Juventus, Inter och FC Bayern. Men han är klok, han väljer att ta nästa steg i Bochum i lugn och ro: ”Anbuden är ett erkännande för mina prestationer. Seriösa tankar på en övergång har jag dock inte haft”. Goretzka förde som kapten det tyska U 17-laget till final i EM där det till sist blev en strafförlust. Framtiden ser ljus ut.

Silver:Max Meyer (Schalke 04). En av mina favoriter bland de tyska ungdomarna. Liten, teknisk och snabb. Låt oss likna honom med Mario Götze i spelstilen. En speciell talang som länge har spelat med de äldre killarna.

Brons: Pascal Itter (1. FC Nürnberg). Defensiv mittfältare som även gjorde det bra som högerback i U 17-EM. I Nürnberg bygger man upp Itter till en framtida lagkapten och ledargestalt.

Ledargestalt och vinnare, Leon Goretzka.

U 18

Tre senaste vinnarna: Julian Draxler, Mario Götze, Marco Terrazzino

Guld: Matthias Ginter (SC Freiburg). Gjorde stor succé när han fick Bundesliga-debutera i våras. Efter debuten spelade han samtliga 90 minuter i tio matcher och imponerade stort. Ett allround defensivsspelare som vi kommer att få se mycket av i Bundesliga den här säsongen.

Silver: Thomas Pledl (Greuther Fürth). Lämnade 1860 München efter en finfin säsong i U 19-Bundesliga för Greuther Fürth. En allround mittfältare som har imponerat under sommaren och tillhör nu Fürths proffstrupp.

Brons: Dominik Kohr (Bayer Leverkusen). Den centrale mittfältaren fick göra två inhopp i Bundesliga för Bayer Leverkusen, kan säkerligen hoppas på mer speltid den här säsongen.

U 19

Tre senaste vinnarna: Marc-André ter Stegen, Peniel Mlapa, Lewis Holtby

Guld:Antonio Rüdiger (VfB Stuttgart). Med problemstämpel lämnade han Dortmund och ny adress blev Stuttgart, och där blev han sannerligen väl omhändertagen även om han inte fick lov att spela under våren då övergången var problematisk och drog ut på tiden. Stark och snabb mittback, som fungerar lika bra som högerback. Var stark i sin Bundesliga-debut mot Mönchengladbach i januari 2012.

Silver: Andre Hoffmann (MSV Duisburg). Fick faktiskt silver i U 17-klassen 2010, men har utvecklats mycket sedan dess. Stor, stark och flexibel mittback som är ordinarie i MSV Duisburg. 24 matcher i andraligan har det blivit sen hösten 2011.

Brons:Patrick Rakovsky (1. FC Nürnberg). Ung målvakt som lämnade Schalke under Magath-eran, något Schalke säkert ångrar nu. Är inplanerad som 33-årige Raphael Schäfers ersättare och fick debutera redan förra säsongen. Rakovsky stod för starka insatser mot Dortmund och Augsburg, men sen blev det inte mer på grund av ett brutet finger.

Bloggen säger grattis till ynglingarna som har förärats med den finaste av medaljer – och hoppas på att få se mer av killarna den här säsongen.

***

Just det, för er som har missat: Matthias Sammer har lämnat DFB för att jobba som sportchef i Bayern München. Robin Dutt, tidigare i Freiburg och Leverkusen, tar över Sammers roll på förbundet.

/Wingren

Jag är glad och nöjd. Inte för att Bundesliga-säsongen är över för den här gången, utan för att EM fortfarande är någon månad bort. Det ger mig tid att sortera mina tankar, försöka summera säsongen, lyfta fram det bedrövliga och spektakulära, hylla, kritisera och gräva i allt väsentligt. Det görs inte på en dag.

Men så här måndagen efter omgång 34 tänkte jag bjuda på det mest självklara – tabellen i sin helhet efter 34 fantastiska omgångar. Jag tar mig även en snabb titt på mästarna Dortmunds rekordsäsong i siffror, kaoset i Köln och det stundande kvalet mellan Hertha Berlin och Fortuna Düsseldorf.

Vi börjar väl med tabellen då?

Bundesliga säsongen 2011/2012:

1. Borussia Dortmund +55 81p
2. Bayern München +55 73p
3. Schalke 04 +30 64p
———
4. Borussia Mönchengladbach +25 60p
———
5. Bayer Leverkusen +8 54p
6. VfB Stuttgart +17 54p
7. Hannover 96 -4 48p
———
8. VfL Wolfsburg -13 44p
9. Werder Bremen -9 42p
10. 1. FC Nürnberg -11 42p
11. TSG Hoffenheim -6 41p
12. SC Freiburg -16 40p
13. FSV Mainz 05 -4 39p
14. FC Augsburg -13 38p
15. Hamburger SV -22 36p
———
16. Hertha Berlin -26 31p
———
17. 1. FC Köln -36 30p
18. 1. FC Kaiserslautern -30 23p

Vi får tre riktigt starka lag direkt till Champions League, ett spännande Gladbach som åtminstone får spela i Europa League och ytterligare tre stabila och starka klubbar som får chansen i Europa League. Det hade inte kunnat bli mycket bättre, sett till chanserna i Europa. Werder Bremens säsong räddades av sommaren – tio matcher till och jag tror att Bremen hade fått kvala i stället för Hertha.

Hertha Berlin vann mindre snyggt, men effektivt, mot Hoffenheim med 3-1. Det innebär att König Otto och huvudstadslaget lever ännu. I kvalspelet väntar Fortuna Düsseldorf. Det blir ingen lätt uppgift, inte alls. Men chansen att klara sig kvar finns där och då kommer plötsligt sportchefen Michael Preetz billigt undan. Detsamma gäller Otto Rehhagel, som i ärlighetens namn, inte har gjort något starkt intryck. Skulle han nu rädda kvar Hertha så blir det en perfekt avslutning på en sällsynt storslagen tränarkarriär. Men Rehhagels stora räddning var helt enkelt att Köln var ännu sämre än Berlin. Lite synd är det att vi blir berövade på jättederbyt mellan Köln och Düsseldorf – men det kanske är lika bra med tanke på vilket humör Köln-supportrarna har varit på den här säsongen.

Ett stort grattis till framför allt Freiburg (Streich) och Augsburg (Luhukay) som har gjort det omöjliga möjligt och hållit sina lag kvar i Bundesliga. Jos Luhukay kommer dock inte att träna Augsburg nästa säsong då han har valt att träda tillbaka på grund av interna problem.

Kaiserslauterns säsong var aldrig någonsin rolig och det blir återigen dags för nya tag i Zweite. Men vad fasen händer med Köln? Mer om det sen…

***

Skytteligan 2011/2012

Schalkes Klaas-Jan Huntelaar har blivit en trofé och 50 000 euro rikare då han snuvade Mario Gomez på skytteligavinsten.

1. Klaas-Jan Huntelaar, Schalke 04, 29 mål
2. Mario Gomez, Bayern München, 26 mål
3. Robert Lewandowski, Borussia Dortmund, 22 mål
4. Lukas Podolski, FC Köln, 18 mål
-. Claudio Pizarro, Werder Bremen, 18 mål
– Marco Reus, Borussia Mönchengladbach, 18 mål

Klaas-Jan Huntelaar med den symboliska kanonen.

Och det är bara att erkänna: de tre herrar som toppar listan håller absoluta världsklass. Mycket roligt att få följa dem i Bundesliga.

***

Borussia Dortmund tyska mästare 2012 – i siffror

81: Borussia Dortmund är tyska mästare – och det med 81 poäng efter 34 matcher. Aldrig tidigare har en klubb plockat så många poäng i Bundesliga. Därmed är BVB ”rekordmästare” och tar över det rekord som Bayern har hållit sedan början av 70-talet (79 poäng). Stort. Bayern är dock fortfarande tyska Rekordmästare – med överlägset flest ligatitlar.

80: Tyska mästarna 2012 gjorde 80 mål. Det är ett nytt klubbrekord.

47: Borussia Dortmund tog 47 av 51 poäng i Rückrunde. Rekord.

28: BVB är obesegrat i 28 matcher. Ett nytt ligarekord. Hannover slog Dortmund med 2-1 den 18:e september 2011, sen dess har ingen lyckats ta tre poäng mot Klopps lagbygge.

25: Borussia Dortmund tangerar Bayern Münchens rekord på 25 segrar från säsongen 1972/73. Nytt klubbrekord.

15: Så många matcher höll laget nollan, Nytt klubbrekord.

Südtribüne i Dortmund var full med flaggor i lördags.

80 521: Publiksnittet på Westfalenstadion. Sammanlagt besökte 1 368 860 människor Dortmunds hemmaborg den här säsongen. Mäktigt.

Hatten av till Jürgen Klopp och hans lagbygge. En värdigare mästare får vi leta väldigt länge efter.

***

På tal om åskådare och publiksnitt

Bundesliga är fortsatt attraktiv. Här spelas fantastiskt fotboll och spänningen är stor. Det märks även på alla fantastiska supportrar som stöttar sina lag. Än en gång har ett nytt publikrekord satts. I snitt besökte 45 116 åskådare varje match. Totalsumman landar den här säsongen på 13 805 496 besökare, förra säsongen var det 13 057 899. En markant och imponerande ökning.

Borussia Dortmund har satt nytt klubb- och ligarekord med snittet på 80 521 (högst i Europa dessutom). Bayern München kan stoltsera med en fullsatt stadion i samtliga 17 hemmamatcher.

Åskådartoppen:

1. Borussia Dortmund, 1 368 860, 80 521
2. Bayern München, 1 173 000, 69 000
3. Schalke 04, 1 040 714, 61 218
4. VfB Stuttgart, 936 524, 55 090
5. Hamburger SV 908 910, 53 465

Placering, klubb, totalt, snitt

Hur ser det ut i botten då?

Klubbar med mindre än 30 000 i snitt:

15. Bayer Leverkusen, 484 397, 28 494
16. TSG Hoffenheim, 476 450, 28 026
17. VfL Wolfsburg, 469 446, 27 614
18. SC Freiburg, 385 500, 22 676

***
Kaoset i Köln

Det är sant som de säger. Köln är den klubb där mål och verklighet ligger längst ifrån varandra. Klubbledningen och fansen drömmer alltid om fornstora dagar, och sätter höga krav på laget. Hoppas mycket, tror på mycket, vill mycket och begär mycket. Verkligheten är dock en annan, men det är det ingen som vill inse eller erkänna. En omstart känns nödvändig. En riktig, äkta omstart. För man tycker ju att Köln borde sluta fundera på att, rent sportsligt, vara en storklubb. Köln har tvingats ner i Zweite Bundesliga fyra gånger tidigare. Helgens 20:e förlust för säsongen (1-4 mot Bayern) innebär att det blir en femte gång. Och vi snackar om åren 1998, 2002, 2004 och 2006. Kanske är det dags att inse sanningen?

Den här säsongen kanske varit ännu mer kaotisk. Champions League-tränaren Ståle Solbakken misslyckades fatalt och fick sparken bara några veckor efter att sportchefen, Volker Finke, sparkats. 75 insläppta mål gör att Köln dessutom kan stoltsera med att ha ligans sämsta försvar. Någon president fanns inte i klubben under en bra tid och Lukas Podolski har nu gjort sitt. Och man åker som sagt ner i Zweite Bundesliga, man lyckades inte ens fixa kvalplatsen. En ordentlig och kostsam missräkning. Nu måste Köln göra sin läxa.

En tårögd Podolski lämnar sitt Köln som förlorare. En trist avslutning. Tröja nummer tio kommer att pensioneras i Köln så länge Poldi fortfarande spelar fotboll.

Tyvärr har även fansen uppträtt dåligt allt för många gånger. Det har kastats sten på bussar, det har varit slagsmål och allmänt kaos. Inte var det bättre i lördags. Rökbomber och knallskott brändes av på hemmaklackens sektion och domaren valde att blåsa av matchen i förtid. En stor polisinsats krävdes för att hålla läget under viss kontroll när en del huliganer försökte storma planen. Spelarna flydde direkt till omklädningsrummen.

Besvikna ”supportrar” ställde till med kaos.

Mario Gomez till Sky efter matchen: ”Redan 30 sekunder innan slutsignalen så sa domaren till oss att vi skulle ta oss till omklädningsrummen direkt när han blåste av. Det är inte fans, det där är idioter som använder sig av fotbollen”.

Väl talat, Gomez.

Nu ska det bli sanslöst spännande att följa Köln nästa säsong. En klubb som verkligen hör hemma i Bundesliga, men nu är det verkligen dags att stå med båda fötterna på jorden. I media pratas det redan om Fürths succétränare Mike Büskens eller arbetslöse Holger Stanislawski som efterträdare till tillfällige lösningen Frank Schaefer.

Kaotiska Köln, alltså.

***

Zweite Bundesliga 2011/2012

Jag ska väl kunna bjuda på andraligans slutplaceringar också:

1. Greuther Fürth, +46, 70p
2. Eintracht Frankfurt, +43, 68p
– – – – –
3. Fortuna Düsseldorf, +29, 62p
– – – – –
4. St. Pauli, +25, 62p
5. SC Paderborn, +9, 61p
6. 1860 München, +16, 57p
7. Union Berlin, -3, 48p
8. Eintracht Braunschweig, +2, 45p
9. Dynamo Dresden, -2, 45p
10. MSV Duisburg, -5, 39p
11. VfL Bochum, -14, 37p
12. FC Ingolstadt, -15, 37p
13. FSV Frankfurt, -16, 35p
14. Energie Cottbus, -19, 35p
15. Erzgebirge Aue, -24, 35p
– – – – –
16. Karlsruher SC, -26, 33p
– – – – –
17. Alemannia Aachen, -17, 31p
18. Hansa Rostock, -29, 27p

Greuther Fürth har gjort en ”Augsburg”. Inte för att klubben härstammar från Bayern, jag tänker snarare på det tålmodiga och långsiktiga arbetet. Nu står man helt välförtjänt, och välmående, som mästare och är klara för spel i Bundesliga. Äntligen får man väl säga. Nu återstår det att se om man får behålla tränaren Mike Büskens.

Eintracht studsar upp direkt, precis som Berlin gjorde förra säsongen. Även Frankfurts försäsong och agerande på transfermarknaden blir intressant att följa. Tränare Armin Veh ville som bekant ha vissa garantier för att stanna.

Fortuna Düsseldorf har gjort en jättesäsong, men likt Gladbach en division högre, så har det gått tyngre och tyngre. Nu fixade man en kvalplats till sist, även om det var på håret.

St. Pauli har inget att skämmas för, men en del onödiga förluster förstörde säsongen. SC Paderborn förtjänar mycket beröm och en stor eloge. Med en minimal budget var man med och spelade om kvalplatsen. Imponerande.

Imponerad blir jag även av Dynamo Dresden som, likt många andra gamla öst-klubbar, alltid måste brottas med ekonomin. En farlig och delikat balansgång. Dresden kvalade sig upp från trean och slutar på en stark och säker mittenplacering. Kul.

Besviken blir jag på Cottbus, Bochum, Duisburg, Karlsruhe, Aachen och Rostock som kan bättre. Som ska kunna bättre. Nu är det riktigt tufft för Aachen och Rostock som tappar livsviktiga intäkter. Rostock ligger allra värst till och snart får vi ett svar på hur framtiden blir.

Karlsruher SC klarade att hålla fast vid kvalplatsen och ställs nu mot SSV Jahn Regensburg.

För övrigt är det SV Sandhausen och VfR Aalen som tar steget upp till Zweite från Dritte Bundesliga. Carl Zeiss Jena har fortsatta problem och tvingas ner till Regionalliga tillsammans med Rot-Weiß Oberhausen och Werder Bremen II.

***

Kval till Bundesliga och 2. Bundesliga

Alltså, kvalmatcherna ser ut som följer:

10.05.2012
Hertha Berlin – Fortuna Düsseldorf

11.05.2012
SV Jahn Regensburg – Karlsruher SC

14.05.2012
Karlsruher SC – SV Jahn Regensburg

15.05.2012
Fortuna Düsseldorf – Hertha Berlin

Så där, det var åtminstone en början. Puh. Vilken säsong.

Och jag tackar er för ert sällskap så här långt! Det har varit roligt hela vägen.

/Wingren

Den som har följt Bundesliga på sistone kan knappast ha låtit bli att imponeras av Hannover 96. En klubb som stod vid ruinens brant för bara några år sedan. Hannover låg riktigt pyrt till i tabellen, riskerade att åka ur, och hela Fotbollsvärlden, och framför allt Hannover, hade skakats av målvakten Robert Enkes tragiska bortgång. Hur overklig situationen än var, hur satans hemskt det än var, så var livet tvunget att gå vidare. Men man ville absolut inte att det skulle gå vidare i Bundesliga två.

Hannovers ordförande, Martin Kind, anställde Jörg Schmadtke som sportchef sommaren 2009. Den nu 48 år gamle Schmadtke tog sin an uppdraget efter en lång tid som sportchef i Alemannia Aachen där han hade gjort ett bra jobb. Innan dess var Jörg målvaktstränare i Fortuna Düsseldorf och hade även tillbringat några månader som assisterande tränare i Borussia Mönchengladbach innan det nya millenniet ringdes in.

Men Hannover 96 blev alltså hans nya utmaning. En klubb med potential och visioner, men med begränsade resurser. Schmadtke skulle passa perfekt in efter sitt effektiva jobb med Aachen.

Första tiden i nya klubben blev kaotisk. I november skakades en hel värld av Robert Enkes självmord. Stor och ofattbar sorg, givetvis. Men som jag nämnde ovan måste, hur jäkla cyniskt det än låter, livet gå vidare. För Hannover radades förlusterna upp. Dåvarande tränaren Andreas Bergmann fick till sist sparken i januari, och inte långt senare presenterades Mirko Slomka, han som nästan hade fört Schalke 04 till en Bundesliga-titel, som ny tränare. Det började bedrövligt. Det blev inga vinster.

Men i motsats till Michael Preetz agerande i Berlin den här säsongen, så behöll Schmadtke och Kind lugnet. Det visade sig också vara helt rätt beslut. Hannover 96 hade överlevt den värsta mardrömssäsongen i klubbens historia.

Så var det dags för en ny säsong och Mirko Slomka hade haft en hel sommar på sig att forma spelarna och laget. Hannover 96 gjorde en sällsynt bra och imponerande säsong, en vacker balansgång mellan rätt tränare och en sportchef som fick ut så mycket, av så lite.

Jörg Schmadtke är på samma nivå som Borussia Dortmunds Michael Zorc och FSV Mainz Christian Heidel – det absoluta toppskiktet av sportchefer.

Klubbchefen Martin Kind hade länge drömt om ett sånt här scenario. Han har ledningen i Werder Bremen som förebild. Sportchef och tränare som följs åt, år efter år. Hade han äntligen hittat det i Slomka och Schmadtke?

Nja, det har länge viskats om att Slomka och Schmadtke inte drar jämnt. I dag bekräftar Jörg Schmadtke själv att han har bett Kind om att få riva kontraktet. Jörg Schmadtke vill bort, officiellt eftersom att han tänker på sin familj, heter det. Familjen bor inte i Hannover.

Samtidigt har det länge ryktats om att Jörg Schmadtke är aktuell för 1. FC Köln – en klubb i desperat behov av en stark, smart och bestämd sportchef med en tydlig idé. Han hade passat perfekt i Köln, men om han är stark nog för att överleva kaoset där låter jag faktiskt vara osagt.

Om Schmadtke vill ta en paus och tillbringa tid med sin familj (som bor i Düsseldorf, vilket är nära Köln) återstår att se, det kan vara jobbet i Köln som lockar. Men oavsett vad så är det en enormt tung förlust för Hannover 96. En klubb som mot alla odds placerade sig fyra förr säsongen, gick till kvartsfinal i Europa League och har chans på en ny Europa League-plats den här säsongen. Makalöst starkt gjort. Nu försvinner med största sannolikhet en av nyckelpersonerna (jag utgår ifrån att kontraktet kommer att rivas). Vad kommer att hända med Hannover nu? Vem kommer att ta över rollen som sportchef? Orkar Martin Kind, 68, börja på ny kula igen?

Så många frågor och för tillfället så få svar. Något har onekligen gått snett i Hannover. Orkar man hålla uppe fasaden, orkar man hålla sig i det tyska toppskiktet framöver?

Tja, vi får se helt enkelt.

***

Bayern Münchens finfina prestation i Champions League, tillsammans med Schalkes och Hannovers insatser i Europa League, gör att Bundesliga befäster sin plats som tredje bästa liga. Fler poäng kan dessutom spelas in om Bayern vinner på Allianz Arena den 19.e maj. Tysk fotboll mår bra nu.

Aktuell ställning:

Land 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 Totalt

1. England 17,875 15,000 17,928 18,357 15,125 84,285
2. Spanien 13,875 13,312 17,928 18,214 20,571 83,898
3. Tyskland 13,500 12,687 18,083 15,666 15,083 75,0194.
4. Italien 10,250 11,375 15,428 11,571 11,357 59,981
5. Portugal 7,928 6,785 10,000 18,800 11,833 55,346

Som ni kan se börjar avståndet ner till Italien bli riktigt behagligt, och då England tappar en kanonsäsong kommer Tyskland att närma sig ytterligare. Men då måste fler lag än Bayern München bära den tyska fanan i Europa.

På tal om Bayern München så presenterade i dag klubben det nya bortastället, som kommer att invigas redan i morgon. Jag tycker att det är fantastiskt stilrent, det andas fotboll. Men andas det verkligen Bayern München? Vad hände med det röda? Vad tycker ni?

Schweinsteiger i nya tröjan (copyright adidas)

***

Ingen fredagsmatch eller söndagsmatch. Samtliga matcher spelas på lördag klockan 15:30. Helt jäkla underbart. Även om vissa saker redan är bestämda, så finns det faktiskt en hel del dramatik kvar trots allt. Vinner Huntelaar eller Gomez skytteligan? Kan Borussia Dortmund slå det eviga poängrekordet i Bundesliga? Och framför allt: vilka lag tar en Europa League-plats, blir Schalke eller Gladbach trea – och vilket lag åker ur, vilka klarar sig kvar och vem får kvala?

Ljuvligt då att alla matcher spelas samtidigt. Fotboll när det är som bäst. Lite synd är det dock att Kaiserslautern redan är avhängt och att Dortmund redan är klara mästare.

Bundesliga omgång 33:

VfL Wolfsburg – Werder Bremen
Werder Bremen är det lag som flåsar Hannover mest i nacken i jakten på en Europa-plats. Det blev nästan en viktig poäng mot Bayern München senast, men bortslösade målchanser och viss Franck Ribéry förstörde festen. Tränare Thomas Schaaf har fått tillbaka en hel del spelare från sjukstugan och har nu lite mer att välja på. Wolfsburg har dock en chans att nå Europa, och efter några trötta och oinspirerade insatser är det hög tid för Felix Magath att stå med blåslampan i baken på sina spelare. En intensiv match är att vänta.
Jag tror på: 2

Bayer Leverkusen – Hannover 96
Kanske en av omgångens mest intressanta matcher, då två EL-utamanare träffar på varandra. Leverkusen är egentligen så gott som klart för EL-kval nästa säsong, men Hannover tvingas fortfarande titta nedåt i tabellen. Mirko Slomka firar 100 matcher som Hannover-tränare, men gör det mot ett lag som inte har förlorat under Hyypiäs ledning, och oroar sig över offensiven som har gått i baklås. Hur påverkar Schmadtke-såpan laget? Slomka får även klara sig utan pigge Rausch som missar sin första tävlingsmatchen den här säsongen. Han är avstängd. I Leverkusen vill säkert Schürrle och Kießling bevisa sin form och spela sig till EM.
Jag tror på. 1

Hamburger SV – FSV Mainz 05
Hamburg och Augsburg är två lag som fortfarande kan råka riktigt illa ut, men jag har svårt att se någon större fara. Fast det är klart, det gäller att spelarna inte tänker så. Bundesliga är känd för att förvåna oss. Hamburg och Thorsten Fink får tillbaka Paolo Guerrero efter dennes åtta matcher långa avstängning, dessutom verkar Son äntligen ha hittat formen. Hamburg har tagit situationen på allvar och spelat smart på sistone. Mainz är klart för spel i Bundesliga även nästa säsong och har en skara offensiva spelare som nog vill bevisa sig nu innan det ska gallras i truppen. Ingen helt lätt uppgift för HSV trots allt. ”Mot Mainz vill vi fira att vi håller oss kvar i Bundesliga tillsammans med våra fans”, säger Fink inför matchen. Ja, chanserna är trots allt goda.
Jag tror på: 1

TSG Hoffenheim – FC Nürnberg
Även Hoffenheim är ett lag med en teoretisk chans att nå en Europa-plats, även om det ser svårt ut. Men hoppet är det sista som överger en. Markus Babbel har redan börjat planera inför nästa säsong och vill sätta sin prägel på ett, sett över tre säsonger, ganska oinspirerat och hjärtlöst Hoffenheim. Under Babbel har det sett bättre ut. Nürnberg är redan klart för spel i Bundesliga nästa säsong, och har dessutom aldrig lyckats vinna mot Hoffenheim.
Jag tror på: 1

Bayern München – VfB Stuttgart
Jupp Heynckes lär väl återigen rotera en hel del, det var trots allt en ordentlig urladdning i onsdags. Samtidigt tror jag också att man vill tacka sin hemmapublik för den här säsongen genom att bjuda på bra spel. Bayern kan inte klättra upp eller ned i tabellen. Stuttgart ligger femma och lär vara väldigt motiverade att dels få vinna mot självaste Bayern, dels att faktiskt befästa tabellpositionen. Det lär bjudas på positivt och öppet spel på Allianz Arena. Stuttgart får klara sig utan lagkapten Tasci som är skadad.
Jag tror på: 2

SC Freiburg – FC Köln
Freiburg är redan klart för spel i Bundesliga nästa säsong, och kan nu spela utan någon vidare press inför sin hemmapublik. Laget är i vansinnigt bra form och har inte förlorat på nio matcher. Köln måste alltså höja sig, spela med hjärta och hjärna. Jag tror nämligen inte att Freiburg kommer att slå av på takten. Frank Schaefer fick ett viktigt kryss mot Stuttgart senast och ett visst mått av hopp har återuppstått i Köln. Sereno och Novakovic ska kunna spela igen. En vinst för Köln är sanslöst viktigt, nästa match är nämligen mot Bayern.
Jag tror på: 2

Borussia Mönchengladbach – FC Augsburg
Augsburg har fyra poäng mer än Köln och dessutom en bättre målskillnad. Det ska inte kunna gå snett. Men fotboll är fotboll, Bundesliga är Bundesliga och Köln är Köln. Det blir ingen lätt uppgift för Augsburg att säkra kontraktet på egen hand på lördag. Borussia Mönchengladbach är väldigt hemmastarka och kommer nu att ge allt för att ta sig förbi Schalke som ligger på plats tre i tabellen – vilket innebär att man slipper kvala till Champions League.
”Den rollen som 1. FC Kaiserslautern har i dag, den var egentligen reserverad för oss”, säger Augsburgs tränare Jos Luhukay. Och det är ju sant.
Gladbach å andra sidan är beroende av Schalke tappar poäng om man vill ta sig förbi.
Jag tror på: 1

FC Kaiserslautern – Borussia Dortmund
Den kanske mest betydelselösa matchen den här omgången. Men ändå intressant. Högt mot lågt, bra mot dåligt. Jürgen Klopp har uppmanat sina spelare att vara fokuserade och ta det på allvar, det väntar trots allt en final i tyska cupen den tolfte maj. Kaiserslautern vann äntligen en match senast mot Hertha Berlin och vill säkert säga adjö till sina fans på ett ärorikt sätt. Borussia Dortmunds stora mål i Bundesliga nu blir att ta Bayern Münchens poängrekord från 70-talet. Då krävs två segrar. ”Kuba” missar matchen, Schmelzer och Bender är tveksamma men annars har inte Klopp planerat någon större rotation.
Jag tror på: 2

Schalke 04 – Hertha Berlin
Om Köln vinner mot Freiburg, så har Hertha inte råd att vara lika usla som sist mot FC Kaiserslautern. Det här är dock ingen lätt uppgift för huvudstadslaget. Schalke spelar allt som oftast starkt på hemmaplan och kämpar dessutom om tredjeplatsen. Motivation torde inte vara någon bristvara hos något av lagen. Berlins problem är dock att man inte har gjort ett enda mål på de senaste fem besöken i Gelsenkirchen. Dessutom har Rehhagel en hel del spelare på skadelistan, Niemeyer är avstängd och lagkapten Kobiashvili är högst tveksam till spel. Schalkes offensiva kvaliteter behöver vi inte prata om, framåt är Stevens lag sylvasst. Kan Hertha stå emot det? Nej, inte om man spelar som förra helgen – det står klart. Men faktum kvarstår att Schalke inte har vunnit på tre matcher.
Jag tror på: 1

Och för den som redan nu vill räkna lite och fundera över vad olika resultat innebär – här har ni tabellen.

/Wingren

FC Kaiserslautern lyckades ta sin första vinst sedan den tionde omgången mot Hertha Berlin. Matchen slutade 2-1 till gästande Kaiserslautern. En bedrövligt resultat. Att ett av de sämsta lagen någonsin i Bundesliga (den här säsongen alltså) lyckas vinna med 2-1 på Olympiastadion säger egentligen allt om hur rättvis en Hertha-degradering skulle vara. Kan man inte mäkta med att vinna mot ett lag som är avhängt, ofarligt och mer eller mindre värdelöst så har man inget i Bundesliga att göra. Tyvärr. En bitter sanning.

Publiken, Otto Rehhagel och spelarna visste hur viktig en seger skulle vara. Huvudstadslaget har trots allt ett enklare spelprogram kvar än konkurrenten på kvalplats – 1. FC Köln. En vinst hade, med facit i hand då Köln spelade oavgjort, tagit upp Hertha på en kvalplats. Samma poäng som Köln men med en bättre målskillnad.

Det var bara det att spelarna såg oinspirerade och nervösa ut redan från minut ett. Hertha tog visserligen kontroll över matchen och förde spelet, men man hade svårt att skapa målchanser mot ett säkert bortaförsvar. Hertha ville framåt, det måste jag ge dem. Men det var för oinspirerat och omständligt. Hemmalaget höjde successivt tempot, men det innebar bara mer slarv även om Kaiserslauterns backlinje darrade mer.

Sen kom kallduschen. Kaiserslautern utnyttjade Berlin-försvarets kollaps och till allas förvåning kunde Kirch göra 0-1. Nu försvann även det sista självförtroendet hos hemmalaget. I 37:e kontrade bortalaget in 0-2 genom Wooten. Vad hände, Berlin?

Rehhagel kunde dessutom bara vara glad över att bortalaget inte gjorde fler mål innan halvtid.

Andra halvlek såg bättre ut, Berlin försökte mer framåt. Men försvaret såg fortfarande katastrofalt ut. Som ett nedflyttningslags försvar så ofta gör. Niemeyer kunde dock nicka in det där viktiga reduceringsmålet på Eberts hörna i den 60:e minuten. Game on.

Bara någon kvart senare skulle just Niemeyer dra på sig sitt andra gula kort dock. Då var det ridå. Hertha hade redan haft problem med att verkligen dominera matchen och trycka tillbaka Kaiserslautern. Nu såg spelarna uppgivna ut. Thomas Kraft fick göra några kalasräddningar för att hålla ned siffrorna dessutom.

Match slutade med en, trots allt, välförtjänt Kaiserslautern-seger. Det säger dock mer om Hertha än Kaiserslautern.

Grattis Michael Preetz, får vi väl passa på att säga. Sportchefens halvlöjliga dust med Markus Babbel har kostat Hertha Berlin Bundesliga-kontraktet. Jag kan inte tänka mig att Berlin hade legat så här pyrt till om Preetz bara haft lite mer tålamod, och lite mindre ego, och låtit Babbel stanna säsongen ut. Visst finns det fortfarande en chans för Hertha att klara sig kvar – men inte fan om man spelar så här. Och det är trist. Hertha Berlin hör hemma i Bundesliga. Tysk fotboll behöver sitt huvudstadslag.

Säsongen kan verkligen ställas på sin spets när Berlin möter Hoffenheim i den sista matchen för säsongen. Där finner vi, som bekant, Markus Babbel. Det hade slutet cirkeln på något sätt om det är just Babbel som sätter sista spiken i nedflyttningskistan.

Schalke 04 väntar i omgång 33, det är ingen lätt match. Hertha måste höja sig flera nivåer samtidigt som Köln sänker sin nivå igen. 1-1 blev det mot Stuttgart i lördags. Och det är starkt.

Det är knappast någon tillfällighet att just Hertha och Köln återfinns på, och under, kvalstrecket. Det är föreningar som har misskötts i år. Köln har en lång historik av just detta, men den här säsongen har varit värre än vanligt. Och i Berlin har Preetz ställt till det. Klubbarna förtjänar att ligga illa till. Men det är förbannat tråkigt.

Finansiellt kan jag dock komma med glädjande rykten för alla Hertha-fans där ute. I jakten på en ny sponsor tycks lyckan le mot Berlin. Enligt uppgifter är det mer eller mindre klart att Etihad Airways blir ny sponsor, skriver Kicker. Ett avtal som skulle gälla även om Berlin trillar ur finrummet.

Men ärligt talat – vad hände Hertha?

***

Stort grattis säger vi i stället till SC Freiburg som nu har gjort det omöjliga möjligt. Sorg fick sparken när han låg sist med sitt Freiburg, Christian Streich tog över och har förvandlat detta splittrade lag till en enhet. Ett kollektiv, som utan Demba Cissé, har rest sig och dessutom bjudit publiken på sevärd fotboll. Efter 0-0 mot Hannover i söndags står det klart att Freiburg får spela i Bundesliga även nästa säsong. En otrolig bedrift måste jag säga.

Den hårde och tuffe Streichs tårar och omfamningar efter slutsignalen var vackert att se. Och det här var helt välförtjänt.

***

Ingen har väl missat att Borussia Dortmund blev tyska mästare i lördags antar jag. Det har varit vild fest i Dortmund hela helgen och jag lyfter på min hatt. En eloge vill jag även tillskriva Mönchengladbach och Lucien Favre som uppträdde som riktigt goda förlorare efter matchen. Härligt.

26 matcher utan förlust tillskriver vi Dortmund nu. Och dessutom en chans på klubbens första dubbel samt det eviga poängrekordet i Bundesliga. Jürgen Klopp alltså, vilken kille.

För övrigt kan vi även konstatera att Borussia Dortmund har ett högre publiksnitt än Barcelona, Manchester United eller Real Madrid. Ja, helt enkelt högst i Europa. Hade Westfalenstadion bara varit större så hade snittet varit bra mycket högre. Ett fint kvitto på tysk fotbolls dragningskraft.

***

Bundesliga omgång 32:

FSV Mainz 05 – VfL Wolfsburg 0-0
Thomas Tuchel firade 100 matcher som Bundesliga-tränare och Wolfsburg kom på besök. Magath och hans lag har Europa-ambitioner, men visade med all tydlighet varför det inte lyckades den här säsongen. På bortaplan har man varit svaga och Mainz var i fredags det bättre laget. Szalai och Zidan borde givetvis ha gjort något mål, men Wolfsburg var inte bättre när de väl lyckades spela till sig några hyggliga lägen. Tuchel fick kvällen till ära fira att Mainz är helt klart för spel i Bundesliga även nästa säsong. Rasmus Jönsson fick 45 minuter utan att lyckas imponera.

TSG Hoffenheim – Bayer Leverkusen 0-1
Plötsligt ligger Leverkusen bara två poäng bakom Stuttgart på plats fem i tabellen. Hyypiä fick fira en härlig och viktig vinst mot Europa-konkurrenten Hoffenheim. Schürrle gjorde matchens enda mål, och kanske är han på väg att hitta den efterlängtade formen igen. Det var dock en jämn tillställning som mycket väl kunde ha slutat avgjort. Men Bernd Leno räddade Salihovics straff och säkrade de tre poängen.

Werder Bremen – Bayern München 1-2
Jupp Heynckes vilade hela backlinjen samt Robben, Ribéry och Gomez. Werder Bremen jagar en Europa League-plats och behövde verkligen ta poäng mot ett Bayern som mest tänkte på Madrid. En jämn första halvlek bjöd bland annat på ett stenhårt ribbskott från Petersen. I andra halvlek höjde Bremen trycket en aning och i mitten av halvleken kunde Naldo göra det förlösande 1-0-målet. På topp var Rosenberg väldigt pigg och högst delaktig i att Bremen fortsatte att hota rekordmästarna. Svensken borde dock ha gjort ett mål också. I stället hjälpte Naldo Bayern med ett självmål, och i matchens slutminut gjorde inbytte Ribéry 1-2. Tungt poängtapp för ett tappert, men slarvigt, Bremen. Bayern visade varför de alltid är ett topplag.

FC Nürnberg – Hamburger SV 1-1
En riktig traditionsduell mellan två klubbar som har en så rik historia. Nu handlade det mer om överlevnad, även om Nürnberg faktiskt var klart för spel i Bundesliga redan innan matchen. HSV gjorde 1-0 genom Son, som alltså gjorde mål för andra matchen i rad. Tänk om han kan blomma ut till det som alla hoppas på? Stuttgart-lånet, förlåt, succélånet, Didavi kvitterade dock matchen. Poängen innebär att Hamburg inte kan åka ur direkt längre, och man har hela fem poäng ner till kvalplatsen. Det ska vara fixat nu.

Hertha Berlin – FC Kaiserslautern 1-2
Ja, vad ska man säga? Se ovan skrivna text om matchen. Sammanfattningsvis kan man säga att Berlin såg oinspirerat ut, hade en skadedrabbad backlinje och låg under med 0-2 i halvtid. Niemeyer gjorde 1-2 och gav hopp åt en besviken publik, men drog sedan på sig sitt andra gula kort. En miserabel insats i ett så här kritiskt skede av säsongen. Kaiserslautern kunde fira sin första seger på 21 matcher, men är redan klart för spel i Bundesliga två.

FC Köln – VfB Stuttgart 1-1
Frank Schaefers andra match som tränare för krislaget Köln var betydligt mycket bättre. Det såg stabilare och säkrare ut och framför allt kunde man även skapa ett offensivt hot. Peszko gjorde också det viktiga 1-0-målet för hemmalaget, men som så många gånger förr höll inte Köln hela vägen. Cacau drog till med en stolpe-stolpe-in och kvitterade matchen. Men det var framför allt en viktig poäng för Köln, men även positivt att laget inte föll ihop som vi har vant oss vid. Visserligen tvingades Rensing göra en kalasräddning mot slutet, men 1-1 höll matchen ut. Köln kan tacka Berlin och har nu fortsatt hopp om att åtminstone klara kvalplatsen. Stuttgart är obesegrat i tio matcher och andas europeisk luft.

Borussia Dortmund – Borussia Mönchengladbach 2-0
Precis som förra året säkrade Dortmund mästerskapet med en 2-0-vinst i den 32:a omgången. Den här gången stod Gladbach för motståndet i stället för Nürnberg. Marco Reus, framför allt, försökte hela tiden bryta igenom med sina farliga djupledslöpningar. Någon gång blev han felaktigt avvinkad för offside, och någon gång räddade Schmelzer när Weidenfeller var överspelad. Men bortsett från det var Dortmund det klart bättre laget, stundtals var det snudd på utklassning. Perisic nickade in 1-0 i första halvlek, Lewandowski serverade Kagawa en perfekt boll som den kvicke japanen tog med sig förbi ter Stegen i mål. 2-0 och sedan var ledningen aldrig hotad. Stor fest. En välförtjänt titel.

FC Auhsburg – Schalke 04 1-1
Augsburg satsade verkligen allt på ett kort och de visade varför de förtjänar att stanna kvar i Bundesliga. Precis som Freiburg så har även Augsburg förbättrat sig betydligt och i söndags spelade man ut Schalke inför sin hemmapublik. 1-0-ledningen kom tidigt men sedan syntes det också varför Augsburg är ett bottenlag. Man lyckades inte döda matchen med fler mål, i stället var Schalke lika kyliga som vanligt framför mål och Huntelaar kunde kvittera. Augsburg fortsatte att dominera matchbilden, men Schalke stack upp i farliga anfall emellanåt. Augsburg klarade inte kontraktet men det såg lovande ut. Kampen mellan Schalke och Gladbach fortsätter.

Hannover 96 – SC Freiburg 0-0
13 poäng hade Freiburg samlat på sig under hösten. Christian Streich kom och plötsligt leker livet i Freiburg igen. Laget står nu på 37 poäng och är ett av ligans formstarkaste, 0-0-matchen mot Hannover innebär även att Freiburg spelar i Bundesliga nästa säsong. Grattis. Hannover var det laget som försökte mest, men Freiburgs försvar var väldigt stabilt. Men även bortalaget hotade gång efter annan. 0-0 känns helt enkelt väldigt rättvist efter en välspelad match. Hannover har tre poäng poäng ner till Werder Bremen på åttonde plats.

En målsnål omgång med många kryss är över. Nu kvarstår endast två omgångar och det finns mycket att spela för. Vilka lag behåller nerverna?

/Wingren

Mot den moderna fotbollen. För den moderna fotbollen. Positiv till kommersialisering och globalisering. Eller negativt inställd. Traditionalist, eller ej. Det är en gigantiskt stor och bred fråga som jag inte tänkte ge mig i kast med nu. Då hade jag fått sitta här framför skärmen i flera veckor. Det hade känts olustigt. Jag ska givetvis tillägga att det är en förbannat intressant och viktig fråga – där för- och nackdelar avlöser varandra i lika rapp takt som kulorna från en gevärseld. Argumenten slår med samma kraft, borrar in sig i blodet och medvetandet.

En liten, men ack så viktig del, från denna breda fråga tänkte jag dock lyfta här och nu. Tv-matcherna, tv-sändningarna och tv-avtalen. Om någon har missat det, så har den tyska fotbollsligan (DFL) tecknat ett mycket lukrativt avtal med Sky som börjar gälla säsongen 2013/2014. Sky får hosta upp 628 miljoner euro per år, att jämföra med de tidigare 412 miljonerna. En finfin ökning, en värdesättning för Bundesliga och nya förutsättningar för klubbarna att utvecklas. Kanon.

Jag befarar dock att vi kommer att få se fler förändringar i spelschemat med fler matchtillfällen som följd.

Kanske blir det en match på lördag förmiddag, en på söndag förmiddag. Eventuellt går det kanske att sparka igång en sen kvällsmatch på lördagen också? Det här är mina personliga funderingar och inget som baserar sig på fakta. Förutom på vad dåtiden har lärt oss förstås. Det är trots allt inte särskilt längesedan som fler matchdagar och matchtillfällen infördes i Bundesliga. Allt för att kunna sända fler matcher på tv, utspritt på olika tider för att därmed locka fler tittare. Tyskland är långt ifrån värst och har trots allt arbetat på ett sätt som knappast har gjort tv-bolagen glada. Man har spjärnat emot. Det går dock inte att motarbeta den moderna, kommersiella och globaliserade fotboll

Och tro mig, jag förstår det. Jag förstår att det är nödvändigt, åtminstone så länge man vill ha någonting att säga till om i Europa och världen. Så länge man vill vara konkurrenskraftig. Då måste produkten (Bundesliga) göras mer attraktiv. Vi har redan det högsta publiksnittet och kanske Europas mest positiva och offensiva fotboll i Tyskland Det är klart att det är en produkt man kan marknadsföra hårdare. I Tyskland, men framförallt utanför Tyskland. DFL har vaknat till liv och har intensifierat sina marknadsföringskampanjer och finslipat marknadsföringstekniken.

Resultatet ser vi redan nu – en större summa pengar flödar in och produkten Bundesliga blir allt mer respekterad även utanför Tyskland. Låt oss säga att DFL har lyckats.

I jämförelse med många andra ligor har DFL dessutom lyckats med detta utan att inkräkta alltför mycket på supportrarnas intressen och fotbollens traditioner. I förhållande till andra länder, alltså.

Vad som händer 2013/2014 vet jag inte. Jag tror på fler matchdagar som sagt.

Det är inte kul för en Köln-supporter att åka till München för en sen söndagsmatch. Det nödvändiga intrång som tv-bolagen gör inkräktar alltså på de människor som faktiskt följer sitt lag i vått och torrt. Jag gillar det inte, men jag förstår det. Fasen, det är klart att jag någonstans kan uppskatta det jag med, då jag får möjlighet att se fler matcher med fler lag.

Det var inte särskilt längesedan samtliga Bundesliga-matcher spelades på lördagen klockan 15:30. Jag älskar lördag halv fyra. Det slår vilken religiös högtid eller gudstjänst som helst. Vad jag vill ha sagt med det är att fotboll är ett kulturellt fenomen som för många faktiskt uppfyller samma funktion som religion. Men tv-bolagen inkräktar ytterst lite på Barkåkra kyrkas tider och traditioner. Någonstans måste man alltså förstå att människor blir upprörda över sånt här.

I boken Meningsskapande idrott: Livsåskådningsrelevanta perspektiv och empiriska kontraster, menar författaren att idrott kan fylla ett socialt tomrum och vara en viktig del av en persons identitet, samt bidra med något som kan beskrivas som närmast euforiska upplevelser och känslor av religiös art. Fotboll är inte bara fotboll. Åtminstone inte för alla.

Men vad ska man värna om då? Kan man på fullaste allvar argumentera för att supportrarna ska sättas i första hand, på bekostnad av klubbarnas och fotbollens välmående? Det känns svårt och inte särskilt verklighetsförankrat. Men hur långt kan man gå för att det ska passa alla andra intressenter än just supportrarna? Någon gång får det vara nog. Men när är det? Eller kommer man att offra allt vad supporterkultur heter och börja tramsa omkring med matcher i Asien, för marknadens skull?

Tysk fotboll är mer supporterförankrad och hänsynstagande än många andra storligor. Men hur länge förblir det så?

Jag älskar lördag 15:30, men jag har lärt mig att leva med, och förstå, att det inte är hållbart. Poängen med den här löjligt långa texten ovan är egentligen enkel och hade kunnat kokas ner till ett par meningar:

Hur kul blir det i morgon när Borussia Dortmund kan vara klara mästare redan innan matchen börjar? Om Bayern München tappar poäng halv fyra mot Werder Bremen, då är Dortmund mästare redan innan matchen mot Mönchengladbach börjar klockan 18:30.

Kom inte och påstå något annat än att lite av fotbollens magi försvinner. Ändå försöker tyska ligan att göra det lite mer spännande och dramatiskt genom att spela de två sista omgångarna samtidigt. På lördag klockan 15:30. Jag älskar den tiden. Men den här gången räcker det inte med de sista två omgångarna som sagt.

Jürgen Klopp sa under gårdagens presskonferens att det bästa hade varit om DFL hade agerat snabbt efter förra helgen och låtit matcherna gå av stapeln halv fyra på lördag. Uppenbarligen var det inte någon som trodde att Dortmund skulle kunna fira mästerskapet med tre matcher kvar.

Jag kan själv tänka mig hur svårt det skulle vara att gå ut och spela fotboll när du en timme tidigare har fått reda på att du är mästare. Kul, lyckligt och festligt, visst. Men det blir skevt om Dortmund inte är lika motiverade som de borde vara. Då kan Mönchengladbach på ren vilja och insats spela hem tre poäng och eventuellt gå förbi Schalke 04 i tabellen. Ser ni hur otroligt dumt det blir? Det blir orättvist. Helt i onödan, egentligen.

Nu får vi hoppas att Borussia Dortmund kan vara fokuserat till 100 procent ändå – även om Bremen tar poäng mot Bayern. Jürgen Klopp och killarna har ett ansvar gentemot supportrarna och dessutom ett historiskt rekord som lockar. Dortmund kan ta 81 poäng den här säsongen, det skulle i så fall vara två poäng mer än Bayern Münchens nuvarande rekord. Vi får hoppas att det är motivation nog. Jag litar på att Dortmund kan vara motiverat inför sina trogna supportrar och jag litar på att Jürgen Klopp och spelarna har rätt inställning till det här.

På lördag kan vi få en tysk mästare. Antingen runt 17:20 eller 20:20. Det kan vi tacka tv för.

***

Greuther Fürth är klart för spel i Bundesliga nästa säsong. Precis som Augsburg har man arbetat långsiktigt och tålmodigt – nu har man också fått sin belöning för det. Om Augsburg håller sig kvar innebär det att vi har fyra lag från Bayern i Bundesliga nästa säsong. Tränaren Mike Büskens har gjort ett strålande jobb med Fürth som har formats till ett spelskickligt och stabilt lag. Frågan är hur många spelare man lyckas behålla och vilka nyförvärv man lyckas göra. Men en positiv och stabil grund finns. Det är inget hastverk och just det är väldigt värdefullt när man tar steget upp i det tyska finrummet. Det blir Fürths första säsong i Bundesliga och presidenten Helmut Hack är säkerligen överförtjust då han har varit väldigt nära hela åtta gånger under sina elva år i klubben.

Eintracht Frankfurt ligger på en komfortabel andraplats och kan bli helt klart om man vinner mot bottenlaget Alemannia Aachen på måndag. Kampen om kvalplats är betydligt tuffare. Här finner vi SC Paderborn (58 poäng), Fortuna Düsseldorf (57 poäng) och St. Pauli (56 poäng). Ett riktigt getingbo som kommer att bjuda oss på mycket spänning.

Även i botten är det riktigt spännande. Det är onekligen lite trist att de tre sista lagen heter Alemannia Aachen (25 poäng), Hansa Rostock (26 poäng) och Karlsruher SC (27 poäng). På säker mark ligger Erzgebirge Aue och Energie Cottbus på 31 poäng. Men som ni förstår är inte faran över.
Det kommer att bli en dramatisk avslutning. Och jag vågar redan nu säga att det stackars lag som tvingas kvala för att hålla sig kvar i Bundesliga kommer att få det utomordentligt tufft. Det var längesedan så många lag var så bra i Bundesliga två. Det är kul och det är ett bra kvitto på det goda arbete som görs i många tyska klubbar.

***

Bundesliga omgång 32:

Fredag 20:30
FSV Mainz 05 – VfL Wolfsburg
Mainz är så gott som säkra, men rent matematiskt kan Thomas Tuchels lag fortfarande hamna på en dyster plats i tabellen. Wolfsburg var för några veckor sedan ett vinnande lag som plötsligt utmanade ordentligt om Europa League-platserna. Tre raka förluster senare så ser det plötsligt mörkt ut, men långt ifrån omöjligt. Även konkurrenterna blandar och ger. Vi kan väl helt enkelt hoppas på en trevlig match.
Jag tror på: 2

Lördag 15:30 (tiden vi älskar):
FC Nürnberg – Hamburger SV
Nürnberg säkrade Bundesliga-kontraktet förra omgången och kunde andas ut. Även Hamburg fick stopp på krisen när Hannover besegrades. Men för HSV är det fortfarande fullt möjligt att säsongen slutar med katastrof. Det gäller att hålla koncentrationen uppe och inte slappna av. För HSV kan dock en poäng vara värd sin vikt i guld eftersom att Köln har en urusel målskillnad.
Jag tror på: X

Hertha Berlin – FC Kaiserslautern
Otto Rehhagel hyllar spelarnas moral, och det med all rätt. Även om Leverkusen måste ta på sig en del för 3-3-matchen senast, så kvarstår det faktum att Berlin kämpade sig tillbaka in i matchen och det med en man mindre på plan. Nu saknas alltså viktiga kaptenen Kobiashvili. Men ska det spela någon roll mot ligans sämsta lag, som har förlorat 21 matcher i rad utan vinst? Kaiserslauterns chans till poäng borde vara om spelarna helt enkelt spelar utan ångest och vill säga adjö på ett respektabelt sätt.
Jag tror på: 1

FC Köln – VfB Stuttgart
Frank Schaefer tog över efter Ståle Solbakken, ville se ett aggressivt Köln mot Gladbach. Men han fick se ett lag värdigt att åka ur Bundesliga i stället. Som vanligt föll laget ihop efter det första insläppta målet och nu måste styrkorna samlas och fokusera på att åtminstone hålla Berlin bakom sig. Det blir inte lätt. Ett av ligans formstarkaste lag kommer på besök och har en Europa League-plats att försvara. Stuttgart har sju vinster och två oavgjorda på de senaste nio matcherna. En typisk Stuttgart-vår alltså. Dessutom har Stuttgart tre raka vinster i Köln.
Jag tror på: 2

TSG Hoffenheim – Bayer Leverkusen
Ännu en Europa League-duell då Hoffenheim, precis som Wolfsburg, har smugit sig med lite i skymundan. Leverkusen har fortfarande inte vaknat till liv under Hyypiäs ledning, men det ser bättre ut trots allt. En som dock har vaknat till liv är Kießling, hans mål kan bli oerhört viktiga dessa sista matcher. För det är just det Hoffenheim saknar, som har kommit igång som lag, men Lakic är inte sig själv och framåt är det ungt och talangfullt, men den där riktiga genomslagskraften saknas. Nu är Firmino skadad och missar de sista matcherna. Hoffenheim måste helst vinna för att ha fortsatt häng på Europa League.
Jag tror på: X

Werder Bremen – Bayern München
Den här matchen är nog den absolut svåraste att tippa på förhand. Jag känner mig dock ganska säker på att den blir otroligt underhållande. Jupp Heynckes och Bayern tänker bara på Madrid och kommer således att vila nyckelspelare. Thomas Schaaf och Bremen tänker på Europa League och kommer att ställa upp med sitt bästa lag. Men vad hjälper det när man spelar som krattor? Bremen har inte presenterat sig på ett bra sätt på sistone. Som om det inte vore nog saknas dessutom Sokratis, Fritz, Marin, Ekici och Bardfrede. Således blir det trots allt två b-lag som möts. Vilka spelare är mest motiverade?
Jag tror på: 1

Lördag 18:30
Borussia Dortmund – Borussia Mönchengladbach
Borussia Dortmund åttonde tyska mästerskap kan bli klart på lördag. Det skulle även innebära att man går förbi rivalen Schalke i antalet vunna tyska mästerskap. Dortmund befinner sig i en ohygglig form och har 25 matcher i rad utan förlust – vilket är ett nytt Bundesliga-rekord i en och samma säsong. Borussiat från Mönchengladbach ligger fyra inför matchen men har givetvis siktet inställt på att ta sig förbi Schalke i tabellen och därmed få en direktplats till Champions League. Marco Reus får spela inför sin kommande hemmapublik och kanske se sina framtida lagkamrater fira ligatiteln.
Jag tror på: 1

Söndag 15:30
FC Augsburg – Schalke 04
Schalke såg nästan ut att säkra tredjeplatsen när Gladbach var inne i en liten svacka, men då kommer två raka förluster och nu skiljer bara en poäng. När Schalke spelar på söndag kan Gladbach till och med vara förbi. Och bortamatch i Augsburg är minsann inte enkelt numera. Nykomlingen har rest sig och har imponerande fyra poäng ner till kvalplats. Utlånad, och utsorterade, Jan Moravek känner sig sugen på att störa sin egentliga arbetsgivare från Gelsenkirchen.
Jag tror på: X

Söndag 17:30
Hannover 96 – SC Freiburg
Freiburg är ett annat bottenlag som har rest sig och imponerat. Med 36 poäng ser det riktigt bra ut, men helt säkra är man fortfarande inte – åtminstone inte teoretiskt. Laget har spelat åtta match i rad utan att förlora. Det blir med andra ord en tuff uppgift för Hannover. Slomkas lag var nästan på väg att säkra en Europa League-plats, men plötsligt ligger man på plats sju. Skador har stört men åtminstone ska Abdellaoue och Stindl kunna göra comeback mot Freiburg, och det behövs nog.
Jag tror på: 1

/Wingren

1. FC Köln. Den eviga kaos-klubben. Här råder det aldrig lugn och ro längre. Och det har det inte gjort på länge. Jag ska inte bli alltför långdragen angående kaoset. Det räcker väl att konstatera att sportchef Volker Finke har fått lämna och ett par dåliga matcher senare så får även tränaren Ståle Solbakken lämna. Frank Schaefer tar över så länge, i jakten på en ny tränare. Nu står klubben utan president, sportchef och en riktig tränare. Och Köln befinner sig på en hopplös kvalplats.

Hur ska det gå? Det ser onekligen mörkt ut, en derbyvinst mot Gladbach på söndag känns som ett måste. För att få den där gnistan att tända till.

Det är omöjligt att hitta en anledning till Ståle Solbakkens misslyckande. Troligtvis så är det en kombination av att den gode norrmannen underskattade Bundesliga, överskattade sin spelartrupp och blev överrumplad av trycket runt föreningen. Han gjorde det så bra med FC Köpenhamn, han var en framtida stortränare. Han tog sina första riktigt professionella steg ute i Europa med Köpenhamn i Champions League. Och så kom erbjudandet från Köln. En storklubb, en traditionsförening, som har legat i en långvarig dvala. Ståle skulle få ordning på klubben, implementera en spelidé, bygga ett slagkraftigare lag. Det blev inte så alls.

Ståle Solbakkens förfall är mer förvånande, och värre, än Kölns. Köln vill tro att man fortfarande är en toppklubb. Alla tror det. Fansen, media, klubbledningen och nästan varenda kotte som är intresserad av tysk fotboll. Sanningen är dock att det inte är särskilt förvånande att vi hittar Köln på en kvalplats. Spelartruppen är inte överdrivet bra, särskilt inte mittfältet, och Bundesliga-konkurrenterna blir starkare och starkare för varje år som går. Det är en riktigt hög kvalitet på tysk fotboll nuförtiden. Vet Köln om det? Visste Solbakken om det?

Jag hade förväntat mig ett taktiskt disciplinerat Köln som skulle ligga säkert i sina positioner och kontra sönder storlagen. Jag trodde att Solbakken skulle fixa det. Sanningen är dock att vi har fått se ett ostrukturerat, odisciplinerat och förvirrat Köln. Vi har aldrig fått se en riktigt tydlig spelidé, försvaret har stått med öppna dörrar och offensivt har det låst sig så fort Lukas Podolski har varit skadad eller mindre bra.

Ståle Solbakken anade nog aldrig hur tufft det här jobbet var. Vilken press man får utstå, vilka krav som ställs och hur svårt det är att faktiskt göra något vettigt i Bundesliga. Fråga våra svenska spelarimporter om ni inte tror mig. Det är stentufft. Framförallt i Köln, ty där brinner helvetets eldar 24 timmar om dygnet.

Nu har Ståle Solbakkens rykte som en god tränare gått i kras. Han måste hitta en ny arbetsgivare där han kan vinna respekt. Det får nog bli i Skandinavien. För problemet för Solbakken är att det enda minnet som finns kvar efter honom är hans humor och hans avslappnade sätt. Det är en förmåga lika viktig som någon annan, men det räcker knappast för att en annan tysk klubb vill satsa på honom. Vi fick aldrig se några lysande taktiska drag, ingen riktigt kvalitativ period. Det är skillnaden mot andra sparkade tränare som exempelvis Holger Stanislawski och Robin Dutt. Dessa herrar har redan hävdat sig i Bundesliga. Det har inte Ståle. Och det är med sorg i hjärtat som jag konstaterar det. Jag hoppades verkligen på norsk tränarframgång i en klubb vars supportrar förtjänar lite glädje.

Nu står bara ruiner kvar – och helvetets eldar fortsätter att brinna.

***

Ruhrderby väntar på lördag mellan Schalke 04 och Borussia Dortmund. Här kan ni läsa ett dokument som jag skrev förra gången klubbarna skulle mötas – som lite uppladdning och peppning. Schalke har en gås att plocka med Dortmund. 2007 var Schalke nära att äntligen få vinna Bundesliga, Dortmund var ett krislag på nedre halvan med Thomas Doll på bänken. Men ett Ruhrderby, ett av Europas största derbyn och Tysklands största, har egna regler. Dortmund vann med 2-0, och Schalke fick aldrig sitt mästerskap.

Nu är det inte ombytta roller direkt. Schalke är ett topplag. Men killarna från Gelsenkirchen vill nog bra gärna sätta käppar i Dortmund titel-hjul. Som en ljuv hämnd. Skulle sen även Bayern München vinna på hemmaplan mot Mainz så lever plötsligt titelkampen igen. Det här kan vara Schalkes tur att straffa Dortmund. Oavsett kommer det att bli en het duell. En match, ett derby, som ni bara inte får missa.

***

Det blev mycket med den här engelska veckan. Jag hann inte riktigt med. Därför ger jag er enbart resultaten från tisdags- och onsdagsmatcherna. Hoppas att ni har överseende med det.

Bundesliga omgång 30:

FC Augsburg – VfB Stuttgart 1-3
FSV Mainz 05 – FC Köln 4-0
Werder Bremen – Borussia Mönchengladbach 2-2
Hertha Berlin – SC Freiburg 1-2
Bayer Leverkusen – FC Kaiserslautern 3-1
Hannover 96 – VfL Wolfsburg 2-0
Borussia Dortmund – Bayern München 1-0
FC Nürnberg – Schalke 04 4-1
TSG Hoffenheim – Hamburger SV 4-0

***

Bundesliga omgång 31:

Fredag 20:30
VfB Stuttgart – Werder Bremen
Det är så sanslöst spännande på alla håll i tabellen. För lagen som vill kvala till Europa League är det endast segrar som gäller och redan i kväll drabbar två utmanare samman. Det kommer med all sannolikhet att bli väldigt offensivt spel med många mål. Stuttgart har inte förlorat på åtta matcher och har hittat den klassiska vår-formen. Vedad Ibisevic har gjort åtta mål sen han kom i vintras och har redan växt ut till en nyckelspelare för Stuttgart. Werder Bremen satte stopp för den akuta krisen när man spelade 2-2 mot Gladbach med en man mindre på plan. Men Bremen behöver vinster, Schaafs lag börjar halka efter.
Jag tror på: 1

Lördag 15:30
FC Kaiserslautern – FC Nürnberg
En match som kan sätta spiken i kistan för Kaiserslautern, även om spiken redan är så gott som nedslagen. För Nürnberg kan en vinst innebära att man kan börja planera för en ny säsong i det tyska finrummet. Segern, och framförallt målproduktionen mot ett segt Schalke, lär ha ingjutit välbehövligt självförtroende. Kaiserslautern föll med 1-3 mot Leverkusen, men hängde egentligen med ganska bra spelmässigt. Som så ofta den här säsongen. Faktum är dock att FCK inte har vunnit på 20 matcher nu. Hopplöst.
Jag tror på: 2

VfL Wolfsburg – FC Augsburg
Nu har det blivit två raka förluster för Augsburg samt för Wolfsburg. Två lag som var inne i ett härligt stim tidigare. Vilket lag reagerar bäst på motgången? Wolfsburg kämpar för en plats i Europa, Augsburg kämpar för överlevnad. Det kommer med all sannolikhet att bli en tät match med ett Wolfsburg som försöker och ett Augsburg som ligger på kontring. Vad är oddsen på att Wolfsburg-lånet Koo avgör?
Jag tror på: 1

Schalke 04 – Borussia Dortmund
Det 140:e Ruhrderbyt mellan Schalke och Dortmund väntar oss på lördag. En riktig läckerbit och fotbollsunderhållning i dess renaste form. Roligt är också att båda klubbarna ligger i Bundesliga-toppen den här säsongen. Dortmund vill marschera mot titeln men kommer att stöta på patrull i Gelsenkirchen. Schalke har en revansch att utkräva – för 1-4-förlusten mot Nürnberg, för förlusten mot Dortmund i höstas och för de gånger som Dortmund har grusat Schalkes titeldrömmar. Det här kommer att bli kamp, hjärta och offensivt spel. Lewandowski och Huntelaar, två av ligans bästa anfallare, ska göra upp om vem som är bäst. Dortmund är dock i en ohygglig form, frågan är om övermotiverade Schalke rår på ligaettan?
Jag tror på: 2

Bayer Leverkusen – Hertha Berlin
Otto Rehhagels comeback i Bundesliga har inte gått som önskat. Berlin lever fortfarande i botten av tabellen och senast förlorade man mot en direkt konkurrent i form av Freiburg. Nu väntar ett Leverkusen som har kommit igång lite under Hyypiäs och Lewandowskis ledarskap. Det blev en seger senast mot Kaiserslautern, samt ett tröttsamt kryss mot Hamburg. Men ingen förlust åtminstone. För Berlins del är det en seger som gäller, annars börjar det se riktigt panikartat mörkt ut. Leverkusen vill förstås befästa Europa League-platsen.
Jag tror på: 1

Hamburger SV – Hannover 96
”Vi har bara finalmatcher kvar”, erkänner sportchefen Frank Arnesen. HSV var uselt mot Hoffenheim och föll med 0-4. Nu får Bundesliga-dinosaurien hoppas på att det finns tre lag som är sämre än dem. För det har inte sett bra ut den här säsongen, och nu väntar ett kompakt Hannover som vill ut i Europa igen. Mame Biram Diouf har tyvärr gått sönder och missar resten av säsongen, frågan är vem som ska kliva fram och göra målen nu? Även Abdellaoue är skadad. Det lär vara två väldigt motiverade lag, där genomslagskraften i offensiven lär saknas, men där Hannover bör bjuda på ett bättre försvar.
Jag tror på: 2

Lördag 18:30
Bayern München – FSV Mainz 05
Det här blir ju sanslöst intressant, åtminstone om Dortmund faller mot rivalerna Schalke. Då kan en Bayern-seger plötsligt göra titelkampen väldigt levande igen. För den är inte död. Men frågan är om Bayern München har gett upp? Kommer Jupp Heynckes och spelarnas tankar att ligga på matchen mot Real Madrid i Champions League? Kan det här öppna upp för en Mainz-skräll? Thomas Tuchel har överlistat Bayern förr, och nu har han verkligen slagläge. Den här matchen avgör nog Bayern själva, är de bara motiverade så vinner rekordmästarna på Allianz Arena. Men annars kan ett pånyttfött Mainz störa ordentligt.
Jag tror på: 1

Söndag 15:30
Borussia Mönchengladbach – FC Köln
Derbydags i Gladbach – vilka regler gäller då? Kan vi fortfarande förlita oss på att luften har gått ur Gladbach en aning? Kan vi förlita oss på att Köln faller ihop som ett korthus efter ett insläppt mål? Nej, troligtvis inte. Frank Schaefer tar över rodret tillfälligt och ska försöka hålla kvar traditionsrika Köln i Bundesliga. Podolski lär tända till nu. Gladbach har siktat inställt på att få spela i Champions League och har varit starka på hemmaplan. De tre senaste mötena lagen emellan talar även för Gladbach. Söndagens hemmalag har vunnit alla tre och det med en målskillnad på 12:1.
Jag tror på: 1

Söndag 17:30
SC Freiburg – TSG Hoffenheim
Freiburg och Hoffenheim har gjort en anmärkningsvärd resa under Rückrunde. Freiburg var hopplöst sist men sålde Demba Cissé och utsåg Christian Streich till tränare. På söndag kan Freiburg, om alla resultat går klubbens väg, säkra Bundesliga-kontraktet. En otroligt resa. Hoffenheim hostade och hackade, sparkade Stanislawski, hade det fortsatt tungt under Babbel ett tag men nu har vinden vänt. Hoffenheim har gått från nedflyttningshot till ingenmansland – men nu har man plötsligt en liten chans att nå Europa League-platserna. Och man har idel bottenlag kvar att möta, spelar Babbel sina kort rätt kan han uträtta något stort den här säsongen.
Jag tror på: X

/Wingren

Friska vindar blåser på parkeringsplatsen. Nej, det är inte fjället jag skriver om, även om det har varit isiga vindar här med. Jag tänker snarare på Leverkusen. Robin Dutt är borta, och i jakten på Europa har ikonen Sami Hyypiä och Sascha Lewandowski tagit över. Personligen tycker jag att det är lite synd att Robin Dutt fick lämna Leverkusen, då han i mina ögon är en kompetent tränare. Visserligen en tränare som kanske behöver lite tid, men nu är hans tid i Leverkusen över. Det är förstås svårt att anklaga Rudi Völler och Wolfgang Holzhäuser för att ha gjort fel – det såg faktiskt inte alls bra ut mot slutet. Samtidigt är det viktigt att fråga sig om det är tränaren eller spelarmaterialet det är fel på. Visst förfogar Bayer Leverkusen över en hel del spännande och talangfulla spelare, men är spelartruppen stark nog för målen som klubbledningen satte upp inför säsongen? Konkurrensen i Bundesliga är stentuff, tuffare än på länge, det måste även klubbledningen förstå.

Men nu är det som det är. Det är alltid enklast att sparka tränaren, framför allt mitt under en säsong när det inte går att göra några nyförvärv. Sami Hyypiä kommer in som en frisk fläkt och kan säkerligen få fart på laget igen. Kvaliteten för att nå en Europa League-plats finns givetvis där. Sascha Lewandowski besitter en tränarlicens och räknas därmed som chefstränare, men jag är helt övertygad om att det är Sami Hyypiä som drar i strängarna och spelar på fiolen. Det kan bli nyttigt. Han känner Leverkusen, han brinner för fotboll och det var inte särskilt längesen han själv var spelare. Han vet vad som gäller. Och det är ett pressat läge nu, Bayer Leverkusen måste hitta tillbaka till sitt vinnande spel, annars kommer Stuttgart, Wolfsburg och Hannover springa förbi. Även Werder Bremen är förstås ett hot om nord-tyskarna vaknar till liv igen.

Sami Hyypiä har redan pratat om att tidigare petade, och skadade, Michael Ballack kan få göra comeback. Redan på söndag kan han få en plats i truppen. Även Tranquillo Barnetta kan få speltid – som högerback. En position som Leverkusen än en gång har fått problem med efter Corlukas skada. Förre landslagsmålvakten Rene Adler gjorde comeback i veckan efter sitt långa skadeuppehåll. Vi får säkert se även honom i Hyypiäs ”nya” Leverkusen.

Jag tror att Sami Hyypiä kan vara precis den injektion som Bayer Leverkusen behöver under den här heta delen av säsongen.

***

Det blev ingen rolig Europa League-kväll för Hannover 96 och Schalke 04. Mirko Slomkas Hannover har gjort en alldeles lysande insats i Europa men i torsdags räckte man inte till, den nödvändiga energin gick inte att plocka fram. Atletico Madrid vann med 2-1 i Tyskland och gick därmed vidare. Schalke hade ett sämre utgångsläge än Hannover, men ett visst hopp tändes ändå när Huub Stevens grabbar gjorde 1-0 mot Athletic Bilbao. Den matchen slutade dock 2-2 och Bilbao tog sig vidare ganska så komfortabelt.

Tyskland – Spanien: 1-3.

Bayern München promenerade vidare mot Olympique Marseille. Kanske inte särskilt förvånande, men fint att nollan fick stå intakt trots att Marseille försökte få liv i matchen. Ivica Olic fick äntligen göra två mål. Nyttigt för honom och nyttigt för Bayern som får en slitande kvalitetetsspelare i form. Nu väntar ett fantastiskt spännande möte med Real Madrid. Det blir fotbollsgodis det.

Och som sagt, jag får be om ursäkt för sällsynta och lite tråkiga uppdateringar på bloggen den här veckan.

Bundesliga omgång 29:

Lördag 15:30
SC Freiburg – FC Nürnberg
Nedflyttningskamp mellan två klubbar som ligger på samma poäng. Det kan man kanske inte tro då Freiburg faktiskt kan tangera klubbrekordet på antal segrar i rad. Nu är det inte lika otroligt som det låter, rekordet ligger nämligen på fyra. Men Freiburg och Streich förtjänar ändå en eloge för hur laget har spelat på sistone. Nürnbergs form är däremot betydligt sämre, även om insatsen mot München senast var bra. Nürnberg har fyra raka förluster. Nu saknas dessutom mittbacken Philipp Wollscheid på grund av en avstängning. Får Per Nilsson chansen i mittlåset?
Jag tror på: 1

FC Kaiserslautern – TSG Hoffenheim
Hoffenheim är laget som kan avgöra flera klubbars framtid. Efter 1-1-matchen mot Schalke finns det nog ett visst mått av optimism och ett sug efter att vinna några matcher. Hoffenheim möter, förutom FCK, även Hamburg, Freiburg, Nürnberg och Hertha Berlin. Idel bottenlag. Kaiserslautern och Balakov bara måste vinna om denna klassiska förening ska ha någon som helst chans att hänga kvar. Det är dags att gripa tag i det där sista halmstrået nu. Antagligen är det redan för sent. Och 18 matcher i rad utan seger, samt endast 17 gjorda mål på 28 matcher inger inte mycket hopp.
Jag tror på: 2

Bayern München – FC Augsburg
Jupp Heynckes fick vila ett par spelare senast mot Marseille, men lär säkert gå för fullt mot plötsligt så obehagliga Augsburg. Nykomlingen har inte förlorat på sex matcher i rad, men ska i ärlighetens namn inte ha någon större chans på Allianz Arena. München kommer dock inte vilja riskera något då en vinst är ett måste. München kan antingen ta sig förbi Dortmund, eller åtminstone se till att en vinst mot Dortmund skickar upp München i topp. Så vill rekordmästarna ha det. Augsburg ska inte underskattas, och laget kommer att vara oerhört taggat. Men inte har väl München blivit allt för självsäkra ännu?
Jag tror på: 1

VfL Wolfsburg – Borussia Dortmund
Precis som för München är en vinst ett måste för Dortmund, som gärna vill hålla avståndet ner till Bayern. Men Wolfsburg har varit hemmastarka den här säsongen, och har även prickat in formen på klassiskt Magath-vis. Fyra vinster på fyra matcher har laget nu. Dortmund har å andra sidan inte förlorat sedan september, men det såg skakigt ut senast mot Stuttgart. Många hade trott på att Mario Götze skulle göra comeback på lördag, men med största sannolikhet dröjer det ett par dagar till. Wolfsburg vill förstås också vinna för att etablera sig på en Europa League-plats. Patrick Helmes och Mario Mandzukic har varit farliga framåt på sistone. Kan Dortmunds försvar stå emot? Kan Wolfsburgs försvar stå emot Lewandowski, Kuba och Kagawa? Spännande lär det bli.
Jag tror på: 2

FC Köln – Werder Bremen
Ett äkta krismöte, som lär bli fantastiskt underhållande. Åtminstone för neutrala åskådare. Köln har valt att satsa vidare på Ståle Solbakken, så nu gäller det för norrmannen att få ordning på laget och låta resultaten tala för sig själv. Köln har 16 förluster och hela 58 insläppta mål den här säsongen, och nu börjar det bli riktigt nervöst. Werder Bremen har sakteliga fallit ihop och har nu endast två vinster på tolv matcher. Det här blir med största sannolikhet en ganska ångestladdad men målrik historia.
Jag tror på: 1

VfB Stuttgart – FSV Mainz 05
Stuttgart jagar en Europa League-plats, och det är obehagligt jämnt i den här delen av tabellen. En poäng skiljer mellan Hannover (plats fem) och Wolfsburg (plats nio). 4-4-matchen mot Dortmund i fredags borde kunna få positiv inverkan på spelet, framförallt känslan av att ”vi klarar allt”. Nu väntar Mainz som plötsligt kom igång igen efter en lite tyngre period när Thomas Tuchels gäng vann med 3-0 mot Werder Bremen. Vad händer Mohamed Zidan? Får Stuttgarts Molinaro kliva ner från läktaren och in i startelvan?
Jag tror på: 1

Lördag 18:30
Borussia Mönchengladbach – Hertha Berlin
Gladbach har börjat tappa lite av den fantastiska energi laget har visat upp under säsongen. Det är inte tal om någon kris eller några pinsamheter, men Gladbach har trots allt två förluster i rad. Det hör inte till vanligheterna denna säsong. Nu kommer Favres förre arbetsgivare på besök och en vinst vore välbehövlig för att ta kampen med Schalke om plats tre – som skickar klubben direkt in i Champions League. Hertha Berlin spelade till sig väldigt många chanser senast mot Wolfsburg, men ineffektivitet framför offensivt mål och slarv vid eget mål innebar en 1-4-förlust. Nu är det dags för Otto Rehhagel att på allvar trolla med Berlin. Men orkar han fortfarande? Vad har Favre gjort för att lösa upp knutarna i Gladbach?
Jag tror på: 1

Söndag 15:30
Schalke 04 – Hannover 96
Två lag som sa adjö till Europa i torsdags, för den här säsongen åtminstone. Schalke kämpar om plats tre, Hannover kämpar för ett nytt äventyr i Europa League. Fuchs är tveksam till spel, Matip och Jones är avstängda – med andra ord kan Schalkes defensiv bli vackligare än vanligt. Hannover får eventuellt klara sig utan spännande Constantin Rausch. En trevlig match lär det hur som helst bli. Frågan är vilket lag som har återhämtat sig bäst sen i torsdags, såväl fysiskt som psykiskt.
Jag tror på: X

Söndag 17:30
Hamburger SV – Bayer Leverkusen
Så får Sami Hyypiä göra debut på tränarbänken. Han själv säger att han är nervös, kanske till och med mer nervös än vad han var som spelare. Det kan man väl förstå. I Hamburg sitter fortfarande Thorsten Fink på bänken och laget vann senast mot Kaiserslautern. Leverkusen kämpar för en plats i Europa League, Hamburg kämpar för en framtid i Bundesliga. Rimligtvis bör det bli en match med en hel del målchanser, men det är inte lätt att förutspå vilka åtgärder Hyypiä har vidtagit. HSV lider av skadeproblem och en dyster hemmaform.
Jag tror på: 2

Avslutningsvis vill jag passa på att önska er alla en glad påsk!

/Wingren